Miljörapport LKAB Svappavaara

Vår beteckning: 18 781 Division So dra KMA 2017 Miljörapport LKAB Svappavaara Foto: Fredric Alm

Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-21 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Sofie Wennström Division södra/kma D +46 980 535 21 E sofie.wennstrom@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sofie Wennström LKAB Ja Niddi Ögren Niddi Ögren Länsstyrelsen, miljöskyddsenheten Kiruna kommun, miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Anders Björnström Thomas Määttää Timo Rauhala Niclas Svanelöv Tobias Eliasson Anders Lindberg Lotta Lauritz Carina Persson Miljörapport 2017 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en hel-täckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Box 952 971 28 Luleå Varvsgatan 45 T 0771 760 000 F 0771 760 001 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com

Miljörapport Grunddel för LKAB Svappavaaragruvan Leveäniemi 2017 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: 2584-103 Anläggningsnamn: LKAB Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: 981092 Ort: Besöksadress Kiruna LKAB:s industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1 Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 13.10 (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 13.20 (Malm och mineral), 13.40 (Malm och mineral) Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253 Nej Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen i Norrbotten ISO14001 Koordinater: 7514996 x 754838 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com

Kontaktperson för anläggningen Namn: Sofie Wennström Telefonnummer: 0980-535 21 E-postadress: Adress: sofie.wennstrom@lkab.com LKAB Svappavaara Kontoret Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn: Niddi Ögren Telefonnummer: 0771-760 000 E-postadress: Adress: niddi.ogren@lkab.com LKAB Svappavaara Kontoret Postadress: 981 86 Postort: Kiruna

Textdel 2017 års miljörapport Innehåll Textdel 2017 års miljörapport... 1 1 Verksamhetsbeskrivning... 3 2 Tillstånd... 4 3 Anmälningsärenden beslutade under året... 5 4 Andra gällande beslut... 6 5 Tillsynsmyndighet... 6 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion... 7 7 Gällande villkor i tillstånd... 7 7.1 Provisoriska föreskrifter... 7 7.2 Utredningsvillkor... 8 7.3 Villkor... 9 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 13 8.1 Stoft (mätningar enligt SS-EN 13284-1/SS028426)... 13 8.2 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning SS 02 84 19) 14 8.4 Fluorväte... 16 8.5 Klorväte... 17 8.6 Kvävedioxid (Mätningar enligt SS-EN14792 )... 18 8.7 Koldioxid... 18 8.8 Ammoniak... 18 8.9 Dioxiner... 18 8.10 Tungmetaller... 19 8.11 Buller... 19 8.12 Vibrationer och luftstötar (SS 460 48 66 och SS 02 52 10)... 20 8.13 Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1)... 21 8.14 Biologiska undersökningar... 25 8.15 Råvaruförbrukning... 25 8.16 Restprodukter... 25 8.17 Energi... 25 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 26 9.1 Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet... 26 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 26 10.1 Miljöhändelser... 26 10.2 Åtalsanmälningar... 27 10.3 Externa klagomål... 27 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 27 11.1 Energi... 27 11.2 Transporter... 27 12 Ersättning av kemiska produkter mm... 28 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet... 28 13.1 Hantering av avfall... 28 13.1 Kvantitet och fraktioner av avfall... 29

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 30 14.1 LKAB:s hållbarhetsmål... 31 14.2 Åtgärder mot diffus damning... 31 14.3 Utsläpp till luft... 31 14.4 Åtgärder för att dämpa buller... 31 14.5 Utsläpp till vatten... 31 14.6 HYBRIT... 32 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar... 32 16 Industriutsläppsverksamheter... 32 Bilaga 1 Provlokaler Bilaga 2 Uppfyllelse av BAT-slutsatser Bilaga 3 - Emissionsdeklaration

1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige, näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget, Leveäniemi och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Leveäniemi och Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. Vid försök med produktion av DR-pellets kan dolomit tillsättas. I kulsinterverket rullas koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2017 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3126,1 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från kross- och sovring, upplag, godshantering och transporter. Ny tillåtlighet lämnades för verksamheten i Svappavaara, inklusive Gruvberget 2013-12-20 genom deldom M 3412-10, ändringstillstånd Leveäniemi 2015-04-02 genom deldom M 12-14 och ändringstillstånd för Gruvberget etapp två 2015-12-07 genom deldom M 970-15. Endast de villkor som berör förädlingsverksamheten samt Leveäniemi behandlas i denna rapport. Se bolagets miljörapport över produktionen i Gruvberget för att ta del av de övriga villkoren.

2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 1. Tillstånd. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-12-20 MMD (M 3412-10) 2015-04-02 MMD (M 12-14) 2016-11-15 MMÖD (4160-15) -Att leda bort och släppa ut det grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgång vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. -Att anlägga och driva gruva vid Leveäniemi med en kross-och sovringsanläggning i anslutning till gruvan. -Att vid den gruvan bryta och bearbeta högst 15 miljoner ton malm per år, -Att losshålla och deponera erforderlig mängd sidoberg -Att leda bort det grund-och ytvatten som läcker in i gruvan och i området för kross och sovringsanläggningen, -Att utföra erforderliga anläggningar för detta, samt -Att anlägga erforderliga avskärmade diken för att hindra tillrinningen till dagbrottet och till området för kross-och sovringsanläggningen. MMÖD ändrar mark-och miljödomstolens dom endast på så sätt att utredningsvillkoret (U3) och den provisoriska föreskriften (P2). Beslut om tillstånd att: bygga på och höja dammen. 2017-03-31 MMD M 643-16 2017-05-02 MMD Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut den 4 februari 2016 om att förelägga Luossavaara- Kiirunavaara AB att söka tillstånd för åtgärder i sandmagasinet inom gruvindustriområdet i Svappavaara, Kiruna kommun.

2017-08-21 Svea Hovrätt. Markoch miljööverdomstolen 060303. M4101-17 2017-10-06 Svea Hovrätt Markoch miljööverdomstolen Rotel 060307. Mål nr 7143-17 2017-10-17 Svea Hovrätt. Markoch miljödomstolen 060303 2017-08-21 Umeå Tingsrätt. Mark- och miljödomstolen. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd för komplettering av befintligt dammsystem inom Svappavaara gruvindustriområde i Kiruna kommun. Markanvisning till förmån för bearbetningskoncessionerna Leveäniemi nr 1 och Gruvberget K nr 1 Kiruna kommun. Mark och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd. LKAB erhöll tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara gruvindustriområde i Kiruna kommun; nu fråga om prövningstillstånd. LKAB Svappavaara får godkänt av ekonomisk säkerhet. Förpliktelser enligt dom 31 mars 2017 i mål M 643-16. Originalhandlingarna gällande bankgarantin ska förvaras av länsstyrelsen i Norrbotten. 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 2. Anmälningsärenden beslutade under året. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2017-01-25 Länsstyrelsen i Norrbottens län. 563-8608-16 2584-103 2017-06-08 Länsstyrelsen i Norrbottens län 535-3448-2017 Beslut om ändring av övervakningsplan enligt Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 om övervakning av växtgasutsläpp, för LKAB Svappavaara i Kiruna kommun. Med anledning av problem med nya mätinstrument för bränsletyperna EO1 och EO5 förskjutits kommer utsläpp för 2016 rapporteras med samma metod som 2015. Anmälan om vattenverksamhet på fastigheten Svappavaara Malmfält 1:1, Kiruna kommun. Länsstyrelsen förelägger LKAB om att vidta försiktighetsåtgärder vid vattenverksamheten. Installation av mätöverfall vid Syväjärvi.

4 Andra gällande beslut NFS 2016:8 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Tabell 3. Andra gällande beslut. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1970-01-29 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 1965-11-10 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 1964-09-30 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst 10 000m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm 3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5 m. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Under året har fyra ordinarie tillsynsmöten hållits där bolaget informerar om villkorsuppfyllelse, avvikelser eller planerade förändringar. Utöver det har det hållits särskilda tillsynsmöten i vissa ärenden samt samrådsmöten inom pågående tillståndsärenden.

6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabell 4. Tillståndsgiven och faktisk produktion. Tillståndsgiven mängd /annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av högst 4,5 miljoner ton pellets 3126,1 tusen ton och andra slutprodukter 15 miljoner ton malm 5,3 miljoner ton Produktionsvillkoren innehålls. Figur 1. Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton per år 2013-2017. 7 Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 7.1 Provisoriska föreskrifter P1. Utsläpp av klorväte och fluor Om utsläppet från pelletverket av klorväte överstiger 0,14 kg per ton pellets eller utsläppet av fluorföreningar, räknat som fluor, överstiger 0,015 kg per ton pellets, allt räknat som årsmedelvärde, ska bolaget utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast två månader efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridande inte ska upprepas.

Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. P2. Utsläpp till vatten Halterna av utsläppta ämnen i processvattnen till recipienten Liukattijoki (mätpunkt SVA 24 eller den mätpunkt som kan komma att ersätta denna) får inte överstiga de värden som anges i nedanstående tabell. Värdena avser för metaller löst halt i vatten efter filtrering (0,45 µm) och för övriga parametrar totalhalt utan filtrering. Ämne 30-dagars medelvärde Maximalt värde Sulfat (SO4) 150 mg/l - Zink (Zn)* 5,5µg/l + - Koppar (Cu) 0,5µg/l + - Nitatkväve (NO3-3 mg/l - N) Ammoniakkväve 1,0 µg/l 6,8 µg/l (NH3-N) Suspenderat 15mg/l material Ämne Årsmedelvärde Maximalt värde Uran (U) 15 µg/l (total halt - *Hänsyn till naturlig bakgrundshalt (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). +avser biotillgänglig koncentration Bolaget har efter samråd med länsstyrelsen ändrat till mätpunkt SVA86. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. 7.2 Utredningsvillkor U1. Svavel, klor och fluor LKAB ska utreda frågan om slutgiltiga villkor avseende totala utsläpp till luft per ton pellets av svavel, klor och fluor. Utredningen ska omfatta vilka utsläpp verksamheten kommer ge upphov till samt, vid behov, tekniskt och ekonomiskt möjliga åtgärder föra att begränsa utsläppen. Utredningen ska, med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till mark-och miljödomstolen senast två år efter det att den nya rökgasreningen för gratezonen PH tagits i drift. Utredningen inlämnad 2018. U2. Kväveoxider LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till luft av kväveoxider från den ansökta verksamheten. Utredningen ska med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till mark-och miljödomstolen senast två år efter lagakraftvunnet beslut om tillstånd.

Utredningsarbetet pågår. LKAB begärde i slutet av 2017 anstånd avseende redovisningsdatum för utredningen, vilket mark- och miljödomstolen sedermera beviljat.. U3. Utsläpp till vatten LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till vatten av kväve och dess förekomstformer, sulfat, koppar, zink, uran, fosfor och suspenderade ämnen från den samlade verksamheten. Utredningen ska även omfatta förslag till maximala utsläppsvärden avseende sulfat, zink, koppar, nitratkväve och uran. För uran ska även förslag till 30-dagars medelvärde tas fram. LKAB ska redovisa vilka åtgärder inklusive reningsmetoder bolaget är berett att vidta och när, samt i förekommande fall med motivering till varför någon åtgärd är orimlig enligt 2 kap. 7 miljöbalken. LKAB ska även utreda möjligheterna att styra bräddningen till tidpunkter på året då det inte är lågflöde i recipienten liksom möjligheterna att öka kapaciteten i recipientmagasinet och att pumpa vatten från Kalixälven. Utredningen ska genomföras i samråd med länsstyrelsen och ska, med förslag till slutliga villkor, ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år efter att denna dom har vunnit laga kraft. Utredning pågår. 7.3 Villkor Villkor 1. Om inget annat framgår av denna dom ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. Villkoret uppfylls. Villkor 2. Stoft vid rökgasreningsanläggning Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning vid UDD-, DDD-, TPH- och PH zonerna i pelletsverket får efter nedan angivna datum som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg). 2013-12-31 UDD, DD, TPH 2016-02-29 PH. Kontroll genom mätning minst fyra gånger per år. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 3. Stoft vid dammutsugsanläggningar Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning i krossanläggning får som medelvärde för punktkällorna inom krossanläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg). Kontroll ska ske genom mätning minst fyra gånger per år. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 4. Stoft vid panncentraler Utsläpp till luft av stoft från panncentraler får som årsmedelvärde inte överstiga 1g/kg olja. Kontroll ska ske genom mätning minst fyra gånger per år.

