FRÅN MILJÖPROGRAM TILL MILJÖHANDLINGSPROGRAM FÖR EXPLOATERINGSKONTORET. Bilaga 7
|
|
- Rickard Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÅN MILJÖPROGRAM TILL MILJÖHANDLINGSPROGRAM FÖR EXPLOATERINGSKONTORET 1
2 Miljöprogram Stockholms miljöprogram har sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål för miljö. De sex inriktningsmålen är: 1. Hållbar energianvändning 2. Miljöanpassade transporter 3. Hållbar mark- och vattenanvändning 4. Resurseffektiva kretslopp 5. Giftfritt Stockholm 6. Sund inomhusmiljö 2
3 Utgångspunkter för exploateringskontorets miljöhandlingsprogram Syftet med miljöhandlingsprogrammet för exploateringskontoret är att säkerställa att kontorets arbete bedrivs i enlighet med miljöprogrammet Vid miljöprogramsperiodens slut ska exploateringskontorets arbete ha bidragit till att miljöprogrammets intentioner är uppfyllda. Miljöprogrammet omfattar totalt 6 huvudmål, 30 delmål och 40 indikatorer 5 huvudmål och 17 delmål relaterar till exploateringsnämndens verksamhet Exploateringsnämnden är samordningsansvarig för stadens uppföljning av tre delmål Miljöhandlingsprogrammet för exploateringskontoret : Innehåller olika förslag till åtgärder som bedöms bidra till att nå delmålen. Utgår från de miljömål som har relevans för exploateringsnämndens verksamhet och de miljömål där exploateringsnämnden har huvudansvaret för uppföljning av miljömål i miljöprogram Avser hela miljöprogramsperioden Ska stämmas av varje år i samband med verksamhetsberättelse. 3
4 Huvudmål: 1 Hållbar Energi Delmål: 1.1 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,3 ton per invånare till år För nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m2 och år med mål att nå 45 kwh/m2 och år 4
5 Delmål: 1.1. Staden ska verka för att utsläpp av växthusgaser minskar till högst 2.3 ton per invånare till år 2020 ExplK egna transporter sker primärt med kollektivtrafik, gång och cykel ExplK ska kommunicera den nyligen reviderade resepolicyn. Minska användningen av fossila bränslen i ExplK entreprenadarbeten. ExplK visar på möjligheten att nå lägre energi-användning än 55 kwh/m2 och år med sikte på 45 kwh/m2 och år ExplK bistår det pågående arbetet på TK med de gemensamma miljökraven avseende komplettering med klimatkrav för entreprenadupphandlingar. Uppdatera ExplK kravställande och rutiner. ExplK ska i miljöprofilprojekt Norra Djurgårdsstaden (NDS) utmana och testa förutsättningarna att nå 45 kwh/m2 och längre. ExplK ska i markanvisningstävlingar om kvalitet sträva efter att stadens krav på 55 kwh/m2 underskrids ExplK ska genom uppföljning, goda exempel och omvärldsbevakning utvärdera förutsättningarna för bredare implementering när miljöprogrammet löpt ut. 5
6 Delmål: 1.4 För nyproducerad byggnad, på en av stadens markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55kWh/m2 och år Ställa krav på byggherrar att nyproducerade byggnader, på av staden markanvisad fastighet, ska ha energianvändning på högst 55 kwh/m2 och år Ställa krav på byggherrar i avtal och följa upp efterlevnad. Ta in energimålen i samlat miljökravsdokument för Byggherrar* Öka motivation och kunskap genom erfarenhetsutbyte i bl.a. dialog med branschens aktörer * Alla miljömål som enligt miljöprogrammet ska vara styrande för byggherrarnas genomförande samlas i ett gemensamt pm s.k. miljökravsdokument för att tydliggöra och underlätta styrning och uppföljning 6
7 Huvudmål: 2 Miljöanpassade transporter Delmål*: 2.1 Biltrafiken ska minska 2.2 Stockholm ska ha frisk luft 2.3 Trafikbullret ska minska 2.4 Stadens gator ska bli mer attraktiva gång- och vistelsemiljöer 2.5 Fossil energi i transportsektorn ska minska * Miljöprogrammets förslag till åtgärder innebär att ExplK behöver arbeta med målet även om exploateringsnämnden inte är utpekat i alla mål. 7
