Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen för äldre- och funktionshinderomsorgen.

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen för äldre- och funktionshinderomsorgen. Fastställd av kommunstyrelsen i Eksjö kommun 2012-10-02 0

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE OCH ANVÄNDNING... 2 3. LAGSTIFTNING... 4 3.1 RÄTTEN TILL BISTÅND... 4 3.2 OMSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE... 4 4. RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 7 5. RIKTLINJER EN DEL I KVALITETLEDNINGSSYSTEMET... 8 6. DEFINITIONER... 9 7. ORDINÄRT BOENDE... 11 7.1 HJÄLP I HEMMET 4 KAP. 1 SOL... 11 7.1.1 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om hjälp i hemmet... 13 7.1.2 Ansvarsfördelning för hjälp i hemmet... 14 7.2 LEDSAGNING 4 KAP. 1 SOL... 15 7.3 ANHÖRIGSTÖD 4 KAP. 1 SOL... 15 7.4 TRYGGHETSLARM 4 KAP. 1 SOL... 16 7.5 DAGVERKSAMHET 4 KAP. 1 SOL... 16 7.5.1 Öppen verksamhet/träffpunkt... 16 7.5.2 Biståndsbedömd dagverksamhet... 16 7.5.3 Biståndsbedömd social aktivering... 16 7.5.4 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om dagverksamhet... 17 7.5.5 Ansvarsfördelning för biståndsbedömd dagverksamhet... 17 7.6 KORTTIDSVISTELSE 4 KAP. 1 SOL... 18 7.6.1 Prövningsgrunder... 18 7.6.2 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om korttidsvistelse... 18 7.6.3 Prioritetsgrunder vid platsbrist på korttidsplatserna... 19 7.6.4 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för korttidsvistelse efter sjukhusvistelse... 20 7.6.5 Ansvarsfördelning vid korttidsvistelse... 21 8. SÄRSKILDA BOENDEFORMER... 22 8.1 PRÖVNINGSGRUNDER... 22 8.1.1 Särskilt boende innebär heldygnsvård och beviljas om... 22 8.2 HANDLÄGGNINGS- OCH VERKSTÄLLIGHETSFÖRLOPP FÖR BESLUT OM SÄRSKILT BOENDE... 23 8.3 PRIORITETSGRUNDER VID PLATSBRIST INOM SÄRSKILT BOENDE... 23 8.4 ANSVARSFÖRDELNING I SÄRSKILT BOENDE... 24 Bilagor: I. Utvärderings- och rapportblankett II. ADL-trappan III. Akut behov av korttidvistelse lördag, söndag och övriga röda dagar 1

1. INLEDNING Kommunstyrelsen ansvarar för insatser till äldre och personer med funktionshinder i Eksjö kommun. Dessa riktlinjer skall användas vid biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen inom nämndens verksamhetsområde. 2. SYFTE OCH ANVÄNDNING Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder och ge en likartad service och omvårdnad för alla som är i behov av nämndens insatser i Eksjö kommun. Den individuella situationen är dock styrande, vilket kan innebära att den enskilde kan beviljas fler eller färre insatser eller i annan form än vad riktlinjerna anger. Riktlinjerna ska vara vägledande för biståndshandläggarna i beslutsfattandet, underlätta handläggningen och främja en likartad biståndsbedömning i hela kommunen. När det gäller enhetscheferna syftar riktlinjerna till att vara ett stöd vid verkställigheten av besluten. Kommunstyrelsen kan utfärda rekommendationer eller riktlinjer till vägledning vid biståndsbedömningar om vad som i den egna kommunen är att betrakta som skälig levnadsnivå. Oavsett vilka riktlinjer som finns måste en prövning av rätten till bistånd i varje enskilt fall alltid ske utifrån den enskildes behov. Föreliggande riktlinjer innehåller det som av kommunstyrelsen i Eksjö kommun bedöms såsom skälig levnadsnivå. Enligt Socialstyrelsen ska biståndshandläggaren informera den enskilde om dennes rätt att begära bistånd om ansökan går utanför kommunens generella riktlinjer. Riktlinjerna ska revideras årligen och förändras och uppdateras när så påkallas av t ex förändringar i gällande lagstiftning. Beslut om insatser som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer eller insatser som får en principiell betydelse för den fortsatta tillämpningen i likartade ärenden fattas alltid i samråd med enhetschef på utredningsenheten på delegation från kommunstyrelsen. Beslut om tid utöver 120 timmar fattas i samråd med enhetschef (Biståndsenhet) i enlighet med delegationsordning. Beslut med stöd av delegation anmäls till kommunstyrelsen. Den enskildes behov av bistånd är föränderligt. Det är viktigt att regelbundet göra uppföljningar av biståndets omfattning, karaktär och utformning. Alla beslut är tidsbegränsade till max 1 år. För brukare i ordinärt boende som haft beslut om hemtjänst i 1 år och som vid omprövning har oförändrade behov kan beslut fattas för nästkommande 2- års period. Uppföljning ska dock göras årligen. Undantaget är hemtjänst i särskilt boende enligt SoL där ny bedömning görs och nytt beslut fattas vid inflyttning och vid väsentlig förändring. Tid för beslutet är dock längst 2 år. 2

Förhoppningen är att ovanstående riktlinjer ska bidra till ökad tydlighet i organisationen och skapa förutsättningar för fortsatt gott samarbete och därmed öka kvaliteten för brukarna. 3