Villkoret uppfylls inte. Endast en mätning genomfördes vid panna 1 och två mätningar vid panna 4 under 2017. Tillsynsmyndigheten är underrättad. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 5. Stoft från andra reningsanläggningar Utsläpp till luft av stoft från andra reningsanläggningar än ovan får efter 2014-12-31 som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg) med undantag för anläggningar inom pelletsverket varifrån utsläppen inte får överstiga 20mg/m 3 (ntg). Villkoret uppfylls inte. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 6. Nedfallande stoft Stoftnedfall från verksamheten (mätt med NILU-provtagare) får som samlat årsmedelvärde inte överstiga 200g/100m 2 för kalendermånad. Årsmedelvärdet ska beräknas utifrån månadsvärdena för mätpunkt SNE03, SNE12, SNE 21, SNE29-32. Vid beräkning av medelvärdet ska värdet för den mätpunkt som har det högsta månadsvärdet uteslutas. Villkoret uppfylls. Årsmedelvärdet uppgick till 192g/100m 2 för kalendermånad. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 7. Anmälan om drifttagning Bolaget ska anmäla till mark och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya rökgasreningsanläggningen för gratezonen PH tagits i drift. Villkoret är uppfyllt. Villkor 8. Damning Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 9. Bindemedel Som bindemedel får endast bentonit användas. Villkoret uppfylls. Villkor 10. Buller. Buller från verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, får inte ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vad som anges nedan. Dagtid (kl. 06-18) 50 db(a) Kvällstid (kl. 18-22) 45 db(a)

Nattetid (kl. 22-06) 40 db(a) Under en period av tre år från dag för denna dom får värdena ovan överskridas med högst 5 db(a) till och med 2018-04-01. Buller från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när förändringar skett i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökande bullernivåer och när tillsynsmyndigheten beslutar om kontroll, dock minst två gånger per år. Villkoret uppfylls. Två mätningar utfördes 2017, samtliga mätvärden inom villkor. Se avsnitt 8 för mer information. Villkor 11. Sprängning Sprängning får ske vardagar mellan klockan 07.00-20.00 samt under helger mellan 07.00-18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas om tidpunkter för när sprängning kan förväntas. Undantag får medges av tillsynsmyndigheten. Villkoret uppfylls. Förvarningssignal ljuder innan sprängning. Sprängningen aviseras i samhället och vid infart till gruvindustriområdet. Villkor 12. Vibrationer Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel i bostadshus än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna under kalenderåret. Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med SS 460 4866. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. Villkor 13. Luftstötvågor Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Luftstötvågor får dock inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde). Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med Svensk Standard (SS) 02 52 10. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. Villkor 14. Energieffektivisering Bolaget ska fortlöpande och systematisk arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Arbetet med energifrågor ska redovisas i den årliga miljörapporten. Redovisningen ska bl. a. innehålla uppgifter om energianvändning per ton pellets respektive per ton malm. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. Villkor 15. Ekonomisk säkerhet

LKAB ska ställa säkerhet till ett värde av 118 610 000 kr för kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder avseende den samlade verksamheten. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen och ska ha getts in till domstolen för godkännande inom en månad från denna dom. Villkoret uppfylls. Villkor 16. Minimera störning Bolaget ska efter samråd med Laevas och Gabna samebyar vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. Villkoret bevakas. Löpnade samverkansmöten hålls med Laevas och Gabna samebyar. Villkor 17. Besök vid gruvlämningar Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget. Villkoret bevakas. Inga önskemål om besök har lämnats under 2017. Villkor 18. Syväjärvi I den mån bolagets verksamhet inskränker på möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi ska bolaget i samråd med Svappavaara fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare, via en av bolaget anvisad farbar väg, ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter. Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten att fiska i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera med andra fiskevatten. Villkoret bevakas. Hela sjön ligger inom gruvindustriområdets instängsling, en grind finns dock på stranden av Syväjärvi. LKAB har i samråd med Svappavaara fritidsförening iordningsställt som ersättning för Syväjärvi. Villkor 19. Kompensationsåtgärd LKAB ska i de delar av naturvärdesinventeringens objekt A och J som kommer att bli föremål för avverkning utföra insamling av levande och döda naturvärdesträd i syfte att förstärka naturvärdena i något eller några närliggande skogsområden. Bolaget ska för insamlingen av naturvärdesträd utforma en enkel genomförandeplan som ges in till länsstyrelsen. Av genomförandeplanen ska framgå omfattningen av åtgärderna, vilket eller vilka närliggande skogsbestånd som skall ta emot naturvärdesträden liksom när detta ska ske. Genomförandeplanen skall föregås av samråd med berörd sameby. Villkoret innehålls. Villkor 20. Egenkontrollprogram Sökanden ska inge ett uppdaterat egenkontrollprogram för den samlade verksamheten senast tre månader från dag för denna dom.

Villkoret uppfyllt. 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. 8.1 Stoft (mätningar enligt SS-EN 13284-1/SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 14,43 ton, specifikt 0,003 kg/ton pellets, DU-anläggningar samt processgaskanaler. Anrikningsverk: 0,502 ton Panncentral: 0,005 ton I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån fyra stoftmätningar utförda under året. I månadsskiftet oktober-november 2013 drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattade UDD-, DDD- och TPH-zonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Under 2015 drifttogs etapp II av rökgasreningen för gratezon ph. ph-zonen är nu utrustad med svavelrening samt rening för gaserna klor och fluor. Anläggningen, som är försedd med kontinuerlig mätutrustning, har haft god funktion under året. 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,34 Stoft kg/ton totalt 2013-2017 0,05 0 0,01 0,012 0,013 0,003 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 2. Stoftutsläpp i kg per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2017.

I kulsinterverket finns också sex mindre anläggningar för stoftrening. I anrikningsverket finns två mindre anläggningar för stoftrening. Alla dessa har mätts under 2017 i enlighet med villkor 5 i dom M 3412-10. I kulsinterverket innehölls inte årsmedelvärdet, 20 mg/m 3 ntg för anläggningen SST09. SST09: Anläggningen hade ett mycket högt värde vid en stoftmätning under kvartal tre. Felet som detekterades i ett filter åtgärdades under FU-stoppet nära inpå mätningen. Efter det var alla mätningar godkända. Tillsynsmyndigheten är informerad, en skriftlig anmälan är under upprättande. I anrikningsverket har båda anläggningarna SST14 och SST32 klarat årsmedelvärdet. I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna beräknas utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja). Mätning av utsläpp till luft av stoft från panncentralen har endast utförts vid ett tillfälle i panna 1 och vid två tillfällen i panna 4 under 2017. Detta innebär att villkor 4 inte kunnat innehållas i sin helhet. De uteblivna mätningarna berodde på den varma väderleken under inledningen och slutet av 2017. Panncentralen nyttjas endast under perioder med ihållande kyla eller vid långvariga verksamhetsstopp. Tillsynsmyndigheten har löpande informeraters om läget och en formell anmälan är under upprättande. 8.2 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning SS 02 84 19) LKAB mäter nedfallande stoft vid sju platser i Svappavaara, (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle årligen, vanligen i mars. Snöprovtagning utförs bland annat för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Enligt villkor 6 ska nedfallande stoft mätas i sju punkter, se resultat i diagram nedan. Villkoret innehölls för 2017 då årsmedelvärdet uppgick till 192g/100m 2, för kalendermånad. Det högsta uppmätta värdet under 2017 för en månad uppgick till 1553/100m 2, för kalendermånad (april SNE12). Mätpunkten är nu inom LKAB:s industriområde.

Figur 1. Uppmätta halter av nedfallande stoft per punkt och månad. Årsmedelvärdet för 2017 uppgick till 192g/100m 2, för kalendermånad. LKAB har beslutat att använda två referenspunkter för nedfallande stoft gemensamt för hela Malmfälten från och med 2015. Referenspunkten för opåverkad miljö är belägen utanför Kiruna (KNE09) och referenspunkt för tätort är belägen i centrala Gällivare (MNE45). Snöprovtagning utfördes i mars. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 1525 g/m 2, 30 dygn. Vid referenspunkten KSN09 uppmättes 26 g/m 2, 30 dygn. 8.3 Svaveldioxid Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och till viss del från järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 16,73 ton Panncentral: 0,46 ton Totalt: 17,2 ton eller 5,51 g/ton pellets Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på resultatet från de fyra stoft- och gasmätningar som utförts under året. I beräkningen adderas utsläppet från panncentralen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till faktiska utsläpp av svavel från skorsten samt svavel från bränslen (olja i panncentral).

Figur 2. Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2017. 2017 års värde är baserat på de mätningar som utförts samt utsläpp från panncentral. 8.4 Fluorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 0,42 ton räknat som HF motsvarande 0,4 ton räknat som F, specifikt 0,03 g HF/ton pellets motsvarande 0,13 g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på de fyra stoft-och gasmätnings som utförs under 2017. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Reningen har visat sig fungera väldigt bra. Värdena för fluor har som förväntat sjunkit kraftigt från och med 2016 jämfört med tidigare år.

5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 4,2 4,5 F g/ton 2013-2017 0,5 0,03 0,13 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 3. Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2017. 4 8.5 Klorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 4,95 ton räknat som HCl, specifikt 1,58 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på de fyra stoft-och gasmätningar som har utförts under 2017. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Anläggningen är utrustad med svavelrening och skall även rena gaserna klor och fluor. Värdena för klor har som förväntat sjunkit kraftigt från och med 2016 jämfört med tidigare år. 120 HCl g/ton 2013-2017 100 80 97 95 90 60 40 20 0,9 1,6 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 4. Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2017.

8.6 Kvävedioxid (Mätningar enligt SS-EN14792) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 739 ton, specifikt 236,42 g/ton pellets. Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna TPH och PH har utförts vid fyra mättillfällen under 2017. Emissionen av kvävedioxid uppgick till 236 g/ton pellets, vilket motsvarar ca 739 ton NO x. Figur 5. Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2017. 8.7 Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2-utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2017 har beräknats till 106 181 ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 33,46 kg CO 2/ton. 8.8 Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3) under 2017 uppgick till 0,28 g/ton pellets, motsvarande ca 0,91 ton på årsbasis. 8.9 Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen där förbränning sker, dvs i TPH- och PHzonerna. Mängden dioxin beräknas ha uppgått till ca 0,0047 g under 2017, baserat på ett mättillfälle.

8.10 Tungmetaller Under 2017 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året. För mer information se emissionsdeklarationen. 8.11 Buller Under 2017 har LKAB utfört två immissionsmätningar och beräkningar av buller i Svappavaara samhälle. Vid båda kontrollerna innehölls villkoret. SBU11 är en ny beräkningspunkt som tagits med från och med maj 2017. Årets första mätning utfördes mellan 2017-05-31 och 2017-06-01. Andra mätningen utfördes mellan 2017-11-14 till 2017-11-15. Tabell 6. Uppmätta bullernivåer i Svappavaara samhälle under 2017, angivet i db(a). Ekvivalent ljudnivå db(a) i kontrollpunkt Datum Tid SBU01 SBU08 SBU09 SBU10 SBU11 Kommentar 2017-05-31 06-18 35 39 37 38 36 Normal drift dag 2017-05-31 18-22 35 39 37 38 36 Normal drift kväll 2017-05-31 22-06 35 39 37 38 36 Normal drift natt 2017-05-31 06-18 39 41 38 39 39 Normal drift med lastning till järnväg dag 2017-05-31 18-22 39 41 38 39 39 Normal drift med lastning till järnväg kväll 2017-05-31 22-06 38 41 38 38 38 Normal drift med lastning till järnväg natt 2017-05-31 06-18 42 42 39 39 41 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg dag 2017-05-31 18-22 42 42 39 39 41 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg kväll 2017-05-31 22-06 42 42 39 39 41 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg natt 2017-11-14 06-18 35 40 37 37 36 Normal drift dag 2017-11-14 18-22 35 39 37 37 36 Normal drift kväll 2017-11-14 22-06 34 39 37 37 35 Normal drift natt 2017-11-14 06-18 41 41 39 38 39 Normal drift med lastning till järnväg dag 2017-11-14 18-22 41 41 39 38 39 Normal drift med lastning till järnväg kväll 2017-11-14 22-06 41 41 38 38 39 Normal drift med lastning till järnväg natt 2017-11-14 06-18 38 40 38 37 37 Normal drift med lastning och lossning

