Information om omregleringen av den svenska apoteksmarknaden och försäljningen av apotek

Information om omregleringen av den svenska apoteksmarknaden och försäljningen av apotek

Detta dokument har framtagits av Apoteket Omstrukturering AB ( OAB ) i anslutning till försäljningen av delar av Apotekets apoteksverksamhet genom försäljning av aktierna i portföljbolag dit sådana verksamheter håller på att överföras. Apoteket Aktiebolag (publ) ( Apoteket ) har på OAB:s begäran tillhandahållit information i samband med utarbetandet av ett konfidentiellt Informationsmemorandum, som detta dokument baseras på. Informationen i detta dokument har erhållits från Apoteket samt hämtats från offentliga källor och har inte verifierats av OAB. Samtidigt som informationen häri anses vara korrekt, frånsäger sig Apoteket och OAB, samtliga personer i deras styrelser och ledningar, samt rådgivare till och andra ombud för dessa parter, allt eventuellt ansvar för innehållet eller utelämnanden i dokumentet och även för eventuell skriftlig eller muntlig kommunikation som överförts till eller som tillgängliggjorts en blivande köpare eller dess rådgivare. Det bör särskilt uppmärksammas, dock utan att detta påverkar det allmängiltiga i det föregående, att inga utfästelser görs rörande, och ej heller några garantier lämnas beträffande, korrektheten eller fullständigheten i uppgifter, beräkningar och prognoser. Endast sådana särskilda utfästelser och garantier som lämnas till köparen i ett slutgiltigt förvärvsavtal, när ett sådant ingås, kan skapa några rättigheter eller skyldigheter. Informationen i dokumentet kan vara föremål för förändringar, kompletteringar eller tillägg utan föregående meddelande. Tillhandahållandet av detta dokument innebär inte att OAB eller Apoteket påtar sig några skyldigheter att ge läsaren tillgång till ytterligare information, att uppdatera dokumentet eller att korrigera eventuella oriktigheter häri, även om dessa är uppenbara. Detta dokument ger sig inte ut för att innehålla all den information som en blivande köpare kan kräva vid beslut om att köpa delar av Apoteket eller ej. För ytterligare information, se www.omstruktureringsbolaget.se.

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Omregleringen i korthet... 4 3. Översikt över Apoteket... 7 4. Finansiell information om Apoteket... 10 5. Marknadsöversikt... 12 6. Prismodell... 15 7. Hur drivs ett apotek?... 17 8. Översikt över apotekskluster till försäljning och försäljningsstruktur... 20 9. Övergångs- och separationslösningar... 27 Definitioner och ordlista AIP (Apotekets inköpspris): Det pris till vilket Apoteket köper in läkemedel och varor. ApoDos eller Apoteket Dos: Apotekets portionsservice. Tillverkning och expedition av portionsförpackade läkemedel som de anslutna patienterna får hemskickat eller själva hämtar ut. Apoteket: Apoteket Aktiebolag (publ). Apotekens Service AB: Bolag där gemensam infrastruktur i form av databaser nödvändiga för att driva apotek samlas. Apoteket Omstrukturering AB ( OAB ): Apoteket AB:s moderbolag och det bolag som är ansvarigt för omstruktureringen av marknaden samt för försäljningen av apotek. Apoteksombud: Utlämningsställe för läkemedel på platser som saknar öppenvårdsapotek. AUP (Apotekets utpris): Det pris till vilket Apoteket säljer läkemedel och andra varor. Dosdispensering: Att förpacka läkemedel i dospåsar där varje påse innehåller alla läkemedel som patienten ska ta vid ett och samma tillfälle. Distribution& Produktion (D&P): Enhet inom Apoteket som ansvarar för varuförsörjning, produktion och service. Extempore: Läkemedel som tillverkas på apotek specifikt för en viss patient, viss sjukvårdsinrättning, visst djur eller viss djurbesättning. Farmaceut: Den som är behörig att arbeta som apotekare eller receptarie. Apotekar- och receptarielegitimation ges ut av Socialstyrelsen efter godkänd utbildning (fem år för apotekare, tre år för receptarier 1) ). Förordnade läkemedel: Receptförskrivna läkemedel samt rekvire rade läkemedel (läkemedel som sjukvården beställt från apotek). Handelsvaror: Övriga produkter (ej läkemedel) som säljs på apotek. Omfattas inte av det svenska apoteksmonopolet men delar av sortimentet, exempelvis förskrivna förbrukningsartiklar, omfattas av läkemedelsförmånen. Exempel på handelsvaror är tandkräm och schampo. IHE: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Dotterbolag till Apoteket. Forsknings- och utredningsinstitut för hälsoekonomisk utredning av vård och omsorg. LMV: Läkemedelsverket. Ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska produkter. Läkemedelsnära förbrukningsartiklar: Hjälpmedel som används för att tillföra kroppen läkemedel eller till egenkontroll av medicinering. Dessa är kostnadsfria inom förmånen om TLV har godkänt pris och de förskrivs på hjälpmedelskort. Nikotinläkemedel: Godkända läkemedel vars enda aktiva substans är nikotin. I materialet avses de produkter som är receptfria och inte har förskrivits. Dessa produkter omfattades tidigare av apoteksmonopolet men får sedan den 1 mars 2008 säljas i detaljhandeln 2). Planogram: Schema över produkters placering i en butikshylla för att planera och effektivisera försäljning per kvadratmeter. Receptbelagda läkemedel ( Rx ): Läkemedel som normalt lämnas ut från apotek endast mot recept eller rekvisition. Ett exempel på ett receptbelagt läke medel är Crestor. Receptförskrivet: Läkemedel, förbrukningsartiklar eller livsmedel som skrivs ut av läkare. Receptfria läkemedel ( Ex eller OTC ): Läkemedel som får säljas utan recept eller rekvisition. Ett exempel på ett receptfritt läkemedel är Alvedon i mindre förpackningar. Rekvisition: Beställning av läkemedel eller teknisk sprit från apotek av en behörig förordnare (t.ex. läkare). Stomiartiklar: Hjälpmedel för patienter med stomi. (Stomi innebär att en bit av tarmen läggs upp på huden och sys fast. Anledningen till att en stomi anläggs kan vara kronisk tarmsjukdom, cancer eller missbildningar). TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket): Den myndighet som har till uppgift att pröva om ett läkemedel, en förbrukningsartikel eller en tandvårdsbehandling ska subventioneras av samhället. Myndigheten är även ansvarig för att sätta priser på de läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen. Vägd volym: Vägd volym är ett internt produktivitetsmått inom Apoteket som innebär att volymer för olika produkter/tjänster viktas efter den arbetsinsats som krävs för dess hantering. En receptrad förskrivet motsvarar 1,0 medan en OTC-/handelsvara motsvarar 0,25 (tidigare 0,4 per egenvårdskund). 1) Receptarieutbildningen är för närvarande tre år. Vissa receptarier har två-årig utbildning eller en ett-årig tilläggsexamen och en apoteksteknikerutbildning. 2) Det finns även andra produkter utöver nikotinläkemedel som inte omfattas av monopolet och därför kan säljas utanför Apotek. Exempel på dessa är naturläkemedel. 1

