LAGD01 Skatterätt, 13 hp ORDINARIE TENTAMEN VT 2017

LAGD01 Skatterätt, 13 hp ORDINARIE TENTAMEN VT 2017 Tid: Fredag 12 maj 2017 kl 08.00-12.00 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: Sparta A-D, Peter Nilsson, Ellika Sevelin och Richard Croneberg Eget exemplar av G. Rabes lagtextsamling Skattelagstiftning 17:1(eller tidigare), med egna anteckningar. Miniräknare och Svenska Akademins Ordlista (utan anteckningar) är också tillåten. Digital tentamenskod: 191537017 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt. Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng) Peter Nilsson kommer till tentan cirka kl 09.30 Resultatet föreligger torsdag 8 juni 2017

FRÅGA 1 De fysiska personerna Alla och Bralla äger hälften var av aktierna i Xerxes AB, som i sin tur äger alla aktier i Yxis AB, i vilket själva verksamheten bedrivs. Personen Alla ska nu fortsätta själv med företaget och har därför köpt alla aktier i Yxis AB från Xerxes AB. Bindande avtal tecknades 31 december 2016 och en handpenning på 200.000 kr erlades samma datum. Efter att bokslutet för räkenskapsåret 2016 blev klart i april 2017, bestämdes den slutliga likviden för aktieförsäljningen till 10 miljoner kronor. Redogör för eventuella skattekonsekvenser för de båda åren, och i framtiden, för de ovan nämnda rättssubjekten.

FRÅGA 1 TYPSVAR Aktieöverlåtelse (6 poäng) X AB äger samtliga aktier i det rörelsedrivande Y AB. Enligt 24 kap. 13-14 IL är aktierna (som är kapitaltillgångar enligt 25 kap. 3 IL) näringsbetingade. Särskilda regler gäller när näringsbetingade andelar avyttras, 25 a kap. 3 IL. Enligt 25 a kap. 5 IL ska en kapitalvinst inte tas upp och en kapitalförlust får inte dras av. Förmån/utdelning (4 poäng) A köper aktierna i Y AB. I det fall ersättningen (10 milj. kr) understiger aktiernas marknadsvärde aktualiseras beskattning av den förmån A erhåller som antingen lön, 11 kap. 1 IL, eller utdelning, 42 kap. 1 IL. Är det fråga om en löneförmån ska även utgå arbetsgivaravgifter. Alternativt anses värdeöverföringen vara utdelning vilken ska beskattas i inkomstslaget kapital. Är andelarna kvalificerade kan viss del av utdelningen istället behöva tas upp i inkomstslaget tjänst (den del som överstiger gränsbeloppet, 57 kap. 20 IL). Fråga är om ett fåmansföretag enligt 56 kap. IL och A är verksam i Y AB. Aktierna torde därför vara kvalificerade enligt 57 kap. 4 IL. Framtiden (3 poäng) A kommer att fortsätta vara verksam i Y AB och andelarna blir därmed kvalificerade. Andelarna i X AB är kvalificerade i fem år efter avyttringen på grund av aktiviteten i koncernen innan överlåtelen. Andelarna i X AB torde dock vara kvalificerade även därefter på grund av att det är fråga om samma eller likartad verksamhet, 57 kap. 4 IL. Även B:s aktier i X AB är kvalificerade om hen varit verksam i betydande omfattning. När femårskarensen passerat är B:s aktier inte längre kvalificerade och utdelning och kapitalvinst beskattas enligt 42 kap. 15 a IL. Från denna tidpunkt kommer B att anses vara utomstående, 57 kap. 5 IL vilket påverkar A:s situation.