3. LAGSTIFTNING 3.1 RÄTTEN TILL BISTÅND Rätten att få sitt behov prövat som bistånd regleras i socialtjänstlagens fjärde kapitel: 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövning av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4 kap. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. I tredje kapitlet slår man fast att: 3 kap. 6 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. I andra kapitlet sägs att: 2 kap. 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan insatser som han eller hon behöver lämnas. 3.2 OMSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE I socialtjänstlagens (SoL) femte kapitel finns särskilda bestämmelser för olika grupper, däribland äldre och funktionshindrade människor. I 5 kap. SoL framgår det att: 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra 5 kap. 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. 4

Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges 5 kap. 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen skall planera sina insatser för äldre..i planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 5 kap. 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 5 kap. 8 Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen för att människor som med fysiska, psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 5 kap. 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Eftersom socialtjänstlagen är en ramlag specificeras inte i detalj med vilka insatser kommunen skall möta det enskilda behovet. Detta måste bedömas individuellt i varje enskilt ärende. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet, den enskildes önskemål samt kostnaden för denna i jämförelse med andra insatser. Det kan inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster. 1 Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och innefatta följande frågor: Vilket behov föreligger? Hur ser aktuella förhållanden ut? 1 Prop 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. 5

Kan behovet tillgodoses på annat sätt än genom socialtjänsten? Vilka insatser kan socialtjänsten erbjuda för att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv? 6

4. RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Enligt socialtjänstlagen 16 kap. 6 f-h. har kommunen rapporteringsskyldighet för ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL. Socialnämnden ska rapportera alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Socialstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Enligt prop. 2005/06:115 är det socialnämnden som, i egenskap av ytterst ansvarig för verkställigheten av besluten, är ansvariga för rapporteringen. De kommunala revisorerna kommer få vidgade möjligheter att granska ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, när granskningen gäller hur socialnämnden verkställer egna beslut enligt socialtjänstlagen 2. Detta innebär en rapporteringsskyldighet för utförare till utredningsenheten att insats är verkställt och när. 2 Prop. 2005/06:115. Förslag till ändring av kommunallagen (1991:900) 9 kap. 10 7

5. RIKTLINJER EN DEL I KVALITETLEDNINGSSYSTEMET Socialtjänstlagen 3 kap. 3 slår fast att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras. I Socialstyrelsens Allmänna Råd (SOSFS 2011:9) ges riktlinjer för hur kvaliteten ska säkras. För att säkra verksamheten ska rutiner utarbetas och fastställas. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat inom verksamheten. Riktlinjerna skall säkerställa att behovsbedömningar bygger på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas att beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning är tydliga och kan förstås att individuella planer upprättas att insatserna utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes närstående/ställföreträdare att en systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, genomförs och dokumenteras samt vid behov omprövas att ansökan, utredning, beslut och insatser som gäller den enskilde ska kunna identifieras och spåras i dokumentationen Dessa riktlinjer syftar till att garantera att kvalitetskraven uppfylls. 8

6. DEFINITIONER Nedan följen en lista med ord som används i riktlinjerna och förklaringarna till dessa. Hjälp i hemmet Serviceinsatser Kontaktman Personlig omvårdnad Genomförandeplan. Ledsagning Ordinärt boende Individuellt behovsprövade insatser som ges till den enskilde i dennes bostad eller motsvarande efter beslut enligt socialtjänstlagen. Insatserna delas in i serviceinsatser och personlig omvårdnad. Hemtjänst är en social och praktisk stödinsats, för att stärka den enskildes identitet och praktiska förmåga att hantera vardagen. Insatsen omfattar även trygghetslarm, matdistribution, och avlösning. Avser de insatser inom hemtjänsten som gäller skötsel av bostaden, t.ex. städning, tvätt, inköp och tillredning av måltider, i förhållande till andra insatser som avser personlig omvårdnad. Kontaktman används för att beskriva personal med särskilt ansvar för vissa brukare. Avser insatser som görs inom hälso- och sjukvården och äldre och handikappomsorgen för en person som på grund av sitt hälsotillstånd inte själv klarar av att planera och/eller genomföra handlingar som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Som exempel kan nämnas hjälp med att äta och dricka, på- och avklädning, förflytta sig och personlig hygien. Genomförandeplan är ett hjälpmedel för planering och utförande av pågående insatser och beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Upprättande av genomförandeplan möjliggör för mottagaren av insatser att aktivt delta i planeringen av hur insatser ska utföras, och ska utvärderas av kontaktman tillsammans med enskild och/eller dennas anhörig/närstående. Det ska finnas mål för planerade insatser utifrån den enskildes behov. Ledsagare kan för människor med funktionshinder vara länken ut i samhället. Orsakerna till behovet av ledsagare är många gånger den fysiska miljöns otillgänglighet. Ledsagare kan för vissa personer vara en förutsättning för att uppnå en skälig levnadsnivå. Bostäder på den öppna bostadsmarknaden är ordinära boenden. 9

Särskilt boende Anhörigstöd Anhörigvård Bostäder som upplåts efter individuell biståndsbedömning enligt 4 kap 1 SoL. Stöd till anhöriga från kommunen till den som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, eller långvarigt sjuk eller som har funktionsnedsättning. Person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning och som är anställd för att vårda. 10