1. Sammanfattning Inledning och omregleringen i korthet Den svenska regeringen lade den 19 februari 2009 fram en proposition i syfte att omreglera den svenska apoteksmarknaden från dagens statsägda monopol. I propositionen anges att högst hälften av de svenska apoteken ska avyttras. Målet är att uppnå en god konkurrens på apoteksmarknaden och samtidigt låta det statsägda Apoteket AB (publ) ( Apoteket ) vara en central aktör på den omreglerade marknaden i syfte att säkerställa en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Sveriges riksdag beslutade den 29 april 2009 att genomföra den föreslagna omregleringen och att marknaden ska omregleras den 1 juli 2009. Cirka 150 apotek av de apotek som efter försäljningen finns kvar i statlig ägo ska avyttras till entreprenörer och småföretagare i en särskild process. De övergripande målen med apoteksreformen är att ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service, bättre tjänsteutbud samt att skapa prispress på receptfria och receptbelagda läkemedel. Omregleringen skall även tillvarata apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning i kombination med de insatser som görs inom hälso- och sjukvården. I juni 2008 bildades Apoteket Omstrukturering AB ( OAB ) som ett moderbolag till Apoteket. Det övergripande ändamålet med bolagets verksamhet är att leda och övervaka de processer som är nödvändiga för att omstrukturera Apoteket inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Översikt över Apoteket Apoteket har sedan 1971 haft statens uppdrag att med ensamrätt bedriva detaljhandel med läkemedel i Sverige. Apoteket är idag uppdelat i fyra rörelsegrenar: Egendrivna apotek, Apoteket Farmaci, Distribution & Produktion samt Övrig verksamhet. Egendrivna apotek svarar för driften av öppenvårdsapoteken och Apoteket Shop. Apoteket Farmaci står för driften av sjukhusapoteken och erbjuder farmaceutiska tjänster. Distribution & Produktion ansvarar för varuförsörjning, produktion och service och innefattar bland annat Apoteket Dos, e-handelskanalen, kundcentrum, distansapoteken och koncernens IT. Största delen av Övrig verksamhet utgörs av Apoteket Produktion & Laboratorier som tillverkar specialläkemedel. Finansiell information om Apoteket Apoteket hade 2008 en omsättning på 41 710 MSEK och ett rörelseresultat på 950 MSEK 1). Tillväxten var 5,6 procent jämfört med 2007. Bolaget hyr i stort sett alla lokaler och tillgångarna består i huvudsak av inventarier och rörelsekapital. Marknadsöversikt Den sammanlagda försäljningen av läkemedel till privatkunder i Sverige uppgick till 27 948 MSEK 2008. Tillväxten var 3,6 procent jämfört med 2007. Försäljningen av handelsvaror till privatkunder uppgick till 3 011 MSEK 2008. Tillväxten var 15,5 procent jämfört med 2007. Försäljningen på de svenska apoteken har vuxit med i genomsnitt 4,9 procent årligen sedan 1999. Apoteket är i dagsläget den enda detaljisten på marknaden och i distributionsledet innehar Tamro och Oriola-KD cirka halva marknaden var. Sverige har förhållandevis få apotek per invånare i en internationell jämförelse vilket är en av anledningarna till omregleringen. Prismodell och andra regleringar Idag bestämmer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) både Apotekets inköpspriser (AIP) och försäljningspriser (AUP) på läkemedel inom läkemedelsförmånen 2), medan prissättningen på läkemedel utanför förmånen och på handelsvaror är fri. Efter omregleringens ikraftträdande kommer TLV att fastställa AUP och maximalt AIP för icke utbytbara läkemedel. För parallellimporterade läkemedel kommer TLV att fastställa maximalt AIP och maximalt AUP. TLV kommer att fastställa såväl AIP som AUP för generiska läkemedel. I en proposition beslutad den 23 april 2009 har regeringen föreslagit att prissättningen för receptfria läkemedel (OTC) och handelsvaror ska vara fri och att delar av OTC-sortimentet ska släppas fritt för försäljning i övrig detaljhandel. I propositionen föreslås att det nya regelverket för OTC ska träda i kraft 1 november 2009. För att driva apotek efter omregleringen kommer tillstånd från Läkemedelsverket (LMV) att krävas. Tillstånd kommer som regel inte att beviljas tillverkare eller förskrivare av läkemedel. Utöver tillstånd krävs bl.a. att det på varje apotek ska 1) Inklusive omstruktureringskostnader om cirka 160 MSEK. 2) Subventionen från samhället via skattsedeln. 2

1. Sammanfattning finnas minst en farmaceut tillgänglig under öppettiden samt minst en läkemedelsansvarig per tre apotek. Tänkta lokaler måste vara lämpliga för ändamålet och förskrivna läkemedel måste kunna tillhandahållas inom 24 timmar (såvida särskilda skäl inte finns, till exempel i glesbygd 1) ). Byten till det billigaste utbytbara läkemedlet måste genomföras i fall där det finns generisk konkurrens. Översikt av apotekskluster till försäljning och försäljningsstruktur 2) Antalet apotek som ska avyttras uppgår till 466 3) och kommer att organiseras i aktiebolag (kluster) bestående av mellan 10 och 199 apotek med en omsättning om mellan 660 MSEK och 5,8 miljarder SEK. Det kommer att vara möjligt för en enskild aktör att förvärva mer än ett kluster enligt vissa fördefinierade regler. Cirka 150 apotek kommer att avsättas till en särskild försäljning till småföretagare. För mer information hänvisas till kapitel 8, Översikt över apotekskluster till försäljning och försäljningsstruktur. Apoteket kommer att tillåtas behålla sin firma och sitt nuvarande figurvarumärke. De varumärken som Apoteket idag använder som kännetecken för enskilda apoteksverksamheter kommer fortsatt att få nyttjas för sådan verksamhet. Apoteket ska inte hindra någon ny aktör från att använda och registrera firma och varumärke där ordet apotek eller apoteket ingår. Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppgift att utforma en nationell symbol för apoteksverksamhet, vilken ska skilja sig från Apotekets figurvarumärke. I samband med omregleringen har Apoteket undertecknat ett s.k. stand still -avtal, vilket i korthet innebär att Apoteket inte kommer att fatta beslut om eller genomföra åtgärder som negativt kan påverka omstruktureringen eller avyttringsprocessen av apotek, eller som kan medföra konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på den nya apoteksmarknaden, utan att första inhämta OAB:s samtycke därtill. Syftet med avtalet är att skapa konkurrensneutralitet fram till dess att nya aktörer kan agera på lika villkor på den nya marknaden. Övergångs- och separationslösningar IT-lösningen är en viktig del av separationslösningen, där de apotek som ska säljas ska separeras från Apoteket. Den ITinfrastruktur som behövs för att säkerställa bibehållen patientsäkerhet och tillgång till nödvändig statistik kommer att separeras från Apoteket för att placeras i det fristående Apotekens Service AB. Separationslösningen reglerar förutom IT även hur en rad andra punkter ska hanteras i samband med och efter försäljningsprocessen, däribland pensionslösningar, avtal, lösningar för blod- och gasapotekservice samt tillhandahållande av dostjänster. 1) Lista over glesbygdsapotek kommer att biläggas förvärvsavtalet. 2) Klustren kan komma att förändras i begränsad utsträckning på grund av händelser utanför OAB:s kontroll, till exempel om problem uppstår vid överföring av nödvändiga avtal. 3) 451 apotek per den 31 mars 2009 samt 15 hyreskontrakt för nyetableringar. 3

2. Omregleringen i korthet Bakgrund till omregleringen Den svenska riksdagen har beslutat att omreglera den svenska öppenvårdsapoteksmarknaden från dagens statsägda monopol. Marknaden för läkemedelsförsörjningen till sjukhus öppnades för konkurrens den 1 september 2008. 466 öppenvårdsapotek 1) kommer att avyttras till utomstående. Utöver dessa ska cirka 150 apotek avsättas till ett kluster avsett för småföretagare. Apoteket har sedan 1971 statens uppdrag att med ensamrätt bedriva detaljhandel med läkemedel. Sedan 2008 har Apoteket förlorat delar av ensamrätten eftersom försäljning av receptfria nikotinläkemedel och läkemedelsförsörjningen till sjukhus konkurrensutsatts. Det svenska apoteksmonopolet kännetecknas i en internationell jämförelse av i genomsnitt få apotek per invånare och begränsade öppettider. I Sverige finns ett apotek per cirka 10 000 invånare. De flesta EU-länder har cirka 5 000 invånare per apotek och endast Danmark har fler invånare per apotek än Sverige. Den 26 december 2006 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som gör det möjligt för andra aktörer än Apoteket att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria läkemedel. Utredare var Lars Reje, tidigare sjukhus- och planeringsdirektör i Södermanlands läns landsting samt konsult med uppdrag för Landstingsförbundet, SKL och Apoteket. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 8 januari 2008. Utredningens slutsatser var följande: Handeln med läkemedel kännetecknas idag av hög kompetens, säkerhet och kvalitet. På apoteksmarknaden finns det dock områden som kan förbättras. Konsumenternas tillgänglighet till läkemedel, t.ex. öppettider och väntetider vid de lokala apoteken, samt apoteksservicen i övrigt är några exempel. Apoteksmonopolet har, enligt OECD, resulterat i begränsad tillgänglighet för den svenska befolkningen. OECD ser genomförda reformer i Norge och Island som positiva ur tillgänglighetssynpunkt. Utredarens förslag lämnades på remiss till ett flertal intressenter och remissvar från dessa intressenter har beaktats i den lagrådsremiss som regeringen lämnade i december 2008 och som i februari 2009 följdes av en proposition till Sveriges riksdag. Riksdagen beslutade den 29 april 2009 att genomföra den i propositionen föreslagna omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Den nya regleringen träder i kraft den 1 juli 2009. Nya aktörer kommer dock att behöva tillstånd från Läkemedelsverket (LMV) innan de tillåts vara verksamma på marknaden. I en proposition från regeringen den 23 april 2009 föreslås att delar av OTC-sortimentet ska släppas fritt för försäljning i övrig detaljhandel från och med den 1 november 2009. Läkemedlen som ska få säljas utanför öppenvårdsapoteken ska uppfylla särskilda kriterier, som att läkemedlet är lämpligt för sådan försäljning med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan. Avyttring av apotek För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en väl fungerande apoteksmarknad med konkurrens har det beslutats att högst hälften av de nuvarande apoteken ska avyttras. Antalet apotek som ska säljas uppgår till 466 1). Apoteken kommer att säljas i aktiebolag (kluster) som innehåller mellan 10 och 199 apotek. En beskrivning av apoteksklustren återfinns i kapitlet Översikt över apotekskluster till försäljning. Endast apotek inom Apotekets affärsområde Egendrivna apotek omfattas av försäljningen. Ett flertal verksamheter, kommer därför helt att kvarstanna i Apoteket. För en beskrivning av dessa verksamheter och av Apoteket i stort hänvisas till kapitel 3, Översikt över Apoteket. Speciell avsättning av apotek för småföretagare Entreprenörers och små företags möjligheter att förvärva och driva apotek är en viktig aspekt i de politiska målen vid sidan av eftersträvandet av en sund konkurrens på apoteksmarknaden. För att uppnå dessa mål kommer cirka 150 apotek av de apotek som kvarstår i statlig ägo efter nämnda avyttring att avsättas för försäljning till entreprenörer och småföretagare. En centralorganisation kommer att skapas i syfte att stödja småföretagarapoteken genom samordning av framförallt inköp och IT-system. Mål för reformen De övergripande målen med apoteksreformen är: Att ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och bättre tjänsteutbud. Att skapa prispress på receptfria och receptbelagda läkemedel. Omregleringen ska även tillvarata apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning i kombination med de insatser som görs inom ramen för hälso- och sjukvården. 1) 451 apotek per den 31 mars 2009 samt 15 hyreskontrakt för nyetableringar. 4

2. Omregleringen i korthet En grundläggande förutsättning för en lyckad omreglering är att samma krav på kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen som präglar dagens handel med läkemedel bibehålls eller ökar. Medel för reformen Det grundläggande medlet för att nå de uppsatta målen är att utsätta marknaden för konkurrens. Marknaden ska kännetecknas av likvärdiga villkor oavsett företagsstorlek och av stabila, förutsägbara och rättssäkra regler. Genomförandet av omregleringen ska ske i en transparent, ordnad och uppföljningsbar process. I juni 2008 bildades OAB som ett moderbolag till Apoteket. Det övergripande ändamålet med bolagets verksamhet är att leda och övervaka de processer som är nödvändiga för att omstrukturera Apoteket inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden främst genom att: Leda och genomföra processen för försäljning av verksamheter som ägs av Apoteket. Säkerställa överföring av branschgemensam infrastruktur och servicefunktioner från Apoteket till fristående bolag. Säkerställa att konkurrensneutralitet uppnås och att bästa möjliga förutsättningar för en avyttring upprätthålls i perioden fram till att övertagandet av apotek och övriga verksamheter är genomförd. En sund konkurrens på den framtida apoteksmarknaden kommer att eftersträvas. Därtill ska aspekter som små företags möjligheter att förvärva och driva apotek, läkemedelssäkerhet, miljöpåverkan, möjligheter att långsiktigt kontrollera samhällets utgifter för läkemedel och Apotekets utvecklingsmöjligheter beaktas i genomförandet av OAB:s uppdrag. Apoteket kommer efter försäljningsprocessen och avskiljandet av apotek för småföretagare att ha en marknadsandel på cirka 35 procent. Regeringen har som målsättning att bibehålla ett statligt inflytande för att säkerställa en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Samtidigt anses denna marknadsandel inte vara så hög att Apoteket får en för stark ställning på marknaden. Regeringen avser att noga följa utvecklingen för att säkerställa att marknadsandelen för Apoteket efter omregleringen blir av sådan storlek att konkurrens på lika villkor möjliggörs. Apoteket ska ges möjlighet att agera som en aktör som alla andra på en omreglerad marknad. Krav för att få driva apotek Nedan återges ett antal av de krav som kommer att ställas på nya aktörer efter omregleringen. Fullständiga krav finns i regeringens proposition till riksdagen 1) och i Läkemedelsverkets föreskrifter. Tillstånd från Läkemedelsverket: Tillstånd kommer som regel ej att beviljas tillverkare av läkemedel, förskrivare (läkare) eller den som innehar godkännade för försäljning av läkemedel. I denna bestämmelse inkluderas även företag som inte är tillverkare men som en tillverkare av läkemedel har ett bestämmande inflytande över eller som självt har ett bestämmande inflytande över en tillverkare. Anledningarna till att läkemedelstillverkare ej beviljas tillstånd är två: dels vill regeringen undvika helintegrerade kedjor vilka den tror skulle hämma konkurrensen, dels anser den att en intressekonflikt kan uppstå där det egentillverkade läkemedlet rekommenderas till kunderna. Aktörer verksamma inom dosdispensering, tillverkning av extempore eller lagerberedningar och ompackning av läkemedel omfattas inte av denna bestämmelse. Ett tillstånd per apotek krävs. Lokal: Lokalen ska vara lämplig för ändamålet inklusive kvalitet, minimering av risk för stöld, respekt för enskildas integritet och anpassning för personer med nedsatt rörelseoch orienteringsförmåga. Personal: Det ska på varje apotek finnas personal som till antal och kompetens säkerställer en god kvalitet och säkerhet vid bedrivandet av verksamheten. Det ska under öppettiden på varje apotek finnas farmaceuter närvarande i det antal och med den kompetens som krävs för bedrivandet av verksamheten. Det ska vidare finnas en läkemedelsansvarig per högst tre apotek. Den läkemedelsansvarige ska vara apotekare eller receptarie och vara legitimerad eller ha ett särskilt förordnande att utöva yrket. En receptarie ska dessutom ha flerårig yrkeserfarenhet från apoteksverksamhet, särskilt från kvalitetsrelaterade arbetsuppgifter. Den läkemedelsansvarige är framför allt ansvarig för att tillse att reglerna om hantering av läkemedel följs. Förordnade läkemedel: Samtliga förordnade läkemedel ska kunna tillhandahållas inom 24 timmar helgfri måndag till fredag (inklusive extempore, licens och medicinsk gas). Tidskravet på 24 timmar gäller dock inte om beaktansvärda skäl finns (exempelvis på glesbygden). Apoteken ska även i framtiden ta emot kasserade läkemedel. 1) Regeringens proposition, 2008/09:145, Omreglering av apoteksmarknaden. 5

2. Omregleringen i korthet Expediering: Apoteksaktörer ska genomföra utbyten av läkemedel till det billigaste alternativet om: Förskrivaren ej motsatt sig byte, och Patienten ej är villig att betala mellanskillnaden mellan det billigaste utbytbara och det förskrivna läkemedlet. Skall byte ske till ett annat utbytbart läkemedel får endast ske om patienten själv betalar hela kostnaden för det läkemedlet för det önskade läkemedlet. Delbetalning: Delbetalning skall erbjudas för läkemedel och varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Delbetalningssystemet innebär att läkemedelskostnaden för en konsument (maximalt 1 800 SEK inom ramen för förmånssystemet) kan delas upp månadsvis under ett år från första köpet. Information: Individuell och producentoberoende information och rådgivning ska tillhandahållas om läkemedel, läkemedelsanvändning och egenvård till konsumenter. Informationen ska endast lämnas av personal med tillräcklig kompetens för uppgiften. Statistik: Vid expediering ska uppgifter lämnas till Apotekens Service AB som kommer att föra statistik över läkemedelsanvändningen samt hålla register och databaser uppdaterade. Schengenintyg: Skall utfärdas på begäran. Detta behövs för att kunna resa mellan Schengenländer, Norge, Island och Schweiz, om man har behov av att medta läkemedel som är narkotikaklassade i värdlandet. Egenkontroll: Apoteksaktörer ska utöva särskild kontroll över detaljhandeln och hanteringen i övrigt och se till att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. OTC-reform Som en del av omregleringen har regeringen för avsikt att tillåta försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Den 23 april 2009 lades en proposition 1) fram i vilken regeringen föreslår att dessa läkemedel ska omfatta receptfria humanläkemedel som inte har förskrivits och som uppfyller vissa kriterier (att läkemedlet är lämpligt för egenvård, att allvarliga biverkningar är sällsynta samt att det är lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan). Syftet med OTC-reformen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel. Läkemedelsverket ges i propositionen ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av lagen samt uppgiften att pröva och besluta om vilka läkemedel den ska omfatta. Receptfria nikotinläkemedel föreslås även fortsättningsvis få säljas utanför öppenvårdsapoteken. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 november 2009. 1) Regeringens proposition 2008/09:190. Handel med vissa receptfria läkemedel. 6

