Förskoleenkäten 2017 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2017 Förskoleförvaltningen Datum: Dnr: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2017-05-29 FSKF-2017-1007 Charlotte Larsson Förskoleförvaltningen Utvärdering och myndighet

Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Enkäten... 3 Svarsfrekvens... 3 Resultat... 3 Övergripande resultat 2017... 3 Kön... 4 Ålder... 4 Förskolornas storlek... 5 Andel förskollärare... 6 Helhetsomdöme... 8 Vårdnadshavarnas kommentarer... 9 Diskussion... 10 Enkätundersökningens resultat i diagramform... 12 Trygghet...12 Utveckling och lärande...13 Trivsel...14 Självuppfattning...15 Relation till andra barn...16 Delaktighet och inflytande...17 Personalens relation till barnen...18 Personalens relation till vårdnadshavarna...19 Informationen till vårdnadshavarna...20 Utvecklingssamtalet...21 Metod och utförande... 22 Enkätfrågornas utformning...22 Enkätens respondenter...22 Datainsamling...22 Skillnader i svarsfrekvens...22 Förteckning över bilagor... 23 2

Inledning Föreliggande rapport är en redogörelse för resultatet av 2017 års förskoleenkät. Förskoleenkäten genomförs för femte året på rad, med samma frågeställningar riktade till vårdnadshavare med barn i Malmös förskolor. Förskoleenkäten genomförs av enheten för utvärdering och myndighet vid förskoleförvaltningens kvalitets- och myndighetsavdelning. Syfte Syftet med enkäten är att ge en övergripande bild av hur vårdnadshavare upplever sina barns förskola. Enkätundersökningen avser att ge förskoleförvaltningen underlag för analys, från enhetsnivå till övergripande nivå, och är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Enkäten Enkäten består av ett 40-tal påståenden som berör olika områden som förskolans läroplan beskriver; Trygghet, Utveckling och lärande, Trivsel, Självuppfattning, Relation till andra barn, Delaktighet och inflytande, Personalens relation till barnen, Personalens relation till vårdnadshavarna, Informationen till vårdnadshavarna samt Utvecklingssamtalet. Enkäten avslutas av följande två påståenden; Utifrån helheten sett är jag nöjd med kvalitén i mitt barns förskola och Jag skulle rekommendera mitt barns förskola till en annan förälder. Vårdnadshavarna ombeds ta ställning till undersökningens påståenden och svara enligt svarsskalan: 1. Stämmer inte alls 2. 3. 4. 5. Stämmer helt 6. Vet inte 1 De vårdnadshavare som besvarar enkäten via webben kan avslutningsvis lämna kommentarer och förslag till förbättringar i fritext till sin förskola. För en mer ingående genomgång av enkätens utformning samt av metod och utförande, se avslutande avsnitt (Metod och utförande). Svarsfrekvens 20 108 pappersenkäter distribuerades till vårdnadshavare med barn i kommunal och fristående förskola och slutligt antal svarande blev 10 635. Detta ger en svarsfrekvens på totalt 53 % (53 % för de kommunala förskolorna och 55 % för de fristående), vilket är lägre än tidigare års svarsfrekvenser som låg på 55 % 2016 och på 60 % både 2015 och 2014. Resultat Resultaten nedan avser de kommunala förskolorna. Under rubriken Enkätundersökningens resultat i diagramform åskådliggörs dessutom svaren för varje delfråga (både för 2017 och 2016) med ett diagram tillsammas med en beskrivande text. För resultat för de fristående verksamheterna, samt ytterligare presentation av enkätundersökningens resultat i relation till tidigare år, se bilagor. Övergripande resultat 2017 Mellan 2013 och 2017 då enkäten genomförts har inga avsevärda förändringar kunnat utläsas i resultaten utan de överensstämmer generellt sett mellan åren. I 2017 års svar finns dock en övergripande tendens till en liten minskning av andelen vårdnadshavare som instämmer helt i de olika påståendena (svarsalternativ 5). Det går inte att urskilja något lika tydligt mönster när det gäller vilka andra svarsalternativ som istället ökar. 1 För ett antal av enkätens påståenden finns inte Vet inte med som ett möjligt svarsalternativ. Bedömningen är att vårdnadshavarna ska kunna avge ett säkert svar på dessa påståenden. 3

Precis som tidigare år instämmer dock en övervägande andel vårdnadshavare i de flesta påståendena (det vill säga väljer något av svarsalternativer 4 eller 5). Samtidigt finns också skillnader vad gäller grad av instämmande mellan frågeområdena. I likhet med tidigare års enkäter får framför allt frågorna kring barnets Trygghet och Trivsel högst andel instämmande vårdnadshavare i 2017 års enkät. Dessa frågor handlar till exempel om barnets trygghet med personalen, med andra barn och i lokalerna, och om barnet har roligt på förskolan, har kompisar och får möjlighet att leka med andra barn. Detta är också några av de områden som får lägst andel Vet inte på påståendena. Samma svarsmönster kan även ses för en del andra frågor, till exempel att barnet lär sig nya saker, lär sig följa regler, samt att personalen bemöter vårdnadshavaren på ett respektfullt sätt, har god kunskap om barnets utveckling (vid utvecklingssamtalet) och i viss mån även när det gäller påståendet att personalen skapar en varm atmosfär. Jämfört med övriga frågeområden finns det vissa påståenden kopplat till bland annat Utveckling och lärande som liksom tidigare år får en betydligt lägre andel vårdnadshavare som instämmer (anger svarsalternativ 4 och 5) kombinerat med en hög andel som uppger Vet inte. Detta gäller frågorna kring matematik och naturvetenskap samt frågorna om att barnet blir medveten om sina kompetenser, får möjlighet att utveckla det han/hon är bra på, får möjlighet att utveckla sitt självförtroende och får lära sig att lösa konflikter med andra barn. Även frågorna kring barns medbestämmande överlag får en låg andel som instämmer i kombination med en relativt hög andel som svarar Vet inte. Framför allt gäller det påståendena om att mitt barn får komma till tals och att mitt barn får vara med och bestämma vad barnen gör på förskolan. Det sistnämnda påståendet har i likhet med tidigare år dessutom den lägsta andelen som instämmer och den högsta andelen Vet inte av samtliga påståenden i enkäten. Kön Svarsmönstret gällande vårdnadshavare till flickor respektive pojkar uppvisar små men konsistenta skillnader. På flera frågeområden svarar vårdnadshavare till pojkar i lägre grad att de instämmer helt i påståendena jämfört med vårdnadshavare till flickor. Detta mönster har även kunnat ses tidigare år men jämför man med 2016 års resultat tycks könsskillnaderna i årets svar ha minskat något. Könskillnaderna, som varierar mellan 0,9 och 5,1 procentenheter, kan framför allt ses på de fem första frågeområdena (med undantag för om personalen bemöter varje barn utifrån barnets individuella förutsättningar) med de största skillnaderna för påståendena om att barnet: känner sig tryggt med andra barn på förskolan lär sig nya saker utvecklar sitt språk har roligt på förskolan har kompisar på förskolan lär sig vara självständig lär sig ta ansvar Inom andra områden, såsom personalens relation (fråga 6) och information till vårdnadshavare (fråga 7), föreligger däremot inte några könsskillnader. Inga skillnader ses heller när det gäller huruvida man blivit erbjuden utvecklingssamtal. En lite lägre andel vårdnadshavare till pojkar (1,2 procentenheter) jämfört med vårdnadshavare till flickor, anger att de deltagit i ett utvecklingssamtal det senaste året men denna skillnad kan bero på slumpen. Ålder Till viss del verkar barnets ålder ha betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av förskolan. Det gäller särskilt påståendena om att barnet känner sig tryggt på förskolan rent allmänt samt i lokalerna och närmiljön, med vilka vårdnadshavarna instämmer i högre grad ju äldre deras barn är. När det gäller utveckling och lärande är ett positivt samband med ålder tydligast när det gäller påståendet om att barnet lär sig matematiska begrepp och utvecklar intresse för naturkunskap. Även vårdnadshavarnas inställning till frågor kopplade till barnets sociala situation och utveckling på förskolan tycks till viss del påverkas i positiv riktning av barnets stigande ålder (t.ex. om barnet har kompisar på förskolan och om de lär sig ta ansvar, visa hänsyn och samarbeta med andra barn), liksom om barnet får komma till tals och får vara med och bestämma vad de ska göra på förskolan. 4

Andelen vårdnadshavare som uppger att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal, samt andelen som anger att de deltagit på ett sådant, ökar också tydligt med barnets ålder. Av vårdnadshavare till barn födda 2015 uppger t.ex. 48 % att de blivit erbjudna ett sådant samtal, jämfört med 72-88 % för de med äldre barn. Överlag tycks även barnets ålder inverka på vårdnadshavarna när det gäller i vilken grad de svarar Vet inte på de olika frågorna ju yngre barn man har på förskola desto högre grad av osäkerhet. Förskolornas storlek Med utgångspunkt i frågeställningen om förskolornas storlek generellt sett kan ha betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av den, har en fördjupad analys gjorts av enkätsvaren relaterat till antalet inskrivna barn vid förskolan då enkäten skickades ut. Analysen visar att det inte går att utläsa några generella samband mellan förskolans storlek och vårdnadshavarnas svar; det finns således såväl små, medelstora som stora förskolor med högre medelvärden än genomsnittet och samma förhållande gäller förskolor med lägre medelvärden än genomsnittet. Undantagen är påståendena om vårdnadshavarens barn känner sig trygg i förskolans lokaler respektive närområde, men effekten av förskolans storlek på dessa frågor är relativt liten (se Figur 1 och 2). Figur 1. Barnens trygghet i förskolans lokaler, relaterat till förskolans storlek. 5

Figur 1. Barnens trygghet i förskolans närmiljö, relaterat till förskolans storlek. Andel förskollärare En analys av svarsfördelningen i enkäten har gjorts utifrån andel förskollärare (av den pedagogiska personalen) på förskolorna. Detta för att se om det finns ett samband mellan vårdnadshavarens upplevelse av verksamheten och andelen förskollärare på förskolan, då denna yrkeskategori har ett särskilt ansvar enligt läroplanen. För nästan samtliga frågor i enkäten visar analysen ett tydligt positivt samband mellan andelen förskollärare på förskolan och i vilken grad vårdnadshavarna där instämmer med påståendena. Det starkaste sambandet kan ses för Utifrån helheten sett är jag nöjd med kvalitén i mitt barns förskola och Jag skulle rekommendera mitt barns förskola till en annan förälder (se Figur 3 och 4). De påstående som inte är associerade till andel förskollärare är följande: Personalen på förskolan låter dig påverka vad som händer på förskolan Personalen på förskolan låter dig delta i förskolans aktiviteter Personalen på förskolan informerar om hur mitt barn lär Har du under det senaste året (januari 2016-januari 2017) varit på ett (sådant) utvecklingssamtal? Personalen hade god kunskap om ditt barns utveckling (på utvecklingssamtalet) Du kunde påverka saker som du tycker är viktiga för ditt barn (på utvecklingssamtalet) 6

Figur 3. Vårdnadshavarnas helhetsbedömning av förskolans kvalitet, kopplat till andelen förskollärare. Figur 4. Vårdnadshavarnas benägenhet att rekommendera barnets förskola till annan förälder, kopplat till andelen förskollärare. 7

Helhetsomdöme Svarsfördelningen för de två påståendena som kan ses som en helhetsbedömning av hur man som förälder upplever sitt barns förskola (fråga 11a och 11b), visas i diagram 6. Liksom tidigare år väljer en majoritet av respondenterna svarsalternativ 4 eller 5 på dessa påståenden men i likhet med det övergripande svarsmönstret är andelen något lägre för årets resultat. Framförallt påståendet Utifrån helheten sett är jag nöjd med kvalitén på mitt barns förskola (fråga 11a), är i hög grad positivt kopplat till övriga påståenden i enkäten, vilket betyder att i ju högre grad man instämmer med fråga 11a desto mer benägen är man att även instämma med övriga frågor. Det starkaste sambandet kan ses till de olika påståendena om information till vårdnadshavarna (fråga 7) samt till påståendet om att personalen bemöter varje barn utifrån barnets individuella förutsättningar (fråga 5b). När man tittar specifikt på de 10% av vårdnadshavarna som är minst nöjda med kvalitén på förskolan (de som väljer svarsalternativ 1 eller 2 i 11a), instämmer de i lägst grad, framför allt när det gäller de påståenden som handlar om lärande och utveckling (hela fråga 2 samt 3i), delaktighet och inflytande (hela fråga 4) personalens relation till både barn (5a och 5b)) och vårdnadshavare (6b och c), samt personalens information till vårdnadshavarna (fråga 7). Denna grupp anser sig även i lägre utsträckning ha blivit erbjudna utvecklingssamtal jämfört med de vårdnadshavare som är mer nöjda med kvalitén och de anger även i lägre utsträckning att de deltagit i utvecklingssamtal. Detta svarsmönster sågs även tidigare år. Figur 5. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. 8

Vårdnadshavarnas kommentarer De vårdnadshavare som väljer att besvara enkäten digitalt har möjlighet att lämna en kommentar i slutet av enkäten. Totalt 1446 vårdnadshavare med barn i kommunala förskolor valde i år att lämna en kommentar. De ämnen som tas upp är till stora delar samma som föregående år. De två vanligaste typerna av kommentarer är dels att personalomsättningen upplevs vara för hög, dels att vårdnadshavarna inte upplever att de får tillräckligt med information. Den höga personalomsättningen, där vårdnadshavare och barn hela tiden möts av ny personal, tas upp i flera fall och många menar att det skapar en otrygghet och att det kan försvåra en långsiktighet i relationerna mellan barnen och personalen. Många kommenterar också det stora antalet vikarier som finns i verksamheten. Vårdnadshavarna önskar mer information, framför allt om barnets lärande och utveckling och mer generell information om vad som händer på förskolan i övrigt och inte enbart om barnets dagliga situation på förskolan (mat, sömn, aktiviteter). Många tycker att det är tråkigt att de ska behöva fråga personalen hela tiden, att personalen aldrig spontant berättar hur dagen varit för deras barn. Några vårdnadshavare föreslår att man använder olika digitala verktyg för informationsspridning, t.ex. olika appar, bloggar m.m. Vårdnadshavare ger uttryck för att deras osäkerhet och bristande kännedom om frågeområdena innebär att de svarar Vet inte på alltför många frågor. Relativt många önskar mer utevistelse, mer genomtänkt verksamhet utifrån ett genusperspektiv eller har synpunkter på måltiderna (specialkost, minska sockret etc.). Precis som vid tidigare enkäter menar många att barngrupperna är för stora, pedagogerna är för få och att det är en generell brist på resurser. En del lokaler och utemiljöer anses slitna/i dåligt skick och i stort behov av renovering. Utöver de kommentarer som berör brister och utvecklingsområden lämnas även en hel del kommentarer som ger beröm till pedagogerna, att de gör ett fantastiskt arbete och att barnen tycker om dem. 9

Diskussion Förskoleenkäten är ett viktigt verktyg för att kunna fånga vårdnadshavares bild av förskoleverksamheten Resultatet utgör ett av flera underlag i det systematiska kvalitetssarbetet som sker, inte bara på övergripande nivå utan även på enhetsnivå då varje förskola får ta del av en rapport med sammanställt resultat för den egna förskolan (med möjlighet att även få resultat på avdelningsnivå). Syfte är att ge förskolorna en så bra bild som möjligt av sina respektive vårdnadshavares synpunkter och därmed möjlighet att möta upp dessa och utveckla verksamheten. De övergripande slutsatser som kan utläsas av hela materialet och som presenteras i föreliggande rapport är ett komplement till analyserna på enhetsnivå, samtidigt som det ger en bild på huvudmannanivå av vårdnadshavarnas generella uppfattning om förskolans verksamhet. Förskoleenkätens övergripande resultat visar att vårdnadshavarna i hög grad uppfattar att deras barn är trygga och trivs i förskolan, vilket speglar en bild av att vårdnadshavaren upplever att förskolans verksamhet säkerställer grundläggande behov kring omsorg och trygghet. Detta resultat kan jämföras med vårdnadshavarnas uppfattning i frågor kopplade till området Utveckling och lärande, där en betydligt lägre andel vårdnadshavare instämmer samt en hög andel uppger Vet inte. Dessa resultat, som har följt samma mönster sedan 2013, skulle kunna tyda på att frågorna inom områdena Trygghet och Trivsel (som traditionellt kopplas ihop med förskolan och dess verksamhet) är lättare för vårdnadshavarna att förhålla sig till och ha en uppfattning om än andra områden, såsom hur förskolan arbetar med naturvetenskap och matematik. Avdelningen för kvalitet och myndighet har med anledning av dessa resultat påbörjat planeringen av en fördjupad analys av framgångsfaktorer på förskolor som har en högre andel vårdnadshavare som instämmer i påståendena kring Utveckling och lärande. Detta ämnas också följas upp i lägesbedömningen under hösten 2017. Den tydligaste förändringen jämfört med tidigare års enkätresultat är att andelen vårdnadshavare som helt instämmer med påståendena (anger svarsalternativ 5) över lag minskar. Minskningen är inte stor (vanligen mellan 1-2 procentenheter) men den är konsistent och ses för i stort sett alla frågor (till skillnad från tidigare års marginella förändringar som var av mer slumpmässig karaktär). Möjliga orsaker till dessa övergripande förändringar är inte klarlagda. Kommande års förskoleenkäter kommer dock att visa om de bottnar i en mer bestående nedåtgående trend eller om det endast rör sig om en tillfällig nedgång. Några frågor i årets förskoleenkät utmärker sig med en hög andel vårdnadshavare som svarar Vet inte. Särskilt tydligt är detta inom området kring delaktighet och inflytande; Mitt barn får komma till tals på förskolan (23 %) och Mitt barn får vara med och bestämma vad barnen ska göra på förskolan (35 %) samt personalens relation till barnen; Personalen ger flickor och pojkar samma möjligheter att utvecklas (25 %). Dessa resultat kan ha olika förklaringar. De kan exempelvis bero på frågornas natur i relation till barnens ålder då vi ser att vårdnadshavare till yngre barn tenderar att svara Vet inte i högre utsträckning, åtminstone på de två frågorna om delaktighet och inflytande. Andra möjliga förklaringsgrunder skulle kunna vara osäkerhet hos vårdnadshavarna om frågornas innebörd, bristande information om barnets situation på förskolan från personalens sida eller vårdnadshavarens kunskaper och förväntningar inom frågeområdet. Detta bekräftas delvis av de kommentarer som flera vårdnadshavare lämnat (se avsnitt Vårdnadshavarnas kommentarer) där de lyfter just känslan av osäkerhet och bristande kännedom angående flera frågeområden, och hur det bidrar till att de svarar Vet inte på många frågor. Analyser av svaren på de olika enkätfrågorna i relation till storleken på förskolorna visar generellt sett inte på något samband. De enda undantagen kan ses beträffande barnets känsla av trygghet i förskolans lokaler respektive närområde, där vårdnadshavarna i lägre grad instämmer med att barnen är trygga ju större förskolan är. Däremot tycks andelen förskollärare spela roll för vårdnadshavares värdering av sina barns förskola då vårdnadshavarna instämmer i högre grad på den absoluta majoriteten av påståendena ju högre andel förskollärare det finns på barnens förskola. Detta fynd belyser värdet av förskollärarnas kompetens och betonar vikten av att förskoleförvaltningen fortsätter verka för en ökad, och jämlikare fördelad, andel förskollärare på kommunens förskolor. Liksom tidigare år går det att skönja en liten men konsistent skillnad i hur vårdnadshavare till pojkar respektive flickor svarar. Generellt sett är vårdnadshavare till pojkar något mindre nöjda men intressant nog ser man ingen skillnad i hur vårdnadshavarna svarar på frågan som rör huruvida personalen på förskolan ger pojkar och flickor samma möjlighet att utvecklas. 10

Svarsfrekvensen för årets enkät var 53 % för de kommunala förskolorna. Förra året låg svarsfrekvensen på 55 % och det har således skett en marginell sänkning. För enkäterna under åren 2014 och 2015 låg dock svarsfrekvenserna på 60 % och orsaken till de senaste två årens försämring är inte känd. Förfaringssättet har varit detsamma med flera påminnelser till respondenterna och även till förskolechefer för att få dem att förankra värdet av ett högt deltagarantal till personalen på förskolorna som i sin tur ska uppmuntra vårdnadshavarna att svara. Även detta år har förskolorna med en historia av lågt deltagarantal distribuerat enkäterna till vårdnadshavarna istället för att enkäten skickats med post hem till dem. En tänkbar förklaring till att svarsfrekvensen ändå fortsätter att sjunka skulle kunna vara att vårdnadshavare till äldre barn som redan svarat på en förskoleenkät vid flera tillfällen tidigare, inte längre känner sig lika motiverade att svara. När man tittar på svarsfrekvensen uppdelat på barnens födelseår finns det dock inget som tyder på att så skulle vara fallet. Fördjupad statistisk bortfallsanalys samt samtal med förskolechefer och annan personal på förskolor med hög svarsfrekvens, skulle eventuellt kunna bidra med mer belysande information. Avdelningen för kvalitet och myndighet kommer även att undersöka om förskolorna är i behov av stöd när det gäller strategier för återkoppling av enkätresultat och åtgärder till vårdnadshavarna för att på så vis öka medvetenheten hos vårdnadshavarna om att deras svar har betydelse i förskolornas utvecklingsarbete. 11

Enkätundersökningens resultat i diagramform Enkätsvaren presenteras utifrån enkätens olika områden: Trygghet, Utveckling och lärande, Trivsel, Självuppfattning, Relation till andra barn, Delaktighet och inflytande, Personalens relation till barnen, Personalens relation till vårdnadshavarna, Informationen till vårdnadshavarna samt Utvecklingssamtalet. Resultatet presenteras i diagramform, tillsammans med resultatet från 2016 års enkät och med kortare kommentarer. På grund av decimalavrundningen kan enstaka staplar i något diagram sammanräknat blir något mer/mindre än 100 procent. Trygghet 8 kap. 2 Skollagen: Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Figur 6. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Inom området Trygghet instämmer en hög andel av vårdnadshavarna i att barnet känner sig tryggt på förskolan, med andra barn, med personalen, i lokaler och i närmiljön. Förändringarna mellan 2016 och 2017 är marginella. Även om frågeområdet präglas av en hög grad av instämmande finns det en del vårdnadshavare som inte instämmer/svarar Vet inte på frågorna inom området. Exempelvis är det totalt 13 % som svarar Vet inte eller 1-2 på frågan om trygghet i förskolans närmiljö. 12

Utveckling och lärande Lpfö 98 p. 2.2: Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Figur 7. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Figur 8. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. 13

Inom området Utveckling och lärande ses genomgående att andelen vårdnadshavare som instämmer helt minskar med en till två procentenheter per påstående i jämförelse med 2016 års resultat. Samtidigt ökar andelen vårdnadshavare som svarar Vet inte när det gäller frågorna som handlar om huruvida barnen lär sig matematiska begrepp och utvecklar sitt intresse för naturvetenskap, samt får möjlighet att utveckla det han/hon är bra på och sitt självförtroende. När det gäller frågorna om barnet lär sig nya saker, lär sig förstå saker bättre samt utvecklar sitt språk, är det istället andelen som anger svarsalternativ 4 som ökar något jämfört med 2016. Trivsel Lpfö p. 1: Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Figur 9. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Även om en viss minskning kan ses jämfört med tidigare år, är påståendena om Trivsel och trygghet det huvudområde som fortfarande får högst andel vårdnadshavare som svarar Stämmer helt. 14

Självuppfattning Lpfö p. 1: Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Figur 10. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Inom området Självuppfattning minskar också andelen vårdnadshavare som instämmer helt; istället är det andelen som anger svarsalternativ 4 som ökar något, liksom andelen som anger Vet inte. 15

Relation till andra barn Lpfö p.1: Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Figur 11. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Inom området Relation till andra barn instämmer liksom tidigare år ca 80 % (svarar 4 eller 5) av vårdnadshavarna i påståendena om att barnet lär sig visa hänsyn mot andra barn respektive samarbeta med andra barn. En betydligt lägre andel ca 65 % av vårdnadshavarna instämmer på frågan om barnet lär sig lösa konflikter med andra barn och det föreligger även en betydligt större osäkerhet jämfört med de andra två frågorna då nästan 20 % svarar Vet inte. 16

Delaktighet och inflytande Lpfö p. 2.3: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Figur 12. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. I likhet med tidigare år är Delaktighet och inflytande generellt sett det område som visar på störst andel vårdnadshavare som svarar Vet inte. Detta gäller i synnerhet frågan om mitt får vara med och bestämma vad barnen ska göra på förskolan. I förra årets resultat hade andelen Vet inte på ovanstående frågor sjunkit något i jämförelse med 2015 års resultat och andelen som instämde hade istället ökat. För 2017 är förändringen dock den motsatta och resultatet är mycket likt det som sågs för två år sedan (2015). 17

