Miljöprogram

Miljöprogram 2018 2019

04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Miljöbyggnad på SISAB 08 Hållbar energianvändning 10 Miljöanpassade transporter 12 Hållbar mark- och vattenanvändning 14 Resurseffektiva kretslopp 16 Giftfritt Stockholm 18 Sund inomhusmiljö 20 Vem och hur? Kungsholmens grundskola

Inledning Miljöarbetet har länge varit en naturlig del av SISAB:s verksamhet. SISAB:s miljöprogram utgör ryggraden i bolagets miljöarbete och är även grunden för att nå Stockholms stads inriktningsmål Ett klimatsmart Stockholm. Som en långsiktig aktör och samhällsbyggare är det en självklarhet för SISAB att på olika sätt delta i utvecklingen av det klimatsmarta samhället med hållbara lärmiljöer. För att uppnå en hållbar lärmiljö ska våra lokaler också vara trygga, säkra och pedagogiskt utformade. Även dessa faktorer är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Indikatorerna och aktiviteterna utvärderas kontinuerligt. Om de inte bedöms vara fullgoda och ändamålsenliga för uppföljning så sker, vid behov, en komplettering och revidering. Utöver redovisade aktiviteter i detta miljöprogram genomför respektive avdelning ytterligare åtgärder vid behov. Uppföljning med miljöprogrammet är att fortlöpande öka medarbetarnas miljökompetens och att aktivt påverka kunder och samarbetspartners genom bolagets stora engagemang i miljöfrågor. Programmet kan även ses som ett vägledande utbildningsverktyg för medarbetare, samarbetspartners och andra intressenter. visade att det fanns förbättrings- och utvecklingspotential. SISAB:s miljöprogram 2018 2019 innehåller därför ett antal nya indikatorer, samt ett flertal nya och konkreta aktiviteter, som ska bidra till att SISAB:s och Stockholms stads miljömål uppnås. stadens ägardirektiv för 2018 2020 samt Stockholms miljöprogram 2016 2019 är utgångpunkter för SISAB:s miljöprogram 2018 2019. ffindikatorer med mål för 2018 och 2019 inom respektive målområde. ffstadens mål för 2016 2019, i vilka SISAB har ett genomförandeansvar. ffaktiviteter som på olika sätt bidrar till att målen uppnås. Dessa aktiviteter följs upp succesivt och uppdateras årligen. ffuppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. SISAB:S AMBITION KOMMUNFULLMÄKTIGES BUDGET FÖR 2018, Revidering av SISAB:s miljöprogram Under hösten 2017 genomfördes en analys och revidering av SISAB:s miljöprogram. Detta resulterade i ett antal förändringar eftersom analysen Miljöprogrammet innehåller följande: MILJÖPROGRAMMET INGÅR I BOLAGETS VERKSAMHETS- och ansvaret för genomförande och uppföljning av indikatorer och aktiviteter ligger på samtliga avdelningschefer. SISAB:s miljöansvarige har det övergripande ansvaret för samordning och utveckling av SISAB:s miljöarbete samt för miljöredovisning. PLAN Indikatorer som är markerade med ska löpande följas upp, i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi, ILS. De indikatorer som är markerade med har beslutats av kommunfullmäktige i samband med kommunfullmäktiges budget. De indikatorer som är markerade med har beslutats av Stockholms Stadshus AB. Utöver dessa har SISAB ett antal egna indikatorer för ytterligare kvalitetssäkring av bolagets miljöarbete. Samtliga indikatorer i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning. MILJÖPROGRAMMET ÄR EN VIKTIG DEL AV SISAB:S HÅLLBAR- Miljöorganisation Claes Magnusson, VD Stockholm, december 2017 SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljöpolicy, miljöprogram och andra övergripande miljöfrågor med utgångspunkt i kommunbeslut och ägardirektiv. som förutom miljö även omfattar social och ekonomisk hållbarhet. SISAB:s hållbarhetsredovisning för 2017 utgår från GRI Standards (Global Reporting Initiative). Som grund har en intressent- och väsentlighetsanalys genomförts. SISAB:s hållbarhetsstrateg samordnar och utvecklar det strategiska hållbarhetsarbetet. HETSARBETE, Miljöpolicy SISAB arbetar med ständiga förbättringar och helhetssyn för att erbjuda stadens skolor långsiktigt hållbara och sunda läromiljöer. Detta innebär att: ff SISAB:s miljöarbete är målstyrt och utvärderas löpande. ff SISAB:s miljöarbete minst följer rådande miljölagstiftning och stadens miljö- och hälsokrav. ff SISAB hushåller med råvaror och arbetar fortlöpande med energieffektivisering. ff SISAB begränsar användning och spridning av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Förskolan Bergsgården på Bredbyplan i Rinkeby-Kista. ff SISAB arbetar aktivt tillsammans med våra kunder med aktiviteter som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan. ff SISAB ställer miljö- och hälsokrav på alla våra samarbetspartners. ff SISAB prioriterar teknik och beslut som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan vid byggande och förvaltning. ff SISAB ökar fortlöpande medarbetarnas kompetens inom miljöoch hälsoområdet. 5

Miljöbyggnad på SISAB SISAB vill bidra till en hållbar stadsutveckling där barn och vuxna kan leka, lära och utvecklas i hållbara lärmiljöer. Som ett naturligt steg i detta arbete tog SISAB:s styrelse i januari 2014 beslutet att alla nya förskolor och skolor ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad. 6 Förskolan Lilla Tensta, certifierad oktober 2017. Certifiering och verifiering Miljöbyggnad för nyproduktion består av 15 olika indikatorer som ska bedömas utifrån ställda kvalitetskrav, indelat i tre områden: Indikatorerna granskas av SGBC och om indikatorerna uppfyller ställda kvalitetskrav certifieras byggnaden. Två år senare genomför SGBC en uppföljande kontroll, en verifiering. En certifiering och verifiering innebär en kvalitetssäkring av SISAB:s miljöarbete och en verifierad miljöstandard som höjer sig över myndighetskraven. Energi Energiområdet kontrollerar byggnadens energianvändning. Vad är Miljöbyggnad? Miljöbyggnad är ett certifieringssystem för byggnader, baserat på svenska bygg- och myndighetsregler och på svensk byggpraxis. Systemet ägs och utvecklas av Sveriges största organisation för hållbart samhällsbyggande, Sweden Green Building Council (refereras hädanefter till som SGBC). Certifieringen innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda granskas av tredje part. Vad bedöms? EN BYGGNAD KAN FÅ BETYGET BRONS, SILVER ELLER GULD. Innemiljö Brons motsvarar lag- och myndighetskrav och rekommendationer. Betyget Silver och Guld har en högre kvalitetsnivå med en uttalad miljöprofil. SISAB har valt att certifiera enligt nivå Silver då detta överensstämmer med SISAB:s arbetssätt, stadens krav och vad som är närmast kund och hyresgäst. Innemiljön är det område med flest indikatorer. Här kontrolleras bland annat ljud, ljus, ventilation och byggnadens fuktsäkerhet. Mer information om SISAB:s arbete med Miljöbyggnad finns i SISAB:s Goda exempel Miljöbyggnad på SISAB. Material Byggmaterialen ska dokumenteras och farliga kemikalier ska, i de fall det finns andra alternativ, i största möjliga utsträckning undvikas. 7

SISAB har antagit målet att bolaget ska ha en fossilbränslefri energianvändning i fastighetsbeståndet senast 2023. Hållbar energianvändning Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 Energiagent Ström med sin eldrivna bil. DAGENS UTVINNING OCH ANVÄNDNING AV ENERGI är en av orsakerna till flera av dagens stora miljöproblem. Klimatfrågan uppfattas av många som vår tids stora utmaning. En hållbar energianvändning syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan, konvertera från fossil till förnybar energi och samtidigt effektivisera energianvändningen. Stockholm har antagit målet att vara en fossilbränslefri stad år 2040, och staden som organisation ska vara fossilbränslefri år 2030. SISAB:s användning av fossila bränslen har succesivt fasats ut sedan 1997. Detta har minskat växthusgasutsläppen betydligt, och den sista oljeuppvärmda skolan i det befintliga fastighetsbeståndet (Storkyrkoskolan) konverterades till fjärrvärme 2016. För att påskynda utfasningen av de resterande fossila energikällorna, som används som spetslast och reservdrift i ett antal äldre fastigheter, har SISAB antagit målet att bolaget ska ha en fossilbränslefri energianvändning i fastighetsbeståndet senast 2023. I och med detta ska SISAB under 2018 ta fram ett beslutsunderlag för att övergå till en klimatneutral fjärrvärmeleverans. Sedan flera år tillbaka är all el som staden och SISAB använder miljömärkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Dessutom utvärderar vi möjligheter och förutsättningar att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller på våra förskolor och skolor. Idag beräknas SISAB:s befintliga solcellsanläggningar generera 155 MWh/år. Under 2019 kommer en planerad solcellsanläggning att tas i drift på Bobergskolan i Norra Djurgårdsstaden, och denna beräknas generera 18 MWh/år. SISAB har framgångsrikt energieffektiviserat fastighetsbeståndet och bolaget arbetar vidare med att bland annat optimera energisystemen så att energiförbrukningen blir så anpassad som möjligt efter verksamheten. All energianvändning följs systematiskt upp och analyseras i uppföljningssystem. Till grund för energiarbetet ligger SISAB:s energiplan som tydliggör bolagets energimål, åtgärder och arbetssätt för att nå dessa. Energiplanen uppdateras årligen i takt med att kontrollen av energiförbrukningen förbättras i varje fastighet. Det är dock ytterst viktigt att det ambitiösa energieffektiviseringsarbete som pågår genomförs på ett sätt som inte försämrar inomhusmiljön. I äldre fastigheter finns en stor potential att genomföra långtgående energieffektiviseringsåtgärder vid större ombyggnationer. Via områdesplanen, som tas fram i samråd med kunden för att skapa en gemensam målbild, ser vi över möjligheter och förutsättningar att genomföra olika investeringar och renoveringar. SISAB bedriver sedan 2014 det mycket uppskattade projektet Energiagenterna. Energiagenterna riktar sig till femåringar och deras pedagoger som genom lek, experiment och samarbete får lära sig ett nytt beteende kring energifrågor. På så vis skapar Energiagenterna engagemang och handlingskraft för en hållbar framtid. 1.1 Köpt energi (GWh) 274 274 1.2 Köpt energi för värme, tappvarmvatten, komfortkyla samt fastighetsel per kvadratmeter A-temp (kwh/m2) SISAB:s aktiviteter ffavveckla fossila energikällor som finns kvar för reservdrift eller spetslast till senast 2023. f finrätta en intern organisation om solceller och solcellsinstallationer. ffutveckla en projekteringsanvisning för elproduktion. f fta fram beslutsunderlag för att övergå till klimatneutral fjärrvärmeleverans till SISAB:s fastighetsbestånd. f fförbereda och genomföra ansökan till klimatinvesteringsbidrag för hållbar energianvändning. ffutveckla metoder och rutiner för uppföljning av SISAB:s energieffektiviseringsarbete, samt inför 2019 ta fram nya indikatorer och mål som bygger på dessa. f fgenomför två informationsinsatser där Energiagenterna uppmuntrar SISAB:s medarbetare till ett energismart beteende, dels i samband med en VD-info, dels en vanlig arbetsdag på kontoret. 170 167 1.3 Andel större ombyggnader där den köpta energin minskar med minst 30 procent (%) 1.4 Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh) 155 185 1.5 Ta fram investeringsunderlag för, samt analys av, nya solcellsanläggningar (st.) 3 3 1.6 Växthusgaser från energianvändning Minskning Minskning Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. Har beslutats av kommunfullmäktige. Har beslutats av Stockholms Stadshus AB. Stockholms stads mål 2016 2019 f fstaden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,3 ton per invånare till år 2020. ffstaden ska genom energieffektivisering minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst 10 procent till år 2020. f flångtgående energieffektivisering ska genomföras vid större ombyggnader. ffför nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. ffstadens egen energiproduktion baserad på solenergi ska öka. 8 9

Genom ett subventionerat årskort för SL-resor uppmuntras medarbetarna att resa kollektivt till och från arbetsplatsen, men också på ledig tid. Miljöanpassade transporter Växtlighet har en viktig funktion när det gäller hantering av dagvatten. Här ser vi skola xxxxx. TRANSPORTER AV MATERIAL OCH VAROR samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxidutsläppen från bilavgaser som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikelhalter i utomhusluften, bullerstörningar och andra utsläpp av föroreningar i mark och vatten. SISAB ställer sedan många år miljökrav på arbetsmaskiner och fordon vid upphandlingar av entreprenader. Dessa krav följer de gemensamma miljökrav för entreprenader som har tagits fram av Göteborg, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket. Kraven revideras löpande utifrån aktuella frågeställningar, teknikutveckling och miljöproblem som behöver hanteras. SISAB kommer under 2018 och 2019 genomföra revisioner för att säkerställa att entreprenaderna fullföljer SISAB:s miljökrav. För att öka det miljöanpassade resandet sjösatte SISAB en intern rese- och miljöpolicy under 2014 för att effektivt bidra till att Stockholms stads övergripande miljömål om minskning av koldioxidutsläpp nås. Enligt denna bör SISAB:s anställda i första hand välja kollektivtrafik, gång eller cykel för kortare resor. Genom ett subventionerat årskort för SL-resor uppmuntras medarbetarna att resa kollektivt till och från arbetsplatsen, men också på ledig tid. När bilen behöver användas finns SISAB:s pool- och företagsbilar tillgängliga, de förra är elhybrider och de senare miljöbilar. I slutet av 2017 inrättades även en efterlängtad cykelpool med både vanliga och eldrivna cyklar. Möten med samarbetspartners och anlitade konsulter innebär många resor och SISAB kommer fortsatt att uppmuntra medarbetare att använda Skype för resfria möten. Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 2.1 Andel miljöbränsle i stadens etanol- och biogasfordon (%) Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. Har beslutats av Stockholms Stadshus AB. SISAB:s aktiviteter ffuppdatera och förmedla SISAB:s rese- och mötespolicy. f fuppmuntra SISAB:s medarbetare att anordna möten via Skype för resfria möten. ffinformationsinsatser som uppmuntrar till användning av SISAB:s nyinrättade cykelpool. Stockholms stads mål 2016 2019 ffbiltrafiken ska minska. ffstockholm ska ha frisk luft. 10 11

Markytan i staden är begränsad samtidigt som det finns ett tydligt behov av fler elevplatser i ett snabbt växande Stockholm. Hållbar mark- och vattenanvändning Hösten 2017 planterade SISAB 73 500 blomlökar. I vår blommar tulpaner, krokus, anemoner, narcisser och scilla, så att både barn och pollinerare får njuta! 12 PÅGÅENDE OCH FÖRVÄNTADE KLIMATFÖRÄNDRINGAR pekar på att Stockholm går mot ett varmare och blötare klimat, med ökad nederbörd och mer ihållande värmeböljor. Detta kan ge negativa effekter på dagens samhälle och den sårbarheten behöver förebyggas genom åtgärder för en klimatanpassning. Växatlighet har en viktig funktion när det gäller hantering av dagvatten. Uppvuxen, etablerad vegetation är också ytterst ekologiskt värdefull och svår att ersätta. I SISAB:s Projekteringsanvisning Mark klargörs att träd och större buskage i största möjliga mån ska bevaras. Träd ger dessutom en naturlig skuggning under soliga sommardagar och beslut om plantering av nya ska tas med hänsyn till hur trädbeståndet i omgivningen ser ut. SISAB har svårt att anlägga öppna dammar för att fördröja dagvatten, bland annat på grund av säkerhetsrisken. Men SISAB samverkar med staden för att tillämpa möjliga åtgärder för en effektiv bortledning av större dagvattenmängder i enlighet med Stockholms dagvattenstrategi. I planeringsstadiet av en ny förskola eller skola utformas byggnaden efter markytans förutsättningar och SISAB certifierar alla nya byggnader enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. Detta ställer höga krav på byggnadens utformning så att en god solvärmelast och termiska klimat uppnås. Till grund ligger även SISAB:s projekteringsanvisningar samt SISAB:s Goda exempel Gestaltning som ger goda råd på en bra solavskärmning med en tilltalande utformning. Markytan i staden är begränsad samtidigt som det finns ett tydligt behov av fler elevplatser i ett snabbt växande Stockholm. Detta utsätter skolgårdarna för tyngre påfrestningar, och tillgängliga ytor för bland annat dagvattenhantering minskar. SISAB arbetar aktivt för att ge barn och ungdomar en bra och hållbar skolgård för lek, lärande och gemenskap. Samtidigt samarbetar vi med staden för att finna de bästa möjliga lösningarna. Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 3.1 Andel nyproducerade byggnader utan koppar, zink eller dess legeringar i tak-, fasadplåt eller stuprör som kan spridas till dagvattnet (%) Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. Har beslutats av Stockholms Stadshus AB. SISAB:s aktiviteter ffarbeta med GYF (Grönytefaktor) i enlighet med stadens krav. f futveckla ett bedömningsverktyg för ekosystemtjänster och sociala aspekter. ffidentifiera fastigheter som är i riskzon för översvämningar utifrån stadens skyfallsmodell. Stockholms stads mål 2016 2019 ffsårbarheten i stadsmiljöer till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas. 13

Stockholms stad har som mål att till 2020 uppnå 70 % matfallsinsamling så att avfallet kan nyttjas för bland annat biogasproduktion. Här byggs Bobergsskolan i Norra Djurgårdsstaden. Skolstart beräknas ske hösten 2019 och kommer ge plats åt 900 elever. Resurseffektiva kretslopp Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 4.1 Andel projekt som lämnat in slutdokumentation för miljö (%) MATERIALANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING är två miljöfrågor med en tydlig koppling till varandra. En bra avfallshantering förhindrar att potentiellt farliga ämnen släpps ut i miljön och samtidigt kan mer material återvinnas. Vid byggnation uppkommer det avfall och avfallet ska behandlas utifrån EU:s avfallshierarki. Det innebär att andelen avfall som går till deponi och förbränning är mindre medan andelen som går till återvinning och återanvändning är större. Avfallsfrågorna ska i ett tidigt skede komma in i planprocesserna och SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid byggnation och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ser förbättringspotential och tog fram nya rutiner och krav under 2017 för att utveckla avfallshanteringsarbetet. Vid upphandling definierar SISAB hur bygg- och rivningsavfall ska källsorteras för byggentreprenörerna. För farligt avfall ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. SISAB har även i sina större bygg- och renoveringsprojekt anlitade miljökonsulter som stödjer och samordnar miljöarbetet och ser till att projekten uppfyller SISAB:s miljökrav. Stockholms stad har som mål att till 2020 uppnå 70 % matfallsinsamling så att avfallet kan nyttjas för bland annat biogasproduktion. SISAB erbjuder genomtänka system för källsortering i skolor och förskolor då det beställs av kund. Exempelvis kan avfallskvarn installeras, vilket skett i ett flertal skolor och ingår som standard i SISAB:s konceptförskola, Framtidens förskola. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och avfallssystem finns i SISAB:s Goda exempel Avfallshantering som kontinuerligt uppdateras. 4.2 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav (%) Högst 10 viktprocent vid ny- och tillbyggnad Högst 15 viktprocent vid ombyggnad Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. SISAB:s aktiviteter f fsäkerställa att SISAB har aktuell kompetens för att erbjuda och möjliggöra en effektiv matavfallsinsamling i lokalbeståndet, så som avfallskvarnar med uppsamlingstank, då det beställs av kund. f fta fram en generell presentation om SISAB:s miljö- och fuktarbete i projekt som ska användas vid startmöten. f fgenomföra revisioner av ramavtalade entreprenörer gällande ställda miljökrav. Stockholms stads mål 2016 2019 ffstadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall. f ffarligt avfall ska inte förekomma i hushållssoporna. ffavfall som uppkommer ska tas om hand resurseffektivt. 14 15

Under 2017 har SISAB genomfört en golvinventering i förskolorna och ska, med hjälp av Kemikaliecentrum, under 2018 ta fram en handlingsplan för de äldre PVC-golven. Giftfritt Stockholm VANLIGA BYGG- OCH FÖRVALTNINGSPRODUKTER HAR, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljöproblem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. På flera platser i staden kan marken misstänkas vara förorenad på grund av tidigare verksamheter eller äldre fyllnadsmassor som finns kvar. SISAB har rutiner för att hantera dessa frågor och en historisk inventering av marken ska alltid genomföras vid ny- och ombyggnadsprojekt. En miljöteknisk markundersökning ska dessutom genomföras om det finns en misstanke om föroreningar. När staden äger marken samverkar Exploateringskontoret och SISAB så att eventuella markföroreningar hanteras rätt och i enlighet med rådande avtal och bestämmelser. SISAB använder miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen (BVB) för att kontrollera att de byggprodukter vi använder i våra fastigheter är bra utifrån olika hälso- och miljöaspekter. BVB startades och utvecklas av olika fastighetsägare, däribland SISAB, eftersom vi ser att gemensamma krav inom branschen ger ett stort genomslag på leverantörer och på marknaden. BVB:s kriterier ska tillämpas av SISAB:s anlitade entreprenörer, konsulter och alla som arbetar på SISAB. Detta gör det möjligt att styra vad som byggs in i våra fastigheter. Kravet följs sedan upp genom att projektplatser i BVB granskas, där varje produkt registreras, i enlighet med mål 5.1. I SISAB:s större bygg- och renoveringsprojekt anlitar bolaget miljökonsulter som samordnar och stödjer miljöarbetet och ser till att våra rutiner följs. Under senare år har golv av PVC (polyvinylklorid, en vanlig typ av plast) diskuterats, framförallt i förskolor. Detta eftersom forskning pekar mot att vissa mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. Därför ska plastgolv i SISAB:s förskolors vistelserum alltid ha innehållsbedömningen rekommenderad i BVB. Då undviks ämnen som är uppförda som hormonstörande på SIN-list, i enlighet med Stockholms stads kemikalieplan 2014 2019. Alternativa golvmaterial prövas dessutom i olika utvecklingsprojekt där deras tålighet mot slitage och andra påfrestningar utvärderas. Sedan 2015 har Kemikaliecentrum, vilket är stadens resurscentrum för specialkompetens inom kemi, i samarbete med SISAB genomfört utredningar om kemikalieinnehållet i olika material som finns på förskolorna, bland annat PVC-golv, och tagit fram en vägledning för kemikaliesmart förskola. Under 2017 har SISAB genomfört en golvinventering i förskolorna och ska, med hjälp av Kemikaliecentrum, under 2018 ta fram en handlingsplan för de äldre PVC-golven. SISAB deltar vidare i Kemikaliecentrums nätverk för kemikaliesmarta förskolor och samarbetar även kring andra frågor med Kemikaliecentrum, med utgångspunkt i stadens kemikalieplan 2014 2019. Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 5.1 Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) (%) 5.2 Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav (%) Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. Har beslutats av kommunfullmäktige. SISAB:s aktiviteter ffse över möjligheten att övergå till BVB:s digitala avvikelsehantering. ffutföra minst fyra stickprovskontroller av rengöringsmedel och dylikt som används vid städning av SISAB:s kontor. ffgenomföra informationsinsatser om Byggvarubedömningen (BVB) till berörda avdelningar på SISAB. f fta fram en handlingsplan för äldre PVC-golv i förskolor. Stockholms stads mål 2016 2019 ffinnehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska. ffanvändningen av bygg- och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska. f fstadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska. 16 17

Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat har uppnåtts genom att SISAB successivt ersatt gamla tekniska installationer i det befintliga fastighetsbeståndet med nya, effektivare sådana. Sund inomhusmiljö Indikatorer och mål Indikator Mål 2018 Mål 2019 EN DÅLIG INOMHUSMILJÖ PÅVERKAR allt ifrån hälsa till komfort och inlärningsförmågan. Dålig inomhusmiljö är ett resultat av många olika faktorer, bland annat dålig luftkvalitet, luktstörningar och höga ljudnivåer. En god inomhusmiljö är en förutsättning för att SISAB:s hyresgäster ska trivas och må bra i lokalerna. Det är en självklarhet för SISAB att sträva efter att förbättra inomhusmiljön samt förebygga potentiella problem. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat har uppnåtts genom att SISAB successivt ersatt gamla tekniska installationer i det befintliga fastighetsbeståndet med nya, effektivare sådana. Installationer som därmed också kan övervakas och styras centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplaner respektive energiplan. Genom regelbunden OVK (obligatorisk ventilationskontroll) kontrolleras ventilationssystemen och inomhusklimatet. Det är också viktigt att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen. Denna säkerställs i SISAB:s Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet. Vissa äldre grundkonstruktioner kan också bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Här samverkar SISAB med hyresgästen för att kunna sanera, eller i vissa fall riva, dessa byggnader. När skolfastigheter är utsatta för buller, eller höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar, strävar SISAB efter att samverka med hyresgäster och andra berörda förvaltningar för att snabbare kunna kartlägga problemen och arbeta gemensamt för att säkerställa en bra inomhusmiljö. Det är också flera parters ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. SISAB arbetar även aktivt för att alla förskolor och skolor ska ha god ljudmiljö. SISAB:s Projekteringsanvisning och Goda exempel för akustik ger underlag för arbetet. All nyproduktion byggs radonsäkert och radonmätningar genomförs regelbundet i fastighetsbeståndet. Om för höga halter påvisas gäller det vanligtvis enstaka rum och en handlingsplan tas då fram för att åtgärda problem. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas i ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-undersökning Ökning Ökning 6.2 Andel godkända ventilationssystem i skolfastigheter (%) 94 94 6.3 Andel förskolor och skolor med anmärkning om luftflöde eller buller som åtgärdats eller blivit föremål för tidsatt åtgärdsplan (%) SISAB:s aktiviteter f futreda möjligheten att bygga i trä. ffutvärdera upplevd inomhusmiljö i pilotprojektet av utbytesprogrammet av förskolor. ffutveckla rutin för regelbundna uppföljningsmöten med ramavtalade entreprenörer gällande ställda miljökrav. f fgenomföra informationsinsatser om miljöoch fuktfrågor för SISAB:s medarbetare och konsulter. 6.4 Andel av SISAB:s fastigheter som understiger en radonhalt på 200 Bq/m3 luft (%) 6.5 Andel nyproducerade byggnader som fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande (%) 6.6 Andel projekt som lämnat in slutdokumentation för fuktsäkerhet (%) 6.7 Andel ny-, till- och ombyggnadsprojekt som redovisar godkänd fuktsäkerhetsdokumentation (%) 6.8 Andel ny- och tillbyggnadsprojekt som registrerats för miljöcertifiering hos SGBC (%) 6.9 Andel byggnader som är miljöklassade (certifiering) Ökning Ökning Symboltolkning: Ska löpande följas upp i ILS. Har beslutats av kommunfullmäktige. Har beslutats av Stockholms Stadshus AB. Stockholms stads mål 2016 2019 f fradonhalterna inomhus ska understiga 200 Bq/m 3 luft i stadens flerbostadsfastigheter och lokaler för arbetsplatser och undervisning. fffuktskador ska förebyggas. ffbullernivån inomhus ska minska. ffluftkvaliteten inomhus ska bli bättre. 18 19

Vem & hur? Indikator Metod Ansvarig avdelning & enhet Hållbar energianvändning 1.1 Köpt energi Indikatorn avser all köpt energi för uppvärmning och kyla samt för all el- och gasanvändning inklusive fastighetsel för SISAB:s fastighetsbestånd. 1.2 Köpt energi för värme, tappvarmvatten, komfortkyla samt fastighetsel per kvadratmeter A-temp 1.3 Andel större ombyggnader där den köpta energin minskar med minst 30 procent Avser all köpt energi för fastighetsel, uppvärmning, tappvarmvatten och komfortkyla per kvadratmeter A-temp. Den energi som används för andra ändamål (hushållsel och verksamhetsel) ingår inte i indikatorn. Normalårs/klimatkorrigering ska i första hand utgå från SMHI:s energi-index för att jämna ut skillnader som beror på väderlek. Följande rutin gäller: Målet ska prövas för alla större ombyggnader av skolor som kräver en evakuering av verksamheten. Från områdesplaner, och samråd med kund och driftsamordnare, tar fastighetsavdelningen ett beslut om vilka skolor som ska omfattas av kravet för respektive år. Projektet lämnas över till projektavdelningen. Projektansvarig kan, efter dialog med konsulter, framföra synpunkter i samband med de interna styrgruppsmötena. En energiberäkning genomförs av energisamordnaren under projekteringen och denna ska då visa en energiminskning med minst 30 % jämfört med uppmätt energianvändning före ombyggnaden. Energiberäkningar som utförts under respektive år utgör underlag för uppföljning. Antal ombyggnader där den köpta energin kommer att minska med minst 30 procent Antal ombyggnader av skolor som kräver evakuering Energi & Installation Energi & Installation Fastighetsavdelningen Indikator Metod Ansvarig avdelning & enhet Hållbar mark- och vattenanvändning 3.1 Andel nyproducerade byggnader utan koppar, zink eller dess legeringar i tak-, fasadplåt eller stuprör som kan spridas till dagvattnet Anges i Projekteringsanvisning Miljö. Följs upp i Byggvarubedömningen (BVB). Resurseffektiva kretslopp 4.1 Andel projekt som lämnat in slutdokumentation för miljö 4.2 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav Högst 10 viktprocent vid ny- och tillbyggnad Högst 15 viktprocent vid ombyggnad Antal projekt för vilka slutdokumentation beräknas lämnas in fastställs utifrån SISAB:s projektlista. Projekt med en projektkostnad om >10 miljoner kronor ska lämna in slutdokumentation. Projektets miljösamordnare ansvarar för sammanställningen av slutdokumentation. Projekt som behöver mer tid för sammanställning får undantas till nästkommande år om så anses nödvändigt. Slutdokumentation ska dock senast sammanställas i samband med slutbesiktning. Avfallsstatistik från avslutade projekt granskas (projekt med en motiverad och godkänd avvikelse undantas). Se indikator 4.1. Med "ombyggnad" avses projekt med en projektkostnad om >10 miljoner kronor. Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Fastighetsavdelningen 1.4 Årlig energiproduktion baserad på solenergi Uppmätt energiproduktion från SISAB:s solcellsanläggningar. Energi & Installation Giftfritt Stockholm 1.5 Ta fram investeringsunderlag för, samt analys av, nya solcellsanläggningar 1.6 Växthusgaser från energianvändning Antalet framtagna investeringsunderlag med analys under året jämförs med årets målsättning. Växthusgasutsläpp (CO 2 e) beräknas utifrån SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) och emissionsfaktorer från Fortum och miljöförvaltningen. Energi & Installation 5.1 Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB). Andel avslutade projekt som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Mindre projekt som använder ramavtalad entreprenör ingår i uppföljningen genom att en samlad dokumentation för ramavtalet följs upp när avtalet avslutas (följs även upp årsvis). Fastighetsavdelningen Miljöanpassade transporter 2.1 Andel miljöbränsle i stadens etanol- och biogasfordon Samtliga fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (etanol och gas) ska tanka förnybart i så stor utsträckning som möjligt, minst till 85 procent baserat på ett halvår. Data om förbrukning kan hämtas från respektive drivmedelsleverantör. Ekonomi & Administration Kontorsservice 5.2 Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Av prioriterade avtal är det följande som upphandlas av SISAB: Städning på kontoret Klottersanering. I övrigt används stadens avtal. Ekonomi & Administration Kontorsservice Fastighetsavdelningen forts» 20 21

forts: Vem & hur? Indikator Metod Ansvarig avdelning & enhet Sund inomhusmiljö 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-undersökning Avser brukarnas svar på NKI-undersökningens fråga om hur man upplever lokalen och inomhusklimatet som helhet i skolan respektive förskolan. Fastighetsavdelningen 6.2 Andel godkända ventilationssystem i skollokaler 6.3 Andel förskolor och skolor med anmärkning om luftflöde eller buller som åtgärdats eller blivit föremål för tidsatt åtgärdsplan 6.4 Andel fastigheter med byggnader som understiger en radonhalt på 200 Bq/m3 luft 6.5 Andel nyproducerade byggnader som fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande 6.6 Andel projekt som lämnat in slutdokumentation för fuktsäkerhet 6.7 Andel ny-, till- och ombyggnadsprojekt som redovisar godkänd fuktsäkerhetsdokumentation 6.8 Andel ny och tillbyggnadsprojekt som registrerats för miljöcertifiering hos SGBC 6.9 Andel byggnader som är miljöklassade (certifierade) Enligt redovisning av obligatoriskventilationskontroll (OVK). Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVK-åtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal förskolor och skolor där ljudnivåer åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan efter anmärkning från Miljöförvaltningen Antal förskolor och skolor som fått anmärkning under året Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigheter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. SISAB:s Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet följer branschstandarden ByggaF. Antal projekt för vilka slutdokumentation beräknas lämnas in fastställs utifrån SISAB:s projektlista. Projekt som behöver mer tid för sammanställning får undantas till nästkommande år om så anses nödvändigt. Slutdokumentation ska dock senast sammanställas i samband med slutbesiktning. Fuktsäkerhetsdokumentation från avslutade projekt granskas. Se indikator 6.6. Godkänd fuktsäkerhetsdokumentation bedöms av SISAB:s byggtekniska specialister i samråd med projektets fuktsakkunnige i respektive projekt. Antal registrerade projekt hos SGBC (i systemet BGO, Building Green Online) jämförs med årets projekt som fått ett genomförandebeslut. Gäller bara vid kommunala hyresgäster och permanenta byggnader. Med "tillbyggnader" avses tillbyggnader med egna försörjningssystem. Andel miljöcertifierade byggnader jämfört med SISAB:s totala antal byggnader. Myndighet & Mark, Energi & Installation Myndighet & Mark, Energi & Installation Myndighet & Mark Fastighetsavdelningen 22 FOTO OMSLAG Mattias Södermark Kämpetorpsskolan, första spadtaget FOTO INLAGA Apelöga, Scandinav sid 19 Eric Claesson sid 2 Ingemark Edfalk, Skenbild produktion sid 4 7 Per Hanstorp, Scandinav sid 11 Ulrika Kestere, Scandinav sid 20 23 SISAB sid 13 Skanska sid 15 David Zanden, Scandinav sid 17 TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB januari 2018 ARTIKELNUMMER 15394 SISAB 2018-01

Box 47311, 100 74 Stockholm www.sisab.se skolfastigheter i stockholm ab är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. sisab har cirka 600 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,8 miljoner kvadratmeter, där ungefär tvåhundratusen barn, unga och vuxna vistas dagligen. Ytan motsvarar hela fem Gamla stan samlade i en och samma stad. vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. EN DEL AV STOCKHOLMS STAD