vid järnväg dag 2017-11-14 18-22 38 40 38 37 37 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg kväll 2017-11-14 22-06 38 40 38 37 37 Normal drift med lastning till järnväg natt 8.12 Vibrationer och luftstötar (SS 460 48 66 och SS 02 52 10) Det finns i Svappavaara samhälle utplacerat tre stycken fasta mätpunkter som kontinuerligt mäter vibrationer och luftstötvågor, se bilaga 1. Högsta veckovisa vibrationer till följd av sprängning var i punkt SVI16 under v.33 och hade ett värde på 1,16 mm/s. Högsta veckovisa luftstötsvåg var i punkt SLU04 under v.1 och hade ett värde på 59 Pa. Villkor 12 och 13 innehölls därmed. Figur 6. Högsta veckovisa vibrationer. Mätpunkter: SVI14: Varpvägen, SVI16: Wilhelm Thisells väg 2, SVI17: Sofia Lindmarks väg 17.

Figur 7. Högsta veckovisa luftstötvågor. Mätpunkter: SLU03: Varpvägen, SLU04: Wilhelm Thisells väg 2, SLU05: Sofia Lindmarks väg 17. 8.13 Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sedimentationsbassänger vidare till sandmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Bräddning till Liukattijokisystemet sker främst under maj till september i samband med naturligt höga flöden. Ett visst läckage sker genom dammvallar. Under 2017 har uppskattningsvis 3,5 Mm 3 vatten bräddats till recipienten. Mätning av vattenkvalitet på bräddat vatten har utförts vid 11 tillfällen under 2017. Tabell 7. Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter SVA58 Tot-N 31454 Tot-P 207 Cr 0,12 Cd 0,04 Cu 18,01 Ni 8,00 Pb 0,02 Zn 9,81 As 1,24 Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA86, SVA55 och SVA53) belägna nedströms

industriområdet. Under 2015 byttes SVA24 ut mot SVA86 efter samråd med länsstyrelsen i Norrbotten. Under hela 2017 har provtagning utförts två gånger per vecka i SVA86. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras från SVA13 till SVA86. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SVA53. Sulfat och klorid är fortsatt högre. Ingen betydande påverkan i recipienten kan påvisas av resultaten. Årsmedelvärden samt min- och maxvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgräns har halva värdet använts i beräkningarna. Tabell 8. Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA86, SVA55 och SVA53 för 2017 (max- och minimumvärden inom parantes). Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller över 30 parametrar. 2017 Parameter (enhet) ph SVA13 (referens) 7,4 (7,2-7,8) SVA86 SVA55 SVA53 7,4 (7-8,1) 7,5 (7,3-7,8) 7,5 (7,2-7,8) Alkalinitet (mg/l) 31,38 (19--42) 35,6 (20-50) 35,5 (20-57) 34,1 (18-51) Konduktivitet (ms/m) 6,59 (4,1-10,8) 26,4 (0,4-74,1) 20,7 (8,25-66) 15,24 (6,5-26,3) Tot-N (mg/l) 0,65 (0,12-5,8) 1,04 (0,43-3,3) 0,88 (0,3-3,6) 0,37 (0,4-1,3) NH4-N 0,01 (0,0075-0,03) 0,01 (0,001-0,02) 0,0083 (0,0075-0,018) 0,04 (0,024-0,057) NO3-N 0,22 (0,03-2,42) 0,83 (0,03-5,89) 0,69 (0,0076-3,39) 0,38 (0,03-1,02) Tot-P (mg/l) 0,004 (0-0,03) 0,0046 (0-0,025) 0,0055 (0-0,0025) 0,006 (0,0025-0,025) Koppar (µg/l) 0,23 (0,126-0,47) 0,5 (0,24-1,33) 0,46 (0,321-0,642) 0,65 (0,389-1,09) Klorid (mg/l) 0,91 (0,47-1,23) 15,49 (2,94-80,2) 11,4 (2,76-45,6) 7,02 (2,64-12,9) Sulfat (mg/l) 2,5 (2,5-2,5) 62,19 (14,7-304) 43,13 (11,4-166) 24,62 (8,73-43,5) Suspenderat material (mg/l) 2,45 (2-7,8) 3,39 (0,4-74,1) 2,44 (2-7,3) 2 (2-2) I samband med dom M 12-14 erhöll LKAB en provisorisk föreskrift (P2) gällande halter av sulfat (SO 4), nitrat (N0 3-N), koppar, zink, uran och suspenderat material i recipienten Liukattijoki i mätpunkt SVA24. Föreskriften överklagades och i november 2016 erhöll bolaget nya villkor. Mätpunkten ändrades i maj 2015 efter samråd med Länsstyrelsen till SVA86. Provtagning skall ske minst två gånger per vecka. Resultaten skall redovisas som månadsmedelvärden.

Tabell 9. Månadsmedelvärden för sulfat, nitratkväve, koppar, zink, suspenderat material och ammoniakkväve i SVA86. För uran anges årsmedelvärde. + = avser biotillgänglig koncentration. *= Hänsyn till naturlig bakgrundshalt (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). Villkor angivet på översta raden. Månad 2017 Sulfat (mg) 150 mg/l Ammoniakkväve (NH 3-N) 1µg/l MAX 6,8 µg/l Nitratkväve (NO 3-N) 3 mg/l Koppar + 0,5 µg/l Zink* + 5,5 µg/l Uran 15 µg/l Susp. material 15 mg/l Januari 58 0,05 0,74 0,03 0,41 0,79 2 Februari 83 0,03 1,16 0,04 0,50 0,88 2 Mars 71 0,01 1,06 0,03 0,28 0,93 2 April 105 0,07 1,85 0,06 0,47 1,19 2 Maj 106 0,12 1,86 0,08 0,53 1,42 2 Juni 39 0,14 0,43 0,03 0,29 1,31 2 Juli 69 0,11 0,72 0,03 0,32 1,24 3 Augusti 52 0,003 0,6 0,01 0,19 1,15 14 September 36 0,00007 0,33 0,04 0,28 1,13 4 Oktober 37 0,00003 0,37 0,02 0,49 1,08 2 November 46-0,48 0,02 0,38 1,03 2 December 52 0,0005 0,62 0,01 0,38 1 2 Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sju tillfällen under 2017 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde aromatiska kolväten inte påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. För att följa upp eventuell påverkan verksamheten i dagbrotten har på omgivningen, med avseende på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs fortlöpande kontroller: Grundvattennivåer har kontrollerats i bland annat provpunkterna SGN07-08, SGN16, SGN21 och SGN95-98. Nedan visas medelgrundvattennivå från 2013 till 2016, värdet visar avstånd från rörkant till vattenyta. Mätningarna visar att nivån sänkts i samtliga rör. SGN95-98 är nya rör från 2016 och är placerade norr om Syväjärvi (Tabell 6). Tabell 10. Grundvattennivåmätning 2013-2016, angivet i meter. 2013 2014 2015 2016 2017 SGN07 9 9 9 9 10

SGN08 16 21 22 22 23 SGN10 14 15 19 20 22 SGN16 5 5 4 4 SGN21 2 2 5 6 7 SGN95 14 14 SGN96 3 5 SGN97 7 7 SGN98 9 9 Grundvattnets kvalitet har inte provtagits under 2017 då vattnet var lågt i röret där detta normalt mäts. Vattenkvalitet, ytvatten i recipient i närheten av dagbrottet och gråbergsupplaget (SVA02 och SVA63). Vattenkvaliteten i utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) har undersökts vid sex tillfällen under 2017. Uppmätta halter ligger i paritet med tidigare års mätningar. Mängden av spårmetaller varierar dock något. Kontroll görs också i en provpunkt i bäcken Kaivosjoki/Björkbäcken (SVA63) uppströms gråbergsupplaget och i en punkt nedströms (SVA73). Några väsentliga skillnader fanns inte för de analyserade parametrar nedströms jämfört med uppströms gråbergsupplagen. Vattenkvalitet, ytvatten i recipient (SVA13, SVA86,SVA53 och SVA55). Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i samma provpunkter som i det övergripande egenkontrollprogrammet för Svappavaara. För att ta del av resultatet se miljörapport för Svappavaara. Mätning av nivån i sjön Syväjärvi (SVA65) har genomförts vid fyra tillfällen under 2017. Vattennivåmätning i sjön Syväjärvi visade på mycket små variationer under perioden juni till september, från 4,69 till 4,82 meter. Figur 2. Vattendjup i meter i sjön Syväjärvi 2013-2017.

8.14 Biologiska undersökningar LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under 2017 har inga biologiska undersökningar genomförts. Nästa undersökning är planerad till 2018. Under 2015 genomfördes biologiska undersökningar av fiskfaunan i recipientsystemet (Liukattijoki). Undersökningarna omfattade elfiske i vattendragen Liukattijoki, Luongasjoki och Pruukinjoki, nätprovfiske i sjön Luongasjärvi samt analys av metaller i fisk från Luongasjärvi. Sammantaget bedöms de undersökta biologiska variablerna i recipienten vara normala och nuvarande underlag fastlår att gruvverksamheten inte gett någon mätbar negativ inverkan på biologin i vattendragen och i sjön Luongasjärvi. 8.15 Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2017. Tabell 11. Förbrukning av tillsatsmedel, angivet i kton. Anrikningsverket: Olivin 24,4 kton Kvartsit 44,6 kton Kalksten 22,2 kton Kulsinterverket: Bentonit 21,7 kton Under 2017 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och sidoberg vid Leveäniemi: Pentylstubin: 2,6 ton Booster: 16,5 ton Dynamit: 24,5 ton Matris: 2447 ton Ammonium nitrat/prills: 734 ton Under 2017 har följande totalt 10 miljoner liter diesel förbrukats vid verksamheten. Borriggar, dieselvärmare och elverk: 580 000 liter Truckar, hjullastare, traktorer, personbilar mm: 9,5 miljoner liter 8.16 Restprodukter Under 2017 har det losshållits 9,4 miljoner ton sidoberg från Leveäniemi. Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2017 uppgick det till 708 kton. Övrigt spill från kulsinterverket och anrikningsverket uppgick till 42 kton. Totalt ca. 750 kton avfall till dammen. 8.17 Energi Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2017 uppgick till cirka 594 GWh i form av el, kol och olja, varav 434 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen för pellets uppgick 2017 till 184,7 kwh/ ton FP (hela processen inräknat).

I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2017: Tabell 12. Förbrukning av kol, och olja vid kulsinterverk och panncentraler. Kulsinterverket: Kol 31749,3 ton Olja (EO1) 3845,78 m 3 Panncentraler: Olja (EO1) 564, 25 m 3 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner NFS 2016:8 5 : Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. 9.1 Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet Detta hanteras och beskrivs i årsrapporten för dammsäkerhet vilken upprättas i enlighet med dammsäkerhetsförordningen (2014:214) och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars. 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm NFS 2016:8 5 10: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamheten i Svappavaara med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser samt åtalsanmälningar under 2017. 10.1 Miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Under 2017 har ett fåtal mindre miljöhändelser kopplade till LKAB:s förädlingsverksamhet i Svappavaara inträffat och dagbrottet Leveäniemi. Samtliga händelser har kunnat hanterats så att LKAB bedömer att olägenhet för människors hälsa eller för miljön kunnat undvikas. En större händelse inträffade under året med ett tankbilssläp som välte, varpå eldningsolja (EO1) rann ut på icke hårdgjord yta. Sanering av marken påbörjades omedelbart. Det akuta arbetet är avslutat och LKAB anser att det inte längre finns risk för spridning av EO1 i marken. För att kontrollera att åtgärderna varit tillräckliga avser LKAB arbeta fram en plan för

provtagning under kommande barmarkssäsong. Ett beslut om eventuella åtgärder kommer att grundas på resultatet av provtagning. Tillsynsmyndigheten är informerad om händelsen. 10.2 Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten: länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till miljöbrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2017 inlämnade Länsstyrelsen ett sådant ärenden kopplat till LKAB:s verksamhet i Svappavaara till åklagarmyndigheten gällande otillåten miljöverksamhet. Anmälan gällde överskridande av stoftvillkor i form av årsmedelvärde vid två dammutsugsanläggningar i kulsinterverket. Åtalsanmälan har blivit nedlagd 12 februari 2018. En åtalsanmälan från tidigare år angående försvårande av miljökontroll har lagts ner 19 december 2017. 10.3 Externa klagomål Under 2017 inkom tre externa klagomål; dessa var gällande damm från LKAB:s industriområde, en sprängning som kändes kraftigare än normalt samt den avstängda fiskvägen vid Nores bro. LKAB arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minska damning från industriområdet. Under 2018 kommer åtgärder vidtagas inom ett tillsatt projekt som syftar till att minska damning. För fiskvägen har en modell tagits fram för hur den kan byggas om för att möjliggöra fiskvandring i bäcken Liukattijoki. 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi NFS 2016:8 5 11: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 11.1 Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. LKAB har ett energiledningssystem som är certifierat enligt den internationella standarden ISO 50001 som följer PDCA-hjulet, Plan-Do-Check-Act. LKAB:s förädlingsprocess har stor påverkan på LKAB:s energiprestanda där också huvuddelen av effektiviseringsarbetet finns. Energiledningssystemet revideras årligen av en extern ackrediterad revisor. Ökad tillgänglighet med ökad produktion till följd, har bidragit till en minskad energiintensitet och förbättrad koldioxidprestanda. 11.2 Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta

innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 12 Ersättning av kemiska produkter mm 2016:8 5 12: De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2017 har inga kemiska produkter kunnat ersättas med mindre farliga produkter vid verksamheten i Svapavaara. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECO-Online. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. I riskbedömningsmodulen till kemikalieregistret ingår det att man ska bedöma om kan ersätta farliga produkter med sådana som är mindre farliga. 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet NFS 2016:8 5 13: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 13.1 Hantering av avfall Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå. För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet.

Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2017, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. 13.1 Kvantitet och fraktioner av avfall Tabell 13. Mängd avfall som omhändertagits under 2017, i antal ton. Svappavaara Fraktion: Verksamhetsavfall 390 ton Järn- och metallskrot 727 ton Farligt avfall 274 ton % farligt avfall 18,38 % Total mängd avfall 1491 ton Tabell 14. Avfall sorterat efter avfallskod, i antal kg. Avfallskod Material Vikt/Antal Enhet Materialet avsätts till (2017) 080113 Färg, LM, flyt, emb 18,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 130899 Hydraulslang med olja 30,00 Kg Umeå Energi 160107 Olje-, och bränslefilter, 70,00 Kg Ragn-Sells Halmstad emb 170601 Asbest, cont 26 760,00 Kg Tekniska verken Kiruna 150202 Oljeavfall, fast, osorterat, 122,00 Kg Umeå Energi emb 120112 Smörjfettsrester, industri 25,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 160504 Aerosoler, brandfarliga 110,00 Kg Ragn-Sells Luleå 080113 Färg, LM, flyt, emb 110,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 130899 Hydraulslang med olja 348,00 Kg Umeå Energi 160107 Olje-, och bränslefilter, 369,00 Kg Ragn-Sells Halmstad emb 160504 Aerosoler, brandfarliga 24,00 Kg Ragn-Sells Luleå 160107 Olje-, och bränslefilter, 110,00 Kg Ragn-Sells Halmstad emb 150202 Oljeavfall, fast, osorterat, 120,00 Kg Umeå Energi

emb 160504 Aerosoler, brandfarliga 519,00 Kg Ragn-Sells Luleå 200133 Batterier, blandat 729,00 Kg Elkretsen 080113 Färg, LM, flyt, emb 68,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 160114 Glykolrester, FA 2 928,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 130899 Hydraulslang med olja 1 572,00 Kg Umeå Energi 200121 Lysrör 272,00 Kg Elkretsen 160107 Olje-, och bränslefilter, 14 132,00 Kg Ragn-Sells Halmstad emb 150202 Oljeavfall, fast, osorterat, 11 511,00 Kg Umeå Energi emb 130507 Oljehaltigtvatten, 29 480,00 Kg Ragn-Sells Luleå emballerad 120112 Smörjfettsrester, industri 43 893,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp 130208 Spillolja, 0-10 % vatten 72 860,00 Kg Ragn-Sells Luleå 130208 Spillolja, 11-20 % vatten 38 200,00 Kg Ragn-Sells Luleå 130899 Tallbecksolja 28 734,00 Kg Ekokem, Kumla 160107 Olje-, och bränslefilter, emb 510,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som icke farligt avfall. Under 2017 har 22,2 kton kalk förbrukats i reningsanläggningen. 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa NFS 2016:85 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. LKAB utför löpande undersökningar och åtgärder med syfte att minska risker som kan ge upphov till olägenhet för miljön eller människors hälsa. En del utförs ortsövergripande och andra är bundna till en specifik ort.