3. Översikt över Apoteket Apoteket i korthet Kunder Cirka 315 000 kundbesök om dagen, eller cirka 90 miljoner kundbesök/år. 1) Cirka 220 000 expedierade recept om dagen, eller cirka 36 miljoner receptkunder/år. Cirka 190 000 sålda receptfria läkemedel om dagen, eller cirka 66 miljoner egenvårdskunder/år. Organisationsstruktur Apoteket är organiserat enligt bilden nedan: Figur 1 apotekets Organisation Rörelsegren Egendrivna apotek Öppenvårdsapotek och Apoteket Shop Apoteket VD och koncernchef Ekonomi & finans Sortiment och inköp Marknad och kommunikation HR Rörelsegren Apoteket Farmaci Sjukhusapotek, farmaceutiska tjänster Ledningsstab Rörelsegren Övrig verksamhet APL, Apoteket International, IHE & Apoteket AS Rörelsegren Distribution & Produktion ( D&P ), som ansvarar för varuförsörjning, produktion och service på uppdrag av koncernens affärsverksamheter och dotterbolag. Verksamheten innefattar bland annat ansvar för Apoteket Dos, e-handelskanalen, kundcentrum, distansapoteken och koncernens IT. Rörelsegren Övrig verksamhet, som bland annat innefattar Apoteket Produktion & Laboratorier AB, Apoteket International, IHE. Som stöd för enheterna ovan finns ett antal koncernstaber: Ledningsstab. Ekonomi & Finans. Sortiment & Inköp (tillhandahåller ett sortiment av läkemedel och övriga hälsoprodukter för hela koncernen). Varumärke & Kommunikation (ansvarar för Apotekets varumärke, kommunikationsarbete i hela koncernen samt genomför all marknadsföring till konsumentmarknaden). Human Resources. Utöver enheterna ovan ingår även Giftinformationscentralen i Apoteket, vilken informerar sjukvårdsinstanser och allmänhet om risker och symtom vid olika typer av akut förgiftning, samt ger råd om lämplig behandling. Giftinformationscentralen drivs på uppdrag av den svenska staten. Efter omregleringen av marknaden kommer verksamheten fortfarande att drivas men inte längre av Apoteket. Rörelsegren Distribution och produktion Distansapotek, dosapotek, IT och kundcentrum Källa: Apoteket Apoteket är indelat i fyra huvudsakliga enheter: Rörelsegren Egendrivna apotek, som svarar för driften av apoteken inklusive rådgivning till konsumenter och försäljning av apotekssortimentet. Rörelsegren Apoteket Farmaci, som bland annat står för driften av sjukhusapoteken och tjänsteförsäljning till framförallt vården. Rörelsegren Egendrivna apotek Rörelsegren Egendrivna apotek svarar för driften av 916 2) apotek, vilka erbjuder receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel samt handelsvaror med hälsoinriktning (t.ex. schampo, hudkrämer, solskyddsmedel etc.). I affärsområdet ingår två sorters apotek: Öppenvårdsapotek (876 st.) och Apoteket Shop (40 st. 3) ). Öppenvårdsapoteken omfattar alla fullsortimentsapotek. Bland dessa finns både apotek i vårdcentralslägen (i närheten av eller i anslutning till vårdcentraler och dylikt), apotek i kommersiella lägen (t.ex. citylägen och köpcentrum) och expeditionsapoteken (belägna i anslutning till sjukhus och i regel 1) Kassaregistreringar. 2) Per den 31 mars 2009. 3) Två shopar som är delar av vanliga öppenvårdsapotek exkluderade. 7

3. Översikt över Apoteket större än de vanliga öppenvårdsapoteken). Expeditionsapoteken skiljer sig från övriga apotek framför allt genom att deras kundgrupp behöver mer läkemedel och mer komplexa tjänster än de genomsnittliga apotekskunderna. En naturlig följd av de sjukhusnära lägena är att andelen receptbelagda läkemedel av försäljningen är högre för dessa apotek. Expeditionsapoteken avskildes organisatoriskt från sjukhusapoteken (se Apoteket Farmaci nedan) 2005 med syftet att hålla isär Apotekets avtalsverksamhet med landstingen som kunder och konsumentverksamheten. Apoteket Shop är mindre apotek med inriktning på handelsvaror och OTC. Även receptbelagda läkemedel kan tillhandahållas men lagerförs inte. Målet med satsningen är ökad tillgänglighet och butikerna är belägna i bra handelslägen med öppettider i paritet med övrig handel i området. Apoteket Shop är ett koncept som påbörjades 2005 när den första butiken med detta koncept öppnade. Rörelsegren Apoteket Farmaci Den första juli 2008 bolagiserades Apotekets drift av sjukhusapotek och tillhandahållande av av vissa konsulttjänster till dotterbolaget Apoteket Farmaci AB. Kunderna utgörs av landsting, kommuner och företag. I driften av de 74 1) sjukhusapoteken, vilka är belägna inne i sjukhusens lokaler ingår bland annat läkemedelshantering och beredning av extempore. Extempore är specialtillverkade läkemedel med möjlighet till individanpassning. Dessa läkemedel kan normalt inte tillverkas på kommersiell basis på grund av bristen på skala i tillverkningen eller att hållbarhetstiden är begränsad. Den extempore som framställs på sjukhusapoteken är i huvudsak cancerrelaterade preparat. Driften av sjukhusapoteken sker på uppdrag av landstingen. Löptiden på försörjningsavtalen är normalt 2 3 år, ibland med option på ytterligare ett år. Exempel på de konsulttjänster som erbjuds av Apoteket Farmaci är läkemedelsutbildningar för läkare, vårdpersonal och anhöriga, läkemedelsbudgetering, läkemedelsgenomgångar (genomgångar av patienters läkemedelskonsumption för att optimera användingen) och kliniska prövningar (tester av nya preparat). Distribution & Produktion Distribution & Produktion ansvarar för varuförsörjning, produktion och service på uppdrag av koncernens affärsverksamheter och dotterbolag. Kundcentrum Apoteket Kundcentrum verkar både som farmaceutisk rådgivare och som mottagare av läkemedelsbeställningar från allmänheten. Under 2008 hanterade enheten över 4 miljoner ärenden. Huvudsyftet med verksamheten är, förutom att vara ytterligare en läkemedelsrådgivningskanal, att avlasta apoteken gällande frågor om öppettider och lagerläge för produkter. Apoteket Distans Apoteket Distans bedrivs vid två anläggningar i Hässleholm och Falun. Distansapoteken förser bland annat apoteksombuden, Apotekets e-handel (via internetsidan www.apoteket.se), dialyspatienter och slutenvårdsavdelningar med läkemedel och hälsoprodukter. Enheterna levererar även den del av dospatienternas konsumtion som ej kan dosdispenseras (t.ex. flytande läkemedel). Verksamheten har konsoliderats under 2008 och gått från fyra till två anläggningar. Distansapoteken har inga egna fordon utan all transport upphandlas i samverkan med Posten AB. ApoDos Apoteket Dos (ApoDos) dispenserar maskinellt portioner av läkemedel till både privatkunder och avtalskunder. Varje dospåse innehåller alla läkemedel som skall tas vid ett och samma tillfälle. Dospåsen är märkt med namn, födelsedatum, innehåll, datum och klockslag när dosen skall intas. I regel expedieras dosförpackade läkemedel för två veckors förbrukning. Dispenseringen sker vid 11 dosenheter utspridda över landet. Antalet är en avvägning mellan stordriftsfördelar och den regionala närhet som krävs för att ledtiderna mot kund ska vara så korta som möjligt. Inom 48 timmar från att en person får ändrad ordination ska första förpackningen med doser för varje intagningstillfälle finnas för avhämtning. Det som inte kan portionsförpackas (t.ex. flytande läkemedel) levereras i originalförpackning. Denna leverans ombesörjs av distansapoteken. Kunderna består av vårdtagare som bor hemma, aktiva kroniker (en person med en kronisk sjukdom men som är i arbetsför ålder och som lever ett aktivt och normalt liv tex. diabetiker och astmatiker), den kommunala vården, den slutna vården samt kriminalvården. Leverans sker dels direkt till vårdinrättningar men också till apoteken, där dospatienter som bor hemma kan hämta ut sina paket. Användningen av ApoDos ökar stadigt och tjänsten har idag cirka 165 000 användare. Dock är fortfarande användningen av s.k. dosetter, som förpackas manuellt av anhöriga och sjuksköterskor, avsevärt högre. Den genomsnittliga dospatienten är mellan 75 och 80 år och har i genomsnitt 10 12 läkemedel. Den förädlade receptexpeditionen kostar 6 SEK per dag och patient, vilket betalas av landstinget. Denna intäkt 1) Per den 31 december 2008. 8

3. Översikt över Apoteket allo keras tillsammans med intäkten för läkemedlen i fråga till rörelse grenen Distribution och Produktion. Fördelarna med dosanvändning är bland annat förbättrad läkemedelsanvändning och ökad patientsäkerhet. För att få använda dostjänsten krävs ordination från läkare. Inom rörelsegrenen Distribution och produktion finns även cirka 850 apoteksombud. Övrig verksamhet Apoteket Produktion & Laboratorier AB (APL) APL är en av Europas största tillverkare av specialläkemedel (extempore). Bolaget har egna anläggningar för tillverkning, tester och analyser av läkemedel. APL har specialiserat sig inom de tillverkande enheterna för att kvalitetsgarantera storskalig produktion enligt GMP (Good Manufacturing Practise). APL erbjuder en rad utvecklings- och laboratorietjänster för sjukvården i Sverige och läkemedelsindustrin i hela världen. Bland kunderna finns både stora och små företag. Verksamheten är uppdelad i de två affärsområdena Specialläkemedel och Kontraktsverksamhet. Specialläkemedelsdelen står för cirka 80 procent av omsättningen och är en verksamhet som drivs till självkostnad. En viktig uppgift är att förse den svenska sjukvården med extemporeläkemedel när ett godkänt läkemedel saknas och inte finns tillgängligt på licens. De övriga 20 procent av omsättningen utgörs av kontraktsverksamhet. Denna består av tillverkning av läkemedel, laboratorietjänster (kemiska, mikrobiologiska och medicintekniska analyser), utvecklingstjänster samt tillverkning av kliniskt prövningsmaterial. Kontraktsverksamheten fyller upp tillgänglig produktionskapacitet och finansierar på så sätt verksamheten. De fyra produktionsenheterna finns i Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö. De är specialiserade på olika typer av läkemedel för ökad effektivitet och säkerhet. På varje enhet finns ett kontrollaboratorium. Apoteket International AB Apoteket International AB har uppdraget att verka för en utveckling av Apotekets tjänsteexport. Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) IHE är ett icke vinstsyftande forsknings- och utredningsinstitut med målsättningen att bidra till väl underbyggda beslut om hälso- och sjukvårdens utveckling. Kunder Apotekets kunder kan delas upp i privatkunder och avtalskunder. Privatkunderna är enskilda personer, det vill säga i stort sett hela Sveriges befolkning, som använder Apotekets produkter och tjänster. Privatkunderna inhandlar sina varor på de lokala apoteken eller hos något av de apoteksombud som finns runt om i landet. Avtalskunder är institutioner som landsting, kommuner och företag (främst läkemedelsföretag) som köper produkter och tjänster via avtal. Här ingår bland annat läkemedelsinformation, tillverkning, utbildning och dosexpedierade läkemedel. Apoteket har ett kundlojalitetsprogram som heter Apoteket Plus. Medlemsskapet är kostnadsfritt och bland förmånerna ingår ett nyhetsbrev fyra gånger per år, temakvällar med information om till exempel hudvård eller kost samt rabatter på utvalda produkter. Medlemmarna kan även samla poäng på sina inköp som berättigar till rabatter på Apotekets sortiment. Medlemskapet är på central nivå men alla medlemmar har ett värdapotek. Antalet medlemmar per den 31 december 2008 uppgick till cirka 810 000. Personal Apoteket har totalt cirka 12 000 medarbetare varav cirka 8 300 inom apoteksverksamheten (dvs. de 916 apoteken inom affärsområdet Egendrivna apotek). Av de anställda inom apoteksverksamheten har cirka 60 procent farmaceutisk utbildning. För en översikt av åldersstrukturen för de anställda inom apoteksverksamheten, se figuren nedan. Figur 2 Åldersstruktur hos personalen inom apoteksverksamheten 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 35 36 45 Tillsvidareanställda 46 55 56 60 Visstidsanställda 61 Källa: Apoteket Apoteket International Norway AS Apoteket AS är Apotekets nystartade bolag i Norge. Bolaget skall sälja och distribuera dosförpackade läkemedel till vårdhem och hemsjukvård. 9

4. Finansiell information om Apoteket Nedan visas finansiell data för Apoteket för perioden 2004 2008. Observera att endast delar av verksamheten kommer att säljas i denna process. För finansiell information om de apotekskluster som säljs, hänvisas till kapitlet Översikt över apotekskluster till försäljning och försäljningsstruktur. Figur 3 Resultaträkningar (MSEK) 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoomsättning 34 092 35 444 37 269 39 493 41 710 Övriga intäkter 19 14 15 12 11 Summa intäkter 34 111 35 458 37 284 39 505 41 721 Varuinköp 27 421 28 465 29 813 31 552 33 263 Övriga externa kostnader 1 572 1 620 1 860 2 224 2 250 Personalkostnader 4 603 4 839 4 776 4 896 4 955 Av- och nedskrivningar 230 242 235 245 303 Rörelseresultat 285 292 600 588 950 Andelar i intresseföretags resultat 1 0 1 1 0 Finansiella intäkter 12 12 40 29 39 Finansiella kostnader 14 14 20 16 20 Resultat före skatt 282 290 621 602 969 Inkomstskatt 77 89 174 169 258 Årets resultat 205 201 447 433 711 10

4. Finansiell information om Apoteket Figur 4 Balansräkningar (MSEK) 2004 2005 2006 2007 2008 Immateriella tillgångar 56 72 108 100 155 Byggnader, mark och markanläggningar 260 261 246 233 228 Inventarier 834 898 947 1 037 925 Pågående nyanläggningar 11 1 0 9 0 Finansiella anläggningstillgångar 873 884 896 1 054 1 440 Summa anläggningstillgångar 2 034 2 116 2 197 2 433 2 748 Varulager 1 476 1 611 1 730 1 872 1 999 Kundfordringar 4 180 4 409 4 598 4 831 5 005 Övriga fordringar 627 602 1 117 800 729 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 152 159 175 201 209 Likvida medel 474 918 492 459 1 010 Summa omsättningstillgångar 6 909 7 699 8 112 8 163 8 952 Summa tillgångar 8 943 9 815 10 309 10 596 11 700 Eget kapital 2 518 2 632 3 010 3 293 3 838 Uppskjuten skatt 391 397 438 511 608 Övriga skulder 47 70 66 0 0 Övriga avsättningar 0 0 16 13 72 Summa långfristiga skulder 438 467 520 524 680 Skulder till kreditinstitut, räntebärande 2 000 2 715 2 599 2 399 2 300 Leverantörsskulder 3 208 3 098 3 283 3 496 3 972 Aktuella skatteskulder 0 0 18 0 0 Övriga skulder 174 255 282 400 355 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 568 589 586 476 470 Övriga avsättningar 37 59 11 8 85 Summa kortfristiga skulder 5 987 6 716 6 779 6 779 7 182 Summa eget kapital och skulder 8 943 9 815 10 309 10 596 11 700 Figur 5 Kassaflödesanalyser (MSEK) 2004 2005 2006 2007 2008 Kassaflöde från den löpande verksamheten 206 128 58 746 1 068 Nettoinvesteringar i immateriella tillgångar 14 37 61 17 86 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar 158 201 195 412 158 Nettoinvesteringar i intressebolag 0 0 0 0 9 Avyttring/amortering övriga finansiella tillgångar 0 1 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 172 239 256 429 253 Förändring av kortfristiga finansiella skulder 71 715 112 200 99 Amortering av finansiell leasingskld 0 60 46 0 0 Utbetald utdelning 117 100 70 150 165 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 46 555 228 350 264 Årets kassaflöde 12 444 426 33 551 Likvida medel vid årets början 486 474 918 492 459 Likvida medel vid årets slut 474 918 492 459 1 010 11

