PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB)

Mhs 8/2010 Asia nro 123 ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND Blombackens avloppsreningsverk PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Landskapsstyrelsen 27.9.2010 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A 00100 Helsinki Alexandersgatan 48 A 00100 Helsingfors Finland puh. tfn +358 (0)9 4767 411 fax +358 (0)9 4767 4300 toimisto@uudenmaanliitto.fi www.uudenmaanliitto.fi

1 (18) ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND Blombackens avloppsreningsverk PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) INLEDNING Detta program för deltagande och bedömning (PDB) är ett program enligt 63 i markanvändnings- och bygglagen (MBL) för deltagande och växelverkan i fråga om landskapsplanen samt för bedömning av planens konsekvenser. Här redogör vi för vad som avsikten är att behandla i planen, vilka slags alternativ som undersöks och hur planens konsekvenser bedöms. Dessutom berättar vi vilka som är intressenter och hur de får information om planeringen samt i vilken fas och hur de kan framföra sina åsikter om planens innehåll. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras och preciseras under planprocessen. En etapplandsplan är en plan som gäller endast vissa funktioner på landskapets område och/eller endast en del av landskapets område. I denna etapplandskapsplan behandlas förläggningsplasterna för Finno och Blombackens avloppsreningsverk på Esbo stads område samt sträckningarna för nödvändiga avloppsledningar. Såväl Finno avloppsreningsverk, som tas ur bruk, och det ersättande Blombackens avloppsreningsverk är av betydelse på landskapsnivå och driften av dem berör mer än en kommun. Således måste deras placering och markanvändningen avgöras även i landskapsplanen på det sätt och med den noggrannhet som landskapsplanen i egenskap av en översiktlig plan förutsätter. Landskapsplanen tjänar till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. En generalplan har börjat utarbetas för Blombacken, för när Esbo stadsfullmäktige den 12 oktober 2009 beslöt att det nya reningsverket i berget placeras i Blombacken uppmanade man stadsplaneringscentralen att inleda den kommunplanläggning som placeringen och byggandet av reningsverket förutsätter. Landskapsplanläggningen bör styra kommunplanläggningen i Finno och Blombacken på det sätt som markanvändningsoch bygglagen förutsätter.

2 (18)

3 (18) 1. LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEM 1.1. Utveckling och planering i landskapet Nyland Nylands förbund svarar för planeringen i landskapet Nyland. Nylands förbund är en samkommun som bildats av 21 kommuner. Till den hör Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Esbo, Ingå, Träskända, Karislojo, Högfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Borgnäs, Raseborg, Sjundeå, Tusby, Vanda och Vichtis. Politiskt valda förtroendepersoner svarar för beslutsfattandet. Den högsta beslutanderätten utövas av landskapsfullmäktige, som medlemskommunerna valt. Det praktiska arbetet leds av landskapsstyrelsen, som fullmäktige väljer i överensstämmelse med de politiska styrkeförhållandena i regionen. Fullmäktige har 68 medlemmar och styrelsen 20. Nylands förbund är en del av landskapsförvaltningen. I Finland finns nitton landskap. Vid ingången av 2011 går Nylands förbund och Östra Nylands förbund samman. Det sammanslagna förbundet fortsätter som Nylands förbund att sköta de uppgifter som ankommer på landskapet även när det gäller landskapsplanläggningen. Landskapsplaneringen omfattar landskapsöversikten, det regionala utvecklingsprogrammet eller landskapsprogrammet samt landskapsplanen som styr den övriga planeringen av områdesanvändningen. I landskapsplaneringen beaktas de riksomfattande målen som samordnas med målen på landskapsnivå och lokal nivå i anslutning till områdesanvändningen. Modellen för landskapets utveckling presenteras i bild 1. I landskapsöversikten anges den eftersträvade utvecklingen i landskapet. Den innehåller framtidsbilden och verksamhetsstrategierna för Nyland. Översikten ses över med fyra års mellanrum och den godkänns av landskapsfullmätige. För närvarande gäller Nylands landskapsöversikt 2033, som godkändes 2009. Landskapsprogrammet är ett gemensamt viljeyttrande av aktörerna inom landskapet om de projekt som landskapsöversiktens vision förutsätter och om projektens angelägenhetsordning. Landskapsprogrammet utarbetas för varje fullmäktigeperiod. Som bäst utarbetas landskapsprogrammet för 2011-2014. Det utarbetas så att det omfattar landskapet Nyland efter utvidgningen i början av 2011. I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anvisas områden som är nödvändiga för landskapets utveckling. Bild 1. Modellen för landskapets utveckling.

4 (18) 1.2. Planhierarkin och landskapsplanens uppgift I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL) omfattar planeringssystemet för markanvändningen de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner. Planhierarkin presenteras i bild 2. I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. Markanvändnings- och trafikfrågor på kommunal och lokal nivå avgörs i general- och detaljplanerna. När landskapsplanen utarbetas ska särskild vikt fästas vid kraven på landskapsplanens innehåll enligt 28 i markanvändnings- och bygglagen. Enligt dem ska de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas när en landskapsplan utarbetas. När planen utarbetas ska vikt fästas vid de särskilda behov som förhållandena i landskapet betingar och särskild vikt fästas vid 1) att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, 2) att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, 3) att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, 4) att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt, 5) att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, 6) att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Bild 2. Planhierarkin.

5 (18) När planen utarbetas ska avseende också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. Dessutom ska det klarläggas vem som ska genomföra planen och vidta de åtgärder som den förutsätter. Nämnda omständigheter ska utredas och beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av en översiktlig plan förutsätter. Landskapsplanen presenteras på en karta. Till planen hör också planbeteckningar och planbestämmelser. Kartan, planbeteckningarna och planbestämmelserna är handlingar som ska fastställas. Planen fastställs av miljöministeriet. Planbeskrivningen, som innehåller bl.a. beskrivningar av planeringsprinciperna, målen och bedömningsresultaten för planen, fastställs inte. Landskapsplanen ska tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. På området för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte. Planen genomförs i första hand av medlemskommunerna och övriga myndigheter. Myndigheterna ska beakta landskapsplanen i sin verksamhet. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder ska de försöka främja genomförandet av planen och se till åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen (MBL 32 ).

6 (18) 2. INNEHÅLLET I ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND 2.1. Etapplandskapsplanen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen bestämmer för sin del utgångspunkterna och målsättningen för utarbetandet av landskapsplanen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är principiella allmänna mål eller särskilda mål. De utgör förpliktelser eller ramvillkor för planläggningen. De gällande reviderade målen har godkänts av statsrådet 2008. Ämnesområdet för etapplandskapsplan 3 är förenat särskilt med följande saker i de riksomfattande målen för områdesanvändningen: I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. I samband med landskapsplaneringen ska områden anvisas för anläggningar för avfallsbehandling så att merparten av allt avfall som uppstår kan omhändertas inom landet eller regionen på ett ändamålsenligt sätt, vid behov i form av ett samarbete över landskapsgränserna. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska en tillräcklig tillgång på friskt vatten av god kvalitet tryggas, likaså möjligheterna att i praktiken lösa den regionala vattenförsörjningen i tätorterna. Ytterligare ska man i samband med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter orsakade av avloppsvatten. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. Vid planeringen av områdesanvändningen ska behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation. Planläggningen på landskapsnivå ska skapa förutsättningar att för områdesanvändningens del bilda överkommunalt betydande rutter och nätverk för rekreationsbruk. Landskapsplanläggningen och generalplanläggningen ska skapa förutsättningar att för områdesanvändningens del bilda regionala rekreationsområden särskilt i södra Finland och i de stora stadsregionerna. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Inom planeringen av områdesanvändningen ska man säkerställa att det med tanke på invånarnas behov av rekreation finns tillräckligt omfattande och attraktiva överkommunala områden för fritidsbruk. Kontinuiteten i det nätverk av grönområden som sammanbinder dessa områden ska tryggas. 2.2. Målen och planeringsprinciperna för etapplandskapsplanen Såväl Finno avloppsreningsverk som Blombackens avloppsreningsverk är av betydelse på landskapsnivå och driften av dem berör mer än en kommun. Således måste deras placering och markanvändningen avgöras även i landskapsplanen på det sätt och med den noggrannhet som landskapsplanen i egenskap av en översiktlig plan förutsätter. Landskapsplanläggningen bör i enlighet med markanvändnings- och bygglagen styra kommunplanläggningen i Finno och Blombacken. Målen för etapplandskapsplanen presenteras i bild 3.

