Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark Beslutad av kommunstyrelsen 2017-11-28, 248 Författningssamling Borlänge kommun
Metadata om dokument Dokumentnamn Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark Dokumenttyp Riktlinje Omfattar Kommunen Dokumentägare Sektorchef Samhällsbyggnadssektorn Författningsstöd Jordabalk (1970:994) Dokumentansvarig Markingenjör plan- och markkontoret Publicering Författningssamling, Insidan Beslutad 2017-11-28 Bör revideras senast Vid behov Beslutinsats Kommunstyrelsen Diarienummer 2014/1412
Innehåll 1 Riktlinjer för upplåtelse av mark...4 1.1 Inledning...4 1.1.1 Syfte...4 1.1.2 Avgränsning...4 1.2 Hänvisning till vägledande dokument...4 1.2.1 Miljöplan 2015-2018...4 1.2.2 Översiktsplan FalunBorlänge...4 1.2.3 Nämndplan fritidsnämnden 2016-2019...4 2 Handläggning...5 3 Markupplåtelse för olika intressen/behov...5 3.1 Jordbruksarrende...5 3.1.1 Bedömningsgrunder...6 3.1.2 Upplåtelsen...6 3.1.3 Lagstiftning...7 3.2 Idrottsverksamhet på kommunägd mark...7 3.2.1 Bedömningsgrunder...7 3.2.2 Upplåtelsen...8 3.2.3 Lagstiftning...8 3.3 Anläggningsarrende...9 3.3.1 Bedömningsgrunder...9 3.3.2 Upplåtelsen...9 3.3.3 Lagstiftning...9 3.4 Upplåtelser som faller utanför jordbruks- och anläggningsarrende...10 3.4.1 Behov som kan utredas för tidsbestämd markupplåtelse...10 3.4.2 Upplåtelse för tillfällig användning av allmän plats utanför bestämmelserna om lokala ordningsföreskrifter...11 3.4.3 Lagstiftning...11 Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 3
1 Riktlinjer för upplåtelse av mark 1.1 Inledning Borlänge kommun äger mark både inom och utom detaljplanerat område. Användning av mark inom detaljplanelagt område är styrd av gällande planbestämmelser. Tidsbestämd upplåtelse av den kommunägda marken inom detaljplanelagt område förekommer för olika syften. I den mån det handlar om tillfällig upplåtelse av offentlig plats så regleras det genom Allmänna lokala ordningsföreskrifter beslutad av kommunfullmäktige 2010-04-29 36 och kommer inte att vidare nämnas i detta dokument. 1.1.1 Syfte Riktlinjer för upplåtelse av mark utanför allmän plats syftar till tydlighet för nyttjanderättshavare men även till att fungera som tydlig handledning för tjänstemän som hanterar frågor om markupplåtelse. Kommunen som markägare måste i sin roll som upplåtare av mark värna om likställighetsprincipen enligt Kommunallag (SFS 1991:900) 2 kap. 2. Det kan översättas i detta sammanhang med att kommunen måste kunna möta alla som efterfrågar kommunens mark för tidsbestämt nyttjande på lika villkor. 1.1.2 Avgränsning Riktlinjerna ska tydliggöra för vilka syften kommunen ska upplåta mark, vilken tid som gäller för olika upplåtelser samt vilka lagrum som är tillämpliga för de enskilda upplåtelseformerna. Mark utom och inom detaljplanerat område hanteras. Allmän plats enligt detaljplan berörs delvis. Taxa för markupplåtelse hanteras i eget dokument. Hyra avser nyttjande av kommunägd byggnad/anläggning genom avtal och behandlas inte i arbetet om riktlinjer för markupplåtelse. 1.2 Hänvisning till vägledande dokument Kommunens vägledande dokument ska alltid vara grund för hur en fråga om markupplåtelse behandlas. 1.2.1 Miljöplan 2015-2018 Kommunfullmäktige har antagit miljöplan 2015-2018, 2015-06-16 110. Planen beskriver åtgärder som Borlänge kommun bör vidta för att uppnå prioriterade miljömål. Sju mål uttrycks såsom prioriterade och bland dessa återfinns miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Upplåtelse av mark för jordbrukets intressen ska återspegla kommunens avsikt att nå det målet men även övriga miljömål. Arrendeavtalet styr hur marken ska brukas. Det brukningssätt som främjar värden och mål som uttrycks i miljöplanen ska ges förtur framför andra förslag till brukning/användning. 1.2.2 Översiktsplan FalunBorlänge 2014 antogs Översiktsplan FalunBorlänge. Översiktsplanens planeringsinriktningar och rekommendationer ska beaktas även vid tidsbestämd upplåtelse av mark. 1.2.3 Nämndplan fritidsnämnden 2016-2019 Upplåtelse av mark för idrottsverksamhet sker i linje med Fritidsnämndens nämndplan beslutad 2015-11-27. Förening som aktivt bedriver ungdomsverksamhet, åldrar 7-25 år, ska prioriteras avseende tillgång till markutrymme för utövande av idrotten. Prioritering sker på bekostnad av förening som inte har ungdomsverksamhet. Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 4
2 Handläggning Plan- och markkontorets verksamhetschef har delegation från kommunstyrelsen att upplåta kommunägd mark. Ett avtal om markupplåtelse föregås av olika moment som åligger handläggare att hantera. Handläggningen ersätts av arrendatorn/nyttjanderättshavaren genom engångsavgift för administrativt arbete, 1500 (ett tusen femhundra) kronor per nytecknat avtal. 3 Markupplåtelse för olika intressen/behov Som markägare efterfrågas kommunens möjligheter att upplåta mark till förmån för många olika syften och intressen. För likabehandling av sökande men även som stöd för handläggarens beslut i frågan om markupplåtelse kan följande ärendegång beaktas vid upplåtelse för olika intressen. Ansökan ansökan görs hos kommunens plan- och markkontor upplåtelsens geografiska utbredning ska redovisas Utredning utredning görs av markhandläggare gällande bestämmelser, ex. detaljplan, naturvård rättigheter, ex. ledningsrätt eller servitut väg till området markförorening eller pågående planarbete Avtal upprättas alltid skriftligt tidsbegränsat till ett år med hänvisning till besittningsskydd ansvar och skyldigheter, både under pågående upplåtelse och efter samarbete med andra förvaltningar inom organisationen tydliggör kommunens krav Handläggare för mark och exploatering handlägger ärenden om markupplåtelse och riktlinjerna förutsätter kunskap i lagstiftning om begränsade rättigheter. Vid markupplåtelse ska gälla att: Arrendator inte har rätt att uppföra byggnad på arrenderad mark. Undantaget är vid anläggningsarrende. Arrendatorn har vid alla tillfällen där myndighetslov kommer i fråga ansvaret för att ansöka om och bekosta detta. Vid behov av elanslutning ska arrendatorn bekosta anslutningsavgift och förbrukning från eget abonnemang. Anslutning till VA bekostas av arrendatorn och arrendeavtalet ska innehålla en överenskommelse om att arrendatorn upprättar eget abonnemang. 3.1 Jordbruksarrende Mark för jordbrukets intressen kan finnas både inom detaljplanerat område men även inom den mark som utgör del av kommunens markreserv. Användandet av mark för jordbrukets intressen kan vara bete för olika djurslag, slåttervall eller odling av olika grödor. Med hänvisning till ekonomiska bidrag kopplade till s.k. stödrätter finns också intresse för arrende av mark som endast behöver gräsröjas en gång per växtsäsong. 3.1.1 Bedömningsgrunder Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 5
Jordbruksarrende upplåts på ett år i taget med hänvisning till lagstiftning om besittningsskydd. Arrendatorn ges möjlighet till förlängning av avtalet med ett år i taget under förutsättning att avtalets villkor till fullo är uppfyllda och parterna i övrigt är överens. Förlängning av avtal bör bevakas ur lagperspektivet då ny lagstiftning kan ändra förutsättningarna. Upplåtelse inom naturreservat kan ges längre avtalstid. Med hänvisning till kommunens arbete för att nå de nationella miljömålen ska ett ekologiskt brukande av jorden ges förtur framför konventionellt brukande. Bedömningen görs av att brukaren kan uppvisa att densamma är certifierad för ekologisk odling. Markhandläggare ska rådfråga kommunens biologer i arbetet med att bedöma en markupplåtelses verkan på naturvärden. Detta gäller inte för upplåtelse av mark inom detaljplanelagda områden. Upplåtelse inom naturreservat ska alltid följa beslutad skötselplan för reservatet. Skötselplanen ska således användas som ett villkor i avtalet. Arrendator som vill arrendera mark med avsikten att söka ekonomiskt bidrag på arealen genom egna stödrätter, välkomnas då det bidrar till att hålla även mindre skiften öppna/fria från sly. Kommunen har möjlighet att styra markanvändningen utifrån exempelvis särskilda naturvärden och detta regleras i avtalets beskrivning av upplåtelsen. 3.1.2 Upplåtelsen Varje förfrågan om arrende av kommunens mark behandlas utifrån syftet med brukandet. Odling som är karaktäristisk för jordbruksnäringen men även annan odling av större format än för fritidsintresset är att hantera som jordbruksarrende. Djurbete är att hantera som jordbruksarrende. Moms ska, enligt Mervärdesskattelag (1994:200) kap 3 3, tillkomma för mark som arrenderas ut som jordbruksarrende. Öppen mark som lämpar sig för odling upplåts främst för odling och för djurbete i andra hand. Typisk mark för djurbete innehåller holmar, diken och andra objekt som kan vara störande inslag i traditionell odling. Upplåtelse av mark inom detaljplan ska medges med villkoret att endast ettåriga grödor får odlas alternativt att växtligheten endast trimmas ner för att hålla området öppet. Villkor för den sortens upplåtelse är att kommunen inte ersätter för förlorad skörd i det fall att marken behöver ianspråktas för detaljplanens syften. Ambitionen från kommunens sida är dock att göra förbehåll för arrendet vid en försäljning. Förbehållet gäller för tid som krävs för att skörda växande gröda. I de fall där bedömning kan göras att visst brukande gynnar vissa naturvärden tas det in som krav i upplåtelsen. Exempel kan vara att växtligheten måste bortföras från marken, inte bara slås av. Upplåten mark ska brukas årligen med betydelsen att växande gröda skördas, bara putsas ner eller att marken svartträdas. Svartträda innebär att marken ligger osådd under en stor del av växtodlingssäsongen och bearbetas mekaniskt för att bekämpa ogräs och då framförallt rotogräs som tistel och kvickrot. Mark som gränsar till bostadsområden bör brytas genom plöjning och harvning vart femte år. Behovet av åtgärden är en följd av att marken annars riskerar att bli ett lämpligt livsrum för sork och orm. Byggnader för jordbrukets syften ska inte tillåtas med mer än mindre vindskydd för betande djur. Arrendatorn ska följa gällande lagstiftning avseende uppförande av byggnad. Krav ställs på att arrendatorn ansöker om och bekostar bygglov. Med anledning av stark doft bör spridning av naturgödsel undvikas på arrendeområden i tätortsnära lägen. Den arrendator som är certifierad för ekologiskt odlande bör presentera annan gödselform. Den konventionellt odlande jordbrukaren kan medges rätt att sprida Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 6
konstgödsel. Läge för upplag av naturgödsel ska särskilt överenskommas med plan- och markkontorets markhandläggare. Kommunens rätt till arrendestället för nyläggning och underhåll av allmänna ledningar gäller som krav för upplåtelsen. Om intrånget skadar växande gröda med inkomstbortfall som följd för arrendatorn ersätts det av kommunen/ledningsägaren. Väg till arrendeställe åligger arrendatorn att iordningställa. Om befintlig väg är samfälld och kommunen såsom fastighetsägare årligen betalar en summa för vägens underhåll ska del av den kostnaden läggas till arrendeavgiften. Kommunen debiterar arrendatorn alla eventuella kostnader som uppstår som en följd av att marken arrenderas ut. Det gäller även efter att arrendet upphört om det kan härledas till arrendeupplåtelsen. Exempel kan vara förorening som kräver sanering av marken. Upplåtelse av arrendeavtalet i andra hand kan medges. Kommunen som fastighetsägare ska, skriftligen, förklara sig nöjd med andrahandsnyttjarens syfte med användandet av marken. Arrendatorn tar fullt ansvar för att andrahandsnyttjaren följer arrendeavtalets villkor. Arrendatorn i ursprungsupplåtelsen svarar mot kommunen. 3.1.3 Lagstiftning Nyttjande av mark regleras i olika lagar beroende på upplåtelsens syfte. För att det ska vara en nyttjanderätt enligt Jordabalk (1970:994) gäller att upplåtelsen har uppkommit genom avtal mellan en fastighetsägare och en fysisk eller en juridisk person. Arrende är en typ av nyttjanderätt som innebär att fastighetsägaren helt avstår från att använda den fastighet eller den del av fastigheten som upplåts. Arrendelagen är en skyddslagstiftning för arrendatorn. Till kraven för att en upplåtelse ska få kallas arrende ställs att ersättning ska utgå till fastighetsägaren. För jordbruksarrende gäller att ersättning ska vara i pengar. Generellt gäller Jordabalkens kapitel 8 för alla sorter av arrenden medan kapitel 9, i samma lag, gäller särskilt för jordbruksarrende. Avtal som strider mot lag binder inte arrendatorn vid tecknat avtal. Lagen är tydlig med vad som är dispositivt och där alltså frihet råder att överenskomma mellan parterna. För att i avtalet få göra avsteg från tvingande regler ska dispens sökas hos arrendenämnden. Avtalstexten ska innehålla information om att dispens avses sökas för visst villkor. Arrendenämnden avgör om det finns utrymme i lagen för att ge dispens från den tvingande lagregeln. 3.2 Idrottsverksamhet på kommunägd mark Markområden som lämpar sig för olika sorters utövande av idrott kan upplåtas till föreningar. Hänsyn ska tas till närliggande markanvändning, främst bostäder, för att undvika störning. Inför markupplåtelse för idrottsändamål ska samarbete ske med kommunens fritidsförvaltning 3.2.1 Bedömningsgrunder Föreningar som driver aktiv ungdomsverksamhet, ålder upp till 25 år ges förtur framför de som faller utanför den beskrivningen. Föreningen ska vara godkänd av nämnd. Idrottsförening godkänns av fritidsnämnden medan kulturförening godkänns av kulturnämnden. Verksamhet som genom sitt utövande inte påverkar miljön negativt ges förtur framför andra. Kommunens miljökontor och biologer rådfrågas och medverkar i bedömningen. Mark för idrottsverksamhet upplåts främst till föreningar som bedriver verksamhet där byggnader inte behöver uppföras. I de fall där verksamheten kräver särskild byggnad ska i Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 7
första hand kommunens egna lokaler användas. Det sker genom överenskommelse om hyra. Kommunens föreningskontor handlägger uthyrning av lokal för verksamhet. 3.2.2 Upplåtelsen Arrenderätten ska som regel gälla för ett år i taget med möjlighet till förlängning. För de fall där arrendatorn är i behov av att kunna uppvisa ett längre gällande avtal med hänvisning till ekonomiskt stöd från stiftelser, fonder eller liknande ska detta beaktas vid avtalad arrendetid. Besittningsskyddet avtalas bort. Beroende på ianspråktagen areal för arrendet kan arrendatorn, trots egen uppsägning under pågående avtalsperiod, göras skyldig att ersätta kommunen för förväntad intäkt av arrendet. Ansvar som löper på arrendatorn tydliggörs i avtalet. Konsekvenser av att inte följa avtalets villkor beskrivs under egen rubrik i avtalet. Föreningen ska bindas till att alltid meddela kommunen om ändrade förhållanden såsom kontaktperson och/eller ordförande. Hur området får användas ska vara tydligt i avtalet. Inhägnad och skyltning för reklam eller information om pågående verksamhet inom området ska finnas utrett i avtalet. I den mån någon form av myndighetstillstånd krävs för planerad verksamhet ska detta ansökas om och bekostas av arrendatorn. Samarbete mellan kommunens bygglovshantering och markförvaltning ska ske. Hänvisning till kommunens fritidsförvaltning ska göras för utredning av möjligheten till kommunala bidrag eller liknande. Markupplåtelse för förening som har önskan om att uppföra egen byggnad för verksamhetsutövning på arrenderad mark nekas. Frågan kan mötas med förslag om förvärv av marken alternativt hyra av befintlig lokal. Hänvisning till utredning om lämpligheten att överlåta marken. Utredningen följer det normala mönstret för att bedöma om kommunen har möjlighet att genom försäljning överlåta marken för avsett syfte. Kommunens bygglovsansvariga meddelar plan- och markkontoret som ansvarig förvaltning av den kommunägda marken då ansökan om bygglov görs på mark som ägs av kommunen. Förvärvsverksamhet får inte bedrivas inom område för idrottsverksamhet. 3.2.3 Lagstiftning Upplåtelse av mark för idrottsändamål tecknas såsom ett lägenhetsarrende. Kravet är att förvärvsverksamhet inte ska bedrivas inom arrendeområdet. Som förvärvsverksamhet räknas också servering. Tillfällig servering, utan moms- eller redovisningsplikt, ska tillåtas vid matchtillfällen eller andra tillfälliga tillställningar. Jordabalken, kapitel 7 och 8, tillämpas vid tecknande av lägenhetsarrende. Stor avtalsfrihet råder och enligt lagen kan lägenhetsarrende ges muntligen. Med hänvisning till den risk ett muntligt avtal innebär upplåter Borlänge kommun inte mark genom muntligt avtal. Kravet är att lägenhetsarrende ska vara skriftligt och att registrerad förening är part, ej privatperson. Upplåtelsen ska hanteras som ett anläggningsarrende i frågan om besittningsskydd. Det innebär att det indirekta besittningsskyddet alltid ska avtalas bort vid upplåtelsetid som överstiger ett år. Att avtala bort besittningsskyddet kräver inte dispens från Arrendenämnden. Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 8
3.3 Anläggningsarrende Borlänge kommun detaljplanelägger mark för olika slag av verksamheter såsom exempelvis handel, industri och kontor. Den naturliga fortsättningen av att marken detaljplanerats är att den sedan överlåts genom försäljning för verksamhet som överensstämmer med planens syfte. Tidsbeststämd, minimum ett år, upplåtelse av mark som saknar detaljplanebestämmelser kan medges för verksamhet genom ett så kallat anläggningsarrende. 3.3.1 Bedömningsgrunder Anläggningsarrende är tillämpligt när mark upplåts för förvärvsändamål och där arrendatorn ges rätt att uppföra byggnad eller på platsen behålla tidigare uppförda byggnader. Byggnad ska vara av betydelse för verksamheten. Observera skillnaden mot hyra, vilket är rätt upplåtelseform om kommunen är den som uppfört och äger byggnad som upplåts genom avtal. Arrendatorn ska kunna redovisa ekonomi som svarar mot att genomföra presenterat projekt. Markhandläggaren gör kontroll via exempelvis Bolagsverket och i samråd med kommunens näringslivskontor. Anläggningsarrende är tillämpligt vid upplåtelse av mark för master och mätstationer. Arrendeformen är alltså även tillämplig på anläggningar som faller utanför det traditionella begreppet byggnad. Observera att byggnad, eller anläggning, som uppförs inom arrendeområdet ska vara av väsentlig betydelse för verksamheten annars faller det inte inom ramen för anläggningsarrende. Borlänge kommun har, 2017, pågående anläggningsarrenden för telekommunikationsmaster och bensinstation. Anläggningsarrende är inte ett alternativ till förvärv av mark inom detaljplanerat område. Utom detaljplanerat område är kommunen positiv till utredning av möjligheten. Risken med att under bestämd tid upplåta mark för bebyggande är att kommunen som markägare kan bli ansvarig för byggnad/anläggning om arrendatorn exempelvis gör konkurs och konkursboet inte har medel att riva eller flytta byggnaden. Den risken vägs in i priset för upplåtelsen. 3.3.2 Upplåtelsen Marken ska inte vara inom detaljplanerat område. Förhandsbesked måste ansökas om hos kommunens bygg- och kartkontor. Vid positivt förhandsbesked kan upplåtelse göras. Arrendatorn bekostar förhandsbesked och bygglov. Upplåtelsen ska gälla för minst ett år eller mer för att vara ett anläggningsarrende. Tid för upplåtelsen ska framgå av avtalet, annars anvisar lagen att upplåtelsetiden är 5 år. Ersättning ska utgå för markupplåtelsen och i Borlänge kommun krävs ersättning i pengar. Det indirekta besittningsskyddet avtalas alltid bort och avtalet innehåller förtydligande om att arrendeförhållandet upphör utan uppsägning. Bestämd areal för upplåtelsen ska framgå av avtalet samt av karta tillhörande avtalet. Väg till arrendeområdet tillskrivs arrendatorns ansvar. Uppsägningsförfarandet av anläggningsarrende ska följa av lag annars är det en ogiltig uppsägning som arrendatorn inte behöver acceptera. 3.3.3 Lagstiftning Anläggningsarrende regleras i Jordabalkens kapitel 11. Allmänna regler återfinns i kapitel 7-8 i samma lag. Vid nytecknande av avtal om anläggningsarrende ska det indirekta Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 9
besittningsskyddet avtalas bort. Förverkande av arrenderätten hänvisas till Jordabalken kap. 8 23-25, ingen annan beskrivning av vad som innebär avtalsbrott ska tas in i avtalet då det inte är förenligt med lag. Om avtal sägs upp som följd av förverkande gäller inte besittningsskyddet. 3.4 Upplåtelser som faller utanför jordbruks- och anläggningsarrende Förfrågan om upplåtelse av mark för andra syften än närings- eller idrottsverksamhet förekommer. Att beakta inför beslut om markupplåtelse: Är marken detaljplanelagd för föreslaget användande görs utredning om försäljning. Markupplåtelse för utökande av bostadstomt eller verksamhetstomt är inte lämpligt att upplåtas med rättighet. Överlåtelse utreds istället. Användning som riskerar att medföra förorening ska som regel inte tillåtas. Jordägaren riskerar att bli ansvarig för kommande sanering. Exempel är upplag av massor. Om massornas renhet kan fastställas och nyttjanderättshavaren bekostar åtgärder som säkerställer upplagets kvalitet bör utrymme kunna upplåtas. Brygga för enskilt bruk. Olämplig upplåtelse med hänvisning till privat ägointryck av strandområdet vilket hindrar allmänhetens tillträde till strandområden. Tillfälligt stopp med båt längs strandkanten är att betrakta som allemansrättsligt användande. 3.4.1 Behov som kan utredas för tidsbestämd markupplåtelse Avtalet tecknas som lägenhetsarrende. Byggnation tillåts ej i större omfattning än skärmtak eller vindskydd. I den mån myndighetslov krävs för verksamheten ansöks om och bekostas det av arrendatorn. Följande lista är exempel på olika markanvändning som kan vara skäl till förfrågan om markupplåtelse. Den är inte uttömmande men kan vara vägledande. Markanvändning Punkter att utreda för markhandläggaren Parkering Störande för omgivning med ljus och/eller ljud. Kan det lösas inom egen fastighet. Anläggande. Återställning. Sökande-förening eller företag. Ej privatperson. Odlingslott Först hänvisning till kommunens odlingslottsområde vid Tjärna ängar som drivs av förening i samarbete med Borlänge energi. Hänvisa i andra hand till andra befintliga odlingslottsområden som drivs av föreningar. Vattentillgång. Inte tillåta öppen kompost-risk för skadedjur. Naturgödsel kan medföra lukt och skapa matplats för fåglar. Utrymme för upplag av Störande ljud, beakta närhet till bostäder eller kända boplatser för djur. ved/flisning Återställande av området. Väg till området. Barnlek-ej förening Endast allemansrättsligt nyttjande men eventuellt avtal för att uppmärksammas. Ej redskap, inhägnad eller påförda massor. Barnlek-förening Se upplåtelser för idrottsföreningar. Om redskap ska finnas så måste området vara inhägnat och skyltat med hänvisning till ansvar. Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 10
Brygga för Strandskyddsdispens. förening Utredning av geotekniska förhållanden. Samarbete med fritidsförvaltningen. Myndighetslov. Upplag Tillfälligt användande. Tidsbegränsat med upphörande utan uppsägning. Återställande. Massornas ursprung/renhet. 3.4.2 Upplåtelse för tillfällig användning av allmän plats utanför bestämmelserna om lokala ordningsföreskrifter Till den här gruppen av upplåtelse räknas upplåtelse för uppställning av arbetsbodar, materialupplag och parkering för arbetsfordon inom och med närhet till bostadsområden/arbetsplatsområden. Upplåtelse utreds av plan- och markkontoret. Störningsrisk, trafiksäkerhet, rättigheter som är kopplade till området samt intrång i mark med höga naturvärden är delar som utreds. Tillfälligt behov av el ska bekostas av nyttjanderättshavaren och sker i samarbete med AB Borlänge energi. Annan tillfällig användning kan vara behov av mindre markområde för några timmars nyttjande. Aktiviteten ska vara öppen och utan kostnad för Borlängebon och alltså därmed vara till förmån för det allmänna. Exempel för detta användande kan vara luciafirande till häst, show eller spel i det öppna eller liknande aktivitet. Om föreslagen aktivitet är knuten till kostnad eller till viss grupptillhörighet ska upplåtelsen inte falla under en gratis upplåtelse. Den hanteras då som ett tillfälligt nyttjanderättsavtal kopplat till kostnad och avtal för markupplåtelsen. 3.4.3 Lagstiftning Den lagstiftning som är tillämplig på ovan beskrivna verksamheter är Jordabalkens 7-8 kapitel. Skriftligt avtal är inte tvingande enligt lagen men Borlänge kommun som markägare kräver skriftligt avtal för alla markupplåtelser. Riktlinjer för upplåtelse av kommunägd mark 11