På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor, en ökning med 9 procent jämfört med 2013. Importen ökade till drygt 119 miljarder kronor, en ökning med 8 procent. Fisk, spannmål och diverse livsmedel är produktgrupper som främst ökat i exportvärde 2014. Produktgrupper som ökat i importvärde 2014 är bland annat fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker och mejerivaror. Norge, Danmark och Finland är tillsammans med Tyskland och USA de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel. De fem största marknaderna tog emot närmare 59 procent av den värdemässiga exporten 2014. Bakgrund Ökningen i Sveriges totala utrikeshandel 2014 jämfört med 2013 avspeglar sig även i utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel som fortsätter utvecklas positivt. Andelen av jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuexporten har ökat 2014 jämfört med 2013 och uppgår nu till drygt 6 procent. Motsvarande siffra i den totala varuimporten har också ökat och uppgår till närmare 11 procent. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordsbruksvaror och livsmedel är norsk fisk, se vidare i avsnittet om Vidareexport. I delar av vår analys av handelssiffrorna exkluderar vi fisk, för att därigenom ge en intressantare bild av utvecklingen. Tydligt ökad export i både värde och volym 2014 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor. Jämfört med 2013 är det en värdeökning med 5,9 miljarder kronor eller drygt 9 procent. Exportvolymen 2014 ökade med närmare 21 procent. Det totala värdeinnehållet (kr/kg) 1 har i genomsnitt minskat med drygt 9 procent. Om exporten av fisk exkluderas från övriga jordbruksvaror och livsmedel har exporten ökat i värde med närmare 2,7 miljarder kronor eller närmare 7 procent mellan 2013 och 2014. De produktgrupper vars exportvärde ökade mest under 2014 var fisk, spannmål (främst vete), diverse livsmedel, mejerivaror, kaffe, te och kakao, kött och tobak (se tabell 1). En minskning av exportvärdet mellan 2013 och 2014 kan noteras för produktgrupperna oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter, djurfoder samt frukt och grönsaker. 1 I bilaga 1 redovisas mer detaljerade siffror över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 och även den procentuella förändringen jämfört med 2013 både gällande värde och volym. siffrorna ska beaktas med viss reservation då de oftast redovisas i ton, men i vissa fall även styck eller kubikmeter. Den procentuella förändringen kan ändå beskriva en del av utvecklingen.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(12) Tabell 1. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 jämfört med 2013 SITC 2013 2014 Andel 2014 % Förändring % 00 levande djur 203 266 0 31 01 kött och köttvaror 1 891 2 016 3 7 02 mejeriprodukter och ägg 4 032 4 338 6 8 03 fisk, kräft- och blötdjur 23 501 26 725 39 14 04 spannmål och varor därav 6 704 7 716 11 15 05 frukt och grönsaker 2 917 2 824 4-3 06 socker, sockervaror och honung 1 487 1 557 2 5 07 kaffe, te, kakao, kryddor 3 896 4 139 6 6 08 djurfoder 1 777 1 681 2-5 09 diverse livsmedel 7 192 8 097 12 13 11 drycker 6 422 6 483 9 1 12 tobak och tobaksvaror 1 537 1 659 2 8 22 oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 247 151 0-39 4 oljor och fetter 1 604 1 676 2 4 SUMMA 63 410 69 327 100 9 *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Viktiga marknader för svensk export De tre nordiska grannländerna, Norge, Danmark och Finland är tillsammans med Tyskland och USA de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk). De fem största marknaderna tog emot närmare 59 procent av exporten 2014. Norge är Sveriges största avsättningsmarknad för jordbruksvaror och livsmedel 2014 (exklusive fisk), uttryckt i värde, men uppvisade bara en värdemässig exportökning motsvarande 1 procent. Till Norge ökade exporten för produktgrupper som tobak och tobaksvaror (9 procent), mejerivaror (9 procent), kaffe, te, kakao (8 procent), diverse livsmedel (4 %) och djurfoder (3 procent). Minskningar kan noteras för produktgrupper som oljor och fetter (-12 procent), frukt och grönsaker (-12 procent), drycker (-10 procent) och spannmål (-2 procent). Den svenska exporten till Norge består huvudsakligen av förädlade livsmedel och i mindre omfattning av obearbetade jordbruksvaror. Den värdemässiga exporten till Danmark 2014 minskade med 2 procent medan exporten till Finland ökade med 2 procent. Till Danmark ökade exporten för produktgrupper som kött (16 procent), drycker (14 procent) samt frukt och grönsaker (10 procent). Minskningar kan noteras för främst oljor och fetter (-18 procent), djurfoder (-13 procent), spannmål (-5 procent), mejerivaror (-3 procent), kaffe, te, kakao (-3 procent), diverse livsmedel (-2 procent) och socker (-2 procent). Den värdemässiga exporten till Finland ökade för produktgrupper som diverse livsmedel (12 procent), kaffe, te, kakao (9 procent), socker (7 procent) och kött (5 procent). Minskningar kan noteras för främst mejerivaror (-16 procent), drycker (-10 procent) och spannmål (-4 procent).
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(12) t av exporten till Tyskland 2014 ökade med 10 procent vilket främst kan härledas till att produktgruppen spannmål ökat från drygt 0,8 miljarder kronor till drygt 1,1 miljarder kronor (39 procent). Mer specifikt har exporten av korn ökat från 202 till 423 miljoner kr (110 procent). Efter en värdemässig minskning 2013 (-5 procent) har exporten till USA ökat under 2014 (6 procent). Orsaken beror främst på, som för Tyskland, att värdet av spannmål ökat från 173 till 338 miljoner kr (96 procent). Mer specifikt har exporten av havre ökat från 67 till 239 miljoner (257 procent). Ökningen av exporten till USA har skett trots att den klart största produktgruppen drycker (främst vodka) fortsätter att minska (-6 procent). Den värdemässiga exportökningen till Nederländerna på 31 procent kan främst härledas till att produktgrupperna mejerivaror och spannmål ökade med 198 respektive 92 miljoner kronor. Ökningen av exportvärdet till Spanien på 62 procent kan nästan uteslutande förklaras av att exporten av spannmål ökat med 248 miljoner kronor. Vidare kan den värdemässiga exportminskningen till Kina på 24 procent härledas till en tydlig minskning för produktgrupperna mejerivaror, frukt och grönsaker samt diverse livsmedel. Avslutningsvis bör nämnas att exporten till Ryssland bara minskade med 2 procent 2014, trots att landet förra året införde importstopp för vissa jordbruksvaror och livsmedel. Tabell 2. De 15 största marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk), miljoner kronor Land 2013 2014 Andel 2014 % Förändring % Norge 8 106 8 206 19 1 Danmark 5 951 5 859 14-2 Finland 4 334 4 414 10 2 Tyskland 3 015 3 329 8 10 USA 2 999 3 165 7 6 Storbritannien och Nordirland 1 599 1 809 4 13 Nederländerna 1 245 1 626 4 31 Frankrike 994 1 159 3 17 Polen 810 968 2 20 Ryssland 853 837 2-2 Oman 664 783 2 18 Spanien 443 719 2 62 Italien 476 525 1 10 Kanada 434 469 1 8 Kina 567 429 1-24 Övriga länder* 7 419 8 309 20 12 SUMMA 39 909 42 606 100 7 *Inkluderar även icke-länderfördelad EU-handel. **Landspecifik data baseras på ej bortfallsjusterade siffror och totalsummor på bortfallsjusterade siffror. *** På grund av avrundningsregler kan ländernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(12) Ökad import i främst värde men även i volym 2014 Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 119 miljarder kronor. Jämfört med 2013 är det en värdeökning med 9,1 miljarder kronor eller drygt 8 procent. Importvolymen ökade 2014 med drygt 2 procent. Det totala värdeinnehållet (kr/kg) 2 har i genomsnitt ökat med närmare 6 procent. Om importen av fisk exkluderas från övriga jordbruksvaror och livsmedel har importen ökat i värde med närmare 5,7 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2013 och 2014. Betydande produktgrupper vars importvärde ökade mest mellan 2013 och 2014 var fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker, mejerivaror, oljor och fetter, spannmål samt diverse livsmedel. En värdeminskning av importen kan noteras för produktgrupperna kött och levande djur, se tabell 3. Tabell 3. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 jämfört med 2013 SITC 2013 2014 Andel 2014 % Förändring % 00 levande djur 268 154 0-43 01 kött och köttvaror 12 171 11 937 10-2 02 mejeriprodukter och ägg 8 527 9 302 8 9 03 fisk, kräft- och blötdjur 29 223 32 660 27 12 04 spannmål och varor därav 5 606 6 099 5 9 05 frukt och grönsaker 17 719 19 262 16 9 06 socker, sockervaror och honung 2 614 2 637 2 1 07 kaffe, te, kakao, kryddor 7 480 8 398 7 12 08 djurfoder 3 787 3 879 3 2 09 diverse livsmedel 7 120 7 557 6 6 11 drycker 9 280 10 085 8 9 12 tobak och tobaksvaror 1 313 1 590 1 21 22 oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 921 944 1 3 4 oljor och fetter 4 309 4 957 4 15 SUMMA 110 337 119 461 100 8 *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Viktiga länder för svensk import De viktigaste länderna för svensk import av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk) är Danmark, Tyskland, Nederländerna, Italien och Frankrike, se tabell 4. Totalt stod de fem största avsändarländerna för närmare 54 procent av den svenska importen 2014. 2 I bilaga 2 redovisas mer detaljerade siffror över Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 och även den procentuella förändringen jämfört med 2013 både gällande värde och volym. siffrorna ska beaktas med viss reservation då de oftast redovisas i ton, men i vissa fall även styck eller kubikmeter. Den procentuella förändringen kan ändå beskriva en del av utvecklingen.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(12) Tabell 4. De 20 största länderna för svensk import av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk), miljoner kronor Land 2013 2014 Andel 2014 % Förändring % Danmark 12 790 13 332 15 4 Tyskland 11 621 11 995 14 3 Nederländerna 11 114 11 799 14 6 Italien 4 481 5 155 6 15 Frankrike 3 841 4 238 5 10 Spanien 3 514 3 964 5 13 Belgien 3 510 3 849 4 10 Storbritannien och Nordirland 3 011 3 332 4 11 Finland 2 463 2 782 3 13 Polen 2 463 2 457 3 0 Irland 2 207 2 107 2-5 Norge 1 746 1 739 2 0 USA 1 464 1 550 2 6 Brasilien 1 382 1 507 2 9 Litauen 1 078 1 111 1 3 Österrike 902 997 1 11 Schweiz 636 725 1 14 Malaysia 714 674 1-6 Thailand 588 629 1 7 Sydafrika 609 546 1-10 Övriga länder* 10 981 12 312 14 12 SUMMA 81 114 86 801 100 7 * Inkluderar även icke-länderfördelad EU-handel. **Landspecifik data baseras på ej bortfallsjusterade siffror och totalsummor på bortfallsjusterade siffror. *** På grund av avrundningsregler kan ländernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Av de största marknaderna 2014 ökade importen från Italien mest procentuellt sett (15 procent). Det är främst produktgrupperna spannmål (18 procent), frukt och grönsaker (15 procent) och drycker (13 procent) som står för den största delen av ökningen. Handelsnettot ökar Sverige är nettoimportör av jordbruksprodukter och livsmedel, vilket framgår av figur 1 nedan. Handelsnettot uppvisar ett underskott på drygt 50 miljarder kronor för 2014. Underskottet i handelsnettot har stadigt ökat de senaste 10 åren med undantag för 2010 då underskottet minskade något. Fisk är den största produktgruppen inom handeln med jordbruksvaror och livsmedel både avseende export (39 procent) och import (27 procent) och består till stor del av vidareexport av norsk fisk. Exkluderas fisk i handelsnettot minskar underskottet i handelsnettot till drygt 44 miljarder kronor. Trenden att underskottet ökar är oförändrad även om fisk exkluderas.
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 6(12) Till en del beror underskottet i handelsnettot på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex. tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin och tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med ett negativt handelsnetto är handelsunderskottet mindre. 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Import Export Handelsbalans Handelsbalans exklusive fisk Figur 1. Handelsutveckling 2005-2014 Studeras enskilda produktgrupper är det bara för spannmål, diverse livsmedel, levande djur och tobak som Sverige har ett positivt handelsnetto, se tabell 5. Underskottet i handelsnettot är störst för produktgrupperna frukt och grönsaker, kött, fisk, mejerivaror och kaffe, te, kakao. Exportvärdet har mer än fördubblats sedan 2005. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har därigenom ökat från närmare 35 miljarder kronor år 2005 till drygt 69 miljarder kronor år 2014, en ökning med strax över 100 procent. Den årliga ökningstakten för exporten av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 9 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 5 procent för den samlade varuexporten. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har ökat sin andel av den totala varuexporten från närmare 4 procent år 2005 till drygt 6 procent år 2014. Importvärdet har ökat med strax över 90 procent sedan 2005. Den årliga ökningstakten för importen av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 8 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 7 procent för den samlade varuimporten. Andelen av jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade från närmare 8 procent år 2005 till närmare 11 procent år 2014.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 7(12) Tabell 5. Sveriges handelsnetto för jordbruksvaror och livsmedel 2005 och 2014 Produktgrupper Import 2014 Export 2014 Handelsnetto 2014 Handelsnetto 2005 00 levande djur 154 266 112 84 01 kött och köttvaror 11 937 2 016-9 921-5 308 02 mejeriprodukter och ägg 9 302 4 338-4 964-1 264 03 fisk, kräft- och blötdjur 32 660 26 725-5 935-3 271 04 spannmål och varor därav 6 099 7 716 1 617 557 05 frukt och grönsaker 19 262 2 824-16 439-11 428 06 socker, sockervaror och honung 2 637 1 557-1 080-951 07 kaffe, te, kakao, kryddor 8 398 4 139-4 259-2 356 08 djurfoder 3 879 1 681-2 199-1 662 09 diverse livsmedel 7 557 8 097 540 355 11 drycker 10 085 6 483-3 602-792 12 tobak och tobaksvaror 1 590 1 659 70-1 