Vård av äldre i livets slut

Relevanta dokument
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Närvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom

Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Dödsfallsenkät fr o m

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Palliativregistrets värdegrund

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Palliativregistret - värdegrund

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Antal % % % % % % Min-max Riket

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKANS KUNSKAP OCH KOMPETENS

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientlag


Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Evidensbaserad socialtjänst

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden Dnr 2012/471 74

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Information om hemsjukvård

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Palliativ vård i livets slutskede

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Transkript:

Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch omsorgsboende Examensarbete 15 hp Specialistutbildningen för sjuksköterskor, vårterminen och höstterminen 2016 Författare: Eva Wiberg och Åsa Olsson Handledare: Hanne Konradsen Examinator: Ann-Marie Boström

Vård av äldre i livets slut Vård i livets slut (palliativ vård) av äldre sker i allt högre grad i den äldres hem, i ordinärt boende eller på särskilt boende för äldre. Detta ställer höga krav på vårdgivaren att kunna erbjuda god vård av äldre i livets slut.

Lite om äldre och självbestämmande Självbestämmande och bevarandet av självbilden är viktig för patienter, även äldre i livets slut. Behov av självbestämmande är individuellt och varierar men ett stort vårdbehov betyder inte automatiskt att behovet minskar. Patientlagen (2014:821) understryker att patientens självbestämmande och inflytande över vården måste öka, oavsett patientens ålder. Studier visar att äldre med behov av vård och omsorg upplever att de inte har möjlighet att vara delaktiga vid planering och beslut.

Vad innebär egentligen självbestämmande? Även för de med stora behov av hjälp i vardagen skapar självbestämmandet en känsla av mening och tillfredsställelse. Vid sjukdom och åldrande förändras alternativen och självbestämmandet består då i att välja mellan de alternativ som återstår. Att bestämma själv kan då handla om att få sina önskemål tillgodosedda i vardagen. Mjölk i kaffet, favoritkoftan etc.

Svenska Palliativregistret Introducerades 2005 med syftet att skapa ett användarvänligt och tillgängligt register för att utveckla vården i livets slut. www.palliativ.se 30 frågor (2015) som besvaras av personal som vårdat den döende under dennes sista vecka i livet. Rör omständigheterna under veckan som föregick dödsfallet. Omfattar bl.a. dödsorsak, beslutsförmåga, stöd till närstående, läkarbedömning, förekomst och lindring av smärta, rosslighet, ångest, illamående och trycksår. Täckningsgrad 2015: 66 % av alla dödsfall.

Tre frågor i SPR som rör självbestämmande Förmåga att uttrycka vilja och delta i beslut Önskemål om dödsplats Brytpunktssamtal

Syfte Att undersöka om den äldre döende patienten erbjöds möjlighet till delaktighet och självbestämmande under sin sista vecka i livet, utifrån data från Svenska Palliativregistret.

Urval Data erhölls från Svenska Palliativregistret, totalt 247 registrerade dödsfall. Förväntade dödsfall (förutsättning för planerad palliativ vård). >65 år 106 personer i tre verksamheter ASIH 102 personer i två verksamheter VOB Stockholm Tid: ett år (2015) Verksamheterna de som registrerat flest dödsfall under 2015

Resultat Patienter i avancerad hemsjukvård (ASIH): I högre grad män Fick i högre grad dokumenterad övergång till palliativ vård och brytpunktssamtal. Undersöktes i högre grad av läkare tiden innan dödsfallet Önskemål om dödsplats känt och uppfyllt i högre grad.

Resultat Båda urvalgrupper (ASIH och VOB) Kvinnor undersöktes i lägre grad av läkare under sina sista dagar i livet. De äldsta (>85 år) fick i lägst grad dokumenterad övergång till palliativ vård och i lägst grad önskemål om dödsplats tillfrågat och tillgodosett.

Tankar efter uppsatsen Nya krav på äldreomsorgen när de som flyttar in är allt äldre och sjukare och fokus på vården alltmer blir vård i livets slut. HSL, organisation och tillgång till läkare på VOB. Framtidens äldre kommer ev. ha högre krav på självbestämmande hur möta det? Personcentrerad vård viktig för att kunna veta vad den äldre önskar när förmåga att kommunicera begränsas. Brytpunkt och vårdplan för palliativ vård ett viktigt sätt att hålla både patienten och teamet runt den äldre informerade om syfte och riktning med vården. Sjuksköterskan/specialistsjuksköterskan viktig roll i den palliativa vården

Kvalitetsregister Erbjuder ett strukturerat sätt att arbeta för att möta högre krav, åldrande befolkning och höga kvalitetskrav Chefen: leda - skapa förutsättningar, avlägsna hinder och efterfråga resultat Specialistsjuksköterskan: tolka och analysera data

Fortsättning Fortsatt forskning med fokus på självbestämmande, ålder och kön hos äldre patienter i livets slut. Större, bredare (riket) urvalsgrupper. Fortsatt arbete med kvalitetsregister. Framtidens organisering av äldreomsorg