Personalens relation till barnen Lpfö p.1: I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Figur 13. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Resultaten gällande Personalens relation till barnen ger ingen entydig helhetsbild av frågeområdet. Mest positiva är vårdnadshavarna till påståendet om personalen skapar en varm atmosfär i verksamheten med barnen, medan en förhållandevis stor andel av vårdnadshavarna är osäkra (svarar Vet inte ) gällande påståendena om personalen bemöter varje barn utifrån barnets individuella förutsättningar (17 %) respektive ger flickor och pojkar samma möjligheter att utvecklas (25 %). 18

Personalens relation till vårdnadshavarna Lpfö p.2.4: Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Figur 14. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Utifrån frågorna inom området Personalens relation till vårdnadshavarna instämmer en stor andel av vårdnadshavarna i att personalen bemöter dem på ett respektfullt sätt (alternativ 4 och 5). Andelen har dock minskat jämfört med tidigare år, framför allt för frågorna om personalen låter dig påverka vad som händer på förskolan och om personalen låter dig delta i förskolans aktiviteter. För dessa två frågor är det dessutom en relativt hög andel vårdnadshavare som inte instämmer (svarsalternativ 1 och 2) och andelen ökar jämfört med tidigare år. 19

Informationen till vårdnadshavarna Lpfö p.2.4: Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Figur 15. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Även om mer än hälften av vårdnadshavarna instämmer (svarsalternativ 4 och 5) i att personalen informerar dem om barnets vardag, lärande, utveckling och trivsel, är Information till vårdnadshavarna det område där vårdnadshavarna i störst utsträckning anger svarsalternativ 1 och 2 (tillsammans med de två sista frågorna i föregående figur). Dessa andelar har också ökat något sedan förra årets enkätresultat och andelen som anger framför allt alternativ 5 har minskat. 20

Utvecklingssamtalet 8 kap 11 Skollagen: Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). I enkäten tillfrågas vårdnadshavaren dels om de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal, dels om de deltagit i det erbjudna utvecklingssamtalet. Ca 71 % svarade att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal det senaste året, vilket är en minskning gentemot förra årets 77 %. Däremot har andelen av de som erbjudits ett samtal och som sedan också deltar, ökat från 91 % till 93 %. Som tidigare beskrivits (i Resultat, under rubriken Ålder) varierar andelen som erbjudits och deltagit i utvecklingssamtal med barnets ålder; ju äldre barnet är desto större andel som uppger att de blivit erbjudna respektive deltagit i ett utvecklingssamtal. En jämförelse har också gjorts utifrån det datum barnet började i verksamheten. Denna jämförelse visar bland annat att av de vårdnadshavare vars barn varit på förskolan i ett halvår eller kortare tid, uppger runt 50 % att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal, vilket indikerar att en stor del av dessa vårdnadshavare och barn ännu inte hunnit genomföra sitt första utvecklingssamtal vid tiden då enkäten genomfördes. Figur 16. Svarsfördelning per delfråga, resultat 2017 respektive 2016. Av de som deltog i utvecklingssamtalet är det drygt 80 % av vårdnadshavarna som instämmer med att personalen har god kunskap om barnets utveckling. Vidare anser drygt 70 % att de vid utvecklingssamtalet kunde påverka saker som de anser är viktiga för deras barn. Dessa siffror har inte ändrats sedan förra året förutom att fördelningen mellan alternativ 4 och 5 har ändrats något. 21

Metod och utförande Enkätfrågornas utformning Förskoleenkäten har sedan 2013 varit utformad på ett likartat sätt, med undantag för två förändringar. Frågeställningarna har varit desamma men sedan 2015 års undersökning har två avslutande påståenden lagts till. Dessa är; Utifrån helheten sett är jag nöjd med kvalitén i mitt barns förskola och Jag skulle rekommendera mitt barns förskola till en annan förälder. Påståendena avser undersöka vårdnadshavarnas helhetsomdöme av sina barns förskola och syftet med dem är att svaren kan jämföras med svaren på övriga frågeområden i enkäten. Nyckelområden kopplade till vårdnadshavares helhetsomdöme kan således undersökas. Svarsskalan som togs fram inför 2013 års enkätundersökning bestod av en kombination av textalternativ (ordinalskala) och siffror (intervallskala) kopplade till textalternativen: 1 - Stämmer inte alls, 2 - Stämmer ganska dåligt, 3 - Stämmer delvis, 4 - Stämmer ganska bra, 5 - Stämmer helt. Samma svarsskala användes i 2014 års undersökning. Det kan emellertid vara svårt att skilja vissa av formuleringarna för de mittersta svarsalternativen åt, varför man från och med 2015 års undersökning istället använder en sifferskala (intervallskala) där enbart svarsalternativ 1 och 5 har definierats. Det blir således tydligare att alternativen däremellan avser en glidande skala med lika stora skalsteg. Enkätens respondenter Förskoleenkäten riktades till vårdnadshavare vars barn gått i förskola i minst två månader, kommunala såsom fristående verksamheter. En enkät per barn skickades ut. Datainsamling Med start under vecka 6 skickades enkäten i pappersform till vårdnadshavare med barn i förskola. För de som inte svarade inom någon vecka följdes pappersenkäten av en första påminnelse i form av ett vykort och slutligen av ytterligare en pappersenkät. En affisch med information om enkäten och uppmaning till vårdnadshavare att delta distribuerades också till varje förskola. Vårdnadshavarna gavs även möjlighet att besvara enkäten via webben, där de dessutom kunde välja att svara på engelska eller arabiska förutom på svenska. Enkäten stängdes slutligen under vecka 12 och av samtliga 10635 inkomna svar lämnades 37 % digitalt och 63 % via pappersenkäten. För att höja svarsfrekvensen för det dryga 50-tal förskolor som tidigare haft låg svarsfrekvens distribuerades enkäten via dessa förskolor istället för att skickas hem till vårdnadshavarna. Detta förfaringssätt har man använt sedan 2014 och även om effekten på svarsfrekvenserna inte var lika påtaglig förra året som tidigare år, har en ingående analys visat att metoden faktiskt är gynnsam och den användes därför även detta år. Information gällande enkätprocessen och svarsfrekvensen har under enkätundersökningen kontinuerligt kommunicerats till förskolechefer och utbildningschefer. Skillnader i svarsfrekvens Det finns stora variationer i svarsfrekvensen mellan förskolorna, från cirka 29 % till 79 %. Det finns inga generella skillnader i svarsfrekvensen mellan större respektive mindre förskolor, däremot finns det variationer i svarsfrekvensen ur ett geografiskt perspektiv. Den totala svarsfrekvensen per utbildningsområde varierar från 50 % som lägst till 57 % som högst, vilket är en något mindre variation än vad förra årets förskoleenkät uppvisade då motsvarande siffror var 50-61 %. Mot bakgrund av bland annat ovanstående variationer i svarsfrekvens, är det viktigt att ha i åtanke att enkätresultaten sannolikt inte är helt representativa för hela målgruppen utifrån ett huvudmannaperspektiv. Varje förskola får dock underlag för att kunna göra en egen analys av sina resultat i förhållande till sin svarsfrekvens. När det gäller andel svarande som är vårdnadshavare till flickor respektive pojkar stämmer dessa väl överens med andelen flickor och pojkar i målgruppen. För andel svarande per födelseår finns en del mindre skillnader men dessa följer inte något tydligt mönster utan tycks vara av slumpmässig art. 22

Vid en jämförelse mellan förskolans svarsfrekvens och vårdnadshavarnas helhetsomdöme (baserat på medelvärdet av hur vårdnadshavarna på förskolorna besvarat påståendet Utifrån helheten är jag nöjd med kvalitén på mitt barns förskola) syns ett visst positivt samband; dvs. ju högre svarsfrekvens på en förskola desto positivare helhetsomdöme av kvalitén har vårdnadshavarna där över lag angett. Detta tyder på att de som överlag är positiva till förskolan i högre grad svarar på enkäten och att ett mer representativt svarsunderlag därför möjligtvis hade resulterat i ett mer negativt övergripande resultat. Figur 17. Vårdnadshavarnas helhetsbedömning av förskolans kvalitet, kopplat till svarsfrekvens. Förteckning över bilagor Bilaga 1 Resultat Förskoleenkäten 2016 och 2017 fristående förskolor. Bilaga 2 Resultat Förskoleenkäten 2015, 2016 och 2017 kommunala förskolor. Bilaga 3 Enkätformulär. Bilaga 4 Följebrev till enkäten. 23