7. ORDINÄRT BOENDE 7.1 HJÄLP I HEMMET 4 KAP. 1 SoL Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av hjälp med delar av eller allt i sin dagliga livsföring för att uppnå en god daglig livsföring och en skälig levnadsnivå kan beviljas hjälp i hemmet efter ansökan från den enskilde, god man eller annan fullmäktig om behov föreligger som ej kan tillgodoses på annat sätt. Behovet utreds av biståndshandläggaren tillsammans med den enskilde. Med utgångspunkt från den enskildes ansökan, lagen och kommunens riktlinjer, samt utifrån vad som framkommer i utredningen, beviljas hjälp i hemmet för nedanstående insatser. Serviceinsatser Omvårdnadsinsatser 1. Städ 8. Tillsyn 2. Inköp 9. Personlig omvårdnad 3. Tvätt och klädvård 10. Egenvård 4. Mat 5. Ledsagning 6. Ärende 7. Telefonservice 1. Städ Insatsen är beräknad för två rum och kök, toalett och hall. Om bostaden är större städas inte hela bostaden vid varje tillfälle. Vid särskilda skäl, t.ex medicinska behov som allergi kan omfattningen av städning utökas efter behov och efter uppvisat läkarintyg. I Eksjö kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få sin bostad städad en gång i månaden. I städinsatsen kan ingå underhållsstädning som att dammsuga golv och mattor, damma, torka golv, rengöring av toalett, ta ut sopor. Städredskap och rengöringsmedel tillhandahålls av den enskilde. Under året kan avfrostning, torkning av köksluckor, ugns- och spisrengörning, städning av balkong, fönsterputs m.m. utföras. Dessa moment ska utföras inom städtiden vilket innebär att du får avstå viss del av din underhållsstädning när detta utförs. Storstädning, skåprengöring, vädring av stora mattor, städning av källare, vind samt flyttstädning ingår ej. 2. Inköp. Inköp avser livsmedel och andra hushållsvaror. Inköp utförs via hemhandlingsservice i första hand, vid speciella behov utförs det av hemtjänstpersonalen och skall göras i den affär som finnes lämpligast eller som är närmast belägen. Om inte särskilda skäl föreligger är det rimligt att inköp av dagligvaror sker en gång per vecka. 3. Tvätt och klädvård. Insatsen omfattar den enskildes kläder och hemtextilier, med hemtextilier avses t.ex. lakan, handdukar och smådukar. Tvätt utförs i första hand via tvättcentral och i andrahand den enskildes bostad eller i gemensam tvättstuga eller annan plats som anses vara lämpligt. I Eksjö kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få tvätt och klädvård en gång per vecka. 11

4. Mat. Vid behov av hjälp med tillagning av middagsmåltid ska i första hand matdistribution respektive mat i matsal beviljas. Matdistribution består av varmt huvudmål samt dessert och levereras till den enskildes bostad av transportföretag. Matlagning beviljas om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att insatsen syftar till rehabilitering. 5. Ledsagning Kommunens policy är att anhöriga/närstående i första hand utför ledsagning. Ledsagning kan beviljas till och från restauranger i seniorboende. Det kan också innebära ledsagning till vårdcentral, annan myndighet eller aktivitet. 6. Ärende Bank- och postärenden utförs inte av utföraren. Den som inte längre själv kan klara av att sköta sin ekonomi, bör i första hand använda betalservice och autogiro. I de fall den enskilde har behov av hjälp vid uttag av kontanter ska han/hon i första hand få hjälp till butik som erbjuder kassaservice, bank eller bankomat för att själv göra uttag. Hjälp att uträtta ärenden via internetbank beviljas inte. Om det inte är möjligt för den enskilde att själv eller tillsammans med personal klara av sina ekonomiska göromål bör en ställföreträdare med fullmakt eller god man vara den enskilde behjälplig. I avvaktan på att god man tillsätts får, i nödfall, utföraren tillfälligt hjälpa den enskilde med ekonomiska göromål för att denne inte ska hamna i trångmål. Enklare ärenden kan efter behovsprövning beviljas som till exempel att ta in post, uppläsning av brev m.m. Som ärende räknas även apoteksärenden vilka normalt utförs en till två gånger per månad. 7. Telefonservice innebär att en personal från hemtjänsten ringer till den enskilde för att han eller hon ska känna trygghet i det egna hemmet. Svarar inte den enskilde vid påringning, startar personalen igång efterforskning. 8. Tillsyn kan beviljas som trygghetskontroll via besök en eller flera gånger under dygnet. Tillsyn sker mellan de tillfällen då den enskilde får hjälp med andra beviljade insatser. 9. Personlig omvårdnad innefattar de insatser som behövs för att tillgodose den enskildes sociala, fysiska och psykiska behov. De insatser som kan tillhandahållas är exempelvis: Personlig hygien, vid daglig hjälp med morgon- och kvällshygienen inklusive övre och nedre toalett. Här ingår även tandhygien, hårborstning samt rakning vid behov. Utförs i den enskildes bostad under dygnets alla timmar efter behov. Dusch/bad, beviljas 1 gång per vecka och innefattar även hårvård, samt normal nagelvård. Personlig omvårdnad präglas av individuell utformning. I insatsen ingår förflyttningar, hjälp med av- och påklädning, toalettbesök, bäddning och vid behov byte av sängkläder. Daglig uppsnyggning av bostaden vilket innebär att hålla en rimlig nivå av ordning såsom att bära ut sopor, rengöring av den enskildes tekniska hjälpmedel (t ex rullstol, rollator), toalettutrymme. 12

Hjälp vid måltid, ex. tillagning av frukost och kvällsmål, hjälp att äta och/eller dricka vid måltiderna. Aktivering, för att bibehålla och förebygga bortfall av viktiga funktioner. Förekommer vanligtvis 1-2 tillfällen per vecka eller enligt beslut. Social kontakt som tillsammans med den enskilde väljs och anpassas för att förebygga och bryta isolering. Social kontakt beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan tillgodose sitt behov av samvaro och social aktivitet. Insatsen kan bestå av samvaro och social aktivitet i hemmet eller aktiviteter utomhus. Den beviljade tiden kan användas utifrån den enskildes behov och önskemål. Det kan röra sig om en pratstund, en promenad eller liknande. Målsättningen med insatsen ska alltid vara att utöka den enskildes möjlighet till sociala aktiviteter. Avlastning och avlösning i hemmet beviljas om någon vårdar en anhörig i hemmet och behov av avlastning/avlösning uppstår. Det förutsätter att den vårdade personen är i behov av tillsyn samtidigt som den anhörige är i behov av avlastning. Avlastning och avlösning i hemmet beviljas med sex timmar per vecka, särskilda skäl kan finnas till att behovet är större, möjligheten till insatsen korttidsvård alternativt dagverksamhet bör ses över. 10. Egenvård med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att personen själv kan utföra. Vilka åtgärder som utgör egenvård beror på om personen har förutsättningar att själv klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt eller instruera någon att hjälpa till. Bistånd kan beviljas att utföra insatser som ryms inom begreppet egenvård. Hälso- och sjukvårdsuppgifter Åtgärder som enligt ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdsutövare endast kan utföras av viss behörig personal eller kräver viss sjukvårdsutbildning eller mer omfattande instruktion och handledd träning är att beteckna som hälso- och sjukvård. För att hemtjänstpersonal ska utföra sådana åtgärder krävs en delegering från ansvarig distriktssköterska inom primärvården. Sådana åtgärder är inte att beteckna som en biståndsbedömd omvårdnadsinsats enligt socialtjänstlagen och behandlas inte i dessa riktlinjer. 7.1.1 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om hjälp i hemmet Biståndshandläggaren träffar den enskilde för att utreda behovet. Vid behov ska även andra yrkeskategorier delta i utredningen. Biståndshandläggaren hämtar vid behov in uppgifter om ADL-status. Biståndshandläggaren kommunicerar utredningen med den enskilde, fattar beslut om insats och upprättar en beställning. Beställningen ska vara formulerad att det klart och 13

tydligt framgår vilka insatser som ska utföras och målet för dessa. Därefter överlämnas beslutet till ansvarig chef för verkställighet. Beviljade insatser ska normalt utföras av hemtjänstpersonal. I de fall den enskilde önskar att få beslutet verkställt på annat sätt, genom att en anhörig eller närstående anställs, ska biståndshandläggaren avvisa ansökan om vem som ska utföra de beviljade insatserna då det är att betrakta som en verkställighetsfråga. Biståndshandläggaren bedömer den enskildes behov av insatser och fattar sedan beslut om dessa på sedvanligt sätt. Närstående kan anställas i undantagsfall för anhörigvård av utförare om särskilda skäl föreligger, såsom att: ordinarie hemtjänstorganisation inte är lämplig, omfattande vårdbehov med tyngdpunkt på personlig omvårdnad finns. I glesbygden kan undantag göras från kravet på att vårdbehov ska vara omfattande, kommunens kostnad för ersättning till närstående jämfört med insatser av hemtjänstpersonal blir lägre. För personer som tillfälligt besöker Eksjö kommun och behöver insatser i form av hjälp i hemmet gäller att bosättningskommunen svarar för beslut. Dock kan Eksjö kommun som vistelsekommun vara skyldig att bistå hemkommunen med utredning och verkställighet av insatser. Bosättningskommunen (hemkommunen) ska ersätta vistelsekommunen för de kostnader som det innebär att verkställa de beslutade insatserna. Bosättningskommunen ska ersätta vistelsekommunen enligt den ersättningsnivå som gäller i bosättningskommunen. Någon möjlighet att överklaga ett ersättningsbeslut finns inte och vistelsekommunen har ingen möjlighet att kräva ersättning för utredningskostnader. För akuta situationer gäller att Eksjö kommun som vistelsekommun har ett yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt den grundprincip som gäller i socialtjänstlagen. 7.1.2 Ansvarsfördelning för hjälp i hemmet Biståndshandläggaren ansvarar för att: besluta om ny eller förändrad insats. Om den tillfälligt planerade utökade hjälpen är återkommande med viss regelbundenhet, ska beslut om detta fattas med beräknad tidsåtgång. Detsamma gäller om behov av utökad omvårdnad fortsätter mer än 14 dagar, så ska nytt beslut om insatsen fattas. Detta nya beslut gäller då från beslutsdatum. Den första dagen behovet uppstod och utökade insatser startade hanteras genom extra tid. en arbetsmiljöbedömning görs som innehåller en första information om: befintliga hjälpmedel befintliga anpassningar i hemmet eventuellt behov av dubbelbemanning husdjur finns i hemmet rökning förekommer information om nyckelgömma. 14

