Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017

Relevanta dokument
Inbjudan till sakråd om islamofobi den 30 augusti 2017

Minnesanteckningar sakråd om afrofobi 28 november 2017

Copyright Brottsanalys 2014

Regeringens beslut. Regeringsbeslut Ku2016/02633/DISK. Kulturdepartementet. Forum för levande historia Box Stockholm

Slutredovisning av regeringsuppdraget angående kunskapshöjande åtgärder om afrofobi Ku2015/01668/DISK

Uppdrag till Statens institutionsstyrelse att utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

KS MAJ Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1.

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Politikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016

Kulturdepartementet Stockholm

Sammanfattning Inledning... 15

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: FRÄMLINGSFIENTLIGA HANDLINGAR MOT TROSSAMFUND

Yttrande angående betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

UPPDATERAD DELREDOVISNING 2018 AV UPPDRAG ATT SAMORDNA OCH FÖLJA UPP DEN NATIONELLA PLANEN MOT RASISM, LIKNANDE FORMER AV FIENTLIGHET OCH HATBROTT

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk-

Yttrande. Remiss från Kulturdepartementet - Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Handlingsplan Trygg och säker

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Ku2018/ Kulturdepartementet

Punkten 12 Ansvar för hatpropaganda inklusive rasism i politisk diskurs

Arbetsordning för Partsgemensamt forum 2018

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: FRÄMLINGSFIENTLIGA HANDLINGAR MOT TROSSAMFUND

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74)

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Första året med EU:s fond för inre säkerhet (ISF)

En regional samordnare för hela Värmland

DELREDOVISNING 2018 AV UPPDRAG ATT SAMORDNA OCH FÖLJA UPP DEN NATIONELLA PLANEN MOT RASISM, LIKNANDE FORMER AV FIENTLIGHET OCH HATBROTT

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

BETÄNKANDET SOU 2016:92 VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDBEJAKANDE EXTREMISM NATIONELL SAMORDNING OCH KOMMUNERNAS ANSVAR

Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009

Minnesanteckningar. 1. Godkännande av dagordning. Godkänt.

Sveriges antidiskrimineringsbyråer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism

Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism

3 Lägesbild. Sammanfattning YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati

Verksamhetsberättelse för 2015

Demokrati- del till Kammarkollegiet(ram) rättigheter(ram) Värna demokratin- del till. ap.8 Allmännavalochdem-deltill. Socialstyrelsen(ram)

En feministisk regjering under GREVIOs lupe

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde

förebygger och motverkar diskriminering(ram)

Diskrimineringsombudsmannen DO

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Verksamhetsplan & Budget

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Kulturdepartementet. Nya regleringsbrev beslutade för Kulturdepartementets myndigheter

Minnesanteckningar från sakråd den 7 mars gällande uppföljning av internationella rekommendationer avseende ICCPR och ICESCR

Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet: Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Våldsbejakande extremism

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati

Diskriminering Medium/Large

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell,

Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll

Sveriges tjugoandra och tjugotredje periodiska rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering.

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Remissvar till betänkande Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Hat, hot och våld mot förtroendevalda

Transkript:

2017-09-29 Ku2017/01663/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017 Mötet inleddes med att statssekreterare Karin Strandås välkomnade alla deltagare och gick igenom dagordningen. Efter en presentationsrunda gick statssekreteraren igenom ett antal pågående insatser kopplade till arbetet mot islamofobi. Det aviserades ett kommande regeringsuppdrag om insatser mot islamofobi. Därefter gjorde myndigheterna som närvarade på mötet kortfattade presentationer av sina insatser på området. Myndigheter presenterar sina uppdrag och verksamheter Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) genomför flera insatser i egenskap av expertmyndighet. SST redogjorde för delar av dess verksamhet som berör de muslimska trossamfunden. Forum för levande historia har för närvarande två särskilda uppdrag för att motverka rasism och liknande former av fientlighet. Det första är en omfattande utbildningsinsats som bl.a. är inriktad på att höja kunskapen bland skolpersonal, polisanställda, anställda vid arbetsförmedlingar m.fl. om olika former av rasism såsom islamofobi. Det andra uppdraget innebär att ansvara för att samordna och följa upp hela den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Myndigheten har tagit fram material om islamofobi och kunskapshöjande moduler som kan användas samt ett webbverktyg om källkritik (med bl.a. exempel om islamofobi). Inom ramen för samordningsuppdraget för planen kommer det anordnas s.k. Forumträffar med myndigheter och möten med referensgrupper i vilka bl.a. representanter för muslimer ingår. Uppdraget kommer att utvecklas i dialog med myndigheter och referensgrupper.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fördelar bidrag i enlighet med olika förordningar, bl.a. till projekt mot rasism och liknande former av intolerans. Regeringen har kraftigt ökat de medel som myndigheten kan fördela årligen t.ex. till insatser mot islamofobi. Polismyndigheten arbetar aktivt för att bekämpa hatbrott. I tre av polisens sju regioner finns särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper och i övriga regioner hanteras dessa frågor i särskild ordning. Myndigheten arbetar också med att öka förtroendet för polisen, t.ex. genom att föra dialog med civila samhället. Ett syfte med detta är att få fler personer att anmäla brott, t.ex. hatbrott. Åklagarmyndigheten har sedan 1999 fokuserat på hatbrottsfrågan. På varje åklagarkammare finns det en särskild åklagare som är specialiserad på hatbrott. Myndigheten tar bl.a. fram vägledning om hur olika typer av hatbrott kan utredas. En konferens fokuserad på hatbrott arrangeras av myndigheten varje år, ibland i samarbete med extern expertis. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har en koppling till arbetet mot islamofobi eftersom DO har tillsyn över diskrimineringslagstiftningen, vilken bl.a. omfattar diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet och religion. Myndigheten har bl.a. genomfört kunskapshöjande insatser, t.ex. om bilden av muslimer i medier och muslimers upplevelser av diskriminering. Synpunkter och förslag om insatser inom de strategiska områdena i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott Kunskap, utbildning och forskning Företrädare för organisationerna tog upp att det generellt sett saknas kunskap, utbildning och forskning, särskilt om islamofobi och muslimers utsatthet. Det finns behov av mer kunskap om islamofobi bland myndigheter. Exempelvis saknas statistik om muslimers deltagande i arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det efterlystes mer medel till forskning. Forum för levande historia redogjorde för att myndigheten har genomfört tio utbildningar om rasism där intresset varit stort. Myndigheten har även arrangerat tre regionala konferenser. I dessa insatser har islamofobi varit ett av flera teman. Regeringskansliet informerade om att regeringen har givit 2 (5)

Vetenskapsrådet i uppdrag att fördela 20 miljoner kronor per år för forskning mot rasism. Vidare att myndigheten på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av forskning om bl.a. islamofobi på arbetsmarknaden. Ett förstärkt förebyggande arbete på nätet Företrädare för organisationerna tog upp att det finns negativa bilder av muslimer i medier, t.ex. att muslimer ges kollektiv skuld i samband med terrorattentat. Det lyftes även fram att det är viktigt att muslimer i Sverige får bidra till arbetet med att skapa en positivare bild av muslimer och islam. Det behöver skapas förutsättningar för fler möten mellan muslimska civila samhället och majoritetssamhället. Ett par myndigheter berättade om insatser på området. Bland annat har MUCF arrangerat en konferens om hat och hot på Facebook. Den 1 oktober 2015 inrättades ett nationellt it-brottscentrum inom Polismyndigheten. Syftet med it-brottscentrum är att stärka förmågan att bekämpa it-relaterade brott. It-brottscentrum är en expertresurs som bl.a. har ansvar för en ökad kunskapsspridning inom Polismyndigheten. Ett mer aktivt rättsväsende Företrädare för det muslimska civila samhället framhöll att händelser ute i omvärlden, t.ex. terrorattentatet i Barcelona nyligen, ökar utsattheten för muslimer. Hoten har blivit fler och värre och kvinnor är särskilt utsatta. Det finns exempel på församlingar som har börjat ta bort skyltar för att inte visa att man använder vissa lokaler. Samtidigt är det få drabbade personer eller organisationer som anmäler olika incidenter till polisen. Att detta inte görs tror man beror på att det saknas tilltro till rättsväsendet de få som anmäler gör det för att det ska synas i statistiken. I sammanhanget fördes det fram att det finns behov av insatser för att öka anmälningsbenägenheten. Företrädare för det muslimska civila samhället ser det också som problematiskt att muslimska inrättningar och samlingslokaler inte kan få del av befintligt stöd för säkerhetshöjande åtgärder eftersom detta enbart är riktat till trossamfund. Det anses även vara svårt att få tillstånd för kameraövervakning eller anlita väktare. Företrädarna bedömer likaså att det även finns behov av ökat skydd av bönelokaler och moskéer. Ett lämpligt skydd är mycket kostsamt för organisationerna. Dessa aspekter är viktiga för att det muslimska civila samhället ska ha samma villkor att verka i detta land som det övriga civila samhället. 3 (5)

Det fördes även fram att det saknas åtgärder mot den antimuslimska rörelsen som man ser som en samlad rörelse. Polismyndigheten tydliggjorde att alla medborgare i landet har rätt till samma skydd. Vid behov av skydd och vid förhöjd hotbild ska man vända sig till polisen. Polisen har blivit bättre men det finns mer att göra. Åklagarmyndigheten påtalade att anmälningarna är viktiga för att åklagare ska kunna utreda händelser som t.ex. är kopplade till hatbrott. Myndigheten lyfte fram att det är viktigt att anmälningsbenägenheten ökar. SST informerade om att myndigheten har fördelat pengar till säkerhetsåtgärder till trossamfund de senaste åren. Myndigheten bekräftade att bidrag endast kan ges till trossamfund. Av de 10 miljoner kronor som fördelats per år går ca 5,5 miljoner kronor till muslimska samfund. DO informerade om att myndigheten får anmälningar mot t.ex. rättsväsendet, men klargjorde att myndigheten inte utreder dessa anmälningar eftersom diskrimineringslagen inte omfattar rättsväsendets område. Civila samhället: ökat stöd och fördjupad dialog Deltagare på sakrådet som företrädde muslimska organisationer ansåg att olika offentliga instanser inte ger det muslimska civila samhället tillräckligt stöd. Denna situation har förvärrats de senaste åren. Några exempel på detta var att kommuner har svårt att samarbeta med muslimska trossamfund samt innehållet i förstudien om Muslimska brödraskapet i Sverige som tagits fram av forskare som anlitats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Man menade att det finns en utbredd misstänksamhet från det offentliga mot muslimska organisationer som ansöker om bidrag på olika nivåer. Det upplevs även att det hos bidragsansvariga myndigheter finns ett narrativ om muslimska organisationer som förtryckande och antidemokratiska. Vidare togs det upp att det finns olika måttstockar i bidragsgivningen där det ställs högre krav på muslimska organisationer än andra organisationer. Det efterlystes en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om hur kommuner fördelar bidrag till verksamheter och kopplar dessa till villkor som gör att verksamheterna inte kan bedriva sin kärnverksamhet. 4 (5)

Företrädare på sakrådet tog upp att muslimska organisationer har svårt att få hyra lokaler av t.ex. kommunala bolag och att det även blivit svårare att försäkra lokalerna. Säkerhets- och vaktbolag har nekat sina tjänster till muslimska organisationer och församlingar enligt representanter på sakrådet. Företrädare framförde att det är viktigt att samhällets insatser mot islamofobi och muslimers rättigheter synliggörs mer för att inge hopp och öka förtroende bland muslimer i Sverige. Tjänstepersoner från Kulturdepartementet underströk att ett viktigt syfte med sakråden är att sprida och inhämta information om allt arbete som pågår samt att det är positivt om representanterna på sakrådet sprider informationen till övriga medlemmar i organisationerna. Övriga frågor Några representanter förde fram att de inte är nöjda med att begreppet islamofobi används i olika policydokument. De sade att begreppet islamofobi är problematiskt då det kan innebära att allvaret med olika fientliga handlingar mot muslimer underskattas. Förslag om att t.ex. använda begreppen antimuslimism eller anti-islam framfördes. 5 (5)