Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy

Relevanta dokument
Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Elhandlarcentrisk modell / tjänstehubb

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

En kontakt och en faktura

Energimarknadsinspektionen. Anne Vadazs Nilsson. Daniel Norstedt

SAMFAKTURERING AV ELHANDELS-

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05, Ny modell för elmarknaden

Nordisk balansavräkning - NBS. NBS informationsdag Arlanda Robert Thelander robert.thelander@svk.se

Näringsdepartementet STOCKHOLM

1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

Claes deltog i det första mötet i Ei:s/SvK:s referensgrupp om hubb/elhandlarcentrisk modell den 8 februari.

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016

Referensgruppsmöte tjänstehubb

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

En gemensam nordisk slutkundsmarknad

Nya intäktskanaler för er e-handel

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Contact: Peter Takacs Phone: Fax:

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferens Robert Thelander robert.thelander@svk.

Energistatistik på nytt sätt med Elmarknadshubb. Den svenska Elmarknadshubben Robert Thelander, Förändringsledare

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

Riktlinjer för Debitering och Kravhantering

Version 1.0 Beslutad VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell 19 maj

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

Översikt - Finland - Företag standard

PLACERINGSRIKTLINJER FÖR S:T ERIK FÖRSÄKRINGS AB

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare

Nordisk balansavräkning

Samhällsbyggnadsdepartementet STOCKHOLM

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferensen Robert Thelander

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Den svenska Elmarknadshubben

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (El R2013:09)

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Reniss av EnerOmarknadsnspektionens rapporie 20117:05 "Ny moden för &marknaden"

1(5) Hedemora Elhandel AB

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering

Elmarknadshubb delprocessbeskrivningar

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

Den svenska Elmarknadshubben Samlad information. Våren 2018

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

:y Näckåns Elnät AB Datum:

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

FINANSIELLA RIKTLINJER SPINNERSKAN I MARK AB

Internationellt arbete

Övervakningsplanen har fastställts genom beslut av styrelsen för Näckåns Elnät AB, efter utarbetat förslag från VD.

Remissyttrande från SKGS över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05, Ny modell för elmarknaden

Periodisk information

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS

Den svenska Elmarknadshubben Informationsmöte omgång 2

Elhandelspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

NBS Nordic Balance Settlement

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Översikt - Miniupplysning

Status i Svks projekt - NBS (Nordisk balansavräkning) & Hubb

Plan för intern kontroll 2017

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

På gång inom Miljö- och energidepartementet

Case Asset Management

Policy för riskhantering

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum

Policy för att uppnå bästa möjliga resultat vid utförande och fördelning av portföljtransaktioner och kunders order samt vid placering av order

Bisnode Finland Oy

Finanspolicy Trosa Kommun

BEST EXECUTION POLITIK

Nordisk marknad. Tommy Palm Rejlers Energitjänster AB

Närmare relation. Bättre prestation.

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Synpunkter på Ei: s förslag till åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

Skara Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA

Bolagsstyrningsrapport Gävle Energi AB

Vi gör inkasso bättre

2 Underrättelseskyldigheten

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Proaktivt forum för Elmätare. Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

Transkript:

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy 3.1.2017

Innehållsförteckning 1. Projektets syfte 2. Faktureringsfrister 3. Risker 4. Säkerhetslösning 2

Projektets syfte 1. Projektets syfte Hjälpa att ta fram ett underlag för Energimarknadsinspektionens beslut om vilken modell för samfakturering som är mest lämplig på den svenska slutkundsmarknaden för el. Rekommendera lämpliga betalningsfrister mellan olika parter på marknaden i ombudsmodellen samt grossistmodellen. Öka förståelsen för hur villkoren för betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker vid utebliven betalning påverkar aktörer, konkurrensen på marknaden och slutkunden. Rekommendera eventuella riskhanterings- och säkerhetslösningar som kan behövas på elmarknaden i speciellt grossistmodellen. 3

2. Faktureringsfrister 4

Faktureringsfrister 2. Processen för att ta fram rekommendation för faktureringsfrister Desk study och datainsamling. Desk study och Genomgång datainsamling. av lagstiftning branch regelverk Intervjuer och av olika aktörer. rekommendationer Genomgång av lagstiftning samt bransch information regelverk och om rekommendationer normal praxis på samt branchen. information om normal Intervjuer av aktörer. praxis på branschen. Identifiering av av fyra fyra olika olika alternativa faktureringsfristmodeller. faktureringsfrist- På basen av analys samt feedback från På referensgruppen basen av analys samt valdes två feedback från referensgruppen faktureringsfristmo valdes deller två av Gaia faktureringsfristmodeller analys. Inverkan för analys. på för Inverkan kunder EH på och bla. NB kunder samt kassaflöde och EH nyckeltal och NB studeras. kassaflöde studeras. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning av gällande betalningsfrister, tekniska möjligheter tekniska möjligheter samt kundernas betalningsbeteende. samt kundernas betalningsbeteende. Referensgruppsmöte Referensgruppsmöte 26.5. 26.5. Grupperna Grupperna vidareutvecklade vidareutvecklar en en faktureringsfristmodell som som gruppen valt som den den mest passande för mest passande branchen. för branschen. Förslag Förslag på på faktureringstidsfrist. faktureringsfrister 5

2. Rekommendation gällande faktureringsfrister Faktureringsfrister ANTAGANDEN: HUBen levererar faktureringsunderlag till elhandlare (EH) och nätbolag (NB) den 5:e vardagen efter leveransmånadsskiftet. EH betalar NB en gång i månaden dag 35 efter leveransmånadens slut. Elhandlaren får välja sina faktureringsfrister mot kund, men antagandet är att månadsfakturering kommer att bli den framtida normen för flesta kunder. Privatkundernas fakturor förfaller tidigast 28:e dagen. Dag 33 förväntas flesta betalningar (95%) vara inne. Energiskatten för el betalas i framtiden av nätbolaget dag 56 efter leveransmånadens slut. NB betalar kostnader för överliggande nät dag 35 efter leveransmånadsskifte. En övergångsperiod i implementeringen av betalning dag 35 mellan EH och NB kan behövas.

Faktureringsfrister 2.Vilken inverkan kan lösningen ha? Vissa kunder som i dag kvartalsfaktureras eller faktureras varannan månad får månadsfaktura av elhandlaren. De utestående kundfordringarna minskar vid övergång till månadsfakturering av slutkunder och minskar därmed riskerna. Kostnaden för fakturering kan tillfälligt öka pga. mer frekvent fakturering av de mindre kunderna. E-faktura förväntas dock i framtiden minska kostnader samt tidsåtgång i faktureringsprocessen. Elhandlare med stort antal kunder kan få minskade möjligheter till batch-hantering av sin fakturering. Integrerade företag kan bibehålla vissa fördelar som de har gällande kassahantering. Kräver en omställning och processutveckling i speciellt elhandelsbolagen som hanterar fakturering mot slutkund. 7

3. Risker 8

3. Risker i ombudsmodellen Ur kreditrisksynpunkt avviker ombudsmodellen inte nämnvärt från nuläget där både elhandlaren och nätbolaget ansvarar för sina egna motpartsrisker och kravhantering. I ombudsmodellen gäller det främst för elhandlaren att ha en väl fungerande kundvalsprocess. Ur nätbolagets perspektiv är det av stor betydelse att elhandlaren har goda kundvals, fakturerings- och kravhanteringsprocesser. Säkerhetsarrangemangen i ombudsmodellen avviker inte från nuläget. Bilaterala säkerhetslösningar torde vara de mest ändamålsenliga. Risker 9

3. Risker i grossistmodellen Risker Elhandlarens faktureringsvolym ökar betydligt, men kreditriskprofilen i sig bibehålls troligen. Nätbolagens kundfordringar kommer att koncentreras till ett fåtal motparter (elhandlare) och innebär att nätbolagens motparts- och kreditriskprofil kommer att förändras betydligt. Avgörande för nätbolagets riskexponering blir elhandlarens kreditvärdighet. Elhandlarens kreditvärdighet är inte enbart beroende på motpartsrisker förorsakade av slutkunder - också elhandlarens affärs - och marknadsrisker har en betydelse. 10

3. Elhandelsbolagen har i dagens läge relativt hög kreditvärdighet Risker Tillgänglig kreditinformation ger en indikation att elhandels-branschen som helhet anses vara kreditvärdig. Branschens specifika karaktär (elen är en nödvändighetsvara), branschens nuvarande ägarstrukturer samt det att bolagen historiskt sett skött sina åliggande motiverar en säkerhetslösning som blir aktuell endast ifall det uppskattas att det finns risk för problem. UC klassificerar företagen mellan 1 och 5, där 5 anger låg risk och 1 hög risk. Riskklasserna grundar sig på UCs riskprognos där prognosen anger sannolikheten för att företaget kommer på obestånd inom 12 månader och är beräknad utifrån en dataanalys. 11

4. Säkerhetslösning 12

4. Internationella exempel på hur säkerhetskraven bestäms Säkerhetslösning UK Australien NZ Irland Danmark Vem bestämmer reglerna Branschen, men myndigheten accepterar (OFGEM) Myndigheten (AECM) Myndigheten Branschen, men myndigheten accepterar Bilateralt branschavtal som myndigheten accepterat När har de tagits i bruk 2005 2011 2002 2016 Acceptabel kreditvärdighetsnivå där ingen säkerhet behövs Individuellt bestämd säkerhetskravnivå. AA värdering kvalificerar för 100 % befrielse. A- värdering eller högre kvalificerar för 100 % icke säkrad nivå. Säkerhetskraven stiger vid lägre rating. BBB- A+ Säkerhet ställs endast då betalningssvårigheter påvisas eller vissa kriterier gällande EH uppfylls. Utgångspunkten inte ratingbolagets kreditvärdighetsbedömning. Belöning för god betalningshistorik Ja Nej Nej Nej Storleken på säkerhetskravet i förhållande till faktureringsperioden 1,75 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar. Säkerhetskravet bestäms på basen av elhandlarens marknadsandel och 25% av nätbolagets totala årsomsättning. 0,5 gånger faktureringsperiodens fordringar (14 dagars fordringar). 2 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar (2 månaders fordringar) Värdet på 3 månaders utestående fordringar i fall bolaget inte uppfyller kraven. Möjlighet att välja säkerhet Kostnad för säkerhetsarrangemangen Ja Ja Ja Ja Ja 16,3 M /år (2013) Ca. 3 % av säkerhetens värde för mindre och 1 % för större elhandlare. Möjlighet till pass through av utestående betalningar i reglermodellen Ja. Under vissa reglerade förutsättningar. Nej. Beaktas redan i WACC. Ja. Individuell bedömning av pass through. Källa: KPMG/AEMC, energinet.dk 13

4. Alternativa säkerhetslösningar för elmarknaden utvärderades Ett antal säkerhetslösningar utvärderades. Utvärderingskriterierna var: inverkan på konkurrens, kostnader samt effektivitet i att hantera riskerna. På basen av utvärderingen gjordes en rekommendation till säkerhetslösning för grossistmodellen. Säkerhetslösning ALTERNATIVA SÄKERHETSLÖSNINGAR FÖR ELMARKNADEN SÄKERHETSLÖSNINGAR FRÅN ANDRA BRANSCHER SOM KUNDE ANVÄNDAS PÅ ELMARKNADEN Inga säkerhetskrav ställs utöver de existerande arrangemangen. Bilateral garantimodell. Tekniska krav ställs av hubben. I vissa fall möjlighet till säkerhetskrav bilateralt mellan nät och elhandelsbolag. Nätbolagen kreditförsäkrar sina fordringar själv baserat på en riskbedömning. Inträdeskrav till hubben utan krav på säkerheter. Riskutvärdering av främst balansansvariga genomförs av SvK/Hubben och framtiden av esett. Inträdeskrav till hubben med ett clearinghouse som sköter om kreditriskutvärdering av varje elhandlare (inkl. balansansvariga). Alla krävs på säkerhet eller kreditförsäkring baserat på en andel av utestående fordringar. Försäkringsbaserad garantipool med alla elhandlare som medlemmar. Centraliserad utvärdering av elhandlarna och ställande av säkerhet till nätbolag endast vid behov. Tekniska krav ställs av hubben.

4. Rekommendation för säkerhetslösning mellan elhandlare och nätbolag Säkerhetslösning Säkerheter bör ställas av elhandlare bara om vissa kriterier gällande kreditvärdighet inte uppfylls och/eller i fall betalningsstörningar förekommer. Säkerhetskravets storlek minimeras för att inte utgöra konkurrenshinder och för att begränsa kostnader. En centraliserad enhet bedömer om elhandlaren borde ställa säkerheter till nätbolaget. Kriterierna är konkurrensneutrala, ickediskriminerande och transparenta. Relationen mellan elhandlare och nätbolag regleras med branschöverenskommelse. Olika alternativa säkerhetslösningar accepteras. 15

4. Ansvarsfördelningen i den rekommenderade säkerhetslösningen Säkerhetslösning Myndigheter Nätbolag Elhandlare Bearbetning av marknadsregler (tillsammans med branschorganisationer) samt standardavtal som reglerar relationen mellan elhandlaren och nätbolaget. Koordinerar reglerna med hubben för att undvika överlappande krav. Driver centraliserad, neutral, enhet för översyn av elhandlarens betalningar till nätbolagen samt anvarar för att utvärdera eller skaffa extern utvärdering av elhandlarnas kreditvärdighet. Administrerar möjligen säkerheterna. Besvärshantering vid tvister mellan nätbolag och elhandlare. Skickar mätvärden till hubben och ev. till elhandlaren som möjliggör samfakturering enligt fastslagen tidtabell. Rapporterar till centraliserad enhet (myndigheten) om problem gällande elhandlarens betalningar. Kriterierna som ska uppfyllas är neutrala, standardiserade och fastslagna av myndigheter eller branschorganisationer. Administrerar eventuellt säkerheterna ifall den centrala enheten inte gör det. Fakturerar kunderna. Betalar nätbolagen för nättjänst samt överför skattebeloppet till nätbolaget enligt fastslagen tidtabell. Lämnar in den information som behövs till myndigheter för att fastställa ev. säkerhetsbehov eller beräkna säkerhetens storlek. Ställer ut säkerhet ifall detta skulle behövas. 16

4. Vilken inverkan kan lösningen ha? Säkerhetslösning Relativt låga kostnader, men kan utgöra en barriär för att komma på marknaden Inverkan främst på de mindre icke integrerade och nya elhandlare som etablerar sig på marknaden och som inte uppfyller kreditvärdighetskraven En effektiv och snabb fakturerings- och inkassoprocess minskar riskerna Större aktörer kan ha lättare att uppfylla kraven och möjligheter att skaffa sig säkerheter till en lägre kostnad. Den centrala enheten behöver byggas upp - kostnaden belastar nätbolagen. 17

Our Clients Make the World Safer and Cleaner. www.gaia.fi Gaia Group Oy, Bulevardi 6 A, FI-00120 HELSINKI, Finland Tel +358 9686 6620 Fax +358 9686 66210 ADDIS ABEBA BEIJING FINLAND BUENOS SWITZERLAND AIRES CHICAGO CHINA HELSINKI ETHIOPIA TURKU ARGENTINA ZÜRICH