Utförare ansvarar för: verkställighet av beslut arbetsmiljön under pågående insats installation och administrering av nyckelgömma. Kontaktmannen ansvarar för: att genomförandeplan upprättas tillsammans med brukaren att genomförandeplanen efterlevs social dokumentation att informera arbetslag och enhetschef om brukaren att vid behov informera anhöriga/god man/förvaltare om förändringar hos brukaren att befintliga hjälpmedel och trygghetslarm fungerar och är rena nycklar och ev. trygghetslarm för sin brukare att meddela förändrat behov till biståndshandläggaren. 7.2 LEDSAGNING 4 KAP. 1 SoL Om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan ta sig till och från en aktivitet, så kan biståndshandläggaren bevilja ledsagning för att den enskilde skall kunna utföra olika aktiviteter. Ledsagning kan beviljas till, från och under en aktivitet. Ledsagning beviljas i dessa fall normalt för inköp, ärenden, fritidsaktiviteter och besök på vårdinrättningar och andra myndigheter. Det åligger den enskilde själv eller med stöd från annan att ordna transporten. 7.3 ANHÖRIGSTÖD 4 KAP. 1 SoL De personer som vill och kan vårda sina närmaste i hemmet utför ett beundransvärt arbete. Påfrestningarna kan dock bli mycket stora både psykiskt, fysiskt och socialt. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd till anhöriga som vårdar närstående. Regeln gäller för den som vårdar närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning. Stödet kan utformas på olika sätt. Det kan vara riktat till den som vårdas och indirekt innebära ett stöd för den som vårdar, eller det kan riktas till den som vårdar direkt. Syftet med insatsen är att avlasta anhöriga och ge möjlighet till avkoppling och egen tid. Ansökan görs av den närstående. Den som vårdar närstående i hemmet kan indirekt erbjudas: Avlösning Hemtjänst Dagverksamhet, alt. social aktivering 15

Korttidsvistelse som avlastning, enstaka tillfällen Direkta insatser om erbjuds är: Anhörigcafé Anhöriggrupper demens Må-Bra-Dagar Gapet Stödsamtal 7.4 TRYGGHETSLARM 4 KAP. 1 SoL Trygghetslarm beviljas för att motverka otrygghet och/eller för att den enskilde ska kunna påkalla hjälp vid akut uppkomna situationer. För att kunna ha ett trygghetslarm måste den enskilde ha insikt och förståelse om när och på vilket sätt man larmar. 7.5 DAGVERKSAMHET 4 KAP. 1 SoL 7.5.1 Öppen verksamhet/träffpunkt Denna verksamhet är inte biståndsbedömd. Den öppna verksamheten är en social verksamhet som vänder sig till pensionärer och daglediga i Eksjö kommun i form av träffpunkter. Den öppna verksamhetens funktion kan vara att bidra till en social samvaro, aktivering och måltidsgemenskap. 7.5.2 Biståndsbedömd dagverksamhet Den biståndsbedömda dagverksamheten vänder sig till personer i ordinärt boende. För att beviljas biståndsbedömd dagverksamhet skall den sökande ha en utredd demensdiagnos eller särskilda skäl där demensliknande symptom uppvisas. Dagverksamhetens funktion är att stimulera den enskilde att bibehålla sina färdigheter. Syftet är också att underlätta för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende genom att avlasta de anhöriga. Personer med demens kan beviljas dagverksamhet en till två gånger per vecka beroende på behov. 7.5.3 Biståndsbedömd social aktivering Social aktivering väljs och för att förebygga och bryta isolering. Insatsen beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan tillgodose sitt behov av samvaro och social aktivitet. Insatsen kan bestå av samvaro och social aktivitet utanför hemmet. Målsättningen med insatsen ska alltid vara att utöka den enskildes möjlighet till sociala aktiviteter. Insatsen beviljas en gång per vecka. 16

7.5.4 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om dagverksamhet Vid en ansökan skall biståndshandläggaren kontakta den enskilde inom tre arbetsdagar. Biståndshandläggaren träffar den enskilde för att utreda behovet. Vid behov ska även andra yrkeskategorier delta i utredningen. Biståndshandläggaren kommunicerar utredningen med den enskilde, fattar beslut om insats och upprättar en beställning. Beställningen ska vara formulerad att det klart och tydligt framgår vilka insatser som ska utföras och målet för dessa. Därefter överlämnas beslutet till ansvarig chef för verkställighet. Enhetschefen tar kontakt med den enskilde inom tre arbetsdagar för tidsbokning. Enhetschefen skickar meddelande via ProCapita till avgiftshandläggaren samt biståndshandläggare om startdatum för verkställighet av insats. Vid biståndsbedömd dagverksamhet meddelar enhetschefen kommunens sjuksköterska tidpunkt för verkställighet av insats. Kontaktmannen meddelar biståndshandläggaren vid förändrat behov. Biståndshandläggaren ska då kontakta brukaren inom tre arbetsdagar. Biståndshandläggaren ansvarar för att omprövning av beslutet sker inom en i beslutet angiven tid, om ej någon tidigare förändring av behovet skett. Kontaktmannen kan delta vid omprövningen om den enskilde samtycker. 7.5.5 Ansvarsfördelning för biståndsbedömd dagverksamhet Biståndshandläggaren ansvarar för att: besluta om ny eller förändrad insats en arbetsmiljöbedömning görs som innehåller en första information om: befintliga hjälpmedel.. Enhetschef ansvarar för: verkställighet av beslut arbetsmiljön under pågående insats. Kontaktmannen ansvarar för: att genomförandeplan upprättas tillsammans med brukaren att genomförandeplanen efterlevs social dokumentation 17

att informera arbetslag och enhetschef om brukaren att vid behov informera anhöriga/god man/förvaltare om förändringar hos brukaren att meddela förändrat behov till biståndshandläggaren. 7.6 KORTTIDSVISTELSE 4 KAP. 1 SoL Korttidsvistelse kan beviljas av flera orsaker, t.ex. avlastning, växelvård, utredning av vårdbehov och palliativ vård. Kommunens mål är att tillgodose varje individs behov inom den egna verksamheten utifrån individuella lösningar. Korttidsvistelse skall alltid beviljas för en begränsad tid, vanligtvis inte längre än tre veckor. Normalt beviljas växelvård 1-2 veckor i korttidsboende omväxlande med hemmavistelse 1-2 veckor. Växelvård som innebär att tidsperioden i korttidsboendet är längre än tidsperioden för hemmavistelse kan endast beviljas av särskilda skäl. 7.6.1 Prövningsgrunder Den sökande som vårdas i ordinärt boende har behov av akut, planerad, regelbunden eller tillfällig vistelse för att stärka sina möjligheter att bo kvar hemma. Den sökandes anhörig som vårdar har behov av akut, planerad eller regelbunden avlösning. Den sökande kan i samband med utskrivning från sjukhuset inte återgå till sitt ordinarie boende utan en fortsatt tid för återhämtning. Syftet är att undvika permanent särskilt boende. Den sökande har ett beslut på särskilt boende och kan inte under väntetiden bo i sitt ordinära boende. Den sökande har behov av palliativ vård. Den som vid vårdplanering visar osäkert framtida behov av kommande hjälpinsatser. Syftet är att ge biståndshandläggaren bättre beslutsunderlag. 7.6.2 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för beslut om korttidsvistelse Vid en ansökan ska biståndshandläggaren kontakta den enskilde inom tre arbetsdagar. Biståndshandläggaren träffar den enskilde för att utreda behovet. Vid behov ska även andra yrkeskategorier delta i utredningen. Biståndshandläggaren hämtar vid behov in uppgifter om ADLstatus. Biståndshandläggaren kommunicerar utredningen med den enskilde, fattar beslut om insats och upprättar en beställning. Därefter överlämnas beslutet till ansvarig chef för verkställighet. 18

Enhetschefen tar kontakt med den enskilde inom tre arbetsdagar för tidsbokning. Enhetschefen skickar meddelande via ProCapita till avgiftshandläggaren om startdatum för verkställighet av insats. Vid förändrat behov skall biståndshandläggaren kontaktas. Biståndshandläggaren ska då kontakta brukaren inom tre arbetsdagar. 7.6.3 Prioritetsgrunder vid platsbrist på korttidsplatserna Biståndshandläggaren utreder och bedömer behovet av korttidsvistelse. Det är alltid den som för tillfället har det största behovet enligt en helhetsprövning som anvisas plats i första hand. Vid platsbrist är det verkställarens, d.v.s. enhetschefens, ansvar att avgöra vilka av de sökta insatserna som sociala sektorn har bäst möjligheter att verkställa på annat sätt för tillfället. Prioriteringsmöte Sker via upprättat dokument 1 gång per vecka och vid behov via telefon mellan biståndshandläggare och enhetschef. Syfte: Att prioritera vem som ska erbjudas plats vid brist på korttidsplats d.v.s. vilken brukarens behov som bäst kan tillgodoses på annat sätt. Vid förlängning av korttidsvistelse: Biståndshandläggarens beslut om korttidsvistelse gäller alltid för en tidsbegränsad period. Omprövning av beslutet ska ske inom en i beslutet angiven tid, då även förlängning av beslutet kan ske. Vid förlängning av korttidsvistelse fattas ett nytt beslut av biståndshandläggaren, vid behov, i samråd med kommunens sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller enhetschef. Verkställighetsmöte I gång/vecka träffas biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och enhetschef Syfte: Att ge varandra nödvändig information om de personer som vistas på korttidsplats för att kunna planera kommande åtgärder 19

7.6.4 Handläggnings- och verkställighetsförlopp för korttidsvistelse efter sjukhusvistelse Som grund för nedanstående rutiner ligger Rutiner för samverkan kring utskrivningsklara patienter ett policydokument mellan Jönköpings läns landsting och Kommunförbundet Jönköpings län 2003-09-15. Länssjukvården skickar inskrivningsmeddelande via Meddix till ansvarig biståndshandläggare. Länssjukvården skickar Kallelse till samordnad vårdplanering via Meddix till biståndshandläggare. Biståndshandläggaren tar kontakt med länssjukvård och primärvården för att bestämma datum för vårdplanering, alternativt via vårdplaneringsteamet. Biståndshandläggaren träffar berörda parter och samordnad vårdplanering inleds. En vårdplan upprättas i samråd med den enskilde. Länssjukvården skickar Patienten utskrivningsklar via Meddix till ansvarig biståndshandläggare. Biståndshandläggaren kommunicerar utredningen med den enskilde, fattar beslut om en tidsbegränsad korttidsvistelse och upprättar en beställning. Beställningen ska vara formulerad att det klart och tydligt framgår vilka insatser som ska utföras och målet för dessa. Därefter överlämnas beslutet till ansvarig chef för verkställighet. Enhetschefen tar kontakt med kommunens sjuksköterska på korttidsboendet vilken i sin tur kontaktar länssjukvården för fortsatt planering samt beslut om utskrivningsdag. Bekräftelse på att insatsen påbörjats skickas till biståndhandläggaren. Enhetschefen registrerar placering och startdatum för avgiftsberäkning i ProCapita. Länssjukvården skickar utskrivningsmeddelande och brukaren tas emot på korttidsboendet. Placeringen skall ske senast dagen närmast efter att meddelande om Patienten utskrivningsklar utfärdats och betalningsansvar inträder (under förutsättning att Anmälan till samordnad vårdplanering utfärdats). Vårdplanering inför hemgång från korttidsvistelse görs med berörda parter (distriktssköterska, paramedicinare och ev. anhöriga) för att planera hjälpinsatser i ordinära boendet. Vid hemgång från korttidsvistelse Kommunens sjuksköterska rapporterar till ansvarig distriktssköterska (HSL) Korttidsvistelse från egna hemmet Ansvariga distriktssköterska rapporterar till kommunens ansvariga sjuksköterska (HSL) 20

