1/5 BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01881 SAKEN Fråga doktorn, SVT1, 2012-09-17 m.fl., inslag om tinnitus; fråga om saklighet, genmäle och beriktigande BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. INSLAGET I Fråga doktorn ger en läkare svar på tittarnas medicinska frågor. I inslaget sades bland annat följande. (Frågeställare) Hur kan man förminska risken att få tinnitus på förskolor och vad gör man för att, om man nu har fått det, kan man förändra det på något sätt eller är det, då är det kört? (Programmets läkare) Alltså visserligen finns det inget botemedel direkt mot tinnitus, men att säga att det är kört det är lite, att gå lite långt. Dels kan man, för det första frågade du om man kunde förebygga det på något sätt och det kan man ju göra genom att se till att lokalen är bra, att det inte bullrar så mycket, för det är oftast bullret som leder fram till tinnitusen i slutändan. Och det finns ju olika hjälpmedel man kan ha att sätta upp, som kanske barnen gillar, med sådana här öron som lyser rött om det är för högt ljud i lokalen, det är ju ett tips. Sen finns det ju det här när du tänker på att leva med tinnitus, om det skulle bli så att man ändå får det, och då finns det ju många sätt. Man kan maskera ljudet och man kan lära sig leva med det och det är oftast en terapi, att man går i sådan här KBT till exempel, för att ta bort det negativa med att ha ett sus i örat. Så det är absolut inte kört, utan det finns mycket hjälp att få, lycka till. ANMÄLAN Anmälaren kritiserar att det i inslaget påstods av programmets läkare att det inte finns något botemedel mot tinnitus. Det finns flera RCT-studier över laserbehandling av innerörat som uppvisar bot i över 25 procent av tinnituspatientfallen. Laserbehandling som behandlingsmetod vid tinnitus har funnits i tiotals år, såväl i publicerad forskning som i klinisk behandlingsverksamhet runt Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/5 om i världen. För behandling av tinnitus används laser i dag inom EU på flera öron-näsa-hals-kliniker på offentligt drivna sjukhus i till exempel Tjeckien och Italien. Metoden finns även på sjukhus och privata kliniker i bland annat Tyskland, Schweiz, Spanien, England, Norge, Finland, Kanada, USA, Australien och Indien. Laserbehandling vid tinnitus och andra hörselrubbningar förekommer således på många ställen och länder i världen och har alltså inte enbart fäste i några få isolerade nationer. Bland många initierade forskare och kliniker ute i världen är det väl känt att laserbehandling hjälper mot tinnitus. Det är även väl känt att behandling med pulserande elektromagnetiskt fält hjälper mot tinnitus. Bland svenska läkare står det dock sämre till med den kunskapen. Sverige är inte känt för att vara något utvecklingsvänligt land vad gäller humanmedicin. Yttrandet i Fråga doktorn raserar trovärdigheten för den forskning som hundratals medicinska forskare i världen under årtionden har genomfört. För svenskt vidkommande slår yttrandet dessutom sönder föreställningar omkring anmälarens forskningsarbete och allt det informationsarbete som han har arbetat med. Yttrandet försvårar för anmälaren att kommunicera med den svenska samhällsfinansierade sjukvården, vilken inte använder vare sig laserbehandling eller behandling med pulserande elektromagnetiskt fält vid tinnitus som härrör antingen från innerörat eller som är så kallad somatosensorisk tinnitus (tinnitus som orsakas av till exempel nerver som har kommit i kläm). Redaktionen kan före sändning inte ha gjort någon rimlig kontroll av de uppgifter som har varit felaktiga. I synnerhet är detta viktigt eftersom det är en lagstadgad skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal med flera enligt patientsäkerhetslagen samt hälso- och sjukvårdslagen att ge saklig och korrekt information till patienter och befolkning. Anmälaren begär att den felaktiga sakuppgiften genom genmäle ska beriktigas. Anmälaren har, i egenskap av forskare, på detta område inom audiologi/otologi, såväl med behandlingsmetoden med laser som pulserande elektromagnetiskt fält, ett befogat skäl att få ett genmäle i programmet. Beriktigandet och/eller genmälet ska sändas i Fråga doktorn eftersom detta är det enda program som finns av den typ som anmälan avser. Det bör inte sändas i anslutning till programmet eftersom många tittare byter kanal innan programmet är färdigt och tittare även sätter på sin tv precis när programmet börjar. Genmälet ska ha likvärdig plats i programmet som den plats som felaktigheten hade, det vill säga mitt i programmet eller under programmets gång. Det kan vara lämpligt att förlägga genmälet i anslutning till tittarfrågor. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att inslaget överensstämmer med kravet på saklighet och att SVT handlagt anmälarens begäran om beriktigande och
3/5 genmäle i enlighet med bestämmelsen 5 kap. 4 i radio- och tv-lagen och 17 i sändningstillståndet. SVT anför i huvudsak följande. Programmet Fråga doktorn bygger till stor del på tittarnas egna frågor. Visserligen finns det utrymme för ifrågasättanden och granskningar av vedertagna riktlinjer och behandlingsmetoder i andra av SVT:s program men mot bakgrund av syftet med Fråga doktorn, att tittarna ska få svar på sina medicinska frågor på ett relativt kortfattat, korrekt och pedagogiskt sätt, måste de svar som ges följa väl förankrade riktlinjer för sjukvården. I den vetenskapliga diskussionen framförs ofta olika behandlingsformer eller nya rön som forskarsamhället har att värdera genom en kritisk granskning och att flera studier görs inom samma område. Om en metod ska vara intressant för vården så måste det finnas flera vetenskapliga publikationer av god kvalitet och som helst pekar åt samma håll och kan sammanställas i så kallade översiktsartiklar. De metoder och behandlingar som sjukvården ska använda bör vara baserade på sådana översiktsatiklar, men det räcker oftast inte bara med att det finns vetenskapliga rön. Andra aspekter som kostnader, komplikationer och långtidseffekter måste också vägas in. Om en ny metod skall implementeras i sjukvården börjar granskningen med att internationella eller nationella organ värderar den vetenskapliga tyngden och den medicinska nyttan i så kallade EBM-rapporter evidence based medicine. Sådana organ är till exempel the Cochrane collaboration internationellt eller Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Om en metod bedöms ha god vetenskaplig evidens och nyttan överväger nackdelarna så skrivs en EBMrapport. Därefter gör Socialstyrelsen vårdriktlinjer som anger när och hur en ny metod bör användas. I det aktuella fallet så finns det en vetenskaplig diskussion om behandling med laser mot hyperakusis/ljudkänslighet men inte för tinnitus/öronsus. Laserbehandling mot hyperakusis har dock inte kommit vidare till sammanställningar, EBM-rapporter eller vårdriktlinjer. Redaktionens bedömning blev att man i programmet Fråga doktorn inte bör ta upp metoden som ett etablerat behandlingsalternativ, då den inte är sanktionerad. När det gäller frågan om beriktigande och genmäle kan SVT konstatera att anmälaren inledningsvis hade ett längre telefonsamtal med redaktionen, då han framförde sina synpunkter på sakligheten i inslaget. Han fick då information om möjligheten att anmäla inslaget till granskningsnämnden, vilket han också gjorde. Därefter har anmälaren också aktualiserat frågan om genmäle. Den 1 oktober 2012 skrev anmälaren till programmets projektledare och begärde då ett genmäle. Han fick svar via mejl samma dag, där han uppmanades att formulera ett sådant. Den 8 oktober mottog redaktionen ett svar men uppfattade detta som en begäran om beriktigande, inte genmäle. Beträffande sakligheten gjordes bedömningen, enligt tidigare resonemang, att man inte skulle göra något beriktigande eftersom anmälarens metod inte funnits vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. När det gäller frågan om genmäle ska den som har ett befogat anspråk på att bemöta ett påstående få tillfälle till genmäle, enligt granskningsnämndens praxis. SVT anser att anmälaren inte rimligen kan
4/5 anses utgöra en part i det aktuella sammanhanget, varför frågan om genmäle inte bör kunna aktualiseras. Varken anmälarens namn, verksamhet eller behandlingsmetod omnämndes i inslaget. AKTUELLA BESTÄMMELSER Sveriges Television (SVT) ska bedriva programverksamheten sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (5 andra stycket i sändningstillståndet). SVT ska beriktiga uppgifter som förekommit i ett tv-program när det är befogat (5 kap. 4 radio- och tv-lagen). SVT ska ge den som har ett befogat anspråk på att bemöta ett påstående tillfälle till genmäle (17 i sändningstillståndet). Ett genmäle ska sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser. En begäran om genmäle ska behandlas skyndsamt hos programföretaget. Om SVT avslår en skriftlig begäran om genmäle ska programföretaget informera om möjligheten att göra en anmälan till granskningsnämnden. Ett beslut om avslag ska innehålla skälen för avslaget. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden prövar om innehållet i sända program följer de regler och villkor som gäller för sändningarna. Anmälarens kritik om vad som är en lagstadgad skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal med flera enligt patientsäkerhetslagen samt hälso- och sjukvårdslagen är inget som nämnden prövar. Granskningsnämnden anser, mot bakgrund av vad SVT anfört i sitt yttrande, att det inte skett någon överträdelse av kravet på saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Nämnden anser inte heller att det förelåg något befogat anspråk på beriktigande av inslaget eller på genmäle från anmälarens sida. Nämnden anser inte heller att vad anmälaren i övrigt tar upp medför att inslaget strider mot de bestämmelser som gäller för SVT:s programverksamhet.
5/5 Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström, Elisabet Bäck, Maria Edström, Jan Holmberg och Kristina Ståhl efter föredragning av Maria Bergerlind. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Maria Bergerlind Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.