000 22 oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 944 151-793 -330 4 oljor och fetter 4 957 1 676-3 282-819 SUMMA 119 461 69 327-50 134-28 185 *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. Global och svensk handelsutveckling 2014 2014 var världens export som andel av världens BNP preliminärt oförändrad på 31,3 procent jämfört med 2013 och 2012. Världens export som andel av världens BNP låg 2014 lägre än 2011 då världshandeln uppgick till 31,6 procent av världens BNP men högre än 2010 då världshandeln uppgick till 29,7 procent 3. Mellan 2013 och 2014 har Sveriges totala varuexport och varuimport ökat med 3 respektive 6 procent. Mellan 2013 och 2014 har kronan försvagats med drygt 5 procent gentemot både dollarn och euron. Den svenska exporten har blivit relativt sett billigare på de marknader där man handlar i dollar och euro vilket förenklar exporten samtidigt som importen blivit dyrare. 4 Vidareexport ökar handelssiffrorna En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport, det vill säga export av en vara som tidigare har importerats (även kallad reexport eller återexport) utan att varan genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Den har därför inte i någon större utsträckning bidragit till landets förädlingsvärde och därmed till sysselsättningen på det sätt som exporten av en inhemskt producerad vara gör. Vidareexporten höjer export- och importsiffrorna, vilket innebär att siffrorna i handelsstatistiken i vissa fall ger oss en missvisande bild av vilka produkter och till vilka länder som företagen i verkligheten exporterar. 3 Ekonomifakta 2014 4 Jordbruksverket har i en studie undersökt om växelkursen haft någon påverkan på exporten för perioden 1995 till 2006 men inte funnit någon sådan inverkan. Jordbruksverkets rapport 2007:12, kap 7 Valutakurspåverkan på svensk jordbruks- och livsmedelshandel.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 8(12) Hur stor vidareexporten är går inte att utläsa ur den officiella handelsstatistiken, men i tabell 6 finns exempel på varor där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport. Exportvärdet av varorna i tabell 6 uppgår till drygt 25 miljarder kronor, vilket innebär att en ungefärlig uppskattning är att vidareexporten utgör ca 37 procent av Sveriges totala exportvärde för jordbruksvaror och livsmedel. Tabell 6. Handel som kan betraktas som vidareexport 2014 Varuslag/varor 2014 Import 2014 Import 1 000-tals ton 2014 Export 2014 Export 1 000-tals ton Hel laxfisk 19 551 436 19 001 414 Hel torsk 765 33 600 28 Övrig hel fisk 644 29 598 93 Torskfilé 567 13 95 2 Övriga fiskfiléer och fiskkött 5 242 91 2 995 50 Torkad, saltad och rökt fisk 1 766 45 1 680 39 Bananer 1 327 199 281 36 Vin 5 587 127 225 6 Summa 35 449 973 25 475 668 *Tabellen baseras på ej bortfallsjusterade siffor. Det är framförallt fisk från Norge som ökar siffrorna i handelsstatistiken, vilket beror på att Sverige efter EU-inträdet har kommit att bli ett transitland för den norska fiskens väg till övriga EU-länder. Under 2014 skickades ca 74 procent 5 av värdet (24 061 miljoner kronor) av all den fisk som importerades och ingick i den svenska handelsstatistiken vidare till andra länder. Det innebär i sin tur att 90 procent av exportvärdet för fisk högst troligt var vidareexport. I vår analys tar vi hänsyn till detta genom att räkna bort fisk i vissa delar. Uppgifternas precision Uppgifter om utrikeshandel samlas in av SCB genom en enkätundersökning och tulldokument. Uppgifterna revideras efterhand som fler uppgifter blir tillgängliga. Precisionen är givetvis lägst i uppgifterna för 2014. En analys av de revideringar som gjorts för tidigare år visar att förändringarna blivit små. Detta innebär att det finns goda förutsättningar för att de övergripande slutsatser som har dragits kan bli bestående. Den officiella statistiken över Sveriges varuhandel är därutöver behäftad med vissa problem, som är viktiga att ha i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den. En aspekt är till exempel att de globala produktionskedjorna har gjort handelsstatistiken mer svårtolkad. En annan aspekt är vidareexport som ökar handelssiffrorna. 5 Enligt uppgifter om s.k. kvasi transitering från SCB i mars 2014.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 9(12) Bilaga 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring jmf 2013 % Levande djur 266 7 36 31 48-11 Kött och köttvaror 2 016 155 13 7 7 0 - Nötkött 224 30 7 9 5 3 - Griskött 555 39 14-2 3-5 - Får, lamm och getkött 19 0,2 76 96 98-1 - Fjäderfäkött 263 60 4 46 15 27 - Övrigt kött inklusive vilt 161 8 21 7 11-4 - Beredda köttprodukter 716 19 38-5 -5 0 - Ej varufördelad handel 78 - - - - - Mejeriprodukter och ägg 4 338 213 20 8-6 15 - Mjölk, grädde, yoghurt med mera 3 051 172 18 15-4 20 - Smör och andra smörfettsprodukter 61 2 33-45 -50 10 - Glassvaror 395 16 25 20 6 13 - Ost och ostmassa 590 16 36-10 -17 8 - Ägg och äggalbuminer 201 7 29-15 -25 14 - Ej varufördelad handel 41 - - - - - Fisk, kräft- och blötdjur 26 725 700 38 14 5 8 - Fisk, kräft- och blötdjur 25 339 674 38 14 5 9 - Beredda produkter 1 112 25 44 4-1 5 - Ej varufördelad handel 274 - - - - - Spannmål och varor därav 7 716 2 027 4 15 71-33 - Spannmål 2 921 1 709 2 74 106-16 - Mjöl, gryn, malt med mera 545 151 4-20 -20-1 - Ris 21 1 15 15 14 1 - Bakverk och bröd med mera 3 546 139 25-1 -1 0 - Okokt pasta 69 5 15-12 -17 7 - Övriga beredningar av spannmål 504 21 24-7 -5-2 - Ej varufördelad handel 110 - - - - - Frukt och grönsaker 2 824 189 15-3 -1-3 - Färska och kylda grönsaker 283 27 11-8 -5-4 - Frysta grönsaker 351 34 10-8 -13 6 - Torkade grönsaker med mera 85 18 5 24 27-2 - Beredda potatisprodukter 278 11 25 20 11 8 - Övriga beredningar av grönt 274 14 20 2 2-1 - Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter 562 47 12-15 1-16 - Fryst frukt och bär 383 16 24-2 5-7 - Saft, sylt och marmelad 335 19 18 2 2 0 - Övriga beredningar av frukt och bär 133 4 33-13 -26 18 - Ej varufördelad handel 141 - - - - -
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 10(12) Forts. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Socker, sockervaror och honung 1 557 133 12 5-1 6 - Socker, melass och honung 530 100 5 1-4 5 - Sockerkonfektyrer 945 33 29 8 9-1 - Ej varufördelad handel 83 - - - - - Kaffe, te, kakao, kryddor 4 139 99 42 6 0 6 - Kaffe och kaffeersättningar 1 407 29 49 4 3 1 - Choklad och kakaoberedningar 2 421 68 36 8 0 8 - Te, kakao och kryddor 259 3 80-2 -5 4 - Ej varufördelad handel 52 - - - - - Djurfoder 1 681 259 6-5 -15 11 - Ej varufördelad handel 44 - - - - - Diverse livsmedel 8 097 317 26 13 8 4 - Soppor, såser och buljonger 1 304 49 27 5 1 4 - Margarin och annat matfett 2 627 179 15 19 14 4 - Välling och andra beredningar av 846 34 25 26 17 7 spannmål, mjöl med mera - Övriga livsmedel 3 188 55 58 9-5 15 - Ej varufördelad handel 132 - - - - - Drycker 6 483 374 17 1-8 10 - Starksprit 4 003 112 36-1 -3 2 - Vin 225 6 39 12 21-8 - Övriga alkoholdrycker 1 611 189 9 8-8 18 - Alkoholfria drycker 570 67 9-9 -16 9 - Ej varufördelad handel 74 - - - - - Tobak och tobaksvaror 1 659 2 684 8-5 13 - Ej varufördelad handel 10 - - - - - Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 151 30 5-39 -42 5 - Ej varufördelad handel 8 - - - - - Oljor och fetter 1 676 145 12 4 3 2 - Ej varufördelad handel 16 - - - - - SUMMA 69 327 4 651 15 9 21-9
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 11(12) Bilaga 2 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Levande djur 154 0,3 444-43 6-46 Kött och köttvaror 11 937 308 39-2 -2 0 - Nötkött 3 607 87 41-4 0-4 - Griskött 3 070 94 33-10 -8-2 - Får, lamm och getkött 540 9 58 27 6 19 - Fjäderfäkött 1 384 48 29 3 6-3 - Övrigt kött inklusive vilt 150 3 57-17 -22 6 - Beredda köttprodukter 2 664 66 40 3 0 2 - Ej varufördelad handel 523 - - - - - Mejeriprodukter och ägg 9 302 420 22 9 10 0 - Mjölk, grädde, yoghurt med mera 2 798 237 12 10 13-3 - Smör och andra smörfettsprodukter 398 11 38-1 -1 0 - Glassvaror 584 30 20 5 7-2 - Ost och ostmassa 5 038 126 40 10 4 5 - Ägg och äggalbuminer 287 17 17 4 13-8 - Ej varufördelad handel 197 - - - - - Fisk, kräft- och blötdjur 32 660 731 45 12 6 5 - Fisk, kräft- och blötdjur 29 952 679 44 12 7 5 - Beredda produkter 2 428 52 47 6 1 5 - Ej varufördelad handel 280 - - - - - Spannmål och varor därav 6 099 737 8 9-1 10 - Spannmål 735 359 2-9 -6-3 - Mjöl, gryn, malt med mera 341 77 4 0 1 0 - Ris 552 62 9 13 3 10 - Bakverk och bröd med mera 2 705 133 20 14 9 5 - Okokt pasta 533 51 10 14 6 8 - Övriga beredningar av spannmål 1 113 56 20 10 1 8 - Ej varufördelad handel 119 - - - - - Frukt och grönsaker 19 262 1 661 12 9 1 7 - Färska och kylda grönsaker 4 356 401 11 9 5 4 - Frysta grönsaker 719 71 10 4-5 9 - Torkade grönsaker med mera 257 16 16 12 0 12 - Beredda potatisprodukter 907 95 10 11 4 7 - Övriga beredningar av grönt 1 749 152 11 18 6 11 - Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter 7 521 715 11 9 3 6 - Fryst frukt och bär 671 30 23 1-9 10 - Saft, sylt och marmelad 1 524 134 11-1 -14 15 - Övriga beredningar. av frukt och bär 1 127 49 23 14 3 11 - Ej varufördelad handel 432 - - - - -
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 12(12) Forts. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Socker, sockervaror och honung 2 637 179 15 1-9 11 - Socker, melass och honung 811 116 7 0-1 1 - Sockerkonfektyrer 1 635 63 26-5 -20 18 - Ej varufördelad handel 191 - - - - - Kaffe, te, kakao, kryddor 8 398 223 38 12-2 15 - Kaffe och kaffeersättningar 4 200 122 34 15-1 17 - Choklad och kakaoberedningar 2 516 67 38 3-6 9 - Te, kakao och kryddor 1 417 34 42 18 3 14 - Ej varufördelad handel 264 - - - - - Djurfoder 3 879 658 6 2-5 8 - Ej varufördelad handel 143 - - - - - Diverse livsmedel 7 557 282 27 6 4 2 - Soppor, såser och buljonger 1 751 91 19 6 1 5 - Margarin och annat matfett 520 49 11-6 3-9 - Välling och andra beredningar av 1 082 47 23 4 8-4 spannmål, mjöl med mera - Övriga livsmedel 3 911 95 41 10 5 5 - Ej varufördelad handel 293 - - - - - Drycker 10 085 493 20 9 6 2 - Starksprit 1 338 28 49 2 5-3 - Vin 5 587 127 44 7-3 11 - Övriga alkoholdrycker 1 226 76 16 13 6 6 - Alkoholfria drycker 1 663 263 6 15 12 2 - Ej varufördelad handel 271 - - - - - Tobak och tobaksvaror 1 590 12 137 21 13 7 - Ej varufördelad handel 24 - - - - - Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 944 214 4 3 8-5 - Ej varufördelad handel 11 - - - - - Oljor och fetter 4 957 578 9 15 12 3 - Ej varufördelad handel 62 - - - - - SUMMA 119 461 6 497 18 8 2 6 Kontaktpersoner Lars-Anders Strandberg 036-15 50 97 och Anne Hansson 036-15 50 77