7.6.5 Ansvarsfördelning vid korttidsvistelse Biståndshandläggaren ansvarar för att: besluta om ny eller förändrad insats en arbetsmiljöbedömning görs som innehåller en första information om: - befintliga hjälpmedel - husdjur finns i hemmet - rökning förekommer. Enhetschef svarar för: verkställighet av beslut övriga förhållanden såsom information till berörda parter och anhöriga arbetsmiljön under pågående insats. Kommunens sjuksköterska ansvarar för: medicinska insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för: vardagsrehabiliterande insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kontaktmannen ansvarar för: att genomförandeplan upprättas tillsammans med brukaren att genomförandeplanen efterlevs social dokumentation att informera arbetslag och enhetschef om brukaren att vid behov informera anhöriga/god man/förvaltare om förändringar hos brukaren att meddela förändrat behov till biståndshandläggaren. 21

8. SÄRSKILDA BOENDEFORMER Särskilt boende är i Eksjö kommun samlingsnamn för Särskilt boende med inriktning vård Särskilt boende med inriktning demens Utgångspunkten är att den enskilde skall bo kvar i sitt eget hem även om behoven av tillsyn, vård och omsorg är omfattande. Kvarboendeprincipen är en av de principer som är grundläggande för socialtjänsten och därmed även äldreomsorgens inriktning. Kvarboendeprincipen har sitt ursprung i begreppet normalisering, det ordinära boendet, egna hemmet, ses som normalt. Socialtjänstlagens närhetsprincip, att människor skall få sina insatsbehov tillgodosedda i det egna hemmet, ligger också till grund för kvarboendeprincipen. Målet är att människor skall bo kvar i det egna hemmet och problemen bör i första hand lösas i hemmiljön. Ett särskilt boende är en insats enligt SoL kapitel 4 1. Även om huvudinriktningen är att stärka den enskilds möjligheter att bo kvar hemma finns det förhållanden när en skälig levnadsnivå bättre kan nås i särskilt boende. Särskilt boende beviljas när stödinsatser i hemmet inte längre kan tillgodose den enskildes behov i det ordinära boende. Den enskilde skall själv ha uttryckt önskemål om att flytta till särskilt boende. 8.1 PRÖVNINGSGRUNDER 8.1.1 Särskilt boende innebär heldygnsvård och beviljas om Den enskilde bedöms vara i behov av särskilt boende enligt ADL-trappan. Utifrån ADL-trappan rekommenderas att: personer som har uppnått steg sju beviljas särskilt boende. För att på bästa sätt tillgodose den enskildes behov skall en ADLbedömning göras innan biståndshandläggaren fattar beslut om särskilt boende. ADL-trappan fungerar som en riktlinje, därutöver kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till andra faktorer som inte täcks av del olika stegen i ADL-trappan. Utöver ADL-trappan skall hänsyn tas till personaloch lokalförutsättningar och den enskildes önskemål, i den mån det är möjligt. Eller Den sökande har ett stort och varaktigt hjälpbehov över hela dygnet, kombinerat med att han/hon inte kan påkalla hjälp, alternativt påkallar hjälp oavsett om det föreligger ett hjälpbehov eller ej. Eller Den sökande uttrycker stark oro, stör grannar/anhöriga och/eller är en fara för sig själv. Tillräcklig tillsyn eller tillräckliga trygghetsskapande åtgärder bedöms ej kunna åstadkommas i ordinärt boende. Hit hör personer med 22

demenssjukdomar eller psykisk problematik eller personer som av andra orsaker uppvisar ständig oro. För beviljande av särskilt boende speciellt anpassat för personer med demenssjukdomar krävs dokumenterad demensdiagnos av läkare. Parbogaranti Då makar/registrerade partners/sambor beviljas boende i särskilt boende, ska med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende, om de begär det (SFS 2006:287). Bestämmelsen gäller inte i de fall endast den ena av makarna har behov av särskilt boende. Se även socialtjänstförordningen 2 kap. 2. 8.2 HANDLÄGGNINGS- OCH VERKSTÄLLIGHETSFÖRLOPP FÖR BESLUT OM SÄRSKILT BOENDE Vid en ansökan skall biståndshandläggaren kontakta den enskilde inom tre arbetsdagar. Biståndshandläggaren träffar den enskilde för att utreda behovet. Vid behov ska även andra yrkeskategorier delta i utredningen. Biståndshandläggaren hämtar vid behov in uppgifter om ADLstatus. Biståndshandläggaren kommunicerar utredningen med den enskilde, fattar beslut om insats och upprättar en beställning. Därefter överlämnas beslutet till boendesamordnare för erbjudande av plats till den enskilde. Boendesamordnare registrerar startdatum och kontaktar vederbörande för information och efter erbjudande av ledigt boende lämnar boendesamordnare över uppgifter till ansvarig enhetschef för verkställighet. Erbjudandet om plats innebär alltid en möjlighet för den enskilde att besöka sitt nya boende. Rutiner för detta ansvarar respektive enhetschef för. Vid förändrat behov skall enhetschef kalla till vårdplanering. Tanken är att den som fått beslut om särskilt boende inte ska behöva flytta från boendet, även om vård- och omsorgsbehovet förändras. För att den enskildes vårdbehov ska kunna tillgodoses på bästa sätt genom att kommunen strävar efter personcentrerad vård. 8.3 PRIORITETSGRUNDER VID PLATSBRIST INOM SÄRSKILT BOENDE Det är alltid den som för tillfället har det största behovet enligt en helhetsprövning som anvisas plats i första hand. Vid platsbrist är det boendesamordnares ansvar att avgöra vilka av de sökta insatserna som förvaltningen har bäst möjligheter att tillgodose på annat sätt för tillfället. 23

Prioriteringsmöte I gång/månad träffas biståndshandläggare och boendesamordnare. Boendesamordnare träffar även berörda enhetschefer för hemtjänst/korttidsboende och vid behov HSL-personal. Syfte: Att prioritera vem som skall erbjudas särskilt boende vid brist på detta, d.v.s. vilken brukarens behov som bäst kan tillgodoses på 8.4 ANSVARSFÖRDELNING annat sätt. I SÄRSKILT BOENDE Biståndshandläggaren ansvarar för att: besluta om ny eller förändrad insats. en arbetsmiljöbedömning görs som innehåller en första information om: -befintliga hjälpmedel - husdjur finns i hemmet - rökning förekommer Enhetschef ansvarar för: verkställighet av beslut övriga förhållanden såsom information till berörda parter och anhöriga i särskilt boende arbetsmiljön under pågående insats. Kommunens sjuksköterska ansvarar för: medicinska insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för: rehabiliterande insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kontaktmannen ansvarar för: att genomförandeplan upprättas tillsammans med brukaren att genomförandeplanen efterlevs social dokumentation att informera arbetslag och enhetschef om brukaren att vid behov informera anhöriga/god man/förvaltare om förändringar hos brukaren att meddela förändrat behov till biståndshandläggaren. 24

Bilaga I Utvärdering av beslutad insats/ Rapport gällande hemtjänst Inom tre veckor efter en insats påbörjats ska utföraren utvärdera om det verkliga behovet överensstämmer med den beslutade insatsen. Detta gör man genom att fylla i denna blankett som överlämnas till biståndshandläggaren. Denna blankett används även vid rapportering av förändrat behov. Behov överensstämmer med beslut Avseende: Namn:... Personnummer:... Insatserna startade:... (Behöver endast fyllas i vid utvärdering av nytt beslut) Utöver beslut hjälper vi till med:............ Trots beslut hjälper vi inte till med:............ Datum:... Underskrift:... 25

Bilaga II ADL-trappan En central uppgift inom vård och omsorg är att stödja och förbättra nedsatta funktioner hos de äldre. Kerstin Hulter-Åsbergs ADL-trappa är ett hjälpmedel för att bedöma en persons förmåga att klara dagliga aktiviteter. Hulter-Åsberg utgår i ADL-trappan från tio dagliga aktiviteter som är grupperade i en trappstegsmodell där det översta steget är städning och det nedersta är födointag. För varje aktivitet görs en bedömning om personen är beroende av andra för att klara den. Peter Westlund har, med utgångspunkt från hur personen själv har uppfattat sin situation, valt att sammanfatta ADL-trappans tio steg i sex beroendenivåer. ADL-trappans olika steg framgår av följande tablå. Vid beroendenivåerna 0-5 (ADL-nivå 0, 1-3 samt 4-5) avser behovet i huvudsak serviceinsatser medan beroendenivåerna 6-10 (ADL-nivå 6, 7-9 samt 10) avser service- och omvårdnadsinsatser. Övergången från mer renodlade serviceinsatser till service- och omvårdnad sker i läget mellan skröplig och kraftlös samt chanslös utan hjälp (ADL-nivå 4-5 och 6). 26

Bilaga II 27

Bilaga III Akut behov av korttidsvistelse lördag, söndag och övriga röda dagar Under lördag, söndag samt övriga röda dagar finns ingen biståndshandläggare eller enhets/verksamhetschef i tjänst. För att underlätta snabba beslut och snabb verkställighet avseende personer inskrivna i palliativa vård eller vid social svikt gäller följande En person som är inskriven i palliativ vård bedöms kunna få behov av korttidsplats lördag, söndag eller annan röd dag. Biståndshandläggaren bedömer efter samråd med kommunens och primärvårdens sjuksköterska i det palliativa teamet att korttidsvistelse kan vara en lämplig åtgärd. Om ledig plats finns kontaktar biståndshandläggare enhetschef och informerar om att nn kan bli aktuell för en plats. Kommunens sjuksköterska får vid akut social händelse besