Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2011

2012-02-24 justerad 2012-03-20 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/117-610 1 (18) Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2011 Förslag till beslut Nämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Nackas elever som går ut grundskolan har även i år goda resultat, även om en viss nedgång noteras jämfört med tidigare. Skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat har ökat. De flesta elever får samma betyg i slutbetyget som de får i nationellt prov i årskurs 9. Variationen mellan skolor är dock betydande när det gäller hur styrande det nationella provet är för slutbetyget. Resultaten från gymnasieskolan är goda när det gäller betygspoäng och andelen elever som fullföljer utbildning. När det gäller fullföljande inom fyra år finns dock finns variationer mellan program och skolor och andelen som fullföljer inom fyra år är något lägre 2011 än föregående år. För eleverna som började gymnasieskolan 2009 noteras att ovanligt många avbröt sina studier under första året jämfört med tidigare avgångar. Uppgifter från SKL pekar även på att många som fullföljt gymnasieskolan har fortsatt till högre studier eller etablerat sig på arbetsmarknaden inom två år. Här ligger Nacka förhållandevis högt bland landets kommuner. Ärendet Utbildningsnämnden fick i september en första redovisning av resultat för elever i grundskolan och gymnasieskolan under våren 2011, som baserades på Kultur- och utbildningsenhetens bearbetningar av statistik. Nu har den officiella statistiken för våren 2011 publicerats av Skolverket 1, vilket möjliggör jämförelser av Nackas resultat med andra kommuners och resultat med analysverktyget SALSA. En jämförelse görs mellan resultat i nationella prov och i slutbetyg. När det gäller gymnasieskolan är detta det första tillfället som betygen redovisas för vårens elever, då den första resultatredovisningen enbart omfattade resultat i nationella kursprov. Resultat från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisas också. 1 I SIRIS- och SALSA-databaser på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) som publicerades i december/januari. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (18) Grundskolan Nackaelevernas betyg står sig väl Betygsstatistiken visar på fortsatt mycket goda resultat för Nackas elever, även om resultaten har sjunkit svagt under de senaste åren. Nackas resultat står sig mycket väl även när hänsyn tas till att kommunen har gynnsamma förutsättningar med bl a en hög utbildningsnivå i befolkningen. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut skolår 9 i skolor i Nacka var 238, en svag minskning från fjolåret. Nackas meritvärde är avsevärt högre än genomsnittet för riket och länet. Nacka har det femte högsta meritvärdet av alla kommuner i landet efter Danderyd, Lomma, Lidingö, Pajala och Sollentuna (kommunala skolor). Det är väl belagt att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund har en betydelse för en kommuns och skolas betygsresultat. Att Nacka har en gynnsam situation med framförallt en hög utbildningsnivå bland föräldrar förklarar därför delvis det goda resultatet. Men även när hänsyn tas till elevsammansättningen med analysverktyget SALSA 2 ligger Nackas resultat bra till. Nackas avvikelse från det förväntade har dock minskat något de senaste åren och 2011 är det nitton kommuner som har större positiv avvikelse än Nacka när meritvärdet jämförs med det förväntade modellberäknade värdet i SALSA-modellen. Allra störst positiv avvikelse har 2011 Pajala och Bjurholm. I Stockholms län har Nacka den tredje största positiva avvikelsen efter Danderyd och Sollentuna som ligger marginellt över Nackas avvikelse. 2 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsresultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. Ett positivt värde visar att skolan har bättre resultat än förväntat med hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer, medan ett negativt värde innebär att skolans resultat är sämre än förväntat.

3 (18) Figur 1: Meritvärde för elever i skolår nio, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (streckad linje, endast kommunala skolor 3 ), (observera att skalan inte börjar på noll) 250 240 230 Nacka (ljusare linje endast kommunala) 220 210 200 Streckad :Nacka förväntad enligt SALSA Riket Länet 190 180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Färre nådde målen i alla ämnen Andelen elever som nådde målen i alla ämnen var 85 procent i Nacka 2011, vilket innebär en fortsatt minskning från den högsta andelen hittills 2009. Andelen är något högre än förväntat enligt SALSA-modellen, men avvikelsen är relativt liten. 3 I SALSA-modellen ingår enbart kommunala skolor när värden för kommunen totalt redovisas.

4 (18) Figur 2 Andel elever som når målen i alla ämnen i betyget i skolår nio, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (streckad linje, endast kommunala skolorfel! Bokmärket är inte definierat.), (observera att skalan inte börjar på noll) (%) 95 90 85 80 75 Nacka (ljusare linje endast kommunala) Streckad :Nacka förväntad enligt SALSA Länet Riket 70 65 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 De flesta skolor lyckas väl Flertalet skolor i Nacka har goda resultat. Av de tolv skolorna som har minst 10 elever har tio ett meritvärde som ligger över SALSA-värdet. Åtta av skolorna har positiva avvikelser när det gäller andelen elever som når målen i SALSA-modellen. Skolor som lyckats med att få hög andel som når målen, och samtidigt har stora positiva avvikelser i SALSA-modellen för både meritvärde och andel som når målen är Internationella Engelska, Myrsjöskolan, Kunskapsskolan Saltsjöbaden, Saltsjöbadens samskola och Vittra i Saltsjö-Boo. Skolor som försämrat sina resultat sedan föregående år är Johannes Petri och Montessoriskolan Castello, dock båda med relativt små elevgrupper, samt viss mån Stavsborgsskolan. Detta gäller även när hänsyn tas till förväntat resultat i SALSA-modellen. Resultat för ett enskilt år kan hänga samman med en tillfällig situation eller bero på slumpen, särskilt om elevantalet är litet. Unika situationer för en skola kan också förklara resultat.

5 (18) Tabell 1: Betygsresultat samt avvikelse i förhållande till SALSA-värde (se not s 2) för skolor i Nacka (justerad 2012-03-20) Antal elever Meritvärde Meritvärde i förhållande till SALSA-värdet Andel elever som nått målen i alla ämnen Skola 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Alphyddeskolan 10-61 84 -.. Björknässkolan 125 254 239 249 13 9 16 87 82 90-1 0 2 Centrumskolan 8-88 - - Eklidens skola 196 251 246 244 18 11 8 95 89 89 7 1 1 Fisksätraskolan 1 39 201 203 185.. 19.. 48 51 39.. -2.. Internationella engelska 29 241 12 93 19 Johannes Petri 49 230 227 16-10 95 88 13-4 Kunskapsskolan Nacka 72 238 263 262 8 29 17 91 93 89 7 4-4 Kunskapsskolan Saltsjöbaden 28-294 263-39 32-100 93-4 9 Maestroskolan 3 - - - - - - Montessoriskolan Castello 25 264 261 241 23 23-4 100 87 83 8-2 -9 Myrsjöskolan 198 242 239 241 22 13 17 88 59 90 15-9 5 Saltsjöbadens Samskola 111 247 254 259 9 23 24 87 91 94-3 5 5 Skuru skola 140 250 251 241 21 19 13 94 94 91 7 7 5 Stavsborgsskolan 134 228 228 218 5 7 4 84 78 77 1-5 -2 Vittra i Saltsjö Boo 22 229 245 219 9 20 18 81 93 86-3 10 10 Nacka (alla skolor) 1190 241 239 238 88 86 85 Nacka (kommunala skolor) 242 238 237 19 17 14 89 86 85 3 1 1 Riket 210 209 211 77 76 77.. Uppgift saknas - redovisas ej då antalet elever är färre än 10 1 Fisksätraskolans SALSA-mått redovisas inte 2009 och 2011 pga för stort bortfall i bakgrundsvariabler Andel elever som nått målen i förhållande till SALSA-värdet Ökad skillnad mellan flickors och pojkars resultat Efter ett par år av minskade skillnader mellan flickors och pojkars betyg har skillnaden ökat. Flickornas genomsnittliga meritvärde har ökat medan pojkarnas minskat. Skillnad mellan könen är i år på samma nivå som i riket (22,3 betygspoäng i Nacka jämfört med 22,5 i riket). Andelen pojkar som nådde målen i alla ämnen har minskat sedan föregående år (från 85 till 83), medan den ökat svagt för flickor (från 86 till 87 procent).

6 (18) Figur 3: Meritvärde för flickor och pojkar samt skillnad mellan könen, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 270 250 230 210 190 170 Flickor (hö axel) Pojkar (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 150 Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärden varierar mellan skolorna. Störst skillnad är det 2011 på Saltsjöbadens samskola, medan skillnaden är minst på Fisksätraskolan. Figur 4: Meritvärde för flickor och pojkar 2011, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan inte börjar på noll, en del skolor redovisas inte pga få elever) Saltsjöbadens samskola Stavsborgsskolan Björknässkolan Johannes Petri Myrsjöskolan Internationella engelska skolan Kunskapsskolan Nacka Montessoriskolan castello Eklidens skola Skuru skola Fisksätraskolan 150 170 190 210 230 250 270 290 Flickor Pojkar Skillnad i resultat för elever med olika bakgrund Meritvärdet har minskat svagt för såväl elever med svensk som utländsk bakgrund.

