2. Remiss: Ingen får vara Svarte Petter SOU 2009:38

Sociala styrgruppen Dagordning för styrgruppens löpande frågor: Sociala styrgruppens internatmöte äger rum från lunch 9 september till lunch 10 september, St Jörgen Park.. Denna dagordning tar upp de löpande styrgruppsärenden som behandlas dag 1 kl. 16:00. 1. Justering 2. Remiss: Ingen får vara Svarte Petter SOU 2009:38 GR har inbjudits att avge remissyttrande, sista dag för yttrande 1 oktober. Är den s.k. Vistelseutredningens slutbetänkande, vilken föreslår hur ansvaret ska vara för a)sommarboende med hemtjänst i annan kommun, b)svenska medborgare utan hemvist men som vistas i Sverige, c)våldsutsatta kvinnor och barn i annan kommun, d)ansvarfördelningen mellan kommuner för ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd, e)hemlösa som rör sig mellan kommuner. Bifogas pressmeddelande från Socialdepartementet; utredningen i sin helhet återfinns på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/125122 Presidiet har beslutat föreslå styrgruppen besluta -GR ska avge yttrande i frågan -presidiet får i uppdrag att för den sociala styrgruppen avge yttrande i frågan. Beslutsärende 3. Nuläget kring ensamkommande, asylsökande barn Presidiet har beslutat -läget kring mottagande av ensamkommande barn i GR respektive VG-kommunerna åter föredras i sociala styrgruppen -uppdra till GR att kontakta Migrationsverket med krav att MV ska korta handläggningsprocessen för asylsökande barn enligt regeringens målsättning till 3 månader (MV juni 2009 är nere i 4 månader). Viktigt att även diskutera faktiska handläggningstider vid överklaganden av avslag på asylansökan för barn, att korta dessa tider menar presidiet bör prioriteras. Presidiet föreslår vidare sociala styrgruppen besluta -skicka en förfrågan till GR:s förbundsstyrelse om man kan lyfta frågan med övriga kommunalförbunds presidier i VG, för att diskutera förutsättningar för att arbeta med målgruppen. Beslutsärende

4. Dialoga projektansökningar till Länsstyrelsen respektive Brottsofferfonden Projekt Dialoga Relationsvåldcentrum löper t o m 30 juni 2010, Göteborg har beslutat permanenta verksamheten, övriga GR-kommuner har att ta ställning till en eventuell fortsättning. Finansiering är klar för i första hand år 2009. Föreligger förslag till projektansökningar avseende Dialogas verksamhet under återstoden av projekttiden 2010: a)kvinnor i missbruk och våld, b)samverkan om våldsamma pappors föräldraansvar, c)hållbar utveckling av kommunernas insatser mot våld i nära relationer, d)basutbildning med integrering i ordinarie verksamhet. Presidiet har beslutat föreslå sociala styrgruppen -ansöka om projektmedel som är utlysta av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (ansök 1 sept) och Brottsofferfonden (ansök 1 okt). Beslutsärende 5. Sociala styrgruppens verksamhetsinriktning 2011 Sociala styrgruppen ska vid sitt sammanträde 22 oktober besluta om förslag till verksamhetsinriktning 2011. Denna ligger sedan till grund för den remissrunda som sker bland medlemskommunerna på våren 2010, inför beslutet om GR:s samlade verksamhetsinriktning 2011. Bifogar Verksamhetsinriktning 2010. Strategifråga 6. Övriga frågor

Tjänsteutlåtande 2009-08-31 Lotta Wall Beslutsärende till Sociala styrgruppen den 9 september 2009 Dialoga Relationsvåldscentrum; projektansökningar till Länsstyrelsen och Brottsofferfonden Bakgrund GR:s kommungemensamma kunskapscentrum mot våld i nära relationer är ett projekt som drivs i avtalsform mellan juli 2008 tom juni 2010. Elva av GR:s tretton kommuner har valt att delta i samarbetet. GR är projektägare och Dialoga drivs av Social resursförvaltning, Göteborgs stad. Projektet samfinansieras av kommunerna och Länsstyrelsen under första halvan av projekttiden och med enbart finansiering av kommunerna under resterande projekttid. Kunskapscentrumet Dialoga startades för att kunna möta behovet av ökad kompetens hos personalen i avtalskommunerna. Inom GR är flera kommuner små och medelstora och behöver dra fördel av att samverka om utbildning med stöd av Dialoga. Dialogas uppdrag är att erbjuda kompetenshöjande aktiviteter så att kommunanställda inom t.ex. IFO, funktionshinder, äldreomsorg, skola och barnomsorg, i sin tur kan ge bättre stöd och hjälp till de barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Dialogar arbetar med utbildning, konsultation, att stödja metodutveckling, att stärka regional samverkan och att bygga en kunskapsbank. Dialoga har under sitt första verksamhetsår fått goda erfarenheter dels av att erbjuda kommunövergripande mötesplatser för professionella inom området våld i nära relationer dels genom kompetenshöjande aktiviteter. Det finns flera vinster med att erbjuda mötesplatser för professionella för att underlätta för arbetet inom området våld i nära relationer. Beslut om 1