8 Delmål: 2.1 Biltrafiken ska minska Planera för p-platser med målsättning att stödja gång- cykel och kollektivtrafikresande Tillämpa projektspecifika och gröna p- tal genom kravställande och uppföljning i ÖK om exploatering. Implementera rutin i kvalitetssystem för kravställande och uppföljning Planera för att prioritera kollektivtrafik, gång- och cykel Ta in gröna p-tal i samlat miljökravsdokument för Byggherrar* Utveckla rutin/vägledning för hur framkomlighetsstrategin, gångplan och cykelplan tillämpas i projekt på ExplK. Ta tillvara erfarenheterna från arbete i NDS med mobilitetsindex. * Alla miljömål som enligt miljöprogrammet ska vara styrande för byggherrarnas genomförande samlas i ett gemensamt pm s.k. miljökravsdokument för att tydliggöra och underlätta styrning och uppföljning 8
9 FORTSÄTTNING - Delmål: 2.1 Biltrafiken ska minska Planera för ICT* som stöd för att bl.a. minimera transporter Ge förutsättningar för att använda vattenvägar för transporter i vattennära projekt Ta tillvara och sprid erfarenheterna från forskningsoch innovationsprojekt, som tex CESC**, Optimas *** etc. Utveckla rutin och vägledning för hur vi ska planera för ICT* i våra exploateringsprojekt. Utifrån stadens projekt Smart och uppkopplad stad testa, demonstrera och lära om ICT* I vattennära projekt förbereda för och/eller utreda för angöringspunkter för pendeltrafik Utreda möjlighet till masstransporter på vatten i vattennära projekt Ta tillvara erfarenheter från NDS-klimatprojekt om sjötransporter för massor som startas under * ICT=Information and communications technology **CESC=Center for Sustainable Comunication ett forskningscenter på KTH som är finansierat av Vinnova *** Optimass - nationell plattform om jord och bergmaterial. I projektet Optimass utvecklas verktyg och lösningar för effektivare hantering av jord- och bergmaterial i samhällsbyggandet 9
10 Delmål: 2.3 Trafikbullret utomhus minskar och luftkvaliteten förbättras Planera in åtgärder som medverkar till att dämpa buller Planera för bra bygglogistik i projekt som innebär mycket logistik och samordning i genomförandet Implementera rutiner och stöd på ExplK för att tillämpa ekosystemtjänster i projekt bl.a. för att minska trafikbuller i olika miljöer Ta fram strategi och vägledning för planering och genomförande av åtgärder för bygglogistik. Använd NDS erfarenheter 10
11 Delmål: 2.4 Stadens gator ska bli mer attraktiva gång och vistelsemiljöer Planera för gator som är attraktiva gång och vistelsemiljöer Ta fram rutin och vägledning för tillämpning av Gata Stockholm när den är antagen. Hantera dagvatten som ett attraktivt element i staden enligt dagvattenstrategin. 11
12 Delmål 2.5 Fossil energi i transportsektorn ska minska Exploateringskontoret ska medverka till att erbjuda mark för drivmedelsstationer för förnybar energi. Inventera möjliga platser i dialog med miljöförvaltningen. Planera för att underlätta elbilsanvändning Ta fram vägledning för laddstolpar 12
13 Huvudmål: 3.0 Hållbar mark- och vattenanvändning Delmål*: 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas 3.2 God status ska uppnås i stadens alla vattenförekomster 3.3 Stadens vattenområden ska stärkas och utvecklas för både rekreation och biologisk mångfald 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald 3.6 Stockholmarna skall ha god tillgång till parker och natur med höga rekreationsoch naturvärden 3.7 Varje stadsdel ska planeras för god stadsmiljö * Miljöprogrammets förslag till åtgärder innebär att ExplK behöver jobba med målet även om ExplK inte är utpekat i alla mål. 13
14 Delmål: 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas Planera med hänsyn till klimatförändringar Värmeböljors negativa effekter på människors hälsa ska minimeras genom en ökad användning av stadsgrönska samt en genomtänkt stadsplanering. Utveckla vägledningar och rutiner som stödjer ExplK att ta hänsyn till översvämningsrisker i alla projekt Söka klimatinvesteringspengar för klimatanpassning. Öka kunskapen om att planera med hänsyn till klimatförändringar. Öka kunskapen om hur risken för värmeböljor bör hanteras i exploateringsprojekt. 14
15 Delmål: 3.2 God status ska uppnås i stadens vattenförekomster Exploateringskontorets arbete ska bidra till att staden uppnår miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster Planera för att exploateringsprojekt inte medverkar till att MKN överskrids Delta i stadens arbete med åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster och bidra till genomförande av åtgärder i lokala åtgärdsprogram. Utveckla rutiner för ExplK arbete med dagvatten Ta med kommande riktlinjer för dagvattenhantering på kvartersmark i samlat miljökravsdokument för Byggherrar* * Alla miljömål som enligt miljöprogrammet ska vara styrande för byggherrarnas genomförande samlas i ett gemensamt pm s.k. miljökravsdokument för att tydliggöra och underlätta styrning och uppföljning 15
16 3.3: Stadens vattenområden ska stärkas och utvecklas för både rekreation och biologisk mångfald ExplK ska planera för att ta tillvara och utveckla vattenområdenas kvaliteter för rekreation i vattennära projekt. ExplK utreder promenadstråk längs stränder och kajer i exploateringsprojekt. Se även åtgärder under
17 Delmål: 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö Exploateringskontoret ska planera för ekosystemtjänster Planera med hänsyn till biologisk mångfald* Öka och sprida kunskap om ekosystemtjänster (från bl.a. c/o City och andra projekt om ekosystemtjänster). ExplK använder verktyg (som t.ex. c/o City planeringsmodell) för att planera med ekosystemtjänster. Öka kunskapen om hur de gröna åtgärder som ExplK planerar och bygger fungerar kvalitativt och kvantitativt för brukarna ExplK använder grönytefaktor för kvartersmark som hjälpmedel i nyexploatering Utveckla tillämpbarheten av ekologiutredningar/naturvärdesinventer ingar för att bättre använda åtgärder för biologisk mångfald* *Biologisk mångfald - är livsmiljöer eller ekologiska samband som i sig inte är ekosystemtjänster - men dessa utgör stöd och förutsättningar för växt- och djurarter som levererar reglerande eller kulturella tjänster. 17
18 Delmål 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald ExplK ska göra relevant grönytekompensation vid ianspråktagande av mark i områden med ekologiska och rekreativa värden. Utveckla och tydligöra rutinerna för arbete med grönkompensation 18
19 Delmål: 3.6 Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och natur med höga rekreations- och naturvärden ExplK ska planera för att stockholmare ska ha nära till bra parker och naturområden när staden växer Planering av parker i stadsutvecklingsprojekt sker utifrån de 19 parkkvaliteter som är viktiga för stockholmarna Utveckla rutiner/verktyg som stöd för planering och genomförande av parkprojekt i stadsutvecklingsprojekt 19
20 Huvudmål: 4 Resurseffektiva kretslopp Delmål: 4.1 Stadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall 4.2 Avfall som uppkommer ska tas om hand resurseffektivt 4.3 Farligt avfall ska inte förekomma i hushållssoporna 20
21 Delmål: 4.1 Stadens verksamheter ska förebygga uppkomst av avfall ExplK ska utveckla strategi för masshantering för att hushålla med schaktmassor Utveckla vägledning och kravställande för att minimera masstransporter. Ta tillvara och sprid erfarenheterna från forsknings- och innovationsprojekt kopplade till masshantering. ExplK ska sträva efter högt återbruk av kontorsmöbler ExplK använder Stocket (dvs. Blocket) som utvecklats inom staden. ExplK egna avfall sorteras Motivera medarbetarna till ökad sortering av egna avfallet. Förbättra sortering av kontorets matavfall och förpackningar. 21
22 Delmål: 4.2 Avfall som uppkommer ska tas hand om resurseffektivt ExplK ska planera för effektiva och hållbara avfallsystem i exploateringsprojekt Öka kunskapen om god planering av hållbar avfallshantering (exempelvis sopsugssystem, åvs, återbruk). Ta tillvara erfarenheterna från NDS. 22
23 Huvudmål: 5 Giftfritt Stockholm Delmål: 5.2 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska 5.3 Användningen av byggoch anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska 5.4 Stadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska 23
24 Delmål: 5.3 Användningen av bygg och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska ExplK ska minska användningen av bygg och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen Fortsätta arbetet med BVB. Utveckla tillämpningen av BVB till att successivt omfatta alla nya projekt och att loggböcker över material överförs till anläggningsägaren i staden. Se över handböcker och styrdokument så att de överensstämmer med stadens krav om BVB Utbildningsinsatser internt och mot leverantörer och entreprenörer Ta med krav på användning av system för materialval i samlat miljökravsdokument för Byggherrar* * Alla miljömål som enligt miljöprogrammet ska vara styrande för byggherrarnas genomförande samlas i ett gemensamt pm s.k. miljökravsdokument för att tydliggöra och underlätta styrning och uppföljning 24
25 Delmål: 5.4 Stadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska Delmål: 5.2 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska Exploateringskontoret ska minska användningen av miljöoch hälsofarliga ämnen (innehållande utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen) i kontorets entreprenadarbeten. Ställa krav vid upphandling av entreprenader avseende de kemikalier som används i entreprenaden. Utveckla rutiner för uppföljning av ställda krav avseende kemikalier som används i entreprenaden. 25
26 Miljöprogram För ett hållbart växande Stockholm miljöprogrammets mål? Förbättrar arbetssätt och metoder för att styra och följa upp ExplK arbete utifrån miljömålen Öka kunskap internt och externt om stadens visioner och mål och hur ExplK tillsammans med andra aktörer kan driva och utveckla arbetet i exploateringsprojekt Utveckla exploateringskontorets innovationsförmåga målen? Utveckla och implementera verktyg för att effektivisera och kvalitetssäkra insamling och analys av miljödata. Ta tillvara erfarenheterna av NDS arbete med uppföljning och utveckling av hållbarhetsportal. Använda nätverk för att stödja och utveckla exploateringsarbetet Bygga kunskap i dialog med berörda aktörer Genom att använda miljöprogrammets och NDS utmaningar som fallstudier i Vinnovaprojekt Innovationsplattform Hållbara Stockholm utvecklas processer och verktyg som ökar ExplK innovationsförmåga 26
27 Uppföljning av mål där exploateringsnämnden är samordningsansvarig Mål där ExplK ansvarar för stadens samlade uppföljning av målet 1.4 FÖR NYPRODUCERAD BYGGNAD, PÅ AV STADEN MARKANVISAD FASTIGHET, SKA ENERGIANVÄNDNINGEN VARA HÖGST 55 KWH/M2 OCH ÅR 3.3 STADENS VATTENOMRÅDEN SKA STÄRKAS OCH UTVECKLAS FÖR BÅDE REKREATION OCH BIOLOGISK MÅNGFALD 5.3 ANVÄNDNINGEN AV BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVAROR SOM INNEHÅLLER MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA ÄMNEN SKA MINSKA Indikator Energianvändning i nyproducerade byggnader (kwh/m2 och år) Andel badplatser med bra badvattenkvalitet Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) eller därmed jämförliga system Hur sker uppföljningen Uppföljning av projekt vid tre tillfällen under exploateringsprojektet två uppföljningar av beräknad energianvändning och en slutlig av uppmätt energianvändning. Uppmätta värden för kraven från 2012 finns tidigast ca Mäta andel badplatser med bra badvattenkvalitet tillsammans med miljöförvaltningen. Metod ska utvecklas Mäta andel anläggningsentreprenader som använder BVB eller jämförligt system. Metod ska utvecklas 27
28 Uppföljning av mål där exploateringsnämnden har genomförandeansvar Mål där ExplK behöver uppföljning för egenkontroll respektive för inrapportering av uppgifter till uppföljningsansvarige Indikator Hur sker uppföljningen Delmål 2.1 Biltrafiken ska minska Andel överenskommelser med bestämmelser om gröna p-tal Utfall kan tidigast bli ca 2018/2019 Delmål 3.2 God status ska uppnås i stadens vattenförekomster Andel överenskommelser riktlinjer för dagvattenhantering på kvartersmark som klarar riktlinjerna Metod ska utvecklas Delmål 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö Andel markanvisningar mark där grönytefaktor för kvartersmark är ett krav. Metod ska utvecklas Andel överenskommelser med krav om GYF för kvartersmark som klarar kravnivån Delmål 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald Andel exploateringsprojekt som gör relevant grönytekompensation vid ianspråktagande av mark i områden med ekologiska och rekreativa värden Metod ska förbättras och utvecklas Delmål 5.3 Användningen av bygg och anläggningsvaror som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen ska minska Andel byggherrar som redovisar att de har haft kontroll och dokumentation av byggmaterial Metod ska utvecklas Delmål 5.3 Användningen av bygg och anläggningsvaror som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen ska minska Indikator utvecklas Metod ska utvecklas 28
29 Uppföljning - generellt av miljöhandlingsprogrammet Generell uppföljning av miljöhandlingsprogrammet och de mål där exploateringsnämnden har ett genomförandeansvar Uppföljning av miljöhandlingsprogrammet görs årligen i samband med verksamhetsberättelsen. Uppföljningen är i huvudsak aktivitetsbeskrivande ExplK redovisar aktiviteter i VB. 29
FRÅN MILJÖPROGRAM TILL MILJÖHANDLINGSPROGRAM FÖR EXPLOATERINGSKONTORET TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016
FRÅN MILJÖPROGRAM TILL MILJÖHANDLINGSPROGRAM FÖR EXPLOATERINGSKONTORET TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Uppföljning exploateringskontorets miljöhandlingsprogram för 2016 Syftet med miljöhandlingsprogrammet
1.1. Dnr Sida 1 (5) Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa
Sida 1 (5) 1.1 Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider". Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Stockholms miljöprogram
Älvsjö stadsdelsförvaltning HR och extern service Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-01-14 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2016-02-04 Stockholms miljöprogram 2016-2019
Stockholms miljöprogram
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2016-01-13 Handläggare Mats Christenson Telefon: 08-508 12 201 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Stockholms
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
MILJÖ- OCH KLIMATAMBITIONER I STADSUTVECKLINGEN I NACKA
STRATEGI MILJÖ- OCH KLIMATAMBITIONER I STADSUTVECKLINGEN I NACKA Dokumentets syfte Syftet med strategin är att samla kommunens ambition när det gäller miljö- och klimatarbete i stadsutvecklingen i hela
Miljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Utlys klimatnödläge i Stockholms stad
Sida 1 (4) 2019-09-06 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 0850815039 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2019-09-26 Utlys klimatnödläge i Stockholms stad Svar på medborgarförslag Förslag till beslut Stadsdelsnämnden
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015
Sida 1 (5) 2013-08-29 Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Utbildningsnämndens övergripande miljömål Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Samtliga nämndens
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Stockholms miljöprogram Remissvar.
Dnr 1.6-484/2015 2016-01-20 Sida 1 (7) Handläggare Johanna Wikander Telefon: 08-508 269 07 johanna.wikander@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2016-02-12 Stockholms miljöprogram 2016-2019. Remissvar.
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016
Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Dnr Sida 1 (5) 2018-05-16 Handläggare Frida Nordström 08-508 876 16 Till Exploateringsnämnden 2018-08-23 Ekologisk kompensation. Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Bilaga 1. Stockholms stads miljöprogram
Bilaga 1 Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 1 Stockholms miljöprogram 2016-2019 har tagits fram av: en arbetsgrupp bestående av Gustaf Landahl, stadsledningskontoret projektledare; Linda Persson,
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag
Stockholms stads miljöprogram
Stockholms stads miljöprogram 2016 2019 stockholm.se 2016-2019 har tagits fram av: en arbetsgrupp bestående av Gustaf Landahl, stadsledningskontoret projektledare; Linda Persson, stadsledningskontoret;
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad
Norra Djurgårdsstaden Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN INDUSTRIMARK SKA BLI HÅLLBAR LEVANDE STADSDEL 2010 Gasverksområde Värtaverket Färje- och kryssningshamn Containerhamn
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret
Nytt program för upphandling och inköp Stefan Nordin stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Nytt program för upphandling och inköp Program ersätter policy i enlighet med staden intention att
Uppföljning av aktiviteter i miljöhandlingsplan
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Bilaga till miljöhandlingsplan Sida 1 (7) 2014-02-13 av aktiviteter i miljöhandlingsplan 2014-2015 I Skarpnäcks stadsdelsnämnds miljöhandlingsplan
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand
INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet KVALITETSPROGRAM Dalbostrand Inledning Växjö, Europas grönaste stad, ska vara en ledande miljökommun. Alla delar av vår verksamhet
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Grönare Stockholm Riktlinjer för. planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och. naturområden
Avdelningen för ekonomi, stadsmiljö och strategi Sida 1 (9) 2016-10-24 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Jan Ekman 08 508 18 033 Till Farsta stadsdelsnämnd 2016-11-15 Grönare Stockholm Riktlinjer
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2019-04-04 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss
Dnr Sida 1 (8) 2017-09-11 Handläggare Sofie Pandis Iveroth 08-508 26 666 Till Exploateringsnämnden 2017-10-12 Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss Förslag till beslut 1. Anse remissen
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
Bilaga 2 Miljöhänsyn. Innehåll
Bilaga 2 - Miljöhänsyn Sida 1 (9) Bilaga 2 Miljöhänsyn Miljöhänsyn är ett vitt begrepp som används för att definiera olika former av krav och hänsyn inom miljöområdet exempelvis energianvändning, klimatpåverkan
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
SnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Stockholms miljöprogram 2016-2019
Stockholms miljöprogram 2016-2019 1 Stockholms miljöprogram 2016-2019 har tagits fram av: en arbetsgrupp bestående av Gustaf Landahl, stadsledningskontoret projektledare; Linda Persson, stadsledningskontoret;
Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet
Klimat- och miljöpolitiskt program Handikapprådet 2017-01-31 Uppdraget Samlande och övergripande program Underlag i verksamhetsplanering och budget- och investeringsprojekt. Tydliggöra ansvaret för kommunens
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad
Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2
REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE
REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Grönare Stockholm Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-31 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-11-15 p. 14 Grönare Stockholm Riktlinjer
Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svar på remiss från
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass
Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass 2012-05-07 VISION NDS - en miljöstadsdel i världsklass Klimat ÖVERGRIPANDE MÅL Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet FOKUSOMRÅDEN
Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Klimat- och miljöhandlingsplan
Bilaga 14 Sida 1 (17) Klimat- och miljöhandlingsplan 2017-2019 Bakgrund Stockholms reviderade miljöprogram gäller för 2016 2019. Programmet är ett kommunövergripande styrdokument som bryter ned kommunfullmäktiges
R V SVAB:1. Stockholm Vatten och Avfall AB
SVAB:1 Stockholm Vatten och Avfall AB Bolagets mål och uppgifter Bolaget ska med fortsatt tydlig miljöprofil säkerställa leverans av hälsosamt och gott vatten till hushåll och verksamheter i Stockholm
KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196
KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning
Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr 2017-11-13 Sida 1 (5) Handläggare Tomas Nitzelius 08-508 260 42 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering Förslag till beslut
Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala
Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen
Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Exploateringskontorets miljöhandlingsprogram 2009
Exploateringskontorets miljöhandlingsprogram 2009 1 (23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...4 2 MILJÖMÅL - ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR OCH VAL AV FÖRNYBARA ENERGISLAG I NYBYGGNADSPROJEKT...5 2.1 AKTIVITET
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Klimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden
Dnr Sida 1 (7) 2017-04-20 Handläggare Magdalena Möne 08-508 262 47 Till Trafiknämnden 2017-05-18 Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Klimat och Miljöhandlingsplan 2016
Sida 1 (18) Miljöhandlingsplan 2016 Klimat och Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Stockholms reviderade miljöprogram gäller för 2016 2019. Programmet är ett kommunövergripande styrdokument som bryter ned
Bullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer