Moduler. Rapporten. Modellen för framgång. > SID 6 7. upp fjärde kvartalet. Intervjun. Vd Leif Östling om 2009 och framtiden.



Relevanta dokument
Scanias kärnvärden. Kvalitet ta bort slöseri. Respekt för individen. Kunden först

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

SCANIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2004

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

Haldex delårsrapport, januari - september 2015

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

11,11. I världens alla hörn. Rapporten. Högsta rörelseresultatet. någonsin. Scanias tjänster får allt större betydelse för koncernen > SID 6 7

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet

Delårsrapport januari-mars (sammandrag)

Boule Diagnostics AB Årsstämma 12 maj Välkomna!

Preliminärt resultat för Scania 1998

SCANIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - JANUARI - DECEMBER 2000

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Hematology is in our blood

SCANIA DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999

AB VOLVO ÅRSSTÄMMA 2013

Presentation av Addtech

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Delårsrapport: Januari Juni 2011

VD Leif Östlings tal vid Scanias bolagsstämma den 25 april 2003

januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0).

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden.

Presentation av Addtech

Volvo Group Headquarters Department, Name, Document name, Security Class Date

Presentation av Addtech. September 2012

Bokslutskommuniké 2009

Delårsrapport januari - juni 2004

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Presentation av Addtech

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697).

Volvos A- respektive B-aktie handlas idag på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-lista.

VDs anförande. Haldex årsstämma Bo Annvik VD & Koncernchef

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under Perioden oktober-december. Perioden januari december

Presentation av Addtech

Rustar för uppgång 24% Rapporten. Rörelsemarginalen. vände uppåt kvartal 3. Scania stärker produktportföljen inför nästa högkonjunktur.

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Scania delårsrapport januari mars 2015

Verkställande direktören Leif Östlings anförande vid Scanias bolagsstämma i Södertälje den 3 maj 2004

Fortsatt tillväxt och starkt förbättrad rörelsemarginal

SCANIA DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 1999

Boule Diagnostics AB Bolagspresentation 9 mars Ernst Westman, VD

Gunnar Brock. Tillbakablick. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

Industriproduktionen i USA och Europa var fortsatt dämpad under kvartalet.

Alfa Laval Slide 0.

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Presentation av Addtech

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Delårsrapport 1 januari 30 september 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Lastbilsleveranser oktober 2012

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 29 april 2010

VD:s anförande. 3 maj Per Lindberg VD & koncernchef

Presentation av Addtech

jul-sep Nettoomsättning, Mkr 48,4 34,2 45,5 44,9 43,0 173,0 EBIT (Rörelseresultat), Mkr 0,4-3,2-1,6-0,4-0,3-4,8 EBITDA, Mkr 1,2-2,3-0,7 0,4 0,4-1,3

Gunnar Brock ett mycket bra år. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

Kvartalsrapport i Mobile Loyalty Holding AB för januari mars 2017.

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Årsstämma i Securitas AB

Fjärde kvartalet CEO Hans Porat CFO Per-Ola Holmström

Delårsrapport januari - juni VD Claes-Göran Sylvén

DETTA ÄR VBG GROUP. Vänersborg

Delårsrapport januari-juni 2007 Jan Johansson, vd och koncernchef

Delårsrapport Januari Mars Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Kvartalsrapport i Mobile Loyalty Holding AB för april juni 2016.

Bokslutskommuniké januari-december 2018

Q1 Delårsrapport januari mars 2013

PostNord januari-mars 2012 Stora omställningar i fortsatt utmanande marknad

Presentation av Addtech. Juli 2012

Bokslutskommuniké

Kvartalsrapport i Mobile Loyalty Holding AB för januari september 2015.

Delårsrapport januari mars 2010

Presentation av Addtech

Smart logistik. Xxxxx xxxx xxxxxxxx xx x xxxxxx xxxxx. > SID 4 5 Ständig jakt på effektivitet inom detaljhandeln. > SID 6 7.


Bokslutskommuniké Januari december 2009 Claes-Göran Sylvén, VD Göran Blomberg, CFO

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

JLT Delårsrapport jan mar 16

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Årsstämma 2012 Martin Lindqvist, verkställande direktör & koncernchef

Välkommen till Elos årsstämma 2014

Bokslutskommuniké januari - december 2008

Presentation av Addtech

3 kv kv 16 9M 2018

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - september 2015

Arne Frank VD. Årsstämma 3 maj 2013

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET Sammanfattning

Bokslutskommuniké Jan Dec februari 2014

Välkommen till årsstämma i Lagercrantz Group AB 29 augusti 2007

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Vi inleder året med ett starkt första kvartal, vilket ger oss bra momentum och goda förutsättningar för en långsiktigt lönsam tillväxt framöver.

JLT Delårsrapport januari - juni 2014

För 2009 blev nettoomsättningen 482,2 Mkr (514,3), en minskning med 6 % jämfört med föregående år.

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari - september 2008

Presentation - Andra Kvartalet

Q1 V ä s t e r å s

Transkript:

EN TIDNING TILL SCANIAS AKTIEÄGARE KVARTAL 4 2009 % Rörelsemarginal 20 16 12 8 Moduler Modellen för framgång. > SID 6 7 4 0-07 -08-08 -08-08 -09-09 -09-09 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Rapporten. Rörelsemarginalen fortsatte upp fjärde kvartalet. > SID 2 Scanias modulgeneraler : Staffan Sjöström och Anders Lundström. Intervjun. Vd Leif Östling om 2009 och framtiden. > SID 3 4 Börsen. Analytikerna om Scanias vinst 2010. > SID 5 NYCKELTAL I FOKUS: 5 512 Kassaflöde, fordon och tjänster, 2009 (MSEK)

2009 I SIFFROR och leveranser per region, 2009 (antal fordon) VÄSTRA EUROPA 14 253-34% 18 520-49% CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA 2 671-66% 3 472-73% LATINAMERIKA 12 752 +17% 10 987-14% ÖVRIGA MARKNADER 3 200-19% 3 745 +13% ASIEN 5 926-12% 6 719-20% Nettoomsättning Omsättning per produktgrupp, 2009 Rörelseresultat och marginal MSEK 25 000 20 000 Beg. fordon 7% % 20 16 Rörelseresultat, i MSEK Marginal, i procent MSEK 5 000 4 000 15 000 Serviceprodukter 25% 12 3 000 10 000 5 000 0 Nyckeltal 2007 Kv4 2008 Kv1 2008 Kv2 2008 Kv3 2008 Kv4 2009 Kv1 2009 Kv2 2009 Kv3 2009 Kv4 Motorer 1% Bussar 14% Lastbilar 52% (MSEK om ej annat anges) 2009 2008 Förändring, % Nettoomsättning, Scaniakoncernen 62 074 88 977-30 Rörelseresultat, Fordon och tjänster 2 648 12 098-78 Rörelseresultat, Financial Services -175 414 - Rörelseresultat 2 473 12 512-80 Resultat före skatt 1 602 11 978-87 Periodens resultat 1 129 8 890-87 Rörelsemarginal, procent 4,0 14,1 - Avkastning på eget kapital, procent 5,1 38,3 - Avkastning på sysselsatt kapital, 9,4 43,1 - Fordon och tjänster, procent Resultat per aktie (SEK) 1,41 11,11 - Kassaflöde, Fordon och tjänster 5 512 1 774 - Antal anställda, 31 december 32 330 34 777 - (antal, lastbilar och bussar) 38 802 51 034-24 (antal, lastbilar och bussar) 43 443 73 793-41 8 4 0 2007 Kv4 2008 Kv1 2008 Kv2 2008 Kv3 2008 Kv4 2009 Kv1 2009 Kv2 2009 Kv3 2009 Kv4 2 000 1 000 KORT OM 2009: Rörelsemarginalen minskade till 4,0% under 2009 och till 7,8% under fjärde kvartalet. na föll med 41% till 43 443 fordon under 2009. STYRELSEN föreslår en utdelning på SEK 1,00 per aktie. 0 2 SCANIA VALUE XXX www.scania.com

t e x t: g ö r a n l i n d b i l d: s c a n i a Scanias VD och koncernchef Leif Östling blev överraskad av kraften i nedgången, men han tycker samtidigt att företagets organisation reagerade snabbt med att ställa om produktionen till lägre volymer. Östling tror inte på snabb vändning Bottenkänning men lång väg till toppen. Så kan Leif Östlings bedömning av marknaden sammanfattas. Det kommande året kan bli tufft samtidigt som Scania har hanterat nedgången bra och blivit en mer effektiv organisation. 2009 kommer att gå till historien. Dessvärre, kanske ska tilläggas, eftersom årets främsta ekonomiska kännetecken är den dramatiska inbromsning i världsekonomin som följde på finanskraschen hösten 2008. Det är den största sättning i marknaden jag har sett under min tid på Scania med ett volymfall på 50 procent och en produktionsminskning på mellan 60 och 70 procent under första halvåret, säger Scanias vd Leif Östling. Han medger att han blev överraskad av kraften i nedgången, trots att han under sina snart 40 år i företaget upplevt ett antal konjunkturnedgångar och såväl olje- som it-kriser. Den cykliska nedgång som kommer med sju till åtta års mellanrum för investeringsvaror sammanföll den här gången med att den finansiella marknaden kollapsade, det gjorde att nedgången fick en extra kraft. När han sammanfattar året för Scanias del blir det därför med det budskap som har trummats in både externt och inom organisationen den senaste tiden: fokus ligger på tre saker kund, kostnader och kassaflöde. 2009 har kännetecknats av att dra ned. Vi har avvecklat lager, minskat produktionen och infört fyradagarsvecka. Det har också handlat om att hjälpa till så att leverantörer helt enkelt ska överleva, säger Leif Östling. Marknaden för bussar har dock inte drabbats lika hårt av nedgången som lastbilsmarknaden. Totalt minskade bussleveranserna med 9 procent. Han tycker att Scania har hanterat krisen bra. Organisationen reagerade snabbt med att ställa om till lägre volymer, en omställning som underlättats av att det har varit en väldigt god uppslutning bland de anställda kring åtgärderna. Dessutom har Scania också i kristider nytta av sitt modulsystem (se även s. 6-7). Modulsystemet är väldigt effektivt när det gäller antalet komponenter i vårt produktprogram, det är betydligt lättare att dra ned produktionen om man har 25 000 komponenter än om man har 70 000. Leif Östling framhåller att Scania trots allt lyckas visa ett positivt kassaflöde och svarta resultatsiffror i en bransch där många haft svårt att undvika förluster. Att intäkterna från serviceverksamheten är mer stabila än fordonsförsäljningen och kostnadsbesparingarna är två viktiga faktorer bakom det positiva resultatet. Det är dock långt från 2009 års vinst före skatt på 1,6 miljarder kronor till rekordvinsterna på 12 miljarder under 2007 och 2008. Leif Östling manar till försiktighet när det handlar om takten i återhämtningen, den som hoppas på att de ska gå lika snabbt uppför som det bar utför riskerar att bli besviken. Nu ska alla stimulansprogram betalas tillbaka. Den statsfinansiella situationen är besvärlig på många håll. I USA ökar statsskulden snabbt mot 100 procent av BNP och man inför nu en skatt på den finansiella sektorn. Lägger man till www.scania.com QX/200X SCANIA VALUE 3

Kristider gör ofta företaget vassare. Scania har helt klart blivit en långsiktigt mer effektiv organisationen genom det senaste årets fokus på kostnader och kassaflöde, säger Leif Östling. det en ökad arbetslöshet, som minskar skatteintäkterna, är det svårt att tro på en markant ökning av efterfrågan i det kortare perspektivet, säger Leif Östling som menar att det kan ta tid innan man börjar närma sig nivåerna före krisen. Vi pratar om ett BNP-fall på 10 procent på många marknader. Om det sedan ska ticka upp med ett par procent per år är det lätt att inse att det kommer ta ett antal år. Sedan finns det andra faktorer som kan påverka marknaden för nya lastbilar positivt, som ersättningsefterfrågan och allt högre krav på bränsleeffektivitet och minskade utsläpp. Bilden är dock långt ifrån entydig. Östling beskriver Västeuropa som en marknad som har nått botten men där det ännu inte finns några tydliga signaler om en mer påtaglig vändning. Jag ser heller inga positiva tecken i Ryssland och övriga Östeuropa i det korta perspektivet, därtill är de finansiella problemen alldeles för stora. Det stora undantaget är Sydamerika i allmänhet och Brasilien i synnerhet. Efter en sättning under våren i Brasilien var hösten stark för Scania och Östling tror på fortsatt bra efterfrågan. -Länder med stora tillgångar av mineraler och jordbruksprodukter drivs av tillväxten i Kina och klarar sig bäst. Det gäller bland annat Brasilien men också delar av Asien. Långsiktigt gör Leif Östling samma bedömning av marknaden som före krisen. Det globala transportbehovet kommer att fortsätta öka och det finns ingen anledning att tro att vägtransporternas andel ska minska från nuvarande cirka 70 procent. Det här betyder också att vi står fast vid planen om att producera 150 000 fordon med oförändrad arbetsstyrka. Exakt när det kan nås är omöjligt att säga, men det handlar om andra hälften av 2010-talet. Kunden först är ett av Scanias kärnvärden och trots det tuffa 2009 har produktportföljen stärkts med en ny lastbilsserie, en ny bussmodell och en ny motorgeneration. Och på sätt och vis har krisen underlättat för Scania att nå den ambitiösa målsättningen. I det stålbad som Scania har genomgått har det vänts på varje sten i organisationen. Kristider gör ofta företaget vassare. Scania har helt klart blivit en långsiktigt mer effektiv organisation genom det senaste årets fokus på kostnader och kassaflöde. Dessutom har vi genomfört omfattande utbildningsprogram vid produktionsenheterna vilket lagt grunden för en bra produktivitetsutveckling, säger Leif Östling. 4 SCANIA VALUE QX/200X www.scania.com

FINANS t e x t:p e t r a l o d é n b i l d: s a n n a s k e r d é n Analytiker tror på gradvis återhämtning En liten återhämtning under 2010 men bättre fart först under 2011. Så kan analytikernas prognoser för Scanias vinst de kommande åren sammanfattas. Scania följs av ett tjugotal analytiker som bland annat gör vinstprognoser och rekommendationer om aktien är köpvärd eller inte. Fjolårets dramatiska konjunkturnedgång sänkte Scanias vinst före skatt från rekordhöga 12 miljarder kronor 2008 till 1,6 miljarder kronor 2009. Frågan är nu hur analytikerna ser på återhämtningen. När och hur mycket kommer Scanias vinst att lyfta de kommande åren? Samtliga analytiker tror att 2010 blir något bättre än 2009. Men åsikterna går isär när det gäller hur mycket bättre det blir. Den mest pessimistiska tror att vinsten före skatt stannar på 2,7 miljarder kronor medan den som ligger högst anger en vinst på drygt 6,6 miljarder för 2010. Snittet ligger på drygt 4,2 miljarder kronor. Uppdämt behov Jag tror vi kommer att se en gradvis återhämtning under 2010 och 2011. Det finns ett uppdämt behov av såväl lastbilar som bussar efter det totalstopp för investeringar som slog till i slutet av 2008. 2011 tror vi att en vanlig konjunkturutveckling tar över som innebär en successiv återhämtning, säger Johan Trocmé på Nordea, som tillhör de mer positiva analytikerna. Det har att göra med att vi har en mer positiv syn på hur marginalerna kan återhämta sig för Scania jämfört med konkurrenterna. Scania har lyckats väl i sitt arbete med att dra ned produktionen och komma tillbaka mot normala lagernivåer. Dessutom har Scania en stor och väl utvec klad eftermarknadsaffär jämfört med konkurrenterna vilket är en fördel eftersom den marknaden inte drabbats lika hårt som nybilsförsäljningen, säger Johan Trocmé. Osäkerheten i Nordeas bedömning ligger framför allt på makronivå. Tre miljarder mer nästa år Högst: 8 225 Medel: 7 108 Lägst: 5 462 Högst: 6 601 Medel: 4 284 Lägst: 2 731 Analytikernas prognoser Scanias vinst före skatt (miljoner kronor) 2010 2011 Det handlar om de stora ekonomierna, i Scanias fall Europa, förmår att återhämta sig på egen hand när pågående och omfattande statliga stimulansåtgärder avvecklas. Yann Benhamou på Exane BNP Paribas menar att 2010 visserligen blir bättre än 2009 men att det finns en hel del frågetecken kring hur snabbt marknaden kommer att återhämta sig. För 2010 måste man vara fortsatt försiktig. Jag tror på tillväxt både inom lastbilar och bussar, men förbättringarna sker gradvis. Det finns fortfarande ett antal hinder att passera neddragning av lastbilsflottan, ökat inflöde av begagnade lastbilar, de lastbilar som rullar på vägarna är relativt sett nya och det finns en osäkerhet i hur snabbt konjunkturen återhämtar sig. För 2011 tror den mest positiva analytikern på en vinst före skatt på 8,2 miljarder kronor och Vi har en mer positiv syn på hur marginalerna kan återhämta sig för Scania jämfört med konkurrenterna, säger Johan Trocmé, analytiker på Nordea. lägsta på drygt 5,4 miljarder, snittprognosen ligger på 7,1 miljarder kronor. En förbättring alltså, men fortfarande betydligt lägre än toppåren 2007 och 2008. 2011 är en helt annan historia än 2010. Vi tror på en mycket snabbare återhämtning, i synnerhet i Östeuropa, säger Yann Benhamou. Han anser också att Scania är väl rustat för att ta del av den ökade efterfrågan när ekonomin väl kommer i gång. Scania är en av de minsta lastbilltillverkarna men är samtidigt den mest effektiva och har väldigt stor flexibilitet. En risk i Scanias fall är att fyradagarsveckan upphör innan ekonomin blir bättre, vilket skulle innebära en för stor kostnadsbas i förhållande till intäkterna. Men totalt sett är jag mer optimistisk för Scania än vad snittet i vinstprognoserna visar. www.scania.com XXX SCANIA VALUE 5

TEMA: MODULSYSTEM Framgång genom modularisering Scanias unika modulära produktprogram är en av företagets viktigaste framgångsfaktorer. Konceptet har utvecklats under 60 år i takt med att Scania gett sig in på fler marknader och i nya segment. Scania har utvecklat sitt modulära produktprogram sedan 1930-talet. Enkelt uttryckt innebär denna modularisering att varje kund erbjuds ett skräddarsytt fordon i rätt tid. Eftersom varje produkt tillverkas och utvecklas helt med tanke på beställarens verksamhet och verklighet är prestandan och kvaliteten den bästa möjliga. Något som i sin tur ger fordonets ägare god lönsamhet, låga underhållskostnader och högt andrahandsvärde. Samtidigt sänker modulsystemet Scanias kostnader eftersom man med ett begränsat antal komponenter kan ge varje kund en optimerad produkt. För Scanias del är affärsmodellen en viktig förklaring till att företaget varit lönsamt varje år i sex decennier och ofta beskriver sina kundrelationer i termerna win-win. När Scania talar om modularisering handlar det inte i första hand en om en modell för att sänka produktionskostnaderna. I stället framhålls den som förutsättningen för att så snabbt som möjligt kunna tillmötesgå såväl kundernas som lagstiftarnas krav, berättar Anders Lundström, Senior Advisor på Scania. Detta utan att antalet ingående artiklar, eller komponenter, växer ohämmat över tid. Vår modell får inte blandas ihop med standardisering. Vårt mål är att skräddarsy lösningar för var och en av våra kunder. Modulariseringen börjar och slutar hos kunden. Varje fordon vi levererar är specificerat (tillverkat) med tanke på den unika beställarens körbeteende, bransch, legala förutsättningar, lokala topografi och klimat. Hytter Standardiserade gränssnitt gör att delarna passar ihop oavsett variant på hytten. Något som ger maximal flexibilitet. Ett fåtal komponenter i fronten gör det möjligt att komponera tre hyttfamiljer med olika höjd. Motorer Många motorkomponenter är gemensamma i hela motorprogrammet, oavsett cylinderantal. Dörr och sidovägg i ett fåtal varianter täcker in hela hyttprogrammet. Modulsystemets uppkomst 1930-talet Enhetsmotorn Royal lanseras - den första Scaniamotorserien med standardiserade komponenter. 1940-talet Växellådsproduktion i egen regi. Samarbete med Leyland resulterar i ny motor med direktinsprutning. 1950-talet Scanias motorprogram modulariserat.hållfasthetslaboratoriet byggs upp. Systematisk konstruktionsanalys för olika tillämpningar. 1960-talet Scania köper en hyttfabrik i Oskarshamn. Utveckling av modulariserat hyttprogram. Ramtillverkning i egen regi. 6 SCANIA VALUE XXX www.scania.com

t e x t: a n n e h a m m a r s k j ö l d i l l u s t r at i o n: j o h a n h a l l n ä s Modulsystemet halverar utvecklingskostnaderna Scanias modulsystem sänker kostnaderna i alla delar av företaget. Det sker främst genom att antalet komponenter hålls nere (vilket ger skalfördelar) men också till exempel genom att modulsystemet gör det möjligt att utveckla nya komponenter utan att man samtidigt måste ändra de andra komponenterna. Beräknat på att systemet kan minska antalet komponenter med 50 procent sänker det Scanias kostnader inom forskning och utveckling med 30 till 50 procent, inom produktionen med cirka 10 procent och inom försäljning och service med cirka 30 procent. Modulsystemet begränsar antalet artiklar, vilket är kostnadseffektivt både för Scania och kunderna. Komponentserierna, till exempel för drivlinan eller den mekaniska växelöverföringen, har standardiserade sammankopplingspunkter, så kallade gränssnitt. Samtidigt är antalet prestandasteg för varje komponentserie utvecklat för att motsvara kundens behov. På så sätt säkras en utveckling som hela tiden går framåt men i små steg som är relativt enkla att föra in, förklarar Staffan Sjöström, Engineering Director/Head of Vehicle Defintion. Utvecklingen av nya prestandasteg drivs av kundbehov och lagstiftare. I dag ser vi till exempel olika emissionslagstiftning i olika delar av världen och det driver utvecklingen av motorer. Något som för vår del innebär att vi kompletterar vårt befintliga sortiment med flera prestandasteg. Till exempel har vi lagt fler och fler steg för motorer och har i dag prestandasteg från Euro 3 till Euro 6. Flexibiliteten ger oss konkurrensfördelar gentemot standardlösningar. Samma gränssnitt Genom att behålla samma gränssnitt över mycket lång tid kan prestandastegen förbättras och komponenten bytas ut utan att omgivande delar påverkas. Att lägga till ett prestandasteg tar kanske ett år, medan det tar fyra till fem år att utveckla en helt ny lösning, eller plattform. Antalet varianter och artiklar utvärderas kontinuerligt för att Scanias bygglåda ska vara oförändrat kostnadseffektiv. Scanias modell innebär att förbättringar kan genomföras i ett kontinuerligt flöde utan stora förändringar av årsmodeller eller liknande. Förutom att flödet minskar utvecklings- och produktionskostnaderna, innebär det också en hög och jämnt kvalitet i alla led från inköps- till leverantörs- och marknadsorganisationen. Modularisering erbjuder överblickbarhet och det i sin tur ger lägre kostnader, bibehållen kompetens, högre flexibilitet och högre kvalitet. Lägre transportkostnader Fördelarna med Scanias modularisering syns väl i dåliga tider. Trots det kraftiga fallet i efterfrågan under 2009 hade Scania ett positivt resultat där fördelarna från modulsystemet är en av förklaringarna. Systemet ger också synergier mellan buss och lastbilsverksamheten, cirka 85 procent av komponenterna i ett turistbusschassi är gemensamma med ett lastbilschassi. Scania har sina starkaste kundbaser i Nordeuropa och Latinamerika och finns representerade i mer än 100 länder. Det sjuder av energi i de gigantiska testlokalerna utanför Södertälje. Ambitionen är att befästa sina positioner även på marknader i stark utveckling. Samtidigt bedrivs ett mycket aktivt arbete för att erbjuda Scanias lastbilar i allt fler branscher. Ett exempel är gruvindustrin. Scania har lagt till prestandasteg för att erbjuda lastbilar som alternativ till dumprar, berättar Staffan Sjöström. Vi har ett bra program som fungerar i hela världen på den tunga sidan. Samtidigt är vi alltid öppna för förbättringar. Till exempel inom gruvdrift, där vi vill bli ännu bättre till exempel vad gäller lastförmåga. Där arbetar vi vidare för att ytterligare sänka kostnaderna för våra kunders transporter. Modulariseringen som produktstrategi håller för nya marknader. Genom att fortsätta att utveckla modulsystemet kan Scania bryta in på nya marknader och segment på ett kostnadseffektivt sätt och därmed skapa förutsättningar för en lönsam tillväxt. 1970-talet Hytter och chassier modulariseras. 1980-talet Scania introducerar 2-serien (GPRT-programmet) sitt första helt modulariserade produktprogram. 3-serien lanseras. 1990-talet Streamline-hytten introduceras. 4-serien introduceras. 2000 2010 Helt modulariserat 5-, 6- och 8-cylindrigt motorprogram. Globalt specifikationssystem. Breddat hyttprogram (P-, G- och R-serien). Modulariserad motorplattform med commonrail bränsleinsprutning. www.scania.com XXX SCANIA VALUE 7

NOTISER Tummen upp för R-serien i medierna I september 2009 lanserades den nya R-serien på de europeiska marknaderna. Responsen från såväl svensk som utländska branschmedia har varit översvallande både vad gäller ergonomin och tekniken. Scania uppskattas för modet att lansera en ny lastbilsmodell mitt under en av de värsta lågkonjunkturerna. Såväl det automatiska växlingssystemet Opticruise som det nya Driver Supportsystemet fick beröm: Och plötsligt skiljer sig allt från övriga automatiska kopplingssystem på marknaden. Till och med en 60-tonnare kan styras med millimeterprecision!, skriver tyska Lastauto Omnibus. Scania Opticruise ses som ännu ett bevis på Scanias djupa engagemang för att utbilda förare och öka deras kompetens. Scania R är Södertäljeföretagets senaste modell och redan en succé. Att ratta nya Scania R är en barnlek, skriver Teknikens Värld. Den nya R-serien fick dessutom i december den prestigefyllda utmärkelsen International Truck of the Year 2010, som varje år tilldelas den lastbilsmodell som starkast bidragit till att effektivisera vägtransporterna. Juryn, som består av ledande branschjournalister från 22 europeiska länder, framhöll i sin motivering den aerodynamiska utformningen, driftsekonomi och det unika IT-baserade systemet Scania Driver Support. Anders Nielsen ny i Scanias verkställande ledning Dark Diamond är en specialutrustad dragbil. Dark Diamond är början på en tradition Att specialutrusta sin Scania V8 är snarare regel än undantag bland riktigt entusiastiska ägare. Som en hyllning till dessa och andra intresserade kunder har Scania lanserat Dark Diamond, en specialutrustad dragbil i en begränsad serie om 100 fordon. Dark Diamond bygger på en dragbil i den nya R-serien utrustad med Scanias V8-motor och är utvecklad i samarbete med lastbilsdesignföretaget Svempas. Fordonen är lackerade i en särskild metalliclack, Carbon Blue, och prydd med kromade och pianolackerade detaljer. Scanias V8-logotyp liksom Gripen-symbolen används flitigt. Varje enskilt fordon är numrerat och signerat av Sven-Erik Svempa Bergendahl. Dark Diamond är den första modellen i en planerad serie av specialutrustade fordon från Scanias egna verkstäder. Anders Nielsen har från 1 januari 2010 utnämnts till Executive Vice President, Production and Logistics och ingår i den verkställande ledningen. Anders Nielsen är född 1962 och är civilingenjör med en MSc i Industriell Ekonomi. Han har arbetat inom Scania sedan 1987 och haft ett flertal ledande befattningar, senast som Senior Vice President, Chassis and Cab Production. Mellan åren 2002 och 2006 var han Vice President, Production and Development i Scania Latin America. Kommande finansiella händelser 2010-04-28 Delårsrapport jan-mars 2010 2010-05-06 Årsstämma 2010-07-23 Delårsrapport jan-juni 2010 2010-10-25 Delårsrapport jan-sept 2010 Anders Nielsen har jobbat på Scania sedan 1987. Scania Value ges ut av Scania och distribueras till Scanias aktieägare. Ansvarig utgivare Per Hillström, ir@scania.com Chefredaktör conny.hetting@scania.com Projektledare goran.lind@appelberg.com Art Director: magdalena.taubert@appelberg.com Produktion Appelberg Publishing www.appelberg.com Tryck: Trosa Tryckeri Omslagsbild: Scania Adress Scania Investor Relations SE-151 87 Södertälje Tel: 08-553 81 000 8 SCANIA VALUE XXX www.scania.com