Samverkan mellan kommuner för hög kompetens

Relevanta dokument
Vägar till samarbete MELLANKOMMUNAL SAMVERKAN INOM MILJÖ- OCH BYGGOMRÅDET

Kommunallagen och myndighetsnämnden Rättsliga aspekter på samverkan över kommungränser inom myndighetsområdet

Myndighetsnämndens roll och uppdrag Elite Hotel Marina Tower, 1 april april Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL

Avtal om samarbete inom livsmedel, dricksvatten och smitta

Reglemente för Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo

Samverkansnämnden miljö och bygg. Tranemo kommun och Ulricehamns kommun. Reglementet antogs , 85 av Kommunfullmäktige i Tranemo

Vilken roll har du som politiker i en myndighetsnämnd? Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, SKL

FAH På gång inom livsmedelstillsynen

REGLEMENTE FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BERGSLAGEN

Dnr 46/ Budget Fastställd av förbundsdirektionen den 17 oktober 2012,

Verksamhetsplan Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 32/ , Dnr SRMH:

Länsförbunden Kommunalförbunden. Samverkan mellan kommuner underlättas och stimuleras

REGLEMENTE MILJÖNÄMND

Dnr 26/ Budget Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014,

Omvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor

Reglemente för myndighetsnämnden

regel modell plan policy program riktlinje rutin strategi taxa reglemente för interna myndighetsnämnden ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

Reglemente. Miljö- och byggnadsnämnden. Mariestad Töreboda Gullspång

Dnr 24/ Budget Fastställd av förbundsdirektionen den 19 oktober 2017,

1(5) Verksamhetsplan Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 28/15, , Dnr: SRMH

Policy för intraprenader i Halmstads kommun

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr D 09:1

Reglemente för miljö- och byggnämnden. Antagen av kommunfullmäktige

Samverkan myndighetsutövning

Möjligheter till lokal samverkan i miljötillsynen

1(6) Verksamhetsplan Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: , 14/18, Dnr: SRMH

att utarbeta förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, och att utarbeta därtill hörande handlingsplaner,

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE. Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion

REGLEMENTE FÖR MORA ORSA MILJÖNÄMND

Reglemente för miljö- och bygglovnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Uppgifter enligt speciallagstiftning

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner

Tillsynsarbete enligt miljöbalken, livsmedelslagen

Instruktion för stadsdirektören

Tillsyn och kontroll ENKÄT OM MILJÖ- OCH LIVSMEDELSOMRÅDETS TAXOR I KOMMUNERNA 2014

Reglemente för Miljönämnden

Reglemente för nämnden för myndighetsutövning

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för miljö- och bygglovsnämnden KS2014/393/01 Antaget av kommunfullmäktige , 140

Reglemente för gemensam bygg- och miljönämnd

Kommunal avtalssamverkan

Reglemente för förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Södra Hälsingland

Ny planeringsmodell inom miljöbalken, livsmedelagstiftningen och strålskyddslagen

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet.

Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Reglemente. Reglemente för Miljönämnden östra Skaraborg. Beslutad av direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg den 16 juni 2015, 11.

Reglemente för miljö- och byggnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för miljönämnden

Hur finansieras en effektiv och professionell miljötillsyn?

Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015.

Reglemente för Bygg- och miljönämnden

Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet 2015

Reglemente för socialnämnden

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Sala kommun Kommunal författningssamling

Fastställt av Sundsvalls kommunfullmäktige , reviderat , reviderat

Tio år med V-Dala Miljö & Bygg tre kommuner i samverkan

Reglemente för miljö- och byggnämnden

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.7. Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden

Tillsyn, taxor, tydlighet

Avtal om samverkan i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner

Basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden 2012

samhällsbyggnadsnämnden

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN

Kommunutredningen maj Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Revisionsrapport Granskning av Samhällsbyggnadsnämnden. Härjedalens Kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Samverkansavtal för gemensam arkivnämnd för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Samhällsbyggnadsnämnden Fr o m 1 juli 2014 (del av 10 gäller från 1 januari 2015)

FÖRBUNDSORDNING för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

Samverkan kring geodataförsörjning till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Mathias Rantanen

Rapport avseende granskning av Tillsynsavgifter. Östersunds kommun

Miljönämnder i Östergötland 15 och 25 mars Nils Alesund

Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt

Miljösamverkan Norrbotten

Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden

Delegationsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Antagen av förbundsdirektionen den 21 november 2013, 5

Riktlinjer för intraprenader i Halmstads kommun

E-post eller Box 74, Klippan Besöksadress Storgatan 50 C, Klippan Tfn Fax

REGLEMENTE. för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuners gemensamma lönenämnd

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Instruktion för kommundirektören i Sundsvalls kommun

Reglemente. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gäller fr.o.m Antagen av kommunfullmäktige

Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden

Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden

Reglemente för nämnden för myndighetsutövning

Förbundsordning för Räddningstjänsten Skåne Nordväst

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

Reglemente. Social- och fritidsnämnden

Reglemente samhällsbyggnadsnämnden

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte

Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund

Transkript:

Samverkan mellan kommuner för hög kompetens FAH 2013-10-10 Nils Alesund nils@alesund.se 070-786 73 11 Nils Alesund Consulting 1

Många krav på myndighetsutövningen inom miljöoch hälsoskydd - Krav på myndighetsutövningen från - Invånare - Företag - Länsstyrelser - Centrala myndigheter - EU - Lagstiftaren - Krav på information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet - Krav på kostnadstäckning Nils Alesund Consulting 2

Många förberedelser inför myndighetsutövningen Resursbehovsutredning Konsultera central myndighet eller länsstyrelse Tillsynsplan Taxa för tillsyn enligt strålskyddslagen Kompetensutveckling inom alla ämnesområden Nils Alesund Consulting 3

Varför samarbete mellan kommuner? - Högre effektivitet genom minskad nämndadministration och förvaltningsadministration - Komplexitet i ärenden kräver expertkunskaper - Bättre möjligheter till rekrytering av specialister - Sårbarheten minskar - Likartad service, taxor och kvalitetsnivå och policy i flera kommuner - Nämndens roll i sin myndighetsutövning blir tydligare vid gemensam politisk organisation Nils Alesund Consulting 4

Olika modeller för mellankommunal samverkan Möjligheter till samverkan mellan kommuner i myndighetsfrågor regleras bla i Kommunallagen. Samverkan inom miljö- och hälsoskydd och byggfrågor kan genomföras på 7 principiellt olika sätt. - Gemensam nämnd och förvaltning, - Gemensam förvaltning, olika nämnder - Gemensam nämnd, separata förvaltningar - Kommunalförbund - Gemensamma specialistfunktioner - Samarbetsavtal inom olika specialistområden - Formaliserade nätverk och samarbetsprojekt Nils Alesund Consulting 5

Gemensam nämnd och förvaltning - En gemensam nämnd inrättas. Ledamöter i nämnden tillsätts med politiker från de samverkande kommunerna. Nämnden ingår i en av kommunernas (=värdkommunens) politiska organisation - En gemensam förvaltning tillskapas med samtliga anställda i nuvarande verksamhet samlad. Värdkommunen blir anställningsmyndighet för all personal Nils Alesund Consulting 6

Gemensam nämnd och förvaltning Fördelar - Personalstyrkan blir flexibel och tillräckligt stor för att upprätthålla en hög effektivitet och utveckla en god kompetens - Expertkompetens kan upprätthållas i egen regi inom tex miljöjuridik, miljöinformation, mm - Sårbarheten minskar med möjlighet till service i mindre kommuner även under semestertider - Likartad service/kvalitetsnivå och policy kan uppnås inom samtliga kommuner - Nämnd- och annan administration kan rationaliseras jämfört med dagens totala nivå - Nämnden har en fristående roll i sin myndighetsutövning Nils Alesund Consulting 7

Gemensam nämnd och förvaltning Nackdelar - Taxor måste beslutas i alla kommunernas fullmäktige vilket inte garanterar att samma taxor gäller i de samverkande kommunerna - Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kan riskera att minska - Restider och resekostnader för besökare och handläggande personal ökar - Samarbete om tex miljöfrågor i medlemskommunernas fysiska planering blir svårare - Lokal representation i vissa kommuner kan behöva inrättas - Miljökompetens och politisk ledning för det miljöarbete som inte är myndighetsutövning måste upprätthållas i respektive kommun Nils Alesund Consulting 8

Gemensam förvaltning, olika nämnder - Nämnder kvar i båda kommunerna - Gemensam förvaltning med olika nämnder finns egentligen inte utan innebär i praktiken att en kommun anställer all personal som arbetar med frågan men att nämnderna finns kvar i kommunerna - Delegation från nämnderna upprättas till personalen i den kommun där personalen är anställd - Avtal om - Tillsyn och kontroll - Medverkan vid nämndsammanträden och rutiner för samarbete med andra tjänstemän i den kommun där personalen inte är anställd - Ekonomisk ersättning till anställningskommunen - Taxor - Tillgång till handlingar - Tillgång till kartor och GIS - Initiala kostnader - Information till invånare och näringsliv Nils Alesund Consulting 9

Gemensam förvaltning, olika nämnder Fördelar - Personalstyrkan blir flexibel och tillräckligt stor för att upprätthålla en hög effektivitet och utveckla en god kompetens - Expertkompetens kan upprätthållas i egen regi inom tex miljöjuridik, miljöinformation, mm - Sårbarheten minskar med möjlighet till service i mindre kommuner även under semestertider - Likartad service/kvalitetsnivå kan uppnås inom alla kommunerna - Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kvarstår Nils Alesund Consulting 10

Gemensam förvaltning, olika nämnder Nackdelar - Nämndadministrationen kan inte rationaliseras utan kommer att utgöra en stor del av förvaltningens arbete - Tjänstemans myndighetsutövning i annan kommun än i anställningskommunen fordrar delegation från alla kommunernas nämnder samt är administrativt krånglig eftersom möjligheterna till delegation är olika formulerad i olika lagområden - Restider och resekostnader för besökare och handläggande personal ökar - Samarbete om tex miljöfrågor i medlemskommunernas fysiska planering blir svårare - Lokal representation i vissa kommuner kan behöva inrättas - Miljökompetens för det miljöarbete som inte är myndighetsutövning måste upprätthållas i respektive kommun Nils Alesund Consulting 11

Gemensam nämnd, separata förvaltningar - En gemensam nämnd innebär att ledamöter i nämnden tillsätts med politiker från alla kommunerna. Nämnden ingår i en av kommunernas (=värdkommunens) politiska organisation. Ledamöter i nämnden tillsätts med politiker från alla de samverkande kommunerna - Respektive förvaltningsorganisation kvarstår i den egna kommunen och bibehåller där nuvarande myndighets- och övrigt miljöarbete - Avtal om tillsyn och kontroll samt delegationer till personalen i kommunerna fordras. Alternativt har den gemensamma nämnden ett eget kontor för var och en av kommunerna i samarbetet Nils Alesund Consulting 12

Gemensam nämnd, separata förvaltningar Fördelar - Likartad service/kvalitetsnivå och policy kan uppnås i alla kommunerna - Nämnd- och annan administration kan rationaliseras jämfört med dagens totala nivå - Nämnden har en fristående roll i sin myndighetsutövning Nils Alesund Consulting 13

Gemensam nämnd, separata förvaltningar Nackdelar - Taxor måste beslutas i alla kommunernas fullmäktige vilket inte garanterar att samma taxor gäller i de samverkande kommunerna - Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kan riskera att minska - Samarbete om tex miljöfrågor i medlemskommunernas fysiska planering blir svårare - Politisk ledning för miljöarbetet som inte är myndighetsutövning måste upprätthållas i respektive kommun Nils Alesund Consulting 14

Kommunalförbund - Ett kommunalförbund, som är en egen juridisk person, inrättas med ansvar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, m.m. Politisk styrning sker i en direktion med ledamöter från alla kommunerna - En gemensam förvaltning tillskapas med samtliga anställda i nuvarande verksamhet. Förvaltningen kan antingen vara samlad på en plats eller ha kontor i alla samverkande kommuner - Avtal om - Ekonomi - Politisk representation - Rutiner för samarbete med övriga verksamhetsområden i kommunerna - Tillgång till arkivhandlingar, kartunderlag och GIS - Information till invånare och näringsliv Nils Alesund Consulting 15

Kommunalförbund Fördelar - Personalstyrkan blir flexibel och tillräckligt stor för att upprätthålla en hög effektivitet och utveckla en god kompetens - Expertkompetens kan upprätthållas i egen regi inom tex miljöjuridik, miljöinformation, mm - Sårbarheten minskar med möjlighet till god service i mindre kommuner även under semestertider - Likartad service/kvalitetsnivå och policy kan uppnås inom alla kommunerna, framförallt i de fall när förvaltningen är samlad på en plats - Nämnd- och annan administration kan rationaliseras jämfört med dagens totala nivå - Taxor beslutas av kommunalförbundet i stället för av respektive fullmäktige vilket säkerställer att samma taxor gäller i alla samverkande kommuner samt ger mindre administration Nils Alesund Consulting 16

Kommunalförbund Nackdelar - Förbundet är en egen juridisk person som kräver ekonomihantering, lönehantering, bokföring, datasystem, personalhantering, revision mm i egen regi. Förbundet måste också själv teckna avtal med personalorganisationer och sköta företagshälsovård, upphandlingar, mm. Detta innebär avsevärt större administration än i alternativet med gemensam nämnd - Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kan riskera att minska - Restider och resekostnader för besökare och handläggande personal ökar i de fall där förvaltningen är samlad på en plats - Arbetet med miljöfrågor i medlemskommunernas fysiska planering blir svårare - Miljökompetens och politisk ledning för det miljöarbete som inte är myndighetsutövning måste upprätthållas i respektive kommun Nils Alesund Consulting 17

Gemensamma specialistfunktioner - Nämnd- och förvaltningsorganisationer behålls som idag. Gemensamma specialister inom tex juridik, information, osv anställs. En kommun blir anställningsmyndighet för specialisterna. Kostnaderna fördelas proportionellt mellan kommunerna tex i förhållande till invånarantalet - Fördelningen av de gemensamma resurserna leds i ett övergripande perspektiv. Avtal om fördelning av kostnaderna och resurserna upprättas mellan kommunerna - I de fall specialisterna självständigt ska handlägga myndighetsärenden beslutas om delegation från nämnderna i de samverkande kommunerna Nils Alesund Consulting 18

Gemensamma specialistfunktioner Fördelar - Alla kommunerna får tillgång till specialistkompetens - God och likartad policy och bedömningsgrunder kan uppnås i alla kommunerna inom de områden som specialisterna omfattar - Handläggare får ett gott stöd i handläggning och kompetensutveckling inom de områden som specialisterna omfattar - Rättssäkerheten torde förbättras - Servicen torde förbättras Nackdelar - Möjlighet till rationaliseringar av administration mm saknas jämfört med alternativen med gemensamma organisationer Nils Alesund Consulting 19

Samarbetsavtal inom olika specialistområden - Nämnd- och förvaltningsorganisationer behålls som idag - Via samarbetsavtal säkerställs möjligheten att de samverkande kommunerna biträder varandra i mån av resurser, tex med spetskompetens eller i samband med resursbrist i en kommun - Möjlighet finns också att en kommun genom avtal tar på sig att utföra tillsyn eller kontroll i en annan kommun. Detta kan avse hela eller delar av tillsynen, tex med avsikt att undvika jävssituationer eller för att jämna ut säsongsvariationer Nils Alesund Consulting 20

Samarbetsavtal inom olika specialistområden Fördelar - Sårbarheten minskas med möjlighet till service även under tex semestertider - Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kvarstår - Kvaliteten kan öka genom möjligheten till gemensam specialistkompetens som kan utnyttjas av alla kommunerna Nackdelar - Tjänstemans myndighetsutövning i annan kommun än i anställningskommunen fordrar delegation från alla kommunernas nämnder samt är administrativt krånglig eftersom möjligheterna till delegation är olika formulerad i olika lagområden och saknas i något område - Möjlighet till rationaliseringar av administration mm saknas jämfört med alternativen med gemensamma organisationer Nils Alesund Consulting 21

Formaliserade nätverk och samarbetsprojekt - Nämnd- och förvaltningsorganisation behålls som idag - Gemensamma tillsynskampanjer görs inom olika tillsynsområden - Checklistor för tillsyn, informationsmaterial, utbildning för personal, mm görs tillsammans - Taxeförslag och policydokument utarbetas gemensamt - Samarbete sker även kring andra frågor som tex datafrågor - Ett nätverk med regelbundna träffar mellan verksamhetsansvariga från respektive kommun bildas Nils Alesund Consulting 22

Formaliserade nätverk och samarbetsprojekt Fördelar - Effektivitetsvinster uppnås genom att dubbelarbete minskar - God och likartad policy, taxesättning och bedömningsgrunder kan uppnås för de flesta verksamhetsfält inom alla kommunerna - Inga initiala kostnader Nackdelar - Möjlighet till rationaliseringar av administration mm saknas jämfört med alternativen med gemensamma organisationer - Samarbetet i policyfrågor, taxesättning, mm kan kanske komma att prioriteras ner vid arbetsanhopningar i den egna kommunen Nils Alesund Consulting 23

Reglering som möjliggör samverkan i skiftande omfattning 11 kap. 4 Plan- och bygglagen (2010:900) 26 kap. 7 Miljöbalken (1988:808) 14 Livsmedelslagen (2006:804) 19 c Tobakslagen (1993:581) 9 kap. 6 Alkohollagen (2010:1622) 30 Strålskyddslagen (1988:220) - Lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel saknar samverkansmöjlighet när det gäller kommunens uppgift i kontrollen. Nils Alesund Consulting 24

Samverkan Miljö och bygg 2013 62 kommuner i 15 län samverkar i 22 olika konstellationer Miljö 22 Bygg 9 Plan 3 Kart & Mät 2 Räddning gemensam nämnd och separata kontor 1 Trafik 2-3 Nils Alesund Consulting 25

Nils Alesund Consulting 26 Cox Orange 2013-10-07