FRÅGA 2 Amanda, en evig entreprenör, dels är hon konsult inom it-branschen, dels utvecklar hon appar. Verksamheten bedrivs som enskild näringsverksamhet. Amanda har många kunder och oftast är kunderna mycket nöjda med hennes arbete. Under 2016 har det inträffat ett antal händelser. a) Amanda har under året haft ett stort antal konsultuppdrag. Ett av de större uppdragen är emellertid inte avslutat vid årets utgång. Konsultarvodet är 1500 kr per timme och vid årets utgång har hon utfört men inte fakturerat arbete motsvarande 40 timmar. b) Vad gäller ett av konsultuppdragen har Amanda inte fått betalt av köparen av konsulttjänsten trots att uppdraget var klart redan i augusti och hon har skickat två påminnelser. c) 2015 gjorde Amanda ett uppenbart fel i ett av sina konsultuppdrag. Först ville inte Amanda medge felet men efter övertygande bevisning kom hon i mars 2016 överens med köparen av konsulttjänsten att ersätta denna med 30 000 kr. d) Under hösten strömmade det in nya uppdrag och hon fick hjälp av Mattias, hennes make, på helgerna för att klara av arbetet. Mattias största intresse är golf och eftersom Mattias fick offra ett stort antal golfrundor betalade Amanda honom en ersättning för helgarbetet som motsvarade två gånger marknadsmässig lön. Redogör för de skattemässiga konsekvenserna av ovanstående händelser. Amanda ser framför sig en expansion av sin verksamhet men även att hon utsätts för risk i verksamheten. Vidare har hennes appar ett högt marknadsvärde (ca 2 000 000 kr) men deras skattemässiga värde uppgår till endast 50 000 kr. Övriga tillgångar är kundfordringar, datorer och kontorsmöbler. Nu funderar hon på att byta företagsform, från enskild näringsverksamhet till aktiebolag. Redogör för vilka möjligheter Amanda har att överlåta sina tillgångar i den enskilda näringsverksamheten till ett nybildat aktiebolag med så lågt skatteuttag som möjligt. Motivera väl och ange lagrum!

FRÅGA 2 TYPSVAR Del 1, punkterna 1-4 (9 poäng) 1 Ett konsultuppdrag (tjänsteuppdrag) ska redovisas enligt reglerna om pågående arbete och då antingen som fast pris eller som löpande räkning. Gränsdragningen görs i 17 kap. 25 IL. Avseende fast pris finns inga särskilda skatteregler utan beskattningstidpunkten följer redovisningen (antingen successiv vinstavräkning eller när arbetet är väsentligen fullgjort). Inkomsten från uppdrag på löpande räkning ska enligt god redovisningssed redovisas successivt men får skatterättsligt anstå tills fakturering sker, 17 kap. 26 IL. 2 Amanda har en kundfordran som är osäker. Några särskilda skatteregler finns inte utan det värde fordran tas upp till i redovisningen ska ligga till grund för beskattningen, 14 kap. 2 IL. Har det gått lång tid och flera påminnelser skickats finns anledning att skriva ned fordrans värde i bokföringen. Nedskrivet belopp utgör en kostnad både i bokföringen och skattemässigt (16 kap. 1 IL). 3 Amanda har utgett ett skadestånd inom ramen för den bedrivna verksamheten. Avdrag medges enligt 16 kap. 1 IL och eftersom det inte ska utföras någon prestation medges omedelbart avdrag (några särskilda skatteregler finns inte utan god redovisningssed styr, 14 kap. 2 IL). 4 Ersättningen till Mattias får inte dras av utan Mattias ska redovisa ersättningen som inkomst av näringsverksamhet, 60 kap. 3 IL. Mattias torde räknas som medhjälpande make och den del av inkomsten som han tar upp får inte överstiga marknadsmässig ersättning, 60 kap. 7 IL. Del 2, byte av företagsform (4 poäng) Amanda avser att överlåta samtliga tillgångar i den enskilda näringsverksamheten till ett nybildat aktiebolag. Samtliga tillgångar tillhör näringsverksamheten, 13 kap. 7 IL. Överlåts tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet kommer Amanda att beskattas för vinsten. Om ersättningen understiger marknadsvärdet kommer uttagsbeskattning att ske enligt 22 kap. 3 IL om inte villkoren i 23 kap. är uppfyllda (en redogörelse för villkoren ska ske för full poäng). Fråga är inte om gåva, ingen förmögenhetsöverföring har skett. Om ersättningen motsvarar det skattemässiga värdet uppstår ingen vinst eller förlust och Amanda får pengar motsvande detta värde (under förutsättning att villkoren i 23 kap. IL är uppfyllda). Om ersättningen understiger skattemässigt värde anses tillgångarna överlåtna mot en ersättning som motsvarar skattemässigt värde (under förutsättning att villkoren i 23 kap. IL är uppfyllda). I detta fall får Amanda en mindre summa pengar. Således bör ersättningen motsvara skattemässigt värde.