7 (18) Skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ligger därför kvar på samma nivå som de två senaste åren. Förändringar över tid kan hänga samman med variationer i elevgruppens sammansättning, t ex när det gäller hur länge eleverna har gått i svensk skola mm. Totalt var det 17 procent av eleverna (198 elever) i Nacka som gick ut skolår nio 2011 som hade utländsk bakgrund, varav 8 procent själva var födda utomlands. Figur 5: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund samt skillnad, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 270 250 230 210 190 170 Elever m utländsk bakgrund (hö axel) Samtliga (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 150 Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg Mönstret för avvikelser mellan provbetyg i nationella prov i skolår nio och slutbetygen är liksom tidigare i stort sett likartat som mönstret i riket. När det gäller matematik är det fler i riket än i Nacka som får högre betyg i slutbetyget. Mer än tre av fyra elever får samma slutbetyg som provbetyg. I engelska gäller det 86 procent. Engelska är det ämne där prov- och slutbetygen ligger närmast varandra, och där är det lika vanligt att en elev får högre som lägre betyg. I matematik och svenska är det vanligare att eleverna får ett högre slutbetyg än provbetyg. Jämfört med föregående år är färre elever som får högre betyg i slutbetyget än provbetyget. Det gäller både Nacka och riket. Tabell 2: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, (%) Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket 2011 6 78 16 1 72 27 8 85 7 2010 3 74 23 1 73 26 7 84 9 2009 4 77 18 2 77 21 6 83 11 2008 6 79 15 2 74 24 7 84 9 Nacka 2011 6 76 18 1 78 21 7 86 8 2010 3 70 27 2 78 21 9 83 8 2009 4 73 23 2 82 17 6 82 12 2008 5 79 16 1 77 22 8 82 10

8 (18) På skolnivå är skillnaderna betydligt större, framförallt för enskilda ämnen och år. De två skolor som har högst genomsnittlig andel som får högre slutbetyg än provbetyg de tre senaste åren är Vittra i Saltsjö-Boo följt av Kunskapsskolan i Nacka. De skolor som är mest återhållsam när det gäller slutbetyg i förhållande till provbetyg är Björknässkolan och Stavsborgsskolan. Figur 6 Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, 2009, per skola Antal elever 2011 Svenska Lägre Högre Matematik Lägre Engelska Högre Lägre Högre Medelvärde* 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Lägre Högre Nacka 1 103 4 3 6 23 27 18 2 2 1 17 21 21 6 9 7 12 8 8 4 17 Björknässkolan 123 2 2 4 10 19 10 5 4 3 14 16 19. 5 2 10 6 6 3 12 Eklidens skola 189 5 2 6 23 34 19 3. 2 10 16 12 3 8 8 13 7 9 4 16 Fisksätraskolan 39...... 4 0. 12 3 10 0 3. 29 40 12 1 18 Internationella Engelska skolan 26 4 50. 24. 17 2 30 Johannes Petri skola 48 0. 21 4 0 2 53 33 0 2 5. 1 23 Kunskapsskolan Nacka 68 9 1 7 23 38 24 6 4. 22 22 46 19 11 8 14 12 18 7 24 Kunskapsskolan Saltsjöb. 27 0. 50 12 0. 17 26 0 4 6. 1 22 Montessoriskolan Castello 24 7 13. 27 20 4. 3. 7 23 52 13 3. 13 7. 7 19 Myrsjöskolan 195 2 1 8 30 26 17 1 2 1 17 27 17 3 12 10 15 7 7 4 18 Saltsjöbadens samskola 108 1 4 9 28 35 25 2 1. 10 13 29 6 6 3 13 11 11 4 19 Skuru skola 130 1 3 5 27 20 28 1 3 2 24 22 22 3 8 4 4 9 3 3 18 Stavsborgsskolan 125 3 7 8 14 20 13 0 0 2 16 23 9 14 22 13 6 3 11 7 13 Vittra i Saltsjö-Boo 20 0 4 5 45 35 30 3 4. 19 18 33 0 4 17 29 19 11 4 27 * Tre ämnen, 2009+2010+2011 Skolverket lyfter fram några olika förklaringar till skillnader mellan skolor, t ex att lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skillnader kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, medan andra inte gjort det. Skolverket skriver att för enskilda elever behöver slutbetyget inte vara detsamma som provbetyget, eftersom de nationella proven inte är några examensprov, men när provbetyg och slutbetyg analyseras på skolnivå är det dock rimligt att avvikelser på individnivå till viss del tar ut varandra.

