Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragstyrning Joanna Linde Hälso- och sjukvårdsstrateg Joanna.linde@skane.se 040-675 32 23 Minnesanteckningar Datum 2017-08-21 1 (7) Dialogmöte Kostnadskontroll Vårdval öppen ögonsjukvård, 2017-08-21 Lokal: Styrbord/babord, Dockplatsen 26, Malmö Alla hälsas välkomna och presentation av deltagare, deltagarlista se bilaga 1. Bakgrunden till mötet är möte som politiker kallade till före sommaren med förslag om kostnadskontroll för öppen ögonsjukvård. Beslut kommer att tas av Hälso- och sjukvårdsnämnden i september. Leverantörer inom Vårdval öppen ögonsjukvård har skickat in en skrivelse till politikerna. Dagens minnesanteckningar mailas för justering till alla, som bekräftar efter mottagandet av dessa genom synpunkter. Detta bör ske skyndsamt med vändande mail. Om inga synpunkter inkommer tas detta som ett godkännande av minnesanteckningar och kortfattat brev till politiken. Förutom minnesanteckningarna skrivs ett kortfattat svar till politiken som bifogas, bilaga 2. Dagens presentation bifogas minnesanteckningarna. I presentationen hanteras bakgrund, en genomgång av förutsättningar och förslag HSN 2017-05-15. Tidplan är enligt följande; återrapportering ska ske till HSN 2017-08-25. Beslutsförslag kommer som ärende i HSN, september. Detta är leverantörens möjlighet att medverka till framtagande av underlag. Genomgång av läkemedelsbilder, finns i presentationen. Läkemedelskostnaderna är utöver budget och ingår inte i besparingen. Trots detta påverkar läkemedelskostnaderna resten av vårdvalet. En ökning av läkemedelskostnaderna har skett över tid men samtidigt har köer kortas och detta sker genom att fler patienter omhändertas. Diskussion om switch kan hanteras från läkemedel Eylea och Lucentis till Avastin. Det finns flera landsting som hanterat detta. I nuläget är det hälften av Sveriges landsting som använder Avastin. Västra Götaland har släppt en HTA-analys. Expertgruppen Ögon i är av Läkemedelsrådet ombedda att se över och kommentera såväl HTA-analys som artikel i Dagens Nyheter och återkomma under tidig höst. Angående Avastin så är enkäten skickad till samtliga landsting, både de Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se
2 (7) som switchat och inte. Angående kostnaden så är det mycket osäkert men med Avastin kan det bli en tiondel av priset per injektion om vi kan lösa beredning och samkörning av flera patienter såsom andra landsting gjort. Leverantörerna lyfter aspekten att detta är kliniska erfarenheter men forskningsunderlag bör tas fram och Avastin är inte idag medicinskt godkänt för denna indikation. Läkemedelsenheten inom har skickat en enkät till samtliga landsting kring Avastin. Där frågas bl.a. hur ev switch av detta har gått till, när detta har skett och vilka kostnader landstingen se för läkemedelskostnader före och efter övergången. Resultatet kommer delges vårdgivarna. Mötet lyfter att patientföreningar inte är för Avastin. Mötet lyfter även fram att det ska vara singelampuller för en korrekt och säker hantering. Samt beredningsformerna är avgörande. Leverantörer ställer frågan vem som kan besluta att hantera en switch gällande ovanstående läkemedel. Medicinsk rådgivare, svarar att detta beslut kan tas av ett landsting. Således av. Landstingen har ett regionalt självstyre. Leverantörerna framför sambandet mellan att vårdvalet minskat köer och då tagit emot fler patienter som var i behov av vård. Detta medför ökade läkemedelskostnader men ger samtidigt en ökad patientsäkerhet och bättre tillgänglighet för medborgarna. När det gäller läkemedlet Nevanac ska det användas på godkänd indikation men har en begränsad subvention enl bilden i presentationen. Genomgång av ersättningar för Vårdval öppen ögonsjukvård enligt bilder från presentationen. En ökning av läkemedelsrelaterade kostnader kan ses från 2015 till 2016. Under den tiden betades köer av inom öppen ögonsjukvård och tillgänglighetsproblematiken minskade. Dock finns en skillnad mellan olika leverantörer gällande tillgängligheten. Dessa