Månadens bild 2013 DECEMBER månads bild MARKS VARUHUS 1938 - NUMERA DATABUTIK Marks klädvaruhus öppnades 1932, adress Drottninggatan 42. Varuhuset blev direkt en succé kanske främst för de boende på söder; då här blev en närhet att julhandla till familjen. Omsättningen från starten ökade snabbt med åren och firman förvärvade intilliggande lokaler så att den år 1938 upptog en yta av 397 kvm. Därmed hade man skapat en genomgång och två entréer. Försäljningen gick mycket bra långt in på 1940-talet varpå den allt mer sinade innan den stora södersaneringen hade på allvar påbörjats, detta var förmodligen en anledning till att Marks varuhus nödgades upphöra i början på 1950-talet. Affärsverksamheten omfattade fullständig herr- och damkonfektion samt all slags så kallade korta varor. Köpmannen från starten hette Julius Ekman. Byggnadsår 1908, arkitekt F Ullrich/E Hallkvist och byggherre L J Larsson. Text via Lennart Westesson. 1 / 16
2 / 16
NOVEMBER månads bild SÖDRA VATTENTORNET Örebro hade sedan urminnes tider utvunnit sitt dricksvatten ur den grusås på vilken stadens centrala delar är belägen. Det fanns pumpar både vid Kyrkogårdsgatan och vid Våghustorget som tidigare har hetat Pumpkälltorget, och vatten för tvätt och vattning av hästar och kreatur hämtades direkt ur Svartån. Redan mot mitten av 1800-talet uppträdde vattenbrist vid vissa tillfällen i staden. Man erbjöds då, genom annonser i lokaltidningen, att få köpa vatten som transporterats från Prästkällan, belägen söder om staden. År 1875 beslöt stadsfullmäktige om att utreda möjligheterna att anlägga en vattenledning från Prästkällan. År 1885 togs beslut i frågan, och en del i detta beslut innebar byggnation av Södra vattentornet med tillhörande pumpstation. Byggnationen påbörjades i maj 1886 och det nya vattentornet stod klart att tas i bruk år 1888. Tornet rymde 462.400 liter. För uppfordring av vattnet använde man sig av en ångdriven pump, men när Skebäcks kraftstation stod klar 1895, elektrifierades driften. År 1907 räckte Prästkällans vatten inte längre till, utan vatten hämtades från det nyanlagda Skråmsta vattenverk. Redan 1915 behövdes ytterligare vattenförsörjning i staden, och då byggdes Norra vattentornet, som var 5 m högre än det södra. År 1929 påbyggdes Södra vattentornet till samma höjd som det norra. År 1958 togs både Södra och Norra vattentornen ur bruk, då stadens nya vattentorn Svampen stod klart. Vykort från 1911 tillhör Lennart Westessons samlingar. 3 / 16
4 / 16
OKTOBER månads bild ÖREBRO KONSERTHUS Konserthuset byggdes mellan åren 1930 och 1932 som hemvist både för stadsbibliotek och konsertverksamhet. Det invigdes den 2 april 1932 av prins Eugen. Det är beläget vid Fabriksgatan invid Svartån i centrala Örebro. År 1981 flyttade biblioteket till en ny byggnad vid Näbbtorgsgatan, Åren 1985-86 genomfördes en renovering, och idag är det enbart konsertverksamheten som finns här. White arkitekter i Örebro stod för ritningarna vid ombyggnationen. Konserthuset kommer under åren 2014-15 renoveras och byggas ut för 110 miljoner kronor, enligt beslut av Örebro kommunfullmäktige. Renoveringen omfattar höjning av takhöjden med sex meter, en ny våning, ny restaurang, ny ventilation, och ny teknik som gör det möjligt att streama föreställningar. Etthundra nya publikplatser tillkommer. Konserthuset är ritat av stadsarkitekten Georg Arn. Byggherre var Örebro kommun / byggnadsingenjör David Lundholm. 5 / 16
SEPTEMBER månads bild Skebäcks Kraftstation Verksamt 1895 1937 Den 25 februari 1891 beslöt stadsfullmäktige att inköpa de så kallade Varvs- och Fiskholmarna vid Skebäck. Detta för att staden skulle erhålla strandrätt i och för ett eventuellt utnyttjande av fallet och i april 1892 tillsattes en kommitté för att utreda ifrågavarande ärende. Den 26 april 1893 inlämnade kommittén ett förslag till stadsfullmäktige som gick ut på att vid Skebäck skulle uppföras en elektrisk kraftstation; dels för att lämna ström för gatubelysning och dels kraft till pumparna vid Södra vattentornet. Den 9 maj 1894 beslöt så stadsfullmäktige att för alstrande av elektrisk kraft skulle vid Skebäcks vattenfall uppföras en kraftstation. Byggkostnaden härför beräknades till 30,000 kr och maskiner till kostnaden 14,650 kr. Men det rådde nu delade meningar i stadsfullmäktige om huruvida staden skulle bygga i egen regi eller anlita entreprenör och om man i första hand skulle bygga en kraftstation eller en belysningsstation. Efter meningsmotsättningar beslutade stadsfullmäktige emellertid entreprenad och att kraftbehovet i första hand skulle tillgodoses. Således i stort sett tvärtemot kommitterandes förslag. Efter att man sett över flera förslag antogs slutligen Luth & Roséns anbud och man avstod från Wennströms enkla 3-fassystem. I stället fick man en kraftöverföring med högspänd likström eller likartad ström som det står i ett samtida referat. Den 13 februari 1895 avsynades så Skebäcks kraftstation och därefter startade driften som också finns att läsa i dagspressen. Kraftstationen som med åren funkade utan några större driftsstörningar ifrågasattes 1924 om inte skebäcksstationen på grund av den tekniska utvecklingen överlevt sig själv. Det vore fördelaktigare att nedlägga densamma! Detta påstående avvisades bestämt:: Att nedlägga Skebäcks kraftstation och ej använda där varande kraft vore därför ett verkligt slöseri. Varpå skebäcksstationen förblev kvar i drift så länge v. Sydow var chef för elektricitetsverket men vid belysningssäsongen slut den 31 maj 1937 stannade definitivt generatorerna efter 42 års tjänst. Under åren 1938 1955 användes stationen av elverket som förrådsutrymme. Ett förslag att sätta den i stånd och bevara den som ett tekniskt minnesmärke förföll av kostnadsskäl då byggnaden var i dåligt skick. Den 22 juni 1955 beslöt därför stadsfullmäktige att Skebäcks före detta kraftstation skulle rivas och detta verkställdes våren 1956. Text via Lennart Westesson. 6 / 16
AUGUSTI månads bild Ja nu har vi äntligen lyckats lockalisera det okända huset. För några månader sedan träffade Sällskapet en bekant vid namnet Lars-Åke Gustavsson. Då vi vet att han är intresserad av gamla Örebro och även Adolfsberg, frågade vi honom om han kände till huset. Nej det gjorde han inte, men frågade om han fick en kopia av bilden. För någon vecka sedan var han på loppis i Vivalla och såg då en tavla som föreställde det okända huset. På baksidan av tavlan stod adressen. Han begav sig då till Stadsarkivet där han hittade två bilder av huset och även bekräftelse på adressen och husets namn. Husets namn är Bäckäng och låg på Södermalmsallén södra sida i höjd med Ekängsgatan. Vad vi vet är att 1936 bodde där en snickare vid namnet Lars Larsson. Huset revs efter 1958. Lars Hammarlund 7 / 16
Bäckäng, Södermalmsallén 8 / 16
9 / 16
JULI Vykortsbild vid Källerud omkring 1957 Källeruds camping och golf Namnet Källerud har anor sedan 1700-talet då de första stugorna byggdes här vid södra infarten. Här var det tidigt ett populärt utflyktsmål till lantlig miljö. När Gustavsviksbadet öppnades för 75 år sedan blev Källerud campingplatsen för badgäster. Konkurrensen lät vänta ända till 1957 då Gustavsviks Camping öppnade sin första mindre anläggningintill Stora Hyddan. Men Källerud stod sig bra i konkurrensen för här fanns Minigolf för camparna sedan tidigt 1940-tal. Golfbanorna höll bra standard och nya banor byggdes med åren. Men nu sedan några år är både golfspel och camping nedlagt. En bidragande orsak kan ha varit att Gustavsvik år 2000 fick sin så kallade Äventyrsgolfbana. Om Källerud kan vidare sägas att numera finns nya stugor där man får bo och personal finns om man behöver hjälp. Slutligen skall nämnas att en känd skådespelare Arne Källerud tog sitt efternamn efter denna gård där han bott en gång på 1930-talet. Text: Lennart Westesson. 10 / 16
JUNI Gustavsviksbadet 75 år När det var midsommar år 1938 öppnades det nya utomhusbadet vid Gustavsvik. Inträdespriset var endast 10 öre den första tiden. Bilden som är tagen från Södra Vattentornet visar hur omgivningen tedde sig vid den här tiden. Till höger i överkanten på bilden ses den tidens infartsled som 1928 fick namnet Nya Adolfsbergsvägen. På denna plats hade tidigare legat Gustavsviks Tegelbruk som enligt uppgift varit i drift åren 1874 1920. Ett tegelbruk som ser ut att ha haft en blygsam tillvaro nådde sin största verksamhet i början på 1900-talet. År 1906 redovisas försäljning för 16,000 kronor och det var 18 anställda under högsäsongen. Tio år senare 1916 hade ägaren Emelia Gustafsson endast 1 anställd arbetare till slutet. Från 1920 och åren framöver hände ingenting i lergroparna förrän år 1932-33 då man startade ett så kallat AK-jobb här. Det här jobbet var att gräva upp lergravarna och efter hand fylla på med vatten. Efter fem års jobb var det så färdigt och badet öppnades som nämnts ovan. Text: Lennart Westesson. MAJ 11 / 16
Hasselbackens sommarkafé beläget vid Väståstrand /Åbackegatan 2, åren 1900-1939 var ett populärt utflyktsmål för örebroarna. Husägare var från början snickaren Johan Jansson som hyrde ut kaféet till idkare Augusta Jonsson som omkring 1915 överlät rörelsen på Edla Pettersson och Edla i sin tur vidare de sista åren. Här fanns klubbrum, krocketbana, roddbåtar (att hyra för 10 öre per timma) och badhus för både damer och herrar. Det var vidare en lång serveringsbrygga och bord med eftertraktade platser utefter Svartån. Till bryggan var det nära nog slagsmål om platserna på lördagar och söndagar. Såsom vanligt vid trädgårdsserveringar hade man också här musik till helgerna ofta av en trio som även förekom andra dagar då vädret tillät. Det kan också nämnas att den då 13-årige Torsten Ehrenmark fick sommarjobb här. Ett jobb som på lördagar var att kratta gårdsplanen., rensa ogräs och bära bort skräpet. Tre timmar skulle jobbet vara och lönen bestod av 35 öre i timmen plus en leverpastejsmörgås ett wienerbröd och en kopp kaffe serverad i parken. Torsten såg sig snart rik men efter en sommar hade han fått nog. Sista sommaren för kaféet var 1939; så även för Strömsborgsbåtarna som hade haft tilläggsplats vid bryggan. Text: Lennart Westesson. 12 / 16
APRIL Industri Aktiebolaget Viking i Örebro. Företaget som tillverkade skoputsmedel startade år 1901 i Ludvika av fabrikör Carl A. Pehrsson. År 1914 flyttades verksamheten till Örebro och Hagagatan 7 Här hade man förvärvat tomten vid Fridå där tidigare Bröderna Erikssons Snickerifabrik varit förlagd. Till en början var tillverkningen ganska blygsam men den ökade med åren i Örebro. Efter att Viking 1918 hade startat glasbruk nere i Skebäck blev det många goda år och man nådde 40-talet anställda. Men i mitten på 1940-talet övergavs glasburken och bruket blev nedlagt. Putsmedlet överfördes till försäljning i tuber men sinade med åren för att upphöra med nedläggningen av skofabrikerna. Text: Lennart Westesson. MARS I hörnet SKOLGATAN /BERGGATAN öppnade ca: 1902 A. Finström en Diversehandel. Här ses ett foto taget 1912 och några dåtida kunder. Butiken drevs här till 1954 då ny butik öppnades på andra sidan gatan vid sk Svinberget. Nu var det i varje fall minst 2:a genrationen Finström som 13 / 16
drev butiken. Ja, butiken finns ännu kvar på Skolgatan men drivs numera av annan ägare. Text: Lennart Westesson. FEBRUARI FABRIKSGATAN från Tomtgränd mot söder ca 1910. I hörnet till vänster låg NINA von ENGSTRÖMS VÄFSKOLA. Det här hörnhuset revs hösten 1965 och här uppfördes sedermera GRAND HOTEL. Allt som syns på bilden är sedan länge ersatt med ny bebyggelse. Text: Lennart Westesson. 14 / 16
= JANUARI FAKTORIGATAN från Olaigatan mot norr. vinter omkring 1925Gatan ligger från Svartån, genom Choisie, norrut förbi Universitetssjukhuset och slutar vid Södra Grev Rosengatan. Gatan går rakt igenom det som tidigare var Norra smedjebacken där Örebro gevärsfaktori låg. Den fick sitt nuvarande namn år 1885.På den vänstra sidan ser vi fastigheten med nr 7 och 9 som fortfarande finns kvar. På högersidan är samtliga hus som syns på bilden rivna utom huset längst bort som är nyrenoverat och ligger i korsningen med Fredsgatan. Längre bort. Text: Lennart Westesson. 15 / 16
= 16 / 16 Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)