FRÅGA 3 Den naturtrogne, svenske odlingsexcentrikern Carl-Gustaf Mandelmann lever ett fridfullt liv längs de smaragdgröna kullarna på Österlen. På den Mandelmannska gården finns såväl djurföring som jordbruk, vilket under de senaste åren lockat till sig besökare och TV-team för att uppleva vad som sker på gården. I anslutning till näringsfastigheterna, vilka han äger genom sitt förlusttyngda aktiebolag Odlingsbart AB, ligger en mycket trevlig privatbostadsfastighet som Mandelmann ensam äger och men bor på tillsammans med sin fru. I början av 2017 kontaktas Mandelmann av den danska projektledaren Rikke Møller. Rikke, som företräder ett segelkonsortium som har för avsikt att återskapa en replika av det danska linjeskeppet Dannebrogen, har noterat att Mandelman har ett antal ekar i sin trädgård som uppfyller deras materialkrav. Hon har riktat in sig särskilt på en av de ekar som löper längs med trädallén upp till mangården på Mandelmanns privatbostadsfastighet, vilken hon efter en noggrann inspektion erbjuder 37 000 SEK för. Mandelmann, som ser potentialen i affären bortom själva försäljningen, godtar Rikkes bud och betalningsvillkor (erläggande av kontant betalning vid trädfällning) förutsatt att han får följa med i arbetet från träd till planka till linjeskepp tillsammans med ett TV-team. Införstådd med den goda publicitet som följer med en sådan serie godtar Rikke förslaget och Mandelmann ringer genast upp TVproduktionsbolaget Trix för att pitcha sin nya TV-idé. Med Trix med på projektet anställs Mandelmann i det svenska produktionsbolaget som programledare för det nya programmet Ek(stra) fr.o.m. augusti. Inspelningen påbörjas under hösten 2017 med inspektion av det danska varvet följt av fällningen av och bearbetningen av den majestätiska eken. Under hela inspelningsperioden, som löper mellan september-november, är Mandelmann bosatt i Köpenhamn, vilket bekostas av det svenska produktionsbolaget. I slutet av året kan Mandelmann och sitt TV-team gladeligen konstatera att produktionen är en potentiell TV-succé. Lyckan skulle dock visa sig kortlivad! Under 2018 sätter Mandelmann sin mandelkubb i halsen under eftermiddagskaffet, när han oväntat får hem såväl en dansk som en svensk inkomstdeklaration i brevlådan. Enligt det danska anspråket är Mandelmann skattskyldig för alla sina inkomster, oavsett var han intjänat dem något han inte riktigt räknat med. Hjälp Mandelmann att reda ut hans skatterättsliga situation. Diskutera, beräkna och tillämpa intern rätt med beaktande av nedanstående antagande. Utgå från att såväl de svenska som de danska skatterna faller inom ramen för ett bilateralt avtal, benämnt det Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Danmark, vilket är identiskt med OECD:s modellavtal och inbegriper en metodartikel som bygger på credit method enl. art. 23 B.