9 (18) Gymnasieskolan Statistiken om gymnasieskolan som redovisas här utgår från två olika perspektiv: Befolkningen, och omfattar då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka kommun, oavsett i vilka skolor dessa går Kommunen som geografisk enhet, dvs lägeskommunen och omfattar alla elever i skolor som är belägna i kommunen, oavsett var eleverna kommer ifrån I tillgänglig statistik används båda dessa perspektiv och inte alltid helt konsekvent. Som finansieringsnämnd är befolkningsperspektivet givetvis intressant, men det är samtidigt skolorna i kommunen som nämnden främst har möjlighet att påverka genom system och kontakter. Utöver Skolverkets statistik redovisas här några uppgifter från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan, som innehåller några ytterligare indikatorer som gäller elever som är folkbokförda i Nacka. Nationell nivå 2011 I årets redovisning av gymnasieskolan har uppgifter tillkommit för 2011, dvs. tidsserien har utökats med ett år. Skolverkets sammanställning av gymnasieskolans resultat nationellt från december 2011 visar på en stabil trend. Andelen som får slutbetyg inom tre år ligger stabilt kring 68-69 procent och den genomsnittliga betygspoängen ligger omkring 14 för nionde året i rad. De nya antagningsreglerna till högskolan (meritpoäng) har medfört ett större intresse för kurser i matematik och engelska. Antagningsreglerna innebär även att fler elever väljer eller beviljas att läsa utökat program och färre elever läser reducerat program, eftersom det är mer fördelaktigt ur meritvärderingssynpunkt. De senaste åren har vi sett en ökad direktövergång till högskolan och denna trend håller i sig även 2011. Elever folkbokförda i Nacka Avbrott och byten av studieväg Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som började i gymnasieskolan hösten 2008 gick tre procent inte i gymnasiet året därpå. För 2009 har denna siffra ökat till 6 procent. Det är en tydlig försämring jämfört med den elevgrupp som började året innan och även sämre än jämfört med riket och länet. När det gäller andelen elever som hade bytt studieväg ett år senare (exkl IV)är uppgiften åtta procent, dvs. identisk med den för eleverna som började 2008. Det är något färre än i länet och riket.

10 (18) Figur 7: Andel nybörjare (%) som avbrutit eller gjort studieuppehåll bland gymnasieelever folkbokförda i kommunen, i Nacka, Stockholms län och riket 7 6 5 4 3 2 Nacka Stockholms län Samtliga kommuner 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 8: Andel nybörjare (%) som bytt studieväg sedan året innan (exkl. från IV), elever folkbokförda i Nacka 14 12 10 8 6 4 Nacka Stockholms län Samtliga kommuner 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 För eleverna som börjar på individuellt program är ambitionen att de ska kunna börja ett nationellt program. Bland eleverna som började på individuellt program hösten 2009 var det 50 procent som gick ett annat program i gymnasiet ett år senare, vilket är fler än föregående år (40 procent) och fler än i länet (27 procent). Fyra av fem fullföljer gymnasiet Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2007 hade fyra av fem (81 procent) fullföljt gymnasiet fyra år senare. Här räknas

11 (18) även med om eleven fullföljt utbildning på annat program eller i annan kommun där han eller hon började. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över eller på länets och rikets nivå. Figur 9: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år (%) gymnasieelever folkbokförda i Nacka, Stockholms län samt riket. 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 Nacka Riket Stockholms län I Öppna jämförelser redovisas modellberäknade värden som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer 4. Här redovisas andelen elever som fullföljer inom tre år. Siffran för år 2011 elever och folkbokförda i Nacka är 80,2 procent. I denna beräkning redovisas en svagt positiv trend jämfört med 2009. Det är ett positivt värde jämfört med det modellberäknade och placerar Nacka på plats 140. Värdet dras ner av att så pass få som 66 procent fullföljer yrkesförberedande program. Siffran för studieförberedande program är 84,4 procent. 70 procent av alla 20-åringar i Nacka har grundläggande behörighet till högskolan, dvs. har slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen samt godkända betyg i matematik A, svenska A och B samt engelska A. Det är en svag ökning från föregående år. 4 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.