Bild 3. Målen för etapplandskapsplan 3 för Nyland. 7 (18)

8 (18) 2.3. Planområdet Planområdet och dess läge presenteras i bild 4 och 5. Området omfattar förläggningsplatserna för Finno nuvarande avloppsreningsverk och Blombackens nya avloppsreningsverk jämte närområden och området mellan förläggningsplatserna. Planområdets areal är 100 km 2 (10km x 10km). Planområdet är beläget inom Esbo stad, Grankulla stad och Kyrkslätts kommun. Bild 4. Planområdet för etapplandskapsplan 3 för Nyland. Bild 5. Läget för planområdet för etapplandskapsplan 3 för Nyland.

9 (18) 2.4. Utgångspunkterna för utarbetandet av planen samt planerings- och planläggningssituationen Den centrala utgångspunkten för utarbetandet av planen är det beslut som Esbo stadsfullmäktige fattade den 12 oktober 2009 om att flytta avloppsreningsverket från Finno, bygga ett nytt reningsverk i berget och välja Blombacken till förläggningsplats. För att reningsverket ska kunna placeras i Blombacken förutsätts att en landskapsplan görs upp och att ändringar företas i kommunplanerna. På området för etapplandskapsplanen gäller landskapsplanen för Nyland som miljöministeriet fastställde 2006. Dessutom har miljöministeriet fastställt etapplandskapsplan 1 för Nyland i juni 2010. I landskapsplanen har Finno nuvarande reningsverk angetts med objektsbeteckningen ET (område för samhällsteknisk försörjning). Den nuvarande utloppstunneln från reningsverket till havet har angetts med beteckningen j (avloppstunnel). Avloppen från Kyrkslätt och Vanda till reningsverket har i planen beteckningen sv (avloppsledning). Det planerade reningsverket i Blombacken ligger på ett rekreationsområde i landskapsplanen. Sträckningen för järnvägen Esbo- Vichtis-Lojo, som angetts med riktgivande beteckning i planen, går under Blombacken. Blombackens läge på landskapsplanens karta presenteras i bild 6. Bild 6. Utdrag ur den gällande landskapsplanen för Nyland och Blombackens läge.

10 (18) Miljöministeriet fastställde etapplandskapsplan 1 för Nyland i juni 2010. I planen behandlades också alternativa förläggningsplatser för det nya avloppsreningsverket. Med beteckningen ET (område för samhällsteknisk försörjning, riktgivande alternativ placering) anvisades de tre alternativa förläggningsplatser för Finno reningsverk som var framme i planens förslagsskede, vilka är Estberget, Mossberget och Mossasvedjebergen (bild 7). Alternativet Blombacken kom fram först efter det att förslaget till etapplandskapsplan varit framlagt. I samband med beslutet om fastställande av planen kom miljöministeriet med en uppmaning att korrigera beskrivningen av nämnda planbeteckning. Ministeriet ansåg att beskrivningen av beteckningen var oklar, eftersom platsen för reningsverket inte i princip kan avgöras genom kommunplanläggningen så att den skulle bli någon annan än den lösning som angetts på landskapsplanens karta. Ministeriet uppmanade Nylands förbund att ändra beskrivningen av beteckningen som följer: Med beteckningen anges de alternativa förläggningsplatserna för ett reningsverk i berget som ska ersätta reningsverket i Finno i Esbo, vilka är belägna i Estberget, Mossberget samt Mossasvedjebergen. Nylands förbund har agerat i enlighet med korrigeringsuppmaningen. Det kan konstateras att beskrivningen av beteckningen inte har någon rättsverkan på samma sätt som planen jämte beteckningar och bestämmelser, men den har på samma sätt som planbeskrivningen betydelse som tolkningsanvisning för planen. Genom ministeriets beslut har etapplandskapsplan 1 för Nyland fastställts också i fråga om den lösning som gäller avloppsreningsverket och genom ministeriets beslut har det bestämts att den ska träda i kraft innan den har vunnit laga kraft. Bild 7. Utdrag ur etapplandskapsplan 1 för Nyland och Blombackens läge.

11 (18) Nylands förbund har 2009 börjat utarbeta etapplandskapsplan 2 för Nyland, dvs. en revidering av landskapsplanen. Till följd av sammanslagningen av Nylands förbund och Östra Nylands förbund uppdateras planens program för deltagande och bedömning, som godkändes i maj 2009, till att gälla hela Nyland. Påbörjandet av planen kungörs i början av 2011. Den utarbetas i förbundet samtidigt med etapplandskapsplan 3, men tidtabellerna avviker från varandra. Mera information om landskapsplanerna och hur planläggningen framskrider finns på förbundets webbplats: www.uudenmaanliitto.fi. Blombacken ligger på rekreationsområdet i generalplanen för södra Esbo och generalplanen för Esbos norra delar del I. I syfte att ändra generalplanerna har en delgeneralplan för Blombacken börjat utarbetas. Målet med planen är att ändra det område som angetts med rekreationsområdesbeteckning i generalplanerna så att det är möjligt att bevara områdets natur- och rekreationsvärden och placera ett regionalt avloppsreningsverk i berget i området. Planområdets areal är ca 100 hektar. Området är ett i huvudsak obebyggt, skogsklätt område. Generalplaneområdet är beläget på ett rekreationsområde i landskapsplanen. Området genomkorsas av en befintlig friluftsled och den ekologiska huvudkorridoren mellan Esbo Centralpark och naturens kärnområden i Noux. Området ägs i huvudsak av Esbo stad. Planeringen av planutkastet pågår. På området finns ingen detaljplan. Området för Finno reningsverk är i generalplanen för södra Esbo angett som utredningsområde (SE). I detaljplanen är tomten (YT) i sin helhet reserverad för ett reningsverk e.d. verksamhet. Bebyggande av området och den ändrade markanvändningen förutsätter att detaljplanen ändras. Reningsverksområdet ägs av Esbo stad. Mera information om planläggningssituationen i Esbo stad: www.esbo.fi >Stadens tjänster > planläggning. Den anläggningsspecifika planeringen av Blombackens reningsverk pågår. För planeringen svarar Helsingforsregionens miljötjänster HRM. HRM är en samkommun som producerar miljötjänster för kunder och företag i Helsingforsregionen. Verksamhetsområdet är vattentjänster och avfallshantering samt regioninformationstjänster. HRM inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. Före det utreddes och planerades avloppsvattenlösningarna i Esbo av det kommunala vattenverket Esbo Vatten. Mera information om samkommunen: www.hsy.fi 2.5. Utformning och jämförelse av alternativ Utarbetandet av en landskapsplan omfattar i princip utarbetande och jämförelse av alternativa planlösningar. I samband med utarbetandet av denna etapplandskapsplan finns det inget behov av eller några förutsättningar för att granska alternativ i anslutning till reningsverkets förläggningsplatser. Reningsverkets förläggningsplats har avgjorts genom beslut av Esbo stadsfullmäktige. Till grund för beslutet har legat bl.a. konsekvensbedömningen enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenser (MKB-lagen). Vid bedömningen har jämförts flera alternativa nya förläggningsplatser samt förutsättningarna att ha kvar reningsverket på den nuvarande platsen i Finno. Som planbeteckningar används beteckningar för motsvarande anläggningar i den gällande landskapsplanen för Nyland. När det gäller beteckningssätten finns inget behov av att granska alternativ. Planerna bör utgöra en klar helhet vad gäller såväl tolkningen som den styrande inverkan. Således finns det ingen anledning att använda beteckningar som avviker från tidigare praxis i etapplandskapsplan 3.

12 (18) Planbestämmelserna utarbetas med sådant innehåll att de beaktar de särskilda förhållandena i området och styr den mera detaljerade planeringen i tillräckligt hög grad. I planbeskrivningen beskrivs de centrala metoderna och resultaten i fråga om de tidigare jämförelserna av förläggningsplatser som ligger till grund för planlösningen samt beslutsfaserna. 2.6. Information om reningsverken Blombackens avloppsreningsverk byggs djupt nere i berget. Bergsrummets volym har i denna fas i planeringen uppskattats till ca 760 000 m 3. Den sammanlagda volymen av de nödvändiga avlopps- och servicetunnlarna är uppskattningsvis 400 000m 3. Den sammanlagda arean av de ovanjordiska reningsverkskonstruktionerna är ca 4000 m 2. Ovanjordiska konstruktioner är en servicebyggnad, toppen av rötningssilorna och slambehandlingshallen, metanolbehållaren, frånluftsskorstenen samt nödutgångar. Reningsverket kräver trafikarrangemang i närområdet. Det är möjligt att utvidga reningsverket efter den första fasen. Blombackens reningsverk kräver att inkommande avlopp byggs samt en tunnelförbindelse till Finno för avledning av renat avloppsvatten. Det renade avloppsvattnet leds även i fortsättningen ut till havet längs den nuvarande utloppstunneln från Finno. Finno i Esbo är det ena stora avloppsreningsverket i huvudstadsregionen. Det andra är Viksbacka i Helsingfors, som är ett reningsverk i berget, dvs. anläggningen ligger nästan helt och hållet under jord inne i berget. Finno reningsverk är däremot ett s.k. öppet reningsverk och konstruktionerna finns på markytan. I Finno behandlas avloppsvatten inte bara från Esbo utan också från västra Vanda, Grankulla och Kyrkslätt samt avloppsslam från Sjundeå. Reningsverkets kapacitet och reningseffekt blir otillräckliga inom de närmaste åren när den mängd avloppsvatten som leds till reningsverket ökar och reningsverkets tillståndsvillkor skärps. 2.7. Kunskapsunderlag och tillgängliga utredningar Enligt MBL 9 ska en plan basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Kunskapsunderlaget för utarbetandet av etapplandskapsplanen är bra. Man har tillgång till aktuell och mångsidig information. Ämnesområdets tekniska, ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter har gåtts i genom på ett heltäckande sätt i de olika planeringsfaserna. Särskilt bedömningen av avloppsreningsverkets miljökonsekvenser (NKB) har gett samlad information. MKBprocessen avslutades våren 2008. Före det har det gjorts flera utredningar om reningen av Esbos avloppsvatten och platserna för reningsverket, t.ex. utvecklingsplanen för reningen av avloppsvatten i Esbo 2006 och jämförelsen mellan förläggningsplatserna för ett reningsverk i berget i Esbo 2007. Även den överkommunala och regionala aspekten finns med i utredningarna. Information om projektfaserna och nuläget finns på adressen www.kalliopuhdistamo.fi. Esbo stad och Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) producerar hela tiden ny information i anslutning till bl.a. planläggning samt trafik- och projektplanering, som beaktas när etapplandskapsplanen görs upp.

13 (18) 3. DELAKTIGHET 3.1. Intressenter Vid arbetet med etapplandskapsplanen har man tillgång till Nylands förbunds omfattande och aktuella landskapsplanematerial jämte talrika utredningar och geografiska datamängder. Utarbetandet av etapplandskapsplanen antas inte kräva några nya utredningar av Nylands förbund. Om det ändå uppstår utredningsbehov medan planen utarbetas, förbereder man sig på att göra utredningar i den omfattning som landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter. Planläggningsförfarandet samt information om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ska ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (MBL 62 ). Intressenter vid utarbetandet av etapplandskapsplan 3 för Nyland är bl.a. markägarna invånarna och sammanslutningar och organisationer som företräder dem Esbo stad Nylands förbunds övriga medlemskommuner Östra Nylands förbund (till 31.12.2010) och dess medlemskommuner övriga grannförbund och -kommuner Nylands NTM-central övriga myndigheter inom statens central- och regionalförvaltning HRM (Helsingforsregionens miljötjänster) organisationer som är verksamma på riksomfattande, landskaps- eller regional nivå Också alla andra intresserade har möjlighet att delta. 3.2. Delaktighet i de olika planfaserna Enligt markanvändnings- och byggförordningen kan intressenterna ges möjlighet att framföra sin åsikt när en plan bereds genom att beredningsmaterialet läggs fram och de ges möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina åsikter inom en viss tid eller vid ett särskilt möte om planen eller på något annat lämpligt sätt. När en etapplan görs upp har intressenterna möjlighet att påverka i samtliga faser i planen. De tre viktigaste faserna är när frågan om en plan väcks i begynnelsefasen, när utkastet läggs fram och när planförslaget läggs fram. I begynnelsefasen begärs respons i huvudsak om programmet för deltagande och bedömning. Att frågan om en plan har väckts samt att planutkastet och planförslaget läggs fram kungörs på både Nylands och Östra Nylands förbunds medlemskommuners officiella anslagstavlor och i kommunernas officiella annonseringstidningar. Handlingarna sänds också till Nylands förbunds medlemskommuner. Dessutom finns materialet framlagt i Nylands förbunds kansli och på Nylands förbunds webbplats. Materialet är framlagt en månad (30 dagar).

14 (18) Intressenterna kan framföra sina åsikter om utkastet skriftligt eller muntligt. I planförslagsfasen kan man lämna in en anmärkning. Den som lämnat in en anmärkning får ett skriftligt svar i form av ett genmäle. Det är också möjligt att ge respons under hela planprocessen. Vi hoppas i första hand få skriftlig respons för då kan saken dokumenteras och responsen kommer säkrare till beredarnas kännedom i den form som intressenten avsett. Nylands förbund använder en internet-karttjänst, via vilken det är möjligt att ge respons på elektronisk väg direkt till plankartan. Om planförslaget ändras väsentligt sedan det har framlagts för allmänheten, läggs det fram på nytt. Intressenterna får information om planen och hur utarbetandet av planen framskrider i pressen, på Nylands förbunds webbplats (www.uudenmaanliitto.fi) och vid de möten som ordnas medan planarbetet pågår. Kommunerna får information om planen som kan användas i kommunernas planläggningsöversikter. Handlingarna upprättas på både finska och svenska. Under planprocessen ordnas nödvändigt antal presentationer som är öppna för alla intressenter. Tiden och platsen för respektive presentation meddelas alltid i samband med att planmaterialet läggs fram och på förbundets webbplats. Intressenterna kan också ha direkt kontakt med Nylands förbunds kansli och dem som bereder planen. Detta går bäst via e-post eller per telefon. Kontaktuppgifter finns på sidan 14. 3.3. Samarbete mellan myndigheter En central uppgift för landskapsplanläggningen är att beakta och samordna olika myndigheters planer. Under planprocessen förs förhandlingar med kommuner och andra centrala myndighetsinstanser. Utlåtanden begärs när planen påbörjas i såväl utkasts- som förslagsfasen av kommunerna, samt av alla myndigheter vilkas verksamhetsområde behandlas i planen. Under planprocessen ordnas två gånger myndigheternas lagstadgade samråd mellan miljöministeriet och Nylands förbund. Till förhandlingarna kallas dessutom Nylands NTM-central och de myndigheter vilkas verksamhetsområde kan beröras av saken. Över förhandlingarna upprättas protokoll av vilka framgår de viktigaste sakerna och ställningstagandena som behandlats. Myndigheternas första samråd ordnas när utkastet till program för deltagande och bedömning finns tillgängligt. Det andra samrådet ordnas när planförslaget har varit framlagt för allmänheten och anmärkningarna och utlåtandena om det har erhållits. Samarbete bedrivs i synnerhet med Esbo stad för att samordna landskapsplanen och kommunplanläggningen samt med HRM (Helsingforsregionens miljötjänster), som genomför projektet som gäller det nya reningsverket.

15 (18) 4. KONSEKVENSBEDÖMNING 4.1. Influensområden Placeringen av reningsverket i Blombacken innebär att det uppkommer flera olika stora influensområden. De bildas i första hand av de administrativa gränserna, naturförhållandena och nätverket för teknisk försörjning. Influensområdet omfattar flera kommuner. Det nuvarande och det nya reningsverkets avloppsområde omfattar förutom Esbo även Grankulla och delar av Vanda och Kyrkslätt. På lång sikt växer avloppsområdet sannolikt när det nya reningsverket står färdigt och då utvidgas också influensområdet. Byggandet av det nya reningsverket har olika slags konsekvenser i närheten av byggplatsen. Buller-, damm-, vibrations- och trafikkonsekvenserna bildar olika slags influensområden. Eventuella luktolägenheter från det färdiga reningsverket när det är i drift bildar ett eget influensområde. De viktigaste konsekvenserna för landskapet torde utgöras av reningsverkets ovanjordiska delar och särskilt frånluftsskorstenen, som kommer att få en betydande position i landskapsbilden. Byggandet och anläggningens drift inverkar på trafikvolymerna. Trafikkonsekvenserna är störst under byggtiden. Det trafiknät som betjänar reningsverkets drift bildar ett influensområde som bör granskas. Byggandet av avloppsledningarna ger upphov till trafik-, vibrations- och bullerolägenheterna på planområdet utanför det egentliga reningsverksområdet. Tunnelförbindelsernas placering preciseras i samband med projektplaneringen och samtidigt kan man begränsa de influensområden som olägenheterna ger upphov till. Beträffande dem bör det påpekas att konsekvenser uppstår nästan uteslutande under byggtiden. Driften av reningsverket inverkar på flera avrinningsområden i området samt på havsområdet. Var de reservutloppstunnlar för avloppsvatten som kommer att behövas kommer att utmynna bestämmer omfattningen av influensområdena. Att det renade avloppsvattnet fortfarande leds ut i Finska viken utanför Esbo har omfattande konsekvenser för havsområdets status. Att reningsverksområdet i Finno frigörs för annan användning har omfattande konsekvenser för markanvändningen och trafikarrangemangen i det omgivande området. Influensområdena preciseras när planeringen framskrider. Materialet i etapplandskapsplanens utkastsfas innehåller preciserade kartframställningar av influensområdena och beskrivningar av de viktigaste konsekvenserna som drabbar dem. 4.2. Konsekvenser som utreds och konsekvensbedömningsmetoder Konsekvensbedömningen utgör en central del av planprocessen och den interaktiva planeringen. Bestämmelser om konsekvensbedömningen när en plan görs upp ingår i markanvändnings- och bygglagen (MBL) och markanvändnings- och byggförordningen (MBF). Bedömningens uppgift är att förse planerarna, intressenterna samt beslutsfattarna med information om konsekvenserna av planens genomförande, deras betydelse samt möjligheterna att dämpa skadliga konsekvenser. Målet är att informationen ska vara mångsidig och objektiv.

16 (18) Konsekvensbedömningen görs på den nivå och med den noggrannhet som landskapsplanen förutsätter i egenskap av en översiktlig plan. När konsekvenserna utreds beaktas landskapsplanens uppgift och syfte samt tidigare utredningar i sådan omfattning att man i tillräckligt hög grad kan bedöma konsekvenserna av planen på det sätt som förutsätts i 1 i markanvändnings- och byggförordningen för människors levnadsförhållanden och livsmiljö jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Dessutom bedöms planens konsekvenser för de riksomfattande målen för områdesanvändningen, den gällande landskapsplanen för Nyland, den fastställda landskapsplan 1 för Nyland, processen med att revidera landskapsplanen för Nyland, kommunplanläggningen i Esbo, de sektorvisa planer som hänför sig till ämnesområdet och de planer som utarbetas av myndigheter och på vilka landskapsplanen har rättslig och styrande inverkan. Konsekvenserna för nätverket Natura 2000 bedöms områdesvis. Konsekvenserna bedöms särskilt för varje beteckning. Även konsekvenserna av att de beteckningar försvinner som upphävs i landskapsplanen bedöms. Vid bedömningen av etapplandskapsplanens konsekvenser utnyttjas materialet och slutsatserna från MKB-bedömningen av reningsverksprojektet samt den information som redan producerats och kommer att produceras i samband med kommunplanläggningen. Dessutom utnyttjas de konsekvensbedömningar som förbundet gjort tidigare i samband med landskapsplanläggningen liksom sätten att presentera bedömningarna. Härigenom säkerställs sambandet mellan planen och tidigare planer även vad gäller konsekvensbedömningen. 4.3. Presentation av de uppskattade konsekvenserna Bedömningsresultaten, såväl positiva som negativa, delges öppet intressenterna, myndigheterna och organisationerna för ytterligare bedömning. Strävan är att presentera resultaten klart och åskådligt. De osäkerhetsfaktorer som konstaterats vid bedömningen tas upp. Beskrivningarna av bedömningsmetoderna och de antaganden som ligger till grund för bedömningen fogas till materialet. Man kan bekanta sig med det färdiga bedömningsmaterialet som en del av planmaterialet. De centrala bedömningsresultaten fogas till planbeskrivningen.

17 (18) 5. HUR UTARBETANDET AV PLANEN FRAMSKRIDER OCH TIDTABELLEN I markanvändnings- och bygglagen och markanvändnings- och byggförordningen anges hur beredningen av landskapsplanen ska framskrida. De centrala faserna i etapplandskapsplan 3 för Nyland är:

18 (18) 6. RESPONS PÅ PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Respons på programmet för deltagande och bedömning kan ges under hela planläggningsprocessen till Nylands förbund. Den aktuella planen fås från Nylands förbund och på förbundets webbplats (www.uudenmaanliitto.fi). Information om PDB ges även i samband med att inledandet av planläggningen kungörs. I kungörelsen meddelas även kontaktuppgifter för respons. 7. KONTAKTUPPGIFTER NYLANDS FÖRBUND Alexandersgatan 48 A, 00100 Helsingfors (fr.o.m. 15.1.2011 Estersporten 2, 00240 Helsingfors) tfn (09)4767 411 fax (09)4767 4300 www.uudenmaanliitto.fi e-post: toimisto@uudenmaanliitto.fi etunimi.sukunimi@uudenmaanliitto.fi Ansvarsområdet för områdesplanering: Riitta Murto-Laitinen, direktör, tfn (09)4767 4317, 046 855 8551 Lasse Rekola, miljöplanerare, tfn (09)47674363, 044 299 0678