FRÅGA 3 TYPSVAR Frågans tillämpningsdel kan med fördel disponeras utifrån följande steg (vilka presenterats under seminariedelen): I) Skattskyldighet enl. interna regler? Om JA gå vidare till II). II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) b. Omfattas skatten? (art. 2) Om JA gå vidare till steg 2. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Om JA, gå vidare till steg 3 3. Metodartikeln, art. 23B / art. 25 a. Undanröjande av dubbelbeskattning enl. hemvistlandets metodartikel. III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar. I) Skattskyldighet enl. interna regler? Danmark Danmark vill beskatta Mandelmanns inkomster i egenskap av obegränsat skattskyldig. Sverige Det svenska skatterättsliga anspråket utgår från bestämmelserna om obegränsad respektive begränsad skattskyldighet för fysiska personer i 3 kap. IL. Diskussionen bör ta utgångspunkt i definitionen av obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 3 IL: - Carl-Gustaf Mandelmann bor, med undantag för perioden september-november, på sin privatbostadsfastighet. Han skulle med största sannolikhet falla under aktuell punkt. - I det fall studenten ställer sig tveksam till obegränsad skattskyldighet genom bosättning uppfyller Mandelmann i vart fall kriteriet för stadigvarande vistelse. Mandelmann är följaktligen obegränsat skattskyldig för alla hans inkomster (jfr 3 kap. 8 IL), vilket även inbegriper den lön som Mandelmann fått av sin svenska arbetsgivare under inspelningen i Köpenhamn. II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) Mandelmann är en fysisk person (jfr art. 3.1) och eftersom såväl Sverige som Danmark anser att Mandelmann har hemvist i respektive land föreligger det konkurrerande anspråk kring vilken stat som ska anses vara hemviststat (jfr. art. 4.1 i avtalet). När det föreligger konkurrerande hemvist får man följaktligen pröva det mot artikelns följande punkt för dubbel hemvist för fysiska personer i art. 4.2. Av bakgrunden vet vi att Mandelmann har

ett permanent home (OECD) / bostad som stadigvarande står till hans förfogande (NDA) i form av den Mandelmanska gården, vilken är belägen i Sverige. Sverige får därför anses utgöra hemvisstat och Danmark är följaktligen källstat. I egenskap av fysisk person bosatt i ett av de kontraktsslutande länderna faller Mandelmann under avtalet (jfr art. 1). a. Omfattas skatten? (art. 2) Av bakgrunden framgår att de svenska respektive danska skatterna täcks in av avtalets art. 2 (OECD). Enl. art. 2.3 A) 1 & 2 respektive art. 2.3 F) 1 & 5 omfattas såväl de danska som de svenska kommunala och statliga inkomstskatterna. Det svensk-danska dubbelbeskattningsavtalet är följaktligen tillämpligt. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Eftersom Mandelmann enligt bakgrunden uppbär två olika inkomster dels en inkomst hänförlig till försäljningen av eken, dels en hänförlig till hans arbete som programledare, måste respektive inkomst prövas under rätt fördelningsartikel. Löpande avkastning från innehav av fast egendom I art. 6 regleras inkomst från fast egendom. Definitionen av vad som utgör fast egendom ska bedömas enligt det lands lag vari nämnda egendom är situerad jfr art. 6.2 (OECD) / art. 3.1 f (NDA). Av bakgrunden framgår att inkomsten är avkastning från en fastighet situerad i Sverige, vilket kvalificerar fastigheten som fast egendom enl. art. 6. I art. 6 stadgas enbart att inkomst från fast egendom får beskattas i källstaten i de fall inkomsten är hänförlig till fast egendom belägen i källstaten. Eftersom avkastningen är hänförlig till fast egendom belägen i hemvisstaten måste man därför konsultera art. 21 (OECD) / art. 22 (NDA), i vilken det framgår att endast hemvisstaten är berättigad till att beskatta inkomsten. Arbetsinkomst Enl. art 15 ska den lön Mandelmann uppbär på grund av anställning endast beskattas i Sverige, såvida inte arbete även utförts i Danmark. Eftersom Mandelmann spelar in TVprogrammet i Danmark får både Sverige och Danmark beskatta enligt huvudregeln i art. 15.1. I art. 15.2 framgår dock ett undantag som kan aktualiseras om Mandelmann faller in under de kumulativt uppställda punkterna i art. 15.2: Mandelmann uppehöll sig enbart i Danmark i 3 månader, vilket innebär att han uppfyller kravet i punkten a). Vidare är det Trix, ett svenskt produktionsbolag

utan fast driftställe i Danmark, som står för löneutbetalningen vilket innebär att kriterierna kring arbetsgivarens hemvist utanför källstaten i b) respektive c) är uppfyllda. Eftersom undantaget är tillämpligt är det enbart Sverige som får beskatta inkomsten enl. art. 15.2. I det fall studenten prövat Mandelmanns arbetsinkomst mot art. 17 i egenskap av television artiste (OECD) / televisionsartist (NDA) har full poäng tilldelats förutsatt att hen argumenterat för en lösning som även inbegriper en tillämpning av aktuell metodartikel. 3. Tillämpa metodartikeln i art 23B (OECD) / art. 25 (NDA) Eftersom de konkurrerande anspråken riktade mot såväl inkomsten från trädförsäljningen som arbetsinkomsten löses genom ovan nämnda fördelningsartiklar behöver inte metodartikel tillämpas. III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar. Danmark Danmark ska helt avstå från beskattning enl. art. 21 (OECD) / art. 22 (NDA) respektive art. 15. Sverige Sverige är berättigade till att beskatta samtliga av Mandelmanns inkomster. Mandelmann ska därför beskattas för de inkomster som han intjänat i Sverige. Inkomst och eventuell förmån för boendet i Danmark ska tas upp i inkomstslaget tjänst (jfr 10 kap. 1 & 11 kap. 1 IL) varpå det utgår kommunal respektive statlig inkomstskatt enl.1 kap. 3 IL samt 65 kap. 3 och 5 IL. Han är såsom obegränsat skattskyldig berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 IL och 67 kap. 5 IL. Eftersom försäljningen av den förnämliga eken är en produkt av en privatbostadsfastighet (2 kap. 8 respektive 11 IL) ska inkomsten tas upp i inkomstslaget kapital enl. 41 kap. 1 respektive 42 kap. 1 IL med vidare stöd i 42 kap. 30 IL. Mot löpande avkastning i form av produkter från privatbostadsfastighet får ett schablonavdrag ske motsvarande 40 000 kr per privatbostadsfastighet enl. 42 kap. 30 IL. Eftersom avdraget (40 000 kr) inte får vara högre än intäkten (37 000 kr) tas följaktligen 0 kr upp till beskattning i inkomstslaget kapital (42 kap. 30 2 st. in fine).

FRÅGA 4 Du träffar din goda vän Pi som jobbar på konsultföretaget the Initiative för att äta lunch, men Pi ser inte vidare glad ut. Du frågar hur det är fatt: - Min arbetsgivare vill säga upp mig och låta mig utföra mitt arbete som uppdragstagare istället. Jag tror att det är för att det ska bli lättare att bli av med mig om jag inte drar in så mycket pengar. Pi ser stukad ut, men skiner sen upp: - Fast kanske får jag lägre skatt om jag inte är anställd? Hur fungerar det? Du är lite trött på Pis konstanta fokus på pengar, men samtidigt känner du sympati med din gamla vän. Du ber Pi förklara lite vad som egentligen är tänkt att hända. Pi berättar att på the Initiative har de varit två personer, Pi och Delta, som utfört uppdrag för the Initiatives räkning gentemot externa kunder. Nu har båda två sagts upp, men de kommer fortsatt att utföra samma uppgifter åt externa kunder som tidigare, fortsatt i the Initiatives namn, men på uppdragsbasis. De kommer behålla de kontor de har hos the Initiative och företaget kommer även fortsatt att tillhandahålla arbetsmaterial. Eftersom varken Pi eller Delta är särskilt intresserade av eller begåvade gällande administration har de för avsikt att starta ett gemensamt aktiebolag för att dela på det administrativa arbetet. a) Hur kommer beskattning att ske av ersättningen från The Initiatives efter förändringen? Spelar det någon roll vilken arbetsrättslig kategorisering som skulle ske? (9 p) b) Pi har nyligen köpt en dyr bostadsrätt. Högbelånad och utan sparmedel undrar Pi om hen inte skulle kunna låta det nybildade aktiebolaget förvärva och äga en del av lägenhetsutrustningen och möblerna. Pi menar att hen ofta arbetar sena kvällar i hemmet. Kan det uppstå skattekonsekvenser i så fall? (4p)

FRÅGA 4 TYPSVAR a) Som anställd beskattas Pi i inkomstslaget tjänst (10:1 IL). Det räcker inte att formellt upprätta ett uppdragsförhållande mellan Pis AB och den tidigare arbetsgivaren. Enligt praxis måste förhållandet präglas av självständighet (jfr 13:1 IL) från Pis AB:s sida, annars bör Pi fortfarande anses som anställd i skatterättsligt hänseende. Vid bedömningen av självständighet kan faktorer som antal uppdragsgivare, var arbetet utförs, hur arbetet planeras etc. tillmätas betydelse. (Se 13:1 2 st) En väl utförd diskussion om omständigheterna i fallet har varit avgörande för full poäng. Det är inte givet vad svaret blir i det aktuella fallet. Om AB anses vara självständigt kan noteras att det tycks vara ett fåmansaktiebolag vilket påverkar Pis möjligheter att plocka ut ersättning som utdelning respektive som lön. Vissa studenter har tolkat frågan som om Pi kommer kontrakteras direkt av the Initiative och att AB gör administrativa sysslor vid sidan av det egentliga uppdraget. I så fall får en diskussion om självständighet i 13:1 IL föras utifrån denna tolkning. I detta fall kan uppmärksammas att den skatterättsliga konsekvensen för Pi blir mindre, fysiska personer beskattas progressivt i såväl inkomstslaget tjänst som i inkomstslaget näringsverksamhet. Den arbetsrättsliga kategoriseringen är inte avgörande för det skatterättsliga. Detta beror på att arbetsrätten är ett civilrättsligt rättsområde mellan skatterätten är offentlig rättsligt. Därmed baseras de två områdena på tex olika beviskrav samt olika tolkningsregler. Därmed kan en arbetsrättslig kategorisering aldrig bli direkt avgörande för skatte rätten. Det kan dock uppmärksammas att de skatterättsliga samt arbetsrättsliga kategoriseringen av anställda respektive uppdragstagare utgår från i princip samma rekvisit. I praktiken kommer bedömningarna därför ofta bli de samma. b) Om AB:et förvärvar lägenhetsutrustning och möbler och placerar dem i Pis bostad kan AB:et visserligen få avdrag, men Pi bör förmånsbeskattas (till marknadsvärde) för sin dispositionsmöjlighet till möblerna och utrustningen. Antingen som förtäckt lön i tjänst, 11:1 IL, med också arbetsgivaravgifter som konsekvens, eller som förtäckt utdelning i kapital, 42:1 IL. Vid alternativet förtäckt utdelning ska AB:et uttagsbeskattas (22 kap. IL) för förmånsvärdet. Det är också möjligt att argumentera för att den verkliga innebörden är att Pi själv köpt möblerna och utrustningen för bolagets pengar. I så fall beskattas Pi för anskaffningsvärdena som förtäckt lön eller utdelning. Observera att det inte frågas om konsekvensen av att AB går in som (del)ägare i bostadsrätten, varför resonemang om privatbostadsrätter ej har varit poänggivande.