12 (18) Figur 10: Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till högskola, elever folkbokförda i Nacka (%) 75 70 65 60 55 50 Nacka Riket Stockholms län 45 40 Från och med högskoleantagningen till höstterminen 2010 krävdes förutom godkänt i minst 90 procent av de kurser som ingår i ett fullständigt program, även godkänt i kärnämneskurserna matematik A, engelska A och svenska A och B. Reducerat program ger inte heller grundläggande behörighet längre. Det kan förklara de något lägre siffrorna för riket och Stockholms län men tycks inte ha påverkat värdet för Nacka. I första hand gäller detta för elever som började gymnasieskolan ht. 2007, dvs. de som sökte till högskolan ht. 2010. För elever som gått ut gymnasieskolan 2009 eller tidigare gäller de äldre reglerna, dvs. 90 procent godkänt av de poäng som ingår i ett program. Efter gymnasiet Av eleverna folkbokförda i Nacka som slutförde en gymnasieutbildning 2008 började drygt hälften (54 procent) på högskolan inom tre år (dvs. 2010/11), en tydlig ökning sedan året innan. Övergångsfrekvensen påverkas sannolikt av läget på arbetsmarknaden. Högskoleverkets redovisning av övergång till högskolan visar att nationellt har i genomsnitt 43 procent av ungdomarna påbörjat en högskoleutbildning vid 24 års ålder. För Nacka är den siffran 52,9 procent 5, vilket är betydligt högre än länets siffra på 43 procent. Andelen 19-åringar folkbokförda i Nacka som börjat i högskolan är 22,7 procent och andelen 21- åringar 41,6 procent. Det är högre än länets siffra på 15,4 resp. 33,5 procent. I Öppna jämförelser redovisas uppgifter som visar hur många av dem som slutfört gymnasieskolan som antingen studerade eller etablerade på arbetsmarknaden två år efter 5 En något lägre siffra än den Skolverket redovisar, se ovan.

13 (18) avslutad utbildning 6. I den senaste rapporten från SKL hade 75 procent av Nackaeleverna som fick slutbetyg fem år tidigare dvs. våren 2006, etablerat sig på arbetsmarknaden. Etableringen skiljer sig åt mellan studieförberedande program där 77 procent studerar eller arbetar och för yrkesföreberedande där 64 procent studerar eller arbetar. Trenden här är oförändrad jämfört med föregående år och för den här indikatorn får Nacka placering nr. 21 bland landets kommuner, dvs. ganska högt. Figur 11: Andel elever som fullföljt gymnasiet som börjar på högskola inom tre år, elever folkbokförda i Nacka (%) 60 55 50 45 40 Nacka Riket Stockholms län 35 30 Skolor i Nacka I detta avsnitt redovisas resultat för skolor som är verksamma i Nacka, och uppgifterna gäller alla elever oavsett elevernas hemkommun. Vid jämförelser över tid behöver man beakta att utbudet av gymnasieskolor förändrats över tid i Nacka. Några gymnasieskolor som bedrev utbildning tidigare i Nacka har lagt ned eller flyttat sin verksamhet. I denna redovisning har inga värden hunnit komma fram för de variabler som presenteras här eftersom eleverna inte slutfört sin utbildning. Det gäller t.ex. Nacka Praktiska gymnasium, Rytmus eller Kunskapsskolan observatoriet. För YBC och Vittra i Sickla presenteras betygsresultat för första gången. 6 Som studier räknas här högskola och universitet och annan studiebidragsberättigad utbildning som kommunal vuxenutbildning och KY-utbildning. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska man ha haft en arbetsinkomst på minst 158 400 kr, och varit sysselsatt enligt nationella register, och inte haft händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning.

14 (18) Den analys som presenterades för Utbildningsnämnden i september 2010 7 visade att det fanns ett relativt tydligt samband mellan betygspoängen för en skola och meritvärdet för eleverna när de lämnade grundskolan. Nedan följer redovisning från elever i gymnasieskolor i Nacka, Stockholms län samt riket (obs skalorna börjar inte på noll) Figur 12: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, elever i gymnasieskolor i Nacka (%) 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 Nacka Riket Stockholms län Ett något lägre värde än om samma variabel redovisas för elever folkbokförda i Nacka som var 81 procent. Figur 13: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola, elever i gymnasieskolor i Nacka (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 Nacka Riket Stockholms län 7 http://infobank.nacka.se/handlingar/utbildningsnamnden//2010/20100923/06_tjskr_resultatredovisning_vt _10.pdf

15 (18) Figur 14: Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor i Nacka 15,5 15 14,5 14 13,5 13 12,5 Nacka Riket Stockholms län 12 Nedan följer redovisning per skola för gymnasieskolor i Nacka, dvs. för skolor i Nacka men som har elever som även är folkbokförda i andra kommuner. Observera att för Vittra i Sickla och YBC finns bara resultat från första årskullen elever och ingen tidsserie. För Nacka praktiska gymnasium, Kunskapsskolan observatoriet och Rytmus saknas ännu resultat då inga elever ännu gått ut åk 3 på skolan.

16 (18) Figur 15: Andel elever (%) som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år 8, elever som började i gymnasieskolor belägna i Nacka. 2011 2010 2009 Nacka gymnasium Nacka enskilda Mediagymnasiet Designgymnasiet 2008 0 20 40 60 80 100 Figur 16: Andel av de som gått ut gymnasiet som fått grundläggande behörighet, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka Vittra i Sickla YBC Nacka gymnasium Nacka enskilda Mediagymnasiet 2011 2010 2009 2008 Designgymnasiet 0 20 40 60 80 100 8 Uppgiften avser fullföljd gymnasieutbildning. Eleven kan alltså ha bytt program, skola och kommun under utbildningen.

17 (18) Figur 17: Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka Vittra i Sickla YBC Nacka gymnasium Nacka enskilda Mediagymnasiet 2011 2010 2009 2008 Designgymnasiet 0 5 10 15 20 Allt fler fullföljer gymnasieskolan Av eleverna som började i gymnasieskolor i Nacka hösten 2007 fullföljde 76,7 procent en gymnasieutbildning inom fyra år, dvs senast våren 2011. Det är en svag minskning sedan föregående år, då andelen var 3 hundradelar högre (77 procent). Allra högst andel hade Nacka gymnasium, där 84 procent av eleverna fullföljt en utbildning fyra år senare. Nacka Enskilda har näst högst värden med 82 procent. För samtliga skolor där vi kan få tidsserier är värdena för 2011 dock sämre än föregående år. Genomströmningen varierar något mellan programmen, men också mellan år, vilket ibland kan hänga samman med att antalet elever är litet. Elever som börjar på studieförberedande program fullföljer i högre grad än andra, och allra högst ligger det senaste året Teknikprogrammet på Nacka gymnasium där hela 100 procent fullföljt inom fyra år. Andelen på kommunens fristående skolor är lägre och även om andelen på Nacka enskilda når 85 procent är det ändå lägre än för Nacka gymnasium. Lägst andel hade Medieprogrammet på Media-gymnasiet, där 68 procent fullföljde.

18 (18) Tabell 3: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år per program, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka (%) Skola Program 2011 2010 2009 2008 Nacka Gymnasium Naturvetenskapsprogrammet 96 99 90 90 Nacka Gymnasium Teknikprogrammet 100 96 96 84 Nacka Gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet 97 94 94 86 Nacka Gymnasium Elprogrammet 79 89 75 83 Nacka Gymnasium Hantverksprogrammet 79 89 84 84 Nacka Gymnasium Specialutformat program 96 88 82 77 Nacka Enskilda Samhällsvetenskapsprogrammet 82 87 72 84 Nacka Gymnasium Handels- och administrationsprogrammet 84 86 95 80 Nacka Gymnasium Byggprogrammet 77 85 77 85 Designgymnasiet Industriprogrammet 63 80 85 Mediagymnasiet Medieprogrammet 68 72 69 79 Mediagymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet 85 Betygspoängen har ökat Av de elever som gick ut gymnasiet våren 2011 fick 92 procent grundläggande behörighet till högskolan, dvs. hade slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen inklusive godkända betyg i kärnämneskurserna i matematik, svenska och engelska. Andelen har ökat över tid, och var något högre 2011 än 2010. Andelen var högst även i år på Mediagymnasiet, där alla elever fick behörighet, och lägst på Designgymnasiet. Den genomsnittliga betygspoängen var samma för elever folkbokförda i Nacka som föregående år 15,3. Nacka gymnasium ökar dock lite jämfört med föregående år till 16 i genomsnitt och för Mediagymnasiet till 15,2 medan värdet sjunker för Designgymnasiet och Nacka enskilda. Den genomsnittliga betygspoängen på Nacka gymnasium ökar även för 2011. Skolans goda rykte och betygsantagningen spelar sannolikt en roll för denna utveckling. I år finns även resultat från YBC och Vittra i Sickla. Första året ligger YBC under rikssnittet (13) och Vittra i Sickla över (14,8). Carina Legerius Utvärderingsexpert Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert