Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Relevanta dokument
Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Försvarsdepartementet

Den nordiska flaggboken

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Strålskyddsreglering

Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Kenneth Mattsson

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Strålskyddsförordning (1988:293) Förordning om strålskydd Förordning om strålskydd Strålskyddsförordning (1988:293)

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

2014:36. Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige. Jan Johansson. Författare:

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Rapport Övning Sievert

Föreläggande om åtgärder

Strålskyddsexperten i fält

Saneringsplan för åtgärder efter kärnteknisk olycka

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Samverkan inom kärnenergiberedskapen

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

Rapport om beredskapszoner

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn

Slutrapport avseende förslag på ändringar i Strålskyddslagen

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, september 2012

Svensk författningssamling

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 1 Referensnivåer, doskriterier och åtgärdsnivåer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle. Petra Hansson

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Svensk författningssamling

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen. Kort presentation. Militär Trängofficer, T1 Linköping

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Remissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner

Transkript:

Åtgärdsstrategier i händelse av nukleära(n) och radiologiska(r) nödsituationer Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Aktörer (Vilka?) Blåljus först-på-plats Räddningstjänst Polis ordningsmakt Ambulanssjukvård SOS-alarm Sjukvård - strålskydd Sjukhus: Sjukhusfysiker Regionsjukhus: Katastrofledning Sjukhus: Akutintag Kärnteknisk anläggning Medicinskt expertråd Länsstyrelsen Räddningsledare Strålskyddssakkunnig Strålsäkerhetsmyndigheten Socialstyrelsen MSB Universitet (Strålningsfysik) Försvarets forskningsinst. (FOI) Mätföretag: Ex; Studsvik, Stensand, Gammadata m.fl. SGU: Flygkartering Mätresurser Totalförsvaret: Specialistförband KGB: Kärnkraftsindustrins gemensamma mätresurs Tullverket:: Mobila mätsystem Centrala myndigheter Beredskapslabb Frivilligorganisationen: Provinsamling av jordbruk och livsmedelsprover

Grundprinciper för dosbegränsning vid en olycka 3 principer för att bestämma vilka åtgärder som måste vidtas för att skydda allmänheten vid en RN-olycka; 1. Minska risken för akuta skador; förhindra att ngn får högre dos än 1000 msv, och se till att helst ingen får över 100 msv. (BEGRÄNSNING) 2. Åtgärderna som vidtas för att begränsa bestrålningen vid doser under 100 msv ska medföra större nytta än skada. (BERÄTTIGANDE) 3. Åtgärder ska planeras så att de ger största möjliga nytta i förhållande till den skada och kostnad åtgärderna orsakar (OPTIMERING)

Avstyrd dos för en given åtgärd Effektiv Dosrat/ µsv h -1 Hur mycket avstyrd dos krävs för att en åtgärd är motiverad? Evakuering Återflyttning Kostnad Störning Lidande Avstyrd dos Avstyrd dos Residualdos Tid/fas

Konkreta motåtgärder (Vad?) Rescue Livräddande Akuta åtgärder Operativ hantering och taktik Akutinsatser för primärt skadade på skadeplatsen Sjukvård på akutintag alt. specialmedicin Utrymning (Tillfällig evakuering) Jodprofylax Inomhusvistelse människor och boskap Betesrestriktioner Recovery Förhindra vidare exponering Långsiktiga åtgärder Planering och strategi Omflyttning Livsmedelsrestriktioner Långsiktiga jordbruksåtgärder Sanering av byggnader och mark Uppföljning av intern- och externdoser Avfallshantering Restoration Återskapa samhällsfunktionen som innan Tid/fas

Åtgärdsnivåer och optimeringsintervall ICRP 60 (före år 2007) Avstyrd dos Åtgärden är nästan alltid motiverad Övre-åtgärdsnivå Hur mycket avstyrd dos krävs för att en åtgärd är motiverad? Optimering Kostnad Störning Lidande Avstyrd dos Icke-åtgärdsnivå Åtgärden är sällan eller aldrig motiverad

Åtgärdsnivåer och optimeringsintervall ICRP 103 (efter år 2007) Avstyrd dos Residualdos Referensdos: Alla åtgärder vidtas för att residualdosen<referensdos Optimering Hur mycket avstyrd dos krävs för att en åtgärd är motiverad? Kostnad Störning Lidande Avstyrd dos Icke-åtgärdsnivå

Åtgärdsnivåer och optimeringsintervall ICRP 103 (efter år 2007) Residual dos < Referens dos Ja Avstyrd dos optimeras enligt ALARA Genomför och utvärdera doserna Nej

Åtgärdsnivåer för räddningsarbetares insatser i en RN-situation Bestrålning i nödläge Operativa riktlinjer 0-50 0 100 200 300 400 500 50-100 100-500 msv Insatsen skall vara berättigad och optimerad, dvs medföra mer nytta än skada. Nödläge Endast frivilliga. Ej kvinnor i fertil ålder om graviditet ej kan uteslutas. Nödläge Endast frivilliga. Ej kvinnor i fertil ålder om graviditet ej kan uteslutas. Räddningsinsats endast Nödläge Nära eller över 500 msv skall insats endast ske om fördelarna för andra blir klart Dosgränserna större än för verksamhet i livräddande syfte. God den med strålning gäller inte vid vetskap om insatsens egna risken. räddningsinsats i nödläge strålrisker krävs. (ICRP, IAEA).

Åtgärdsnivåer för räddningsarbetares insatser i en RN-situation Intervall för befarade doser vid en given räddningsinsats: <50 msv: Du som brandman har fått en dos som fortfarande understiger den dos som personal tillåts få under ett enskilt år. Räddningsledare kan kräva att Du deltar i insatsen. 50-100 msv: Endast FRIVILLIGA får utföra insatserna, (behöver ej vara livräddande), som INFORMERATS och förstått risken med insatsen. Kan även innefatta insatser som sparar kollektivdos. Gäller INTE är kvinna i fertil ålder om graviditet ej kan uteslutas. 100 msv 500 msv: Endast LIVRÄDDANDE insatser får göras, och endast genomföras av FRIVILLIGA som INFORMERATS och förstått risken med insatsen 500 msv+: Dito ovan endast om fördelarna för andra blir klart större än den egna risken (ICRP, IAEA) denna gräns ej klart definierad av vare sig MSB eller SSM Enligt SSM, men EJ enligt MSB myndigheterna ej helt överens,

Motåtgärd Akutmedicinsk sjukvård Utför LIVRÄDDANDE insatser FÖRE sanering!!! 90% av ytlig kontamination avlägsnas med ytterkläder. Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Akut sjukvård vs. personsanering Trauma kan föranleda död om ingen medicinsk vård erhålls Ambulanssjukvård på plats + Sjukhusens akutintag Livräddande behandling av akutskadad person som kan befaras vara kontaminerad och externbestrålad - Max enstaka µsv/h till omgivande personal Kontaminering av ambulans eller akutintag

Motåtgärd Evakuering Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Evakuering Förväntad eller konstaterad luftburet utsläpp av radioaktiv substans Blåljus i samordning på plats Leds av Länsstyrelsen Undsätta civilpersoner från omedelbar risk att exponeras för stråldoser och andra skador minska kollektivdosen 3-30 msv avstyrd dos per dygn (SSM) Gravt sjuka och mycket äldre kan ta skada vid transport

Motåtgärd Jodprofylax OBS! Skyddande verkan bäst 48 h före och en kort tid (ca 6 h) efter en engångsexponering. Skyddande effekt kvarstår ca 2 dygn. Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Jodtabletter administration av stabilt jod Befarad eller konstaterad luftburen radiojod som kan exponera individer Distribueras till främst räddningsarbetare efter order/rekommendation från Länsstyrelsen Blockera upptag av radioaktivt jod till sköldkörteln 10-100 msv avstyrd dos för barn, 10 ggr högre för vuxna (SSM) Viss risk för jodintolerans allergireaktion

Motåtgärd Stallning av betande boskap Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Stallning av mjölkboskap betesförbud för samtliga mjölkproducenters bestånd inom ett givet mejeriområde Befarat luftburet utsläpp och markbeläggning Länsstyrelsen eller lokala säkerhetsrådets uppmaning Minska inhalationsupptag av luftburen aktivitet till mjölkkor och därmed vidare överföring till människa Regional schablon därefter friklassning Ej praktiskt möjligt under längre tid storskalig nödslakt kan bli aktuell

Motåtgärd Inomhusvistelse Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Inomhusvistelse personer anmodas stanna inomhus och stänga av ventilation Befarat luftburet utsläpp Länsstyrelsen eller lokala säkerhetsnämndens uppmaning Minska kollektivdos till civilpersoner minska upptag av luftburen aktivitet till mjölkboskap 1-10 msv avstyrd dos per 6h-period (SSM) Syrebrist i trånga inomhusmiljöer

Motåtgärd Betesförbud Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Betesförbud för mjölk- och köttboskap Misstänkt eller konstaterad markbeläggning Länsstyrelsen eller lokala säkerhetsrådets uppmaning Undvika intag av kontaminerat bete till mjölkkor och därmed vidare överföring till människa Regionalt schablonmässigt oavsett dos/beläggning därefter friklassning Höga ekonomiska kostnader med utdraget betesförbud lidande hos djur

Motåtgärd Utrymning Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Utrymning (permanent eller långsiktigt flera år) Hög markbeläggning på jordbruksmark och boendeytor Länsstyrelsen samordnar och planerar permanent flyttning av jordbruk och boende Minska kollektivdosen till boende samt minska överföring av radioaktiva ämnen till livsmedel 5-50 msv besparad dos under första månaden Tillbakaflyttning när avstyrd dos <3-30 msv per månad Ger svåra psykosociala belastningar om permanent (erfarenheter från t.ex. Vitryssland har inte varit goda)

Motåtgärd Livsmedelsrestriktioner Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Förbud av handel och distribution av livsmedel vars aktivitetsinnehåll överstiger vissa gränsvärden Hög markbeläggning på jordbruksmark och boendeytor Livsmedelsverket och Jordbruksverket beslutar om gränsvärden för handel o distribution, SSM rekommenderar gränsvärden för intag av föda Minska kollektivdosen till befolkning samt följa internationella handelsregler Handelsgränser utifrån koncentrationsnivåer i livsmedel (t.ex. 300 Bq/kg för livsmedel; 1500 Bq/kg för vilt) Kan ge stora ekonomiska förluster för enskilda jordbrukare eller till hela näringar

Motåtgärd Sanering Åtgärd Indikation Huvudsaklig aktör/er Målsättning Åtgärdsnivå (OIL) Risker med åtgärd Sanering av byggnader och mark. Både i urban och landsbygdsmiljö. Hög markbeläggning på jordbruksmark och boendeytor i tätbebyggelse Specialister inom sanering av byggnadsfasader och av mark Minska kollektivdosen till befolkning som INTE permanent ska förflyttas Under utredning (avstyrd dos ca en faktor 2) Förenat med mycket höga kostnader och permanenta skador på bördig mark

Avslutningsvis: Om det händer IAEA:s utvärdering av Sveriges och framför allt SSM:s respons vid Fukushima; SSM should re-evaluate its staffing and competence needs and seek appropriate resources; vi kanske kan, men då krävs en föryngring av kompetens inom RNexpertisen.