uppgifter kommer från leverantörerna egna inrapportering till väntetider i vården. När det gäller läkemedelskostnader har dessa från 2016 till 2017 under samma period minskat från 34 % till 9 %. Leverantörerna har sett över om det finns patienter som uppsöker flera aktörer. Denna siffra ses inte som anmärkningsvärd men kan minskas med olika åtgärder. Leverantörerna framför att det behövs förbättrade processer/riktlinjer för utredningar gällande olika diagnoser som exempelvis torra ögon. Det finns risk att diagnoser som ska behandlas inom primärvården tar upp plats för patienter exempelvis kroniker som bör behandlas inom vårdvalet. framför frågeställning gällande flera besök samma dag hos leverantören. Diskussion runt detta. Leverantörerna framför att en mer individuell ersättning per besök kan minska kostnaderna för vårdvalet. Det finns enklare patienter och en större ersättning bör ges för de mer komplicerade undersökningarna och behandlingarna. Således en individuell ersättning. Leverantörerna har delvis
3 (7) tagit fram underlag för detta i den grupp de arbetat inom under våren. Leverantörerna framför att de är bäst lämpade att fortsätta detta arbete inom gruppen. Synpunkter runt detta framfördes i skrivelsen till politiken och även att ett tak påverkar såväl tillgängligheten för patienterna som patientsäkerheten. Kostnader för vårdvalet diskuteras även utifrån aspekten patientavgifter som är en del av finansieringen av vårdvalet. Patientavgiften tillfaller alltid. Inom vårdvalet ses en stadigt sjunkande snittkostnad per patientbesök (2014 till 2017). Leverantörerna framför att de inte blivit tillfrågade om de kan ge prognos för diagnoser och patienter inom vårdvalet. Har budgeten för vårdvalet justerat över tid utifrån volymökning? Det har ju inte tillkommit några leverantörer inom vårdval ögon utan mest en omdisponering. Om man jmf med grå starr så är där nu ingen ökning längre utan det har planat ut och minskar redan i totalkostnad. Med redan startade initiativ gällande a) en differentiering i ersättningsnivåer (fler kompetensgrupper och ett bredare spann på ersättningar lägre/högre ger en lägre snittkostnad per besök) och b) en gemensam struktur i vårdprogram och gränsdragningar mellan vårdval/primärvård/privat vård kan leverantörerna själva uppnå ett egenjusterat system gällande kostnaderna men som fortfarande bibehåller god tillgänglighet och patientsäkerhet för de bäst behövande grupperna. Patienters med hereditet för glaukom bör hanteras som hälsokontroll. Detta bör patienterna bekosta själva. Idag finns ingen möjlighet att utföra hälsokontroller inom vårdvalet. Vem ska utföra detta och vilken kostnad ska patienten betala. Vi inom ögongruppen har en mycket god samstämmighet kring detta och bör relativt snabbt hitta en form för dessa hälsokontroller. Det behövs hanteras en icke göra lista inom vårdvalet s att alla leverantörer arbetar lika och med samma diagnoser. Här efterfrågas adekvata politiska beslut. Idag kan vårdcentraler utföra hälsoundersökningar utifrån en beslutad kostnad för patienten. DRG behöver inte vara ett ersättningssystem. Vissa fasta ersättningar kan förordas. Det är adekvat att se över så att en undanträngningseffekt inte uppstår. Detta kan innebära att de patienter som behöver vård inom vårdvalet inte kommer till. Ett remisstvång går emot LOV och kan således inte användas. Dessutom skulle tid tas för administration från patientbesök och kostnaderna öka. Kan Primärvården ta fler patienter eller medför detta att vi åter igen får problem med tillgängligheten. Hur kan vi hantera ett gränssnitt mellan primärvården och vårdval öppen ögonsjukvård? Det behövs en tydlig policy, samarbete och en gemensam plattform. Arbete med detta har tidigare hanterats men uttalar att detta arbete kan återupptas. Att helt lämna DRG som ersättningsystem ger en bättre stabilitet för både oss leverantörer och regionen. DRG ersättningen kan gå både upp och ned. Ett enkelt system med fasta ersättningar bör också vara billigare att skapa IT stöd för.
4 (7) Före sommaren pågick ett arbete med arbetsgrupper inom olika delar inom öppen ögonsjukvård som fokuserade på ett område i taget. Mötet framför vikten av att få möjlighet att ta fram ett antal konstruktiva arbeten som senare kan ligga till grund för politiska beslut. Diagnoser inom vårdval som ex. vagel under 6 månader ska omhändertas inom primärvården. Det ses som betydelsefullt att alla leverantörer inom vårdval öppen ögonsjukvård hanterar samma diagnos på samma sätt. De behöver som experter se över detta och ta fram riktlinjer. Även i ackrediteringsvillkor behöver diagnoser ses över. Leverantörerna framför att arbete inom olika grupper och konstellationer kan ge resultat att kostnaderna inom vårdvalet inte fortsätter att öka men att tillgängligheten och kvaliteten för patienterna bibehålls. framför att uppdrag till leverantörerna kan ges av Hälso- och sjukvårdstyrning och att det behövs ta fram några ersättningar för arbetet som ska utföras. Några större medel finns inte att tillgå. Leverantörer kan i samarbete med ta fram underlag till politiken för att de ska kunna fatta beslut på adekvata medicinska och ekonomiska grunder. Leverantörerna framför att det idag finns en bra bas inom vårdval öppen ögonsjukvård men även att deras arbete kan förbättras bland annat genom riktlinjer, gränssnitt, vårdprogram och information till såväl primärvård och patienter. Leverantörerna uppmärksammar på att ta fram prognoser men även att ta fram aktuella siffror till och med innevarande månad. Det uttalas att det inte är adekvat att politiken fattar beslut med sammanställningar av kostnader som hänvisas bakåt i tiden. framför även de att kostnaderna för vårdvalet ökade när vårdvalet infördes men samtidigt var det då som köerna minskade vilket även innebär en förbättrad kvalitet för patienterna. Det fanns en omställning som behövde hanteras. Vilka patienter ska gå på läkarbesök, till sjuksköterska eller alternativt till optiker. Kan riktlinjer och gränssnitt även för optiker arbetas fram? informerar att det finns två politiska motioner som expertgruppen har till uppgift att se över och besvara. Dessa berör optikers arbete. Det finns en vinst i att hitta en bra kompetensmix och ett konstruktivt samarbete. Sammanfattning och vidare arbete: Leverantörerna ser ingen möjlighet att arbeta fram en takkonstruktion utan att detta skulle medföra avkall på tillgängligheten, patientsäkerheten och verksamhetsinnehåll. Ämnesområden som behöver bearbetas och hanteras är följande: Framtagning av gemensamma riktlinjer för vilka diagnoser som ska ingå i vårdvalet. Framtagning av vårdprogram inom öppen ögonsjukvård.
5 (7) Kategorisera gränssnitt. Framtagning av riktlinjer för remisskrivning mellan optiker och vårdval öppen ögonsjukvård. Framtagning av riktlinjer för remisskrivning mellan primärvården och vårdval öppen ögonsjukvård. Riktlinjer för optiker gällande diagnoser inom vårdval öppen ögonsjukvård. Riktlinjerna ska även tydliggöra vilka diagnoser som kan kontrolleras hos optiker. Undervisning av Specialister i allmänmedicin och andra läkarna som arbetar på vårdcentralerna gällande diagnoser inom öppen ögonsjukvård. Framtagning av beslutsstöd. Vad gör vilka kompetensgrupper. Information till patienterna via 1177. Detta gäller såväl allmän vårdvalsinformation som vilka diagnoser som hanteras inom primärvård och vilka diagnoser som hanteras inom vårdvalet. Den allmänna informationen bör innehålla information att alla inom vårdvalet är finansierade av offentliga medel. Detta innebär såväl enheter inom egenregi som privat. När patienten ombes att söka privat och då betala kostnaden för undersökning och ev. behandling är detta utanför vårdvalet. Det bör finnas tydliga förteckningar med diagnoser som förklaras med ett enklare språk och även olika språk på 1177. Där ska visas vilka diagnoser som ingår i vårdval öppen ögonsjukvård. Grupper som fortsätter arbetet: Riktlinjer. Expertgruppen fortsätter sitt arbete och ev. behöver detta arbete påskyndas. Nästa möte är 2017-09-11. Kompetensgrupper. Leverantörer äger frågan och arbetet sker i samarbete med Enheten för kunskapssyrning. Ersättningar för vårdval öppen ögonsjukvård. En grupp bestående av olika aktörer inom vårdvalet startade ett arbete med detta under våren 2017. Gruppens arbete kommer att återupptas. Fler nivåer och differentierade ersättningar. Målsättning: Alla leverantörer inom vårdval öppen ögonsjukvård ska prioritera, utreda, behandla och samverka så samma sätt. Detta är kostnadseffektivitetsåtgärder.
6 (7) Närvarande vid dialogmöte kostnadskontroll Vårdval Öppen ögonsjukvård Bilaga 1 För : Joanna Linde Maria Wallström Carina Åkesson Åsa Tranesjö Sven Oredsson Linda Staaf Enheten för uppdragsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Koncernstab ekonomistyrning Enheten för kunskapsstyrning Enheten för läkemedel För ackrediterade enheter inom öppen ögonsjukvård: Ida Ankar Aleris Specialistvård Ängelholm, Ögonkliniken Johan Bergstrand Ögonläkarna i Eslöv Ingela Nilsson Capio Medocular Håkan Stjernquist Capio Medocular Anette Lindström SUS Kristina Johansson SUS Sten Kjellström SUS Gerd Birch Österlenkirurgin Jenny Wingerstrand SUND Elisabeth Andersen SUND Marina Dionysiou Aktys Ögonklinik Marios Dionysiou Aktys Ögonklinik Ej närvarande: KRYH Ögoncentrum Annedal i Lund Agata Ögonklinik Ögonlasern i Lund
7 (7) Kort sammanfattning svar till politikerna Bilaga 2 Enheterna vill äga frågan själv vad gäller kostnadstak! Kostnadstak skulle stoppa utvecklingen för vårdvalet och redan idag har ökningstakten planat ut rejält, den kommer ligga på ca 3-5% 2017 jmf 2016 och att vi ger mer vård för pengarna (snitt per individ och besök är lägre 2017). Vid kostnadstak kommer kronikerna bli de som inte får tider. Vem tar emot resten av patienterna om det blir kostnadstak? Samtliga enheter kommer att påverkas av lägre ersättningsnivåer. Det finns en enighet om att den arbetsgrupp bestående av representanter från såväl offentliga som privata vårdgivare inom vårdvalet skall fortsätta sitt arbete för att ta fram förslag till förändring av ersättningsnivåerna samt genomgång av ersättningsstatistiken. Enheterna är kritiska till att återrapporteringstiden är så kort, det är en sommarperiod, en tid då alla har rätt till lagstadgad semester och vi redan gör allt i vår makt för att bibehålla patientflödet utan att riskera patientsäkerheten och erbjuda s patienter god tillgänglighet trots minskade resurser! Politiken har uttalat att man önskar delaktighet men detta kräver tid vilket man önskar. Medicinsk prioritering är något som utförs dagligen på enheterna. Ska vi bli striktare får tala om vilka patientgrupper som inte ska tas omhand inom den skattefinansierade vården eller nedprioriteras. De som hamnar längst bak eller inte tas omhand kommer dock att söka sig till utomlänsvård via vårdgarantin. Undanträngningseffekter kommer uppstå. Vem ska ta hand om dessa patienter? Detta kommer att leda till betydande kostnader och för patienterna onödigt lidande. Offentliga och privata verksamheter samverkar gott och vi är alla seriösa vårdgivare. Rasera inte det som fungerar, då står ni i samma sits som innan vårdvalsinförandet men med en högre befolkningssiffra. Framtagande av processflöden, riktlinjer och gränssnittsdokument skall ske genom uppdrag till den arbetsgruppen som finns samt expertgrupp ögon. Detta kommer medföra kostnadseffektiv ögonsjukvård och alla enheter kommer att arbeta lika. En viktig återkoppling som bör lyftas är att frågorna kring kostnadskontroll initierades av nämnden för ca 1 år sedan då man hade statistik kring ökningen av kostnader mellan främst 2015 och 2016. På samma sätt som kostnaderna ökade kraftigt i början av vårdvalet grå starr gjorde de det även med ögonvårdvalet. Det man ser nu i augusti 2017 är att ökningen mellan 2016 och 2017 landar i en modest 3-5% beroende på hur man räknar med patientavgifter eller inte. Det har ju inte tillkommit några leverantörer inom vårdval ögon utan mest en omdisponering. Om man igen jmf med grå starr så är där nu ingen ökning längre utan det har planat ut och minskar redan i totalkostnad. Vi tror att vi med redan startade initiativ gällande a) en differentiering i ersättningsnivåer (fler kompetensgrupper och ett bredare spann på ersättningar lägre/högre ger en lägre snittkostnad per besök) och b) en gemensam struktur i vårdprogram och gränsdragningar mellan vårdval/primärvård/privat vård kan göra att vi uppnår ett egenjusterat system gällande kostnaderna men som fortfarande bibehåller god tillgänglighet och patientsäkerhet för de bäst behövande grupperna. //Alla ackrediterade verksamheter inom vårdval öppen ögonsjukvård.