TNSL08 Produktion och distribution

Relevanta dokument
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Föreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP)

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

TNK100 Planering av logistikresurser Kl Skriv tydligt. Endast en uppgift får lösas på varje blad.

TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI. Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42

TNK100 Planering av logistikresurser Kl Skriv tydligt. Endast en uppgift får lösas på varje blad.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

TNK100 Planering av logistikresurser

Genomgång av kontrollskrivningen

TNK100 Planering av logistikresurser Kl Tentamen innehåller 7 uppgifter på 12 sidor.

Räknedosa utan textprogrammering.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

TNK100 Planering av logistikresurser Kl

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Genomgång av kontrollskrivningen

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lagermodeller & produktvärden

TNK100 Planering av logistikresurser Kl Skriv tydligt. Endast en uppgift får lösas på varje blad.

TNSL011 Kvantitativ Logistik

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = ξ = 2ξ 1 3ξ 2

Överdrag i materialstyrningssystem

Laborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

INTERN LOGISTIK. Exempelsamling

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8)

Logistik styrning av material- och informationsflöden

MPS-modulen, MOQ och multipelhantering m.m. Lennart Andersson

Logistik-/ Lager- grunder

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Minikurs Metoder för behovsplanering

Tentamensinstruktioner

Lösningsförslag TNK

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

E 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 2): Detaljplanering; sekvensering, orderstyrning, mm

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!?

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat.

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Logistik styrning av material- och informationsflöden

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

Tentamensinstruktioner

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8)

TNSL011 Kvantitativ Logistik

TNSL11 Kvantitativ Logistik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TNSL011 Kvantitativ Logistik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Föreläsning 4. Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP)

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Tentamensinstruktioner

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

TENTAMEN. Tentamensinstruktioner. Datum: 30 augusti 2018 Tid: 8-12

Produktionsekonomi. Laborationshandledning. Produktionsekonomi Linköpings tekniska högskola

Riktlinjer vid montering mot kundorder - en studie av orderprocessen och materialförsörjningsprocessen (HS-IDA-EA )

Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Tentamensinstruktioner

Prognostisering med glidande medelvärde

GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER

Tentamensinstruktioner

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

Tentamen 1FE870:2. 7,5 poäng i Finansiering och analys. söndag 16 dec 2012 kl: Anders JERRELING

Transkript:

TNSL08 Produktion och distribution Datum för tentamen 2013-03-15 Sal TP52, TP56 Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och distribution Institution ITN Antal uppgifter som 7 ingår i tentamen Antal sidor på tentamen (inkl. 7 försättsbladet) Jour/Kursansvarig Fredrik Persson Telefon under skrivtid 011-36 3305 Besöker salen ca kl. Kl. 09:00, 10:15 (ungefärliga tider) Kursadministratör Åsa Dahl, 011-36 3480 (namn + tfnnr + mailadress) asada@itn.liu.se Tillåtna hjälpmedel Alla typer av miniräknare, Boken Logistik av Jonsson & Mattson, inklusive anteckningar i pärmen och i boken. Särtryck av kap 16 ur Boken Logistik av Jonsson & Mattson (upplaga 1). Övrigt Det är viktigt att lösningsmetod och bakomliggande resonemang redovisas fullständigt. Enbart svar godtas ej. Införda beteckningar och antaganden skall definieras! Max 100p. 50p för godkänt (3), 65p för 4, 80p för 5.

UPPGIFT 1 (Max 20p) Uppgiften går ut på att ge definitioner på några centrala begrepp inom kursen. I deluppgift a) till j) ges tio begrepp. Svara kortfattat men kärnfullt och ange en definition på var och en av de tio begreppen. Varje korrekt definition ger 2p. a) Beredning b) Produktlivscykel c) Säsong d) Prognosfel e) Oberoende efterfrågan f) Säkerhetsledtid g) Lägsta-nivå-kod h) Systemleverantör i) Transportkonsolidering j) Incoterms Examinator: Fredrik Persson 2 (13)

UPPGIFT 2 (Max 14p) Produkt och processmatrisen beskriver sambandet mellan en produkts egenskaper och vad som är lämpligt processval. En produktionslina används för standardprodukter och en funktionell verkstad används för unika produkter i små volymer. Förklara sambanden mellan process och produkt för produktionslina och funktionell verkstad genom att belysa sambanden inom områdena i) flexibilitet i omställningar, ii) flexibilitet i produktionsvolym, iii) produktivitet, iv) ställtid, v) investering i produktionsutrustning, vi) total produktionsvolym och vii) antal varianter av tillverkad produkt. UPPGIFT 3 (Max 10p) Ett företag använder ett beställningspunktssystem för att styra färdigvarulagret för en produkt som tillverkas mot lager (MTS). Lagret omsätts 9 gånger per år, vilket innebär en genomloppstid i lagret på 5,78 veckor. Medellagernivån i lagret är 4 000 st produkter inklusive ett säkerhetslager på 500 st produkter. Ledtiden för att fylla på lagret är 4 veckor (52 veckor på ett år). Beräkna vilken beställningspunkt företaget borde använda för produkten i färdigvarulagret. Examinator: Fredrik Persson 3 (13)

UPPGIFT 4 (Max 20p) Trampan AB tillverkar trehjulingar av rostfritt stål i stora volymer. Vissa ingående artiklar tillverkar de själva medan andra köps in. Företaget har beräknat sin ordersärkostnad för inköp till 500 kr/gång. Lagerräntan är uppskattad till 30 % per enhet och år. Produktstrukturen ser ut som följer: Trehjulingarna tillverkas enbart under första halvan av året (26 veckor av 52) för att möta den efterfrågan som finns inför våren och sommaren. Under andra halvan tillverkas krattor och snöskyfflar. Huvudplanen är baserad på prognostiserade leveranser och presenteras här för första kvartalets 12 veckor, se nedan. Medelprognosen ligger på 220 trehjulingar per vecka. Artikelnr: Trehjuling Ledtid: 1 v Orderkvantitet: Lot for lot Beskrivning: Säkerhetslager: 20 Huvudplan Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Prognos 250 200 220 240 270 190 230 230 200 220 210 180 Plan.lagerutveckl. 300 50 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Huvudplan (Färdig) 170 220 240 270 190 230 230 200 220 210 180 Huvudplan (Start) 170 220 240 270 190 230 230 200 220 210 180 Trehjulingarna har ett produktvärde på 320 kr/st. Andra produktvärden är; Hjul 45 kr/st, Bult 5 kr/st, Stång (till ram) 10 kr/st, och Styre 30 kr/st. Artikel Ledtid Ingående lager Säkerhetslager Partiformning Förv. inleverans Hjul 2 veckor 1 540 st 70 st FOK=600 - Ram 1 vecka 40 st 20 st POK 390 st, vecka 1 Bultar 1 vecka 7 440 st 200 st EOK - a) Använd metoden nettobehovsplanering (MRP) för att ta fram produktionsplaner för de ingående artiklarna hjul, ram och bult. Använd gärna tabellerna i bilagan för att planera tillverkningen. (18p) b) Ange lägsta nivå-koder för de ingående artiklarna hjul, ram och bult. (2p) Examinator: Fredrik Persson 4 (13)

UPPGIFT 5 (Max 10p) Säkerhetslager är ett sätt (av flera) att gardera sig mot brister i ett färdigvarulager. Ett företag som tillverkar en produkt mot lager (MTS) använder en lagerstyrningsmodell med säkerhetslager för att se till att brister inte uppstår. Efterfrågan per år ligger på 200 000 enheter av produkten. Ledtiden att fylla på lagret är 3 veckor från att tillverkningsorder läggs tills att inleverans sker. Prognosen för produkten görs veckovis och den uppvisar ett prognosfel som varierar med en standardavvikelse på 300 enheter per vecka. Säkerhetslagret skall hålla en SERV1-nivå på 95% och ingen korrelation finns mellan prognosfel. Företaget räknar med 52 veckor på ett år. a) Beräkna säkerhetslagrets storlek. (6p) b) Hur många veckors försäljning motsvarar företagets säkerhetslager? (2p) c) Ge exempel på händelser (2 st) då det är befogat att använda säkerhetslageret för att kunna leverera till en kund. (2p) UPPGIFT 6 (Max 10p) Två vanligt förekommande begrepp i lager- och terminalhanteringssammanhang är crossdocking och merge-in-transit. a) Definiera cross-docking och merge-in-transit och ange likheter och skillnader mellan de två. (4p) b) Principiellt brukar man säga att båda alternativen inte innebär något lager hos mellanhanden. Det är dock vanligt att man, speciellt i merge-in-transit-lösningen ändå har viss lagerhållning. Vilken roll fyller mellanhanden med en sådan kortare lagringsaktivitet? (2p) c) Mellanhänder i distributionsleden används av olika orsaker. Vid vilka förutsättningar används istället helst direktleveranser i distributionen? (4p) Examinator: Fredrik Persson 5 (13)

UPPGIFT 7 (Max 16p) Plåtporten AB tillverkar dörrar och garageportar till industrilokaler. Deras tillverkning är lokaliserad i en gammal industrilokal som behöver nytt tak. Taket är av plåt och har legat i över 80 år. Att lägga ett nytt plåttak är ett av de dyrare alternativen men eftersom material och kompetens finns inom väggarna räknar Plåtporten AB med att kunna hålla ner kostnaderna. Plåtporten AB vill forcera byggandet något och låter samtliga arbetare gå på dubbelt skift under byggprojektet. Arbetarna har olika kompetens vilket tas hänsyn till i projektplanen. Projektaktiviteterna listas nedan: # Aktivitet Tidsåtgång (dagar) Föregående aktivitet A Bygga ställning 5 - B Riva takhalva 1 (TH1) 3 A C Lägga papp och spika reglar TH1 4 B D Riva takhalva 2 (TH2) 3 B E Lägga och bocka plåt TH1 6 C F Lägga papp och spika reglar TH2 4 D G Montera hängrännor TH1 2 E, F H Lägga och bocka plåt TH2 6 E, F I Montera hängrännor TH2 2 G, H J Kundjippo 1 I TH1 = Takhalva 1, TH2 = Takhalva 2. Leveranstider räknas löpande utan hänsyn till helger och ledigheter. Byggnationen pågår alla veckordagar, även helg och ledigheter. a) Rita ett projektnätverk och ta fram den kritiska linjen. Ange även hur många dagar projektet kommer att ta att utföra. (10p) b) Vad blir effekten av dessa situationer. Analysera effekten för varje situation separat. 1. Leverans av takpappen är två dagar försenad (aktivitet C och F). Allt papp till hela taket beställs med en leverans. 2. En av de fyra plåtslagarna ramlar ner och behöver gipsas precis när plåten ska bockas på första takhalvan (aktivitet E och H). Plåtslagaren är sjukskriven längre än projektet pågår. 3. Dag 5 upptäcker inköparen att han glömt beställa hängrännor med 15 dagars leveranstid (aktivitet G och I). (6p) Examinator: Fredrik Persson 6 (13)

Bilaga till uppgift 4 Artikelnr: Beskrivning: Ledtid: Buffert: Partiformning: Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov Frisläppta order: inleverans Lagerutveckling Nettobehov Planerade order: inleverans Planerad lagerutveckling Planerade order: frisläpp Artikelnr: Beskrivning: Ledtid: Buffert: Partiformning: Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov Frisläppta order: inleverans Lagerutveckling Nettobehov Planerade order: inleverans Planerad lagerutveckling Planerade order: frisläpp Artikelnr: Beskrivning: Ledtid: Buffert: Partiformning: Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov Frisläppta order: inleverans Lagerutveckling Nettobehov Planerade order: inleverans Planerad lagerutveckling Planerade order: frisläpp Examinator: Fredrik Persson 7 (13)

LÖSNING 1 Lösningsförslag 2013-03-15 a) Beredning Att förbereda en produkt för tillverkning, dvs att bestämma sättet på vilket den skall tillverkas, i vilken maskin och hur lång tid det tar. b) Produktlivscykel En produkts olika faser, t ex Introduktion, Tillväxt, Mognad och Nedgång som beskriver produktens position på marknaden. c) Säsong Mönster i efterfrågan som svänger med en våglängd på ett år. Julgranar och glass uppvisar säsongsmönster. d) Prognosfel Skillnaden mellan verklig försäljning och prognosticerad försäljning. e) Oberoende efterfrågan Efterfrågan som inte beror på andra produkters försäljning. Tillbehör till mobiltelefoner beror till stor del på hur många mobiltelefoner av ett visst märke som sålts. f) Säkerhetsledtid En extra pålagd ledtid för att skydda sig från ledtidsvariationer t ex hos en leverantör. g) Lägsta-nivå-kod En kodning som bestämmer i vilken ordning alla MRP-tabeller skall beräknas. h) Systemleverantör En leverantör som levererar hela system och inte bara systemets ingående komponenter. i) Transportkonsolidering Flera olika sändningar som skall till samma destination läggs ihop i en terminal och körs på en lastbil. j) Incoterms Ett internationellt regelverk för vem som äger material och skall stå för kostnader inom internationell handel. Examinator: Fredrik Persson 8 (13)

LÖSNING 2 Produktionslina i) Flexibilitet i omställningar Flexibiliteten är låg eftersom stora volymer av produkter skall tillverkas utan omställningar. ii) Flexibilitet i produktionsvolym Även denna flexibilitet är låg då linan är designad att tillverka en viss volym och ombyggnad kan krävas vid en taktökning. iii) Produktivitet Antal produkter (volym) som kan tillverkas är hög jämfört med insatskapital. Det ger en hög produktivitet. iv) Ställtid Ställtiden är lång eftersom de stora produktvolymerna bäst tillverkas i en dedikerad utrustning. v) Investering i produktionsutrustning Investeringskostnaden är hög men väl utslagen på alla tillverkade produkter blir den lägre. vi) vii) Total produktionsvolym Mycket hög. Antal varianter av tillverkad produkt. Få varianter. Funktionell verkstad i) Flexibilitet i omställningar Flexibiliteten är hög eftersom små volymer av produkter kan tillverkas på nästan vilket sätt som helst. ii) Flexibilitet i produktionsvolym Denna flexibilitet är låg då systemet inte kan hantera stora volymenr utan passar bäst till små volymer. iii) Produktivitet Antal produkter (volym) som kan tillverkas är låg jämfört med insatskapital. Det ger en låg produktivitet. iv) Ställtid Ställtiden kan vara kort eftersom alla maskiner är byggda för att tillverka många olika produkter. v) Investering i produktionsutrustning Investeringskostnaden är hög och extra kapacitet måste finnas. vi) Total produktionsvolym Låg. vii) Antal varianter av tillverkad produkt. Många varianter. LÖSNING 3 Omsättningshastighet är samma som 1/genomloppstiden för lagret. 9 ggr/år ger 1/9 = 0,1111 år (0,1111 x 52 = 5,78 veckor). Little s lag säger att medellager = genomflöde x ledtid. Examinator: Fredrik Persson 9 (13)

(4 000 500) = E x 0,1111 E = (4 000 500) / 0,1111 = 31 503 st/år BP = E x LT + SL BP = 31 503 x 4/52 + 500 = 2 923 st LÖSNING 4 Artikel Medelefterfrågan Partiformning Trehjuling 220*26 produktionsveckor LFL Hjul (220*3)*26=660*220=17160 FOK=600 Ram 220*26=5720 POK=EOK/E=((2*O)/(L*V*E))^0,5 ((2*500)/(0,3*100*5720))^0,5 =0,076 år=4 veckor Bultar (220*12+660)*26=85800 EOK = ((2*O*E)/(L*V))^0,5 ((2*500*85800)/(0,3*5))^0,5 =7563 stycken Lösningar där EOK/POK beräknats som om tillverkning sker året runt samt lösningar där lagerränta antas betalas enbart under de 26 produktionsveckorna är också godkända. Artikel: Ram Buffert: 20 Ledtid: 1 vecka Parti: POK 4 v MRP Period (vecka) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov 170 220 240 270 190 230 230 200 220 210 180 0 Frisläppta order: inleverans 390 Lagerutveckling 40 260 40-200 Nettobehov 0 0 220 Planerade order: inleverans 0 910 860 180 Plan lagerutveckling 40 260 40 710 440 250 20 650 450 230 20 20 Planerade order: frisläpp 910 860 180 Artikel: Hjul SL 70 Ledtid: 2 veckor FOK 600 MRP Period (vecka) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov 510 660 720 810 570 690 690 600 660 630 540 Frisläppta order: inleverans Lagerutveckling 1540 1030 370-350 Nettobehov 420 Planerade order: inleverans 600 1200 1200 600 600 600 600 600 Plan lagerutveckling 1540 1030 370 250 640 70 580 490 490 430 400 460 Planerade order: frisläpp 600 1200 1200 600 600 600 600 600 Examinator: Fredrik Persson 10 (13)

Artikel: 7563 EOK Bult Ledtid: 1 v SL 200 MRP Period (vecka) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bruttobehov 600 12120 1200 600 10920 600 600 600 2160 Frisläppta order: inlev Lagerutveckling 7440 6840-5280 Nettobehov 5480 Planerad order inlev 7563 15126 Plan lagerutv. 7440 6840 2283 2283 1083 483 4689 4089 3489 2889 729 Planerade order: frisläpp 7563 15126 a) Lägsta nivåkod är för hjul och ram 1, för bult 2 LÖSNING 5 E = 200 000 st/år LT = 3 veckor SigmaLT = 300 st/vecka SERV1-nivå på 95% ger k = 1,65 Gamma = 0,5 Deluppgift a) SL = k * SigmaLT * LT^Gamma SL = 1,65 * 300 * Rot(3) = 857,4 = 858 st Deluppgift b) SL = 858 st E = 200 000 st / år SL / E = 858 / 200 000 = 0,00429 år = (52 veckor) = 0,22 veckor Deluppgift c) T ex: 1. Efterfrågan har ökat och kundens beställning kan inte förutsägas 2. En maskin har gått sönder 3. Leveranser av råmaterial har uteblivit LÖSNING 6 Deluppgift a) Cross-docking är när gods hanteras i en terminal utan att lagerföras. In och sedan direkt ut. Uppdelning kan förekomma där laster delas upp i olika destinationer. Merge-in-transit är när Cross-docking även innebär komplettering av gods med annat gods. Flera godsflöden sammanstrålar till en specifik kund. Examinator: Fredrik Persson 11 (13)

Deluppgift b) Exempelvis kan visst material komplettera en sändning. Tänk en standardprodukt som har ett landsunikt tillbehör som lagerförs av terminalen och adderas till sändningen. Deluppgift c) Direktleverans används helst då det är - Få (stora) förbrukare, typ projektleveranser - Produktion mot order - Återköpsinslag, dvs returfrakter - (Bransch)grossist saknas LÖSNING 7 Kritiska linjen blir a,b,c,e,h,i,j C,4 E,6 G,2 I,2 J,1 A,5 B,3 D,3 F,4 H,6 (-,0,0) (A,5,5) (B,8,8) (C,12,12) (E,18,18) (H,24,24) (I,26,26) (J,27,27) (D,11,14) (H,24,24) Projektet tar 27 dagar. Examinator: Fredrik Persson 12 (13)

1. Leverans av takpappen är två dagar försenad. Om vi antar att all papp ska komma till aktivitet C ska börja så försenas projektet med två dagar, eftersom C ligger på kritiska linjen. 2. En av de fyra plåtslagarna ramlar ner och behöver gipsas precis när plåten ska bockas på första takhalvan. Det tar fyra plåtslagare 6 dagar att färdigställa taket, d.v.s. varje dag gör varje plåtslagare 1/(4*6)=1/24 dels tak. Om de bara är 3 stycken gör de 3/24=1/8 dels tak per dag, d.v.s. det tar 8 dagar att färdigställa varje takhalva. Projektet blir därför försenat med 4 dagar. 3. Dag 5 upptäcker inköparen att han glömt beställa hängrännor med 15 dagars leveranstid. Hängrännorna kommer därför dag 20. G ska börja dag 18 och tar två dagar. Men G har 4 dagars slack och den sena leveransen påverkar därför inte slutdatumet för projektet. Akti TSi SFi ti Si A 0 5 5 0 B 5 8 3 0 C 8 12 4 0 D 8 14 3 3 E 12 18 6 0 F 11 18 4 3 G 18 24 2 4 H 18 24 6 0 I 24 26 2 0 J 26 27 1 0 Examinator: Fredrik Persson 13 (13)