5. Marknadsöversikt Inledning Läkemedelsmarknaden i Sverige (receptbelagt och OTC) omfattar försäljning till allmänheten via öppenvårdsapotek, distanshandel och dosdispensering samt till sjukhus via sjukhusapotek. Marknaden för läkemedelsförsörjningen till sjukhus öppnades för konkurrens den 1 september 2008. Apoteket har dock, via dotterbolaget Apoteket Farmaci, fortfarande avtal med samtliga landsting om drift av sjukhusapotek med ansvar för varuförsörjningen. Värdekedja Aktörer Läkemedelstillverkare: Företag som utvecklar och säljer läkemedel samt bedriver forskning och utveckling inom läkemedelsområdet. Exempel på läkemedelstillverkare är Astra Zeneca, Baxter, GlaxoSmithKline, Merck och Pfizer. Specialty pharma: Företag specialiserade på att sälja läkemedel. Bedriver normalt sett inte forskning och utveckling. Exempel på specialty pharma-bolag är Meda, Biophausia, Teva och Allergan. Kan i värdekedjan placeras mellan läkemedelsföretag och partihandlare. Partihandlare/distributörer: Länken i kedjan mellan läkemedelstillverkarna/specialty pharma och apoteken. Ser till att apoteken får varor levererade i rätt tid och i rätt kvantitet. I Sverige finns två rikstäckande partihandlare, Tamro och Oriola-KD (Kronans Droghandel). Partihandelsledet i Sverige består endast av lager och distribution. På grund av detta tar partihandlarna heller ingen affärsrisk för varorna och rörelsemarginalerna är förhållandevis låga i en internationell jämförelse. För närvarande tillämpas så kallad en kanalsdistribution vilket innebär att varje produkt bara distribueras av en grossist. Partihandlarna har således inget överlappande sortiment och de två rikstäckande partihandlarna förser apoteken med ungefär halva sortimentet var. Efter tidigare ingripande från Konkurrensverket får dessa distributionsavtal endast sträcka sig över ett år för befintliga kunder och två år för nya eller övertagna kunder. Efter omregleringens ikraftträdande kommer partihandlarna inte att åläggas ett fullsortimentsansvar utan endast en skyldighet att leverera det sortiment man har tillstånd för till samtliga apotek i Sverige. Apoteksdetaljister: I Sverige är Apoteket i dagsläget den enda läkemedelsdetaljisten som säljer läkemedel till allmänheten (bortsett från nikotinläkemedel, naturläkemedel och andra läkemedel som är undantagna monopolet). Figur 6 Läkemedelsmarknadens värdekedja TILLVERKARE (exempel) PARTIHANDLARE DETALJIST KONSUMENT Receptbelagt Privatkund (öppenvård) (Sjukhus) Patient (slutenvård) Handelsvaror OTC Källa: Apoteket, Regeringens proposition 2008/09:145 12

5. Marknadsöversikt Marknadsstorlek och tillväxt Den sammanlagda försäljningen av läkemedel (förskrivet och OTC) till privatkunder i Sverige uppgick till 28 431 MSEK 2008. Tillväxten var 3,7 procent jämfört med 2007. Försäljningen av handelsvaror uppgick till 3 011 MSEK 2008. Tillväxten var 15,5 procent jämfört med 2007. Försäljningen av läkemedel till privatkunder har vuxit med i genomsnitt 4,5 procent sedan 1999. I figuren nedan visas försäljningen uppdelat på receptförskrivet och OTC samt handelsvaror de senaste tio åren samt tillväxten för dessa kategorier. Figur 7 Försäljning till privatkunder 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 1 298 1 724 17 433 1 328 (+2,4%) 1 826 (+5,9%) 18 807 (+7,9%) 1 410 (+6,1%) 1 986 (+8,8%) 19 909 (+5,9%) 1 474 (+4,6%) 2 183 (+9,9%) 21 734 (+9,2%) 1 510 (+2,4%) 2 424 (+11,0%) 22 137 (+1,9%) 1 669 (+10,5%) 2 575 (+6,2%) 22 353 (+1,0%) 1 867 (+11,9%) 2 770 (+7,6%) 22 475 (+0,5%) 2 219 (+18,9%) 3 012 (+8,8%) 23 181 (+3,1%) 2 607 (+17,5%) 3 252 (+8,0%) 24 163 (+4,2%) 3 011 (+15,5%) 3 459 (+6,4%) 24 971 (+3,3%) 10 000 5 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Receptförskrivet OTC Handelsvaror Källa: Apoteket Figur 8 Fördelning av försäljning av läkemedel och HANDELSVAROR till privatkunder 2008 Handelsvaror, 10% OTC, 11% E-handelns utveckling Receptförskrivet, 79% Källa: Apoteket E-handelns betydelse för handeln har ökat i takt med att Internetanvändningen i samhället har ökat. I Sverige är generell e-handel fortfarande begränsad men växer stadigt. 2007 uppgav 37 procent av befolkningen att de e-handlat under året. Motsvarande siffra 2000 var 8 procent. För Apoteket omsatte e-handeln 260 MSEK under 2008, vilket motsvarade mindre än 1 procent av den totala försäljningen. Som jämförelse svarar e-handeln i USA för nära 20 procent av det receptbelagda läkemedelssortimentet. 1) Parallellimportens utveckling Parallellimport av läkemedel innebär att exakt samma läkemedel som erbjuds på den svenska marknaden importeras från ett annat land där priset är lägre. Försäljningen av parallellimporterade läkemedel uppgick 2008 till cirka 3,3 miljarder SEK, mätt i apotekens inköpspriser (AIP). Under perioden 1997 2008 har parallellimportens andel av totalmarknaden ökat från 1,9 procent till 11 procent. 2) Tillväxtutsikter de närmaste åren Förskrivna läkemedel förväntas uppvisa en nominell tillväxt på 3 4 procent per år de närmaste 5 åren. Den underliggande tillväxten för OTC förväntas bli 5 8 procent per år medan det utöver detta under en övergångsperiod bedöms att vara högre tillväxt. Den underliggande tillväxten för handelsvaror totalt på marknaden bedöms bli 2,0 2,5 procent per år medan apotekskanalen förväntas uppvisa en betydande tillväxt utöver detta under en övergångsperiod efter omregleringen. Internationell jämförelse Sverige har i en internationell jämförelse förhållandevis få apotek per invånare. Figuren nedan visar apotekstäthet i ett antal europeiska länder (sifforna inkluderar inte apoteksombud). 1) Apotekets årsredovisning 2007. 2) IMS Health. 13

5. Marknadsöversikt Figur 9 Apotekstäthet (apotek/1 000 000 invånare) 700 600 500 400 300 200 100 0 95 Källa: SOU 2008:4 125 167 200 208 220 Sverige Norge Nederländerna Belgien Storbritannien Island Tyskland Italien Frankrike Spanien Grekland Sverige är det enda europeiska landet med ett statligt apoteksmonopol. Det är dock inte många marknader internationellt som har en helt avreglerad apoteksmarknad. Regleringar återfinns fram förallt på etablerings- och prissättningsområdet. Etableringshinder får stora effekter på marknadsstrukturen som skiljer sig mycket åt emellan länderna i Europa. I Norge domineras marknaden av tre större aktörer och på Island av två 250 263 333 500 625 större aktörer. Storbritannien, som har större etableringshinder, har ett antal större aktörer men cirka 50 procent av marknaden består av oberoende kedjor. Flera länder har också etableringshinder för apotekskedjor som till exempel Tyskland. Recepthanteringen skiljer sig också åt länder emellan vilket påverkar antalet apotek. I Sverige förskrivs läkemedel på 3-månadersbasis medan de i vissa länder skrivs ut månadsvis, vilket torde betinga fler kundbesök. Flera länder har omreglerat marknaden de senaste åren, bland annat Island 1996 och Norge 2001 och planer för omreglering finns i ett antal länder. Ett exempel är den tyska marknaden, där diskussioner förs för att i högre omfattning tillåta kedjor att konkurrera med de oberoende apoteken. Det pågår för tillfället mål i EG-domstolen huruvida det är en nationell fråga eller ej om kompetensmonopol kan behållas inom folkhälsosektorn. EG-domstolen har i princip godkänt den svenska modellen av apoteksmonopol så länge inte enskilda läkemedelsföretag missgynnas, dock utan att pröva om skillnad ska göras mellan receptfria och receptbelagda läkemedel. I figuren nedan presenteras en översikt över apoteksregleringarna i ett flertal europeiska länder. Figur 10 Reglering av den europeiska apoteksmarknaden Island Kedjor tillåtna Endast farmaceuter får driva apotek OTC säljs i butik Norge Kedjor tillåtna OTC säljs i butik Finland Storbritannien Kedjor tillåtna Begränsning i etableringsmöjligheter för nya apotek OTC säljs i butik Nederländerna Kedjor tillåtna OTC säljs i butik med licens Inga kedjor tillåtna Nikotinläkemedel säljs utanför apotek Danmark Kedjor tillåtna Begränsningar i etableringsmöjligheter för nya apotek OTC säljs i butik Tyskland Frankrike Inga kedjor tillåtna OTC endast på apotek Inga kedjor tillåtna Begränsningar i etableringsmöjligheter för nya apotek OTC säljs i butik Spanien Inga kedjor tillåtna OTC endast på apotek Källa: Regeringens proposition, 2008/09:145 Omreglering av apoteksmarknaden, Euromonitor. Italien Kommunala apotek nyligen privatiserade Tillåtet men svårt att skapa större kedjor OTC säljs i butik 14

6. Prismodell 6. Prismodell Läkemedelsmarknaden kan delas in i läkemedel inom förmånen och läkemedel utanför förmånen enligt nedan. Läkemedel inom förmånen är alla förskrivna och kan delas in i receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel, förbrukningsartiklar, stomiartiklar, extempore, livsmedel samt medicinska gaser och tillbehör. Läkemedel utanför förmånen kan delas in i receptbelagda läkemedel (förskrivna), receptfria läkemedel (ej förskrivna), extempore, djurläkemedel (förskrivna och ej förskrivna) och handelsvaror. Prismodellerna ser olika ut för var och en av dessa grupper. Dagens prismodell och prismodellen så som den kommer att fungera efter omregleringen sammanfattas i nedanstående tabell: Figur 11 Prismodeller översikt IDAG NY REGLERING andel av försäljning 2008 (cirka) Receptbelagda läkemedel Prisformel med en variabel del och en fast del Samma ersättning för original, generika och parallellimporterat Förhandling av inköpspriser på icke utbytbara och parallellimporterade (PI) läkemedel Möjlighet till lägre försäljningspriser på PI 10 kr extra ersättning på generika (spec. av TLV) 66,5% Receptfria läkemedel Samma prisformel som för receptbelagda läkemedel Hanteras som receptbelagda läkemedel 2,5% Inom förmånen Förbrukningsartiklar Prisformel med en variabel del och en fast del Oförändrad prisformel 2,6% Stomiartiklar Prisformel med en variabel del och en fast del Oförändrad prisformel 0,9% Extempore Fastställs av TLV genom kostnadsbaserade diskussioner med APL Oförändrad prissättning 1) Livsmedel Priser fastställs av Apoteket AB Livsmedel till barn under 16 år inom förmånen Övriga livsmedel ersätts geno landstingsstöd eller betalas av konsument Oförändrad prissättning 0,1% Medicinska gaser Fastställs av TLV genom diskussioner med leverantörerna, ca 10 procent marginal Oförändrad prissättning 0,2% Receptbelagda läkemedel (förskrivna) Fri prissättning Apoteket AB har valt att använda samma prismodell som för receptbelagda läkemedel inom förmånen Fri prissättning 4,2% Utanför förmånen Receptfria läkemedel (ej förskrivna) Extempore Fri prissättning Apoteket AB har valt att använda en prisformel som ger ca 32 procent bruttomarginal Apoteket AB har valt samma prisformel som för extempore inom förmånen Fri prissättning 11,2% Fri prissättning 1) Djurläkemedel Fri prissättning Apoteket har valt en prisformel för receptbelagda läkemedel och en för receptfria läkemedel Fri prissättning 1,7% Handelsvaror Fri prissättning Fri prissättning 9,9% Källa: Apoteket, Regeringens proposition 2008/09:145 1) Ingår i receptbelagda läkemedel. Uppdelning ej möjlig. 15

6. Prismodell Läkemedel inom förmånen betalas delvis av landstingen genom det så kallade högkostnadsskyddet där landstingen står för cirka 80 procent av kostnaden 1). Högkostnadsskyddet innebär att landstingen betalar en del av konsumentens kostnader för läkemedel, där de första 900 SEK betalas direkt av konsumenten. Därefter ökas landstingens andel av kostnaden stegvis ända upp till 4 300 SEK då kostnaden till fullo bärs av landstingen 2). Systemet är utformat så att en konsument betalar högst 1 800 SEK per år för läkemedel (se figuren nedan). Figur 12 Översikt över läkemedelsförmånen för individen Sammanlagda Konsumenten betalar medicinkostnad som mest För att få ett läkemedel att ingå i förmånen behöver läkemedelsbolagen göra en ansökan till TLV. Om TLV godkänner ansökan fastställs ett inköpspris och ett försäljningspris för läkemedlet. Prisformeln som anger förhållandet mellan inköpspriser och försäljningspriset ser olika ut för olika typer av läkemedel. För läkemedel utanför förmånen är prissättningen fri. Apoteket har för receptbelagda läkemedel utanför förmånen, receptfria läkemedel utanför förmånen, extempore utanför förmånen och djurläkemedel valt att skapa en egen prisformel ur vilket försäljningspriset beräknas. Apoteket har i många fall valt att sätta en prisformel som är identiskt med den prisform som TLV fastställt för motsvarande läkemedel inom förmånen. 4 300 1 800 3 300 1 700 1 700 1 300 900 900 Källa: TLV Figur 13 Apoteksmarknadens förhållande till andra aktörer Läkemedelsverket Staten Landsting Läkemedelsbolag Ansöker om att få sälja ett läkemedel Partihandlare Ägare Betalar ~80 procent* av förmånens kostnad Säljer läkemedel Apoteket Konsument Förskriver läkemedel Ansöker om att få ingå i förmån Konsument betalar ~20 procent* av förmånsberättigat TLV * Andel av förmånsberättigade läkemedel som betalas av stat / konsument. Förmånen omfattar i regel ej OTC och handelsvaror. Källa: Apoteket, TLV, Läkemedelsverket 1) Apoteket årsredovisning 2007. 2) Apoteket. 16

7. Hur drivs ett apotek? Detta avsnitt är baserat på hur Apotekets apotek drivs idag. Översikt Försäljning Öppenvårdsapotekens intäkter kommer från försäljning av produkter ur de tre produktkategorierna receptförskrivet, OTC och Övrigt (består till 90 procent av handelsvaror och till 10 procent av vissa övriga produkter och tjänster). I figuren nedan visas fördelningen mellan produktkategorierna och de genomsnittliga bruttomarginalerna för dessa för öppenvårdsapoteken. Figur 14 försäljningsfördelning och bruttomarginaler för öppenvårdsapoteken OTC, 11% Övrigt, 10% Källa: Apoteket Receptförskrivet, 79% 50 40 30 20 10 0 16,6% OTCläkemedel Receptförskrivet 32,6% 41,4% Övrigt Den genomsnittliga omsättningen för ett öppenvårdsapotek var under 2008 33 MSEK, vilket med en genomsnittlig fördelning mellan produktkategorierna innebär en försäljning på cirka 26 MSEK receptförskrivet, 4 MSEK OTC och cirka 3 MSEK övrigt. Personal Apotekspersonal kan delas in i farmaceuter (kan vara antingen apotekare med 5 års högskoleutbildning, eller receptarier med tre års högskoleutbildning) 1), apotekstekniker och personal i övriga yrkeskategorier. Rollerna skiljer sig åt genom att farmaceuter är behöriga att hantera och ge rådgivning avseende receptbelagda läkemedel och OTC, apotekstekniker hanterar ger råd om och säljer egenvårdsprodukter, medan övriga anställda främst utgörs av kassapersonal. Cirka 37 procent av apoteken hade 2008 mellan 1 och 6 anställda och ungefär lika stor andel hade mellan 7 och 20. Ett mindre antal apotek hade över 20 anställda. I genomsnitt hade öppenvårdsapoteken 9,4 anställda varav 5,5 var farmaceuter. Många apotek lånar även in personal. Den inlånade personalen kan delas in i tre k a t e go r ie r : Personal som regelbundet lånas in eftersom de extra timmarna som krävs inte är tillräckliga för att anställa mer personal (exempelvis för att mycket små apotek ska kunna hålla öppet under lunchen) Personal som behövs för att täcka upp behov vid semestrar och sjukdom Specialistpersonal som endast behövs vid enstaka tillfällen. Exempel på specialistpersonal är lagerspecialister och resursplanerare (som bland annat jobbar med att lägga s ch e m a n). Det finns ingen central enhet som handhar in- och utlåningsförfarandet utan detta sker med bas i upparbetade relationer mellan närliggande apotek. På varje apotek finns en apotekschef. Dennes primära uppgift är att ansvara för apotekets drift och därmed säkerställa en god läkemedelsförsörjning. I chefens uppgifter ingår bland annat resurs- och lagerplanering samt uppföljning av apotekets ekonomi och resultat. Apotekschefen bestämmer även över viss lokal marknadsföring men den mesta marknadsföringen och skyltningen planeras centralt. Två fackförbund dominerar bland de anställda, Sveriges Farmacevtförbund och Farmaciförbundet. Sveriges Farmacevtförbund är störst med cirka 7 500 medlemmar. För medlemskap krävs examen som apotekare, farmacie magister, recep tarie eller farmacie kandidat. Farmaciförbundet har cirka 7 000 medlemmar och startade som ett renodlat fackförbund för apoteks tekniker. Med åren har det dock utvecklats till samlingsfack med en växande andel högskoleutbildade medlemmar. Det finns även ett antal andra fackförbund representerade, däribland Sveriges Ingenjörer och Unionen, men deras medlemmar hos Apoteket är främst baserade på Apotekets huvudkontor. 1) Receptarieutbildningen är för närvarande tre år. Vissa receptarier har 2-årig utbildning eller en ettårig tilläggsexamen och en apoteksteknikerutbildning. 17

7. Hur drivs ett apotek? Den dagliga verksamheten Beställning och leverans av varor Löpande beställningar görs rutinmässigt för samtliga produktkategorier. Av kunder efterfrågade receptförskrivna produkter beställs, i den mån de ej finns i lager, vid ett tillfälle per dag. Beställning görs vanligtvis hos partihandlaren men varor kan också hämtas upp eller skickas över från närliggande apotek. Partihandlarna Tamro och Oriola-KD står för drygt 95 procent av alla leveranser till apoteken. Samtliga handelsvaror distribueras av Tamro. Partihandlare behöver tillstånd från Läkemedelsverket. I Sverige tillämpas idag enkanalsdistribution, vilket innebär att läkemedelsproducenter väljer en partihandlare för sina produkter. Leverantörstjänsterna upphandlas således av läkemedelsproducenterna och apoteken får vända sig till den av partihandlarna som har den efterfrågade produkten i sitt sortiment. Leveranser sker dagligen. Nattleveranser sker genom en så kallad varucell, dvs. ett låst utrymme som partihandlaren har tillgång till (nyckel och/eller kod) och som ofta har en inre dörr till vilken apoteket har nyckel/kod men inte partihandlaren. Uppackning av levererade varor sker vanligtvis på förmiddagarna. Receptbelagda varor förvaras endast bakom disk och sorteras inte in i bokstavsordning i hyllsystemet utan personalen måste slå i datasystemet för att ta reda på var respektive vara ska placeras. Anledningen till detta är att det möjliggör mer ergonomiska placeringar, att utomstående som lyckas ta sig in på bakom disken inte ska veta var till exempel narkotiska preparat finns samt att det minskar risken för felexpediering (att fel preparat eller fel styrka av ett preparat expedieras). Hur OTC och handelsvaror ska placeras i butiksytan bestäms centralt genom att ett planogram som visar hur de olika varorna ska sorteras in i hyllsystemet skickas till apoteken. Apoteket köper in varor till AIP (Apotekets Inköpspris). Det har fram till idag inte funnits någon fastställd definition av vad som ingår i AIP och aktörerna på den nuvarande monopolmarknaden har istället avtalat om leveransvillkor, inklusive betalningsvillkor, returrätt, ledtider etc. TLV har fastställt att AIP ska inkludera leverans till apoteket. Försäljning Expediering av recept får endast göras av farmaceuter. Farmaceuter har även behörighet att ge rådgivning kring läkemedel och dess användning. Farmaceuterna sköter även läkemedelsgenomgångarna (strukturerade genomgångar där farmaceuten och kunden går igenom kundens läkemedelsanvändning) men för dessa krävs en intern specialkurs utöver farmaceutexamen. Försäljning av OTC och handelsvaror får göras av samtliga anställda, men endast farmaceuter och apotekstekniker tillåts ge rådgivning om OTC. Recepthantering kan ske både fysiskt och elektroniskt. Förskrivaren (läkaren) kan antingen ge patienten ett fysiskt recept eller utfärda ett elektroniskt sådant. Den elektroniska versionen lagras automatiskt i apotekens datasystem och patienten behöver endast ta med sig en ID-handling till apoteket för uthämtning. Ett recept kan även ge patienten rätt att hämta ut de förskrivna läkemedlen flera gånger. Farmaceuten som expedierar receptet fyller då i det fysiska receptet varje gång det lämnas in för uthämtning av medicin. För elektroniska recept lagras denna information i datasystemet. Försäljning kan även ske via rekvisition, vilket innebär att en läkare eller annan person med rekvisitionsrätt hämtar varor från apoteket. Rekvisition på apoteken omfattade totalt 194 MSEK 2008, vilket utgör i genomsnitt 211 000 SEK per apotek. Betalningsrutiner Kontanthanteringssystemet sköts på de flesta apotek av Cashguard. Dessa system syftar till att minska rånrisken och fungerar som en låst kassamaskin där kontanter matas in och växel kommer ut. Värdehanteringsföretaget Panaxia ombesörjer kontanttransporter från apoteken. Den del av betalningar som tillhör förmånssystemet bokas som en intäkt på respektive apotek men betalningen går till en central enhet inom A p o t e ke t. Det finns möjlighet att betala med kontokort på samtliga apotek i Sverige. Systemet för detta sköts av BABS. Delbetalning Apoteket är skyldigt att erbjuda delbetalning av läkemedel och varor inom förmånen. Läkemedelsförmånerna utgör ett skydd för konsumenten mot höga kostnader vid inköp av förmånsberättigade läkemedel och det maximala beloppet som en förmånsberättigad person ska behöva betala under en period om tolv månader är 1 800 SEK (högkostnadsskyddet). Delbetalningssystemet innebär att egenavgiften om maximalt 1 800 SEK kan delas upp under ett år från det första köpet och betalas med 150 SEK per månad. Apoteket tar ut en aviseringsavgift om 20 SEK per utskickad faktura. Motsvarande belopp vid betalning via autogiro och e-faktura är 10 respektive 14 SEK. Enligt Apotekets verksamhetsavtal med staten ska delbetalningssystemet vara självfinansierande, vilket för första gången uppnåddes 2006. I juni 2008 ingick 500 000 kunder i delbetalningssystemet. För varje ny ansökan görs en kreditprövning, varpå cirka 91 procent av de sökande beviljas kredit. Vid tillämpning av delbetalningsmöjligheterna gäller Konsumentkreditlagen. Från denna är bland annat 6 undantagen, vilket innebär att Apoteket inte har skyldighet att lämna information om effektiv ränta vid kreditgivning, något som dock ändå görs. 18