14.1 LKAB:s hållbarhetsmål LKAB strävar efter att bli ett av de mest hållbara gruvföretagen i världen. För att stötta denna målsättning har bolaget definierat ett antal hållbarhetsmål på koncernnivå fram till år 2021. De miljömässiga hållbarhetsmålen är: Utsläpp av koldioxid ska minska med minst 12 procent per ton färdig produkt till år 2021 jämfört med 2015. Samtidigt ska utsläppen av kväve till luft (NOx) minska. Energiintensiteten (kwh per ton färdig produkt) ska minska med minst 17 procent till år 2021 jämfört med 2015. Utsläpp av kväve till vatten ska minska med minst 20 procent per ton färdig produkt till år 2021 jämfört med 2015. Utsläpp av stoft till luft från reningsanläggning ska minska med minst 40 procent till 2021 jämfört med 2015, räknat som snitt för alla anläggningar. LKAB utreder kontinuerligt åtgärder för att minska energiintensiteten samt mängden koldioxid, stoft och kväve till luft från våra processer. Förbättringsåtgärder gällande skötsel av stoftreningsanläggningar har skett, då problem med ett fåtal anläggningar har påverkat resultatet kraftigt. Kartläggning av åtgärder för att förbättra mätning och minska mängden kväve till vatten pågår. 14.2 Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från gruvindustriområdet i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av sopning med upptag, bevattning och saltning utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB besår vilande ytor med industrisådd löpande och asfalterar de vägar och upplagsytor där så är lämpligt. 14.3 Utsläpp till luft Under hösten 2013 drifttogs etapp 1 av rökgasreningsprojektet i Svappavaara kulsinterverk. Reningsanläggningen utgörs av tre elektrofilter och renar processgaserna från UDD, DDD och TPH gaskanalerna från stoft. Under 2015 har anläggandet av rökgasrening etapp två pågått. Etappen omfattar stoftrening av PH zonen samt rening av sura gaser. Anläggningen har drifttagits hösten 2015. Under 2016 och 2017 har anläggningen visat goda resultat. 14.4 Åtgärder för att dämpa buller LKAB har de senaste åren arbetat intensivt med att begränsa buller från bolagets verksamhet i Svappavaara. De relativt omfattande åtgärderna har gett resultat och LKAB har innehållit villkoret för buller under 2017. LKAB kommer även framöver att arbeta aktivt med att bevaka tillkommande eller förändrade aktiviteters bidrag till den totala bullersituationen på orten. 14.5 Utsläpp till vatten Under 2017 startades även ett projekt avseende möjliga tekniker för rening av processvatten. Projektet syftar till att utreda vilka reningsmöjligheter som finns för LKAB:s miljöfokusämnen. Pilotförsök för utvalda tekniker kommer att påbörjas under vår/sommar 2018. Kartläggning av åtgärder för att förbättra mätning och minska mängden kväve till vatten pågår.

14.6 HYBRIT LKAB har tillsammans med SSAB och Vattenfall ett jointventurebolag vart syfte är att driva HYBRIT. Initiativet ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut koldioxid utan enbart vatten. Detta ska ske genom att använda vätgas i masugnarna istället för kol och koks. HYBRIT tar sikte på ett fossilfritt Sverige 2045 och förstudien planeras att pågå till slutet av 2017, varpå forskning och försök förhoppningsvis följer i en pilotanläggning. 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar NFS 2016:8 5 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. LKAB:s järnmalmsfyndigheter består till största delen av magnetit som kräver mindre extern energitillförsel vid anrikning och pelletstillverkning jämfört med hematit. I sin tur innebär detta även att magnetit avger mindre utsläpp av koldioxid från förbränning av till exempel fossila bränslen i pelletsprocessen. Därför kan LKAB erbjuda sina kunder pelletsprodukter som ger en renare värdekedja vid stålframställning jämfört med konkurrenternas hematit. Vidare medför den höga koncentrationen av järn i LKAB:s pellets även lägre utsläpp vid järnframställning hos kunderna. Totalt sett ger stålframställning med 100 procent LKABpellets en minskning av koldioxidutsläpp med 14 procent sett över hela värdekedjan. Jämförelsen avser stålframställning vid vissa europeiska stålverk som brukar använda en blandning av pellets och sinter. Genom att LKAB:s kunder använder pellets istället för sinter i sina råjärnsprocesser sparas ytterligare utsläpp eftersom det då inte krävs sintring vid stålverken då råvaran redan är färdig för masugn. Hållbara och effektiva inköp en central del av LKAB:s arbete för att stärka konkurrenskraften. Som ett led i arbetet för en hållbar utveckling har LKAB tagit fram ett antal baskrav för våra leverantörer vilka bygger på riktlinjer från FN och OECD. Ett av baskraven avser miljö och innebär att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att allvarliga utsläpp till mark, vatten eller luft förebyggs på ett systematiskt sätt. 16 Industriutsläppsverksamheter NFS 2016:8 5b : För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 5, att följande ska redovisas (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen):

Beslut om alternativvärde eller dispens finns ej. Under 2015 har en statusrapport lämnats in för Svappavaara. Myndighet är länsstyrelsen i Norrbottens län. Pelletsverk omfattas av BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning. Pelletiseringsanläggningen är försedd med stoftreningsanläggningar i form av elektrostatfilter, textilfilter och skrubbrar (våtavskiljare). NFS 2016:8 5b 3a: För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: 2012 Specifika BAT-AEL uppfylls för samtliga anläggningar avseende svaveloxider (<30 50 mg SO x/nm 3 ) och fluorväte (<1 3 mg HF/Nm 3 ), samt avseende klorväte (<1 3 mg HCl/Nm 3 ) från kulsinterverket. En genomgång av hur LKAB uppfyller BAT för verksamheten, baserat på underlag från 2017 för BAT-AEL, redovisas i bilaga 2.

Bilaga 1 Provlokaler Nedfallande stoft Figur 10. Nedfallande stoft mättes 2014 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara, varav en referens (ej med i kartbild). Provtagning av snö har skett i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr, mittemot terminalområde SNE12 Linje Nordost, nedan Vargbacken SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3

Buller Figur 11. Omgivningsmätningar buller sker i fem mätpunkter SBU01, SBU08, SBU07, i Svappavaara samhälle och i SBU03 och SBU06 i bostadsområdet Vargbacken. SBU01 Kirunavägen SBU08 Wilhelm Thisells väg SBU09 Kirunavägen SBU10 Sofia Lindmarks väg

Vibrationer och luftstötvågor Figur 8. Aktuella mätpunkter för vibrationer och luftstötvågor i Svappavaara. SVI16/SLU04: Wilhelm Thisells väg 2 SVI17SLU05: Sofia Lindmarks väg 17 SVI14/SLU03: Varpvägen

Recipienkontroll Figur 13. Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. SVA02 Syväjärvi, vid utloppet SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms SVA24 Liukattijoki, nedströms SVA53 Luongasjoki, nedströms SVA55 Liukattijoki, nedströms SVA63 Kaivosjoki, uppströms SVA65 Pegeln Syväjärvi SVA73 Björkbäcken SVA86 Liukattijoki, nedströms

Grundvatten Figur 5. Nivåmätning grundvatten sker i SGN05-SGN10, SGN 21 och SGN 22. SGN07 Bergborrad brunn SGN08 Jordborrad brunn SGN10 Jordborrad brunn SGN16 Rör gråbergsupplag Ö SGN21 Jordborrad brunn invid Syväjärvi SGN95 Vid Syväjärvi SGN96 Vid Syväjärvi SGN97 Vid Syväjärvi SGN98 Vid Syväjärvi