Dialogas ev fortsatta verksamhet efter 30 juni 2010 tas av avtalskommunerna under första halvåret 2010, efter att en utvärdering genomförts. Göteborgs stad har beslutat att permanenta Dialogas verksamhet efter projekttiden, oavsett belsut i övriga avtalskommuner. Saken Presidiet för Dialoga föreslår Sociala styrgruppen att ansöka om projektmedel som är utlysta av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (ansök 1 sept) och Brottsofferfonden (ansök 1 okt). Projektansökningarna, se nedan, är riktade till medel för lokal samverkan för kvinnofrid. Om medel beviljas från både Länsstyrelsen och Brottsofferfonden kommuniceras information om beviljade medel från den andra parten för eventuell samordning. Projekt - Kvinnor i missbruk och våld Ansökan till Länsstyrelsen är 265 000 kr varav 132 500 kr är egen finansiering Brottsofferfonden är 220 000 kr varav 110 000 kr är egen finansiering Bakgrund - En brist Dialoga tillsammans med kommunerna har identifierat är arbetet med kvinnor i missbruk utsatta för våld och de barn som lever i dessa familjer. Missbruksvården är väl etablerad inom kommunerna men många anställda har liten eller ingen utbildning vad gäller våldsutsatthet hos den grupp de arbetar med. Samverkan över kommungränsen är av stor betydelse när det gäller denna grupp. Många kommuner har svårt att själva tillhandahålla adekvat hjälp till denna grupp, kvinnor och barn dessutom behöver familjerna ibland röra sig över kommungränsen p.g.a. av ex hot. Kvinnor i missbruk som lever med våld är en grupp som definieras som särskilt utsatta. Forskning visar att en mycket hög procent av kvinnor i missbruk utsätts för våld. Våldsutsattheten hos kvinnor i missbruk är särskild då de ofta lever i sammanhang där det finns en högre tolerans för våld, p.g.a. av att våldet ständigt är närvarande på olika sätt, vilket leder till att många kvinnor bagatelliserar det våld de själva utsätts för. Många kvinnor i missbruk har också svårt att definiera sin våldsutsatthet. Kvinnor i missbruk har barn, hemmavarande eller omhändertagna. Barn till missbrukande föräldrar har en hög utsatthet för att bevittna våld. Det finns flera orsaker till att barn med föräldrar i missbruk som lever med våld inte 2

uppmärksammas, ex vis att barnet inte bor med den föräldern stadigvarande, barnet är omhändertaget, föräldrar har ett dolt missbruk. För denna grupp utsatta är samverkan över kommungränser av avgörande betydelse för att de ska få adekvat hjälp och stöd. Mindre kommuner behöver samverka för att kunna erbjuda specialinriktade verksamheter för kvinnorna och barnen. Syftet med projektet är att stimulera och öka samverkan inom området inom och mellan kommunerna genom: Att öka kunskapen hos medarbetare om den särskilda utsatthet det innebär att leva med missbruk och våld Att medarbetarna får redskap att erbjuda adekvat hjälp när de möter kvinnor i missbruk utsatta för våld Att öka kunskapen om de barn som lever med våld i familjer där det förekommer missbruk Att öka möjligheten för barn i familjer där det förekommer missbruk och våld att få adekvat hjälå för våldsutsatthet Att bygga nätverk av nyckelpersoner/-funktioner över kommungränserna Tid- och aktivitetsplan Introduktionsdag - halvdags storföreläsning som erbjuds kommunernas personal inom missbruksområdet. All personal får samma grundkunskap. Vidareutbildning s.k. spetsutbildning som erbjuds särskilt intresserade nyckelpersoner på varje enhet. Dessa personer blir sedan bärare av frågan på sin enhet, med uppgift att hålla frågan levande och vara drivande vad gäller kompetens ex för nyanställda mm. Erbjuda metodhandledning för deltagarna på spetsutbildningen under projekttiden Tidplan 2009 hösten planering av projekt 2010 våren utbildningar genomförs 2010 hösten utbildningar genomförs Långsiktighet - De nyckelpersoner som erbjudits vidareutbildning blir bärare av frågan inom sin verksamhet och utåt i nätverket. Syftet med nätverket är att stimulera långsiktig samverkan över kommungränserna, särskilt för de mindre kommunerna. Genom att erbjuda en plattform där yrkesverksamma inom samma område möts skapas möjligheter till konstruktiv samverkan; att mindre kommuner kan gå samman om 3

utbildningssatsningar, driva gemensamma projekt i frågan m.m., starta kommunövergripande verksamheter osv. Projekt - Samverkan om våldsamma pappors föräldraansvar Ansökan till Länsstyrelsen är 430 000 kr varav 215 000 kr är egen finansiering Bakgrund - Lagstiftningen har successivt förstärkt och tydliggjort kommunernas ansvar för att uppmärksamma och få stopp på våld i nära relationer, särskilt våldet mot kvinnor och barn. Länsstyrelsens särskilda tillsyn 2008-2009 i ett urval av kommuner i Västra Götaland pekar ut områden som kommunerna behöver utveckla. En av socialtjänstens skyldigheter är att erbjuda insatser för dem som använder våld. Dessa insatser ska ha ett barnperspektiv. Kommunernas socialtjänst arbetar med att skapa/utveckla ökad tillgänglighet för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp. Många av dessa kvinnor är mammor. I Dialogas kontakter med kommunerna framkommer att insatserna för mammor och barn som utsatts för våld av papporna, ofta försvåras av socialtjänstens oförmåga att etablera kontakt med papporna. Det gäller framför allt i fall där situationen är sådan att samhället inte trätt in med hög grad av skydd för mammor och barn. Den gruppen är till antalet flest av de kvinnofridsärenden en socialtjänst handlägger. En vanlig situation är att socialtjänsten hjälpt mamman och barnen till ett tillfälligt boende eller att föräldrarna fortfarande sammanbor. Kontakterna med papporna utvecklas alltför ofta till konfliktfyllda frågor om boende, ekonomi och inte minst barnen. Exempelvis kan papporna vägra lämna gemensamma bostaden, kräver sin umgängesrätt och samarbetar inte om gemensamma ekonomin. Socialtjänsten behöver utveckla förmågan att konstruktivt inleda kontakt med de här papporna, en kontakt som syftar till att fokusera på det utsatta barnets behov, dvs. stärka pappornas föräldraansvar. En pappa som exempelvis själv lämnar gemensamma bostaden, lämnar ut barnens personliga tillhörigheter, inte oroar mamman och barnen med att leta efter dem, medverkar till stödinsatser för barnen, inte startar onödiga familjerättsliga processer i för övriga pressade situationer för barnet det är en pappa som tar ökat föräldraansvar. Under 2009 prövar Dialoga ett koncept för en utbildning Att möta pappor med våldsproblematik tillsammans med personal vid IFO i Biskopsgården, 4

Göteborg. Denna utbildning utvärderas hösten 2009. Efter utbildningen utformas ett metodstöd för deltagarna, för att ge fortsatt stöd att i arbetet genomföra utbildningens intentioner. Med utvärderingen av konceptutbildningen i Biskopsgården som bas ska utbildningen under våren och hösten 2010 erbjudas övriga stadsdelsförvaltningar i Göteborg samt övriga GR-kommuner. Former för metodstöd ska utvecklas med utgångspunkt från erfarenheterna i Biskopsgården. Syfte Samtliga i Dialoga ingående kommuner ska i samverkan genomföra utbildningen och metodutvecklingen. Utbildningen syftar till att öka kompetensen hos anställda inom IFO att stärka pappornas föräldraansvar. Den syftar även till att öka motivationen hos papporna att gå in i ett varaktigt förändringsarbete ut ur våld. Det övergripande syftet är att insatserna för barnen underlättas. Tids- och aktivitetsplan 2009 April sept Pilotutbildning genomförs i samverkan med Biskopsgårdens IFO, Göteborg (pågår fn) Sept okt Pilotutbildningen utvärderas Sept dec Metodstöd för deltagarna, Biskopsgårdens IFO Nov dec Utbildningen revideras och nästa utbildning planeras 2010 Jan sept Fortsatt metodstöd för Biskopsgårdens IFO. Mars sept Utbildning 1 för GR-kommunerna utom Göteborg Aug dec Utbildning 2 för Göteborg Okt dec Metodstöd för deltagarna i Utbildning 1 Hösten Utbildning 1 utvärderas 2011 Jan sept Fortsatt metodstöd för deltagarna i Utbildning 1 Jan dec Metodstöd för deltagarna i Utbildning 2 Våren Utbildning 2 utvärderas. Långsiktighet - Utbildningen Att möta pappor med våldsproblematik riktas till en del av socialtjänstens arbete som hittills inneburit stora brister. Man har haft svårt att nå dessa pappor med insatser som utvecklar deras föräldraansvar och insatserna för mammor och barn har drabbats av detta. Genom att utbildningen kombineras med uppföljande metodstöd förstärks möjligheten till ett långsiktigt hållbart arbete med målgruppen. 5

En annan aspekt av en långsiktig hållbar utveckling, är att kommunerna i varierande grad behöver utveckla insatser för pappor som är våldsamma, som leder till varaktig förändring hos dem. Parallellt med dessa utbildningar kommer utbildningar för kommunpolitiker inom GR att genomföras för att klargöra kommunernas ansvar för våldet. Projekt - Hållbar utveckling av kommunernas insatser mot våld i nära relationer Ansökan till Länsstyrelsen är 495 000 kr varav 247 500 är egen finasiering Brottsofferfonden är 430 000 kr varav 85 000 kr är egen finansiering. Bakgrund - I Länsstyrelsens kartläggning av kompetensnivå (Samordning och samverkan i arbetet mot våld i nära relationer i Västra Götalands län, Länsstyrelsens delrapport 2008:33) framfördes att arbetet med våld i nära relationer måste ske långsiktigt. Kortsiktiga statsbidrag upplevs bidra till en snuttifiering av arbetet. Det framgår även att i vissa fall hänger arbetet på några få eldsjälar som förutom projektet ska hinna med sitt övriga socialsekreterararbete. I en nationell kartläggning av kommunernas arbete med våldsfrågorna (Utveckling pågår, Sveriges Kommuner och Landsting, 2009) bad man varje kommun att ange de tre viktigaste framgångsfaktorerna för ett fungerande kvinnofridsarbete. De som hamnade i fem-i-topp är: 1. Att kvinnofridsarbete sker i samverkan med andra myndigheter och organisationer (69 procent) 2. Att arbetet sker i ordinarie verksamhet (53 procent) (Dialogas kursivering) 3. Att verksamheten har en handlingsplan för kvinnofridsarbetet (47 procent) 4. Att det sker en kontinuerlig utbildning av chefer och medarbetare (35 procent) 5. Att det finns en tydlig politisk styrning av kvinnofridsarbetet (30 procent) Inom GR har respektive kommuns hittillsvarande arbete med att utveckla insatserna mot våldet i flera fall präglats av begränsade projekt. Olika former av samordnare har utsetts med uppdrag som varierar i omfattning och tydlighet. Olika begränsade utbildningsinsatser har genomförts. Samverkansformer har i varierande omfattning etablerats, ex vis via samverkansgrupper. 6

I vissa kommuner har särskilda enheter inom IFO inrättats med uppgift att ge stöd och hjälp till de människor som lever i våld. Framtagande av handlingsplaner har genomförts på olika sätt och deras användning i det fortsatta arbetet varierar. Under en period av 10-15 år har de erfarenheter som gjorts av det kommunala arbetet mot våld inte sammanställts systematiskt. Eftersom ansvaret för att förhindra våld i nära relationer vuxit till att bli en av socialtjänstens huvuduppgifter, efterfrågar kommunerna stöd i hur en struktur skapas för hållbar utveckling över tid av denna fråga. Syfte - Projektet syftar till att ge kommunerna underlag för hur arbetet mot våld ska organiseras för att skapa en hållbar utveckling över tid. De förväntade effekterna av detta är att upptäckten av våldsärenden ökar, särskilt våldet i sin tidiga fas, att kvalitén i medarbetarnas bemötande ökar, att insatserna för att stoppa våldet utvecklas och att våldsutsatta och de våldsamma får de insatser som behövs. Förväntade specifika effekter: Att kommunernas olika insatser, som riktas mot våld, alltmer ingår i de ordinarie verksamheterna inom IFO, äldreomsorg, funktionshinder, skola, barnomsorg, m.fl. Att uppmärksamheten på våldsärenden sprids till verksamheterna äldreomsorg, funktionshinder, skola och barnomsorg, och att samverkan mellan de verksamheterna och socialtjänsten utvecklas Att samverkan ytterligare utvecklas med rättsvårdande myndigheter, hälso- och sjukvården och frivilligorganisationerna. Tid- och aktivitetsplan Att inventera erfarenheter i GR- och andra kommuner av att införliva våldsfrågorna i det ordinarie kommunala arbetet inom IFO, skola, barnomsorg, äldreomsorg och funktionshinder. Däri ingår bland annat att klarlägga: för- resp nackdelar med hur samordnarfunktionen organiseras; hur nyckelpersoner kan organiseras i kommuner; hur en särskild våldsenhet kan samarbeta med övriga enheter inom kommunen; hur utbildningsinsatser planeras och genomförs; hur kvalitetsarbetet utformas; hur handlingsplan revideras, används i löpande arbetet och i utvecklingsarbetet samverkansformer inom kommuner; hur samverkan med andra aktörer utanför kommunen byggs upp; 7

Förutsättningar för små, medelstora och stora kommuner ska belysas. En projektledare med vägledning från Dialoga inventerar erfarenheter i ett urval av små, medelstora och stora svenska kommuner. Resultaten från inventering analyseras i - Dialogas projektgrupp som består av IFO-cheferna från de elva samverkande kommunerna - Dialogas nätverk för samordnare av våld där samtliga kommuner har representation. Inventering och analys sammanställs i riktlinjer där för- respektive nackdelar av olika lösningar belyses. Långsiktighet - Framtagna riktlinjer presenteras på en konferens för ansvariga från respektive kommun. Riktlinjerna görs tillgängliga för kommunerna genom hemsida och eventuell handbok. Dialoga erbjuder stöd till kommunerna i det fortsatta arbetet. Projekt - Basutbildning med integrering i ordinarie verksamhet Ansökan till Länsstyrelsen är 535 000 kr varav 35 00 kr är egen finansiering Brottsofferfonden 500 000 kr varav 150 000 kr är egen finansiering Bakgrund - Med stöd av länsstyrelsens särskilda tillsyn, länsstyrelsens kartläggning av kompetensnivå (Samordning och samverkan i arbetet mot våld i nära relationer i Västra Götalands län, Länsstyrelsens delrapport 2008:33) och Dialogas egna kontakter med kommunerna framgår att stora grupper av medarbetare har ingen eller liten utbildning om våld. Denna beskrivning förstärks av en nationell kommunenkät (Utveckling pågår, Sveriges Kommuner och Landsting, 2009) som visar att det är ovanligt med utbildning av personalen utöver enstaka utbildningar. Inom GR är flera kommuner små och behöver dra fördel av att samverka om utbildning genom dess eget kunskapscentrum Dialoga. Syfte Utbildning ger kunskap och uppmärksamhet på en ofta dold problematik. 8

Utbildning ger kunskap som leder till bättre bemötande. Skapa en samverkan mellan fr.a. de mindre kommunerna i att successivt överta ansvaret för basutbildningen. Målsättningen är att alltfler grupper av kommunanställda får en grundläggande basutbildning om våldet. De anställda finns inom individoch familjeomsorg, äldreomsorg, funktionshinder, skola, och barnomsorg, kommunala bostadsbolag, m fl. Basutbildningen leder till ökad förmåga att upptäcka våld de kommuninvånare de möter i sitt dagliga arbete utsätts för, kunna ge bättre bemötande, stöd, hjälp och skydd. Basutbildningen genomförs/ska genomföras i samverkan med respektive kommuns särskilda kvinnofridssamordnare, på ett sätt som syftar till att införliva basutbildning i kommunens ordinarie verksamhet och att samordnare själva tillsammans med nyckelpersonerna kan genomföra utbildningarna fortsättningsvis. Tid- och aktivitetsplan Under 2009 genomförs basutbildningar på prov i fyra olika kommuner i Göteborgsregionen. De har delvis olika utformning och riktar sig till olika grupper av kommunanställda. En utbildning riktar sig enbart till IFO-personal. Tre av utbildningarna genomförs i samverkan med Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), en verksamhet som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. I dessa utbildningar betonas samverkansaspekten och riktas till medarbetare inom IFO, äldreomsorg, funktionshinder, skola och barnomsorg samt primärvårdspersonal. Basutbildningarna utvärderas under hösten 2009. Detta förberedelsearbete under 2009 ska ge underlag för nästa etapp under 2010 som denna projektansökan avser: Ett utbildningspaket skapas och utgör underlag för basutbildningar. En extern konsult anlitas till uppgiften. Basutbildning förankras i respektive verksamhets ledningsgrupp i respektive kommun. Projektledaren ansvarar. 14 basutbildningar omfattande 3 halvdagar genomförs 2010 i Göteborgsregionen. Projektledaren och externa föreläsare ansvarar. Efter genomförd utbildning återkopplas kursutvärdering och utvecklingsförslag från utbildningen tillbaka till ledningsgrupp. Projektledaren ansvarar. Nyckelpersoner utses vid respektive arbetsplats. (Med arbetsplatser menas socialtjänstens försörjningsstöd, barn- och ungdomsenhet, familjerätt, mm men även äldreomsorgen, funktionshinder, skola och barnomsorg och dess olika enheter/avdelningar.) Kvinnofridssamordnaren ansvarar. 9

Basutbildningar genomförs i samarbete med respektive kommuns kvinnofridssamordnare och inbegriper nyckelpersonerna. Som en del i arbetet med att införliva våldsarbetet i det ordinarie arbetet tilldelas nyckelpersonerna ansvar för våldsfrågorna på sin arbetsplats. Kvinnofridssamordnaren får ansvar för att stödja nyckelpersonerna. Projektledaren och respektive kvinnofridssamordnare ansvarar. Långsiktighet - Samverkan inom de medverkande kommunerna förväntas bli underlättad av att kunskapsnivån höjs hos medarbetarna. Den ökade kompetensen hos medarbetarna blir till ett stöd för kommunens samordnare av våld. Samordnare av våldsarbetet i kommunerna (särskilda samordnare, folkhälsoplanerare e.d.) ges stöd i sina uppdrag genom nätverk som Dialoga ansvarar för. Nyckelpersoner är arbetsplatsknutna medarbetare som har till uppgift att ansvara för våldsfrågorna på respektive arbetsplats. De ingår som en del i implementeringen av våldsarbetet i kommunens ordinarie verksamhet. Bedömning och förslag till beslut Dialogas projekttid löper tom 30 juni 2010. Det är halva projekttiden för de nya projekt som GR föreslås lämna in ansökan på. De projekt som föreslås innebär en generell utveckling av pågående arbete i Dialoga såväl som att bygga nya samverkansstrukturer för t.ex. speciellt utsatta grupper inom målgruppen. Dialogas pågående arbete såväl som de projekt som här föreslås, syftar till att bredda och fördjupa kunskapen hos medarbetare i avtalskommunerna och att integrera samverkan i ordinarie verksamheter inom och mellan kommunerna för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av insatser mot våld i nära relationer. Oavsett viket beslut kommunerna tar om Dialogas fortsatta verksamhet efter juni 2010 kommer: Göteborgs stad att enligt beslut permanenta Dialogas verksamhet. Alla kommuner fortsatt ha behov av kunskap och metoder, och därmed ha behov av att fortsätta arbetet för att skapa långsiktigt hållbara strukturer för insatser till målgruppen. Det arbetet kommer att fortsätta oavsett om det sker genom kommungemensamt samarbete i Dialoga eller fortsatta satsningar i respektive kommun. 10

Förslag Sociala styrgruppen föreslås bifalla förslag till beslut att söka medel hos Länsstyrelsen och Brottsofferfonden enligt de projekt som presenteras ovan. 11

Styrgruppen för det sociala området 2010 Styrgruppens roll Styrgruppen för det sociala området har 15 ledamöter, där varje medlemskommun har en ledamot förutom Göteborg med 3 ledamöter. I sin roll som beredande organ till GR:s styrelse och med uppgiften att förverkliga förbundsstyrelsens mål och strategier tar styrgruppen ett antal initiativ i samverkan mellan medlemskommunerna, men samarbetar också med en rad andra aktörer. Det gäller dels samarbete med andra styrgrupper inom GR, men också regionala aktörer som Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. En viktig samarbetspartner i samarbetet med Västra Götalandsregionen är kommunalförbundens gemensamt ägda paraplyorganisation Västkom. Vision inriktning I Vision Västra Götaland Det goda livet beskrivs vad som är det önskvärda tillståndet att uppnå: En god hälsa, arbete och utbildning. Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En god miljö där de förnyelsebara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet. Möta behoven hos barn och ungdomar. Uthållig tillväxt som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv. Styrgruppen för det sociala området verkar för att det är attraktivt, spännande och tryggt att bo i Göteborgsregionen. Barn och unga får möjlighet att växa upp under goda förhållanden i ett samhälle som inkluderar alla och där jag som invånare känner delaktighet. Främjande och tidiga insatser för barn och unga har en hög prioritet i det kommungemensamma samarbetet. Samverkan med andra aktörer är en central och nödvändig strategi för att skapa gynnsamma uppväxtvillkor för barn och ung. Äldre har möjlighet att utifrån sina individuella förutsättningar vidmakthålla och utveckla sina livsintressen. Mål Strategier Brukarkraft I Vision Västra Götaland Det goda livet betonas att resurser hos varje människa ska tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. Det är viktigt att stödja det civila samhället och enskilda medborgares engagemang. Medborgarna önskar i allt större utsträckning kunna påverka de tjänster samhället tillhandahåller, och man efterfrågar många gånger individuellt anpassade lösningar. Styrgruppen stödjer kommunerna i deras utvecklingsarbete för att kanalisera medborgares engagemang inom det sociala området. Stöd lämnas till de kommuner som avser att utveckla valfrihetslösningar, eller se över redan befintliga valfrihetssystem. eller se över redan befintliga valfrihetssystem.

Uppföljning/utvärdering som leder till verksamhetsutveckling Att kunna följa upp sin verksamhet och jämföra den med andra kommuner har blivit allt viktigare för att fortgående kunna förbättra kvalitet, ompröva sin verksamhet, och ha kontroll på kostnaderna. GR-kommunerna har sedan ett antal år utarbetat nyckeltal och andra uppföljningar, där vissa studier genomförs varje år och andra vartannat år. GR erbjuder medlemskommunerna att utarbeta Nyckeltal Äldreomsorg, Nyckeltal LSS och Nyckeltal IFO, samt tar dessutom fram Nyckeltal Försörjningsstöd samt Välfärdsbilder. Nyckeltalen anpassas successivt till de alltmer omfattande uppgifter kommunerna lämnar till den centrala nationella nivån, vilket gör att fokus kan läggas på analys av nyckeltalen snarare än på själva uppgiftsinlämnandet. Med nyckeltalen som utgångspunkt är det intressant att gå vidare och djupare analysera de kostnadsskillnader som redovisas. Under 2007 sker med stöd av FoU i Väst fördjupningsstudier inom områdena IFO och funktionshinder. Om detta arbetssätt faller väl ut kan det komma att utökas till fler områden under kommande år. Socialt hållbar utveckling Som en del i arbetet med strategin för en uthållig regional tillväxt ingår frågan om den sociala dimensionen. I den rådslagsrunda som genomförts i GR-kommunerna har på många håll uttryckts en oro över de sociala klyftor och den geografiska polariseringen som finns inom Göteborgsregionen. Den sociala styrgruppen har påbörjat ett arbete för att belysa denna sociala dimension i arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling. Personalförsörjning och kunskapsutveckling GR bedriver en omfattande kurs- och utbildningsverksamhet för medlemskommunerna. Denna omfattar såväl kortare som längre utbildningar. Dessa kan genomföras som både öppna arrangemang och som uppdragsutbildningar. Olika typer av mötesplatsarrangemang har utvecklats. Här samlas GR-kommunernas personal inom olika områden, visar upp vilken verksamhet man bedriver och har ett erfarenhetsutbyte. Exempel på sådana arrangemang är Mötesplatserna för IFO, Äldreomsorg, Psykiatri och Funktionshinder. FoU i Väst/GR är en viktig aktör för kommunernas kunskapsutveckling, och bidrar med både spridning av kunskaper samt följer upp och studerar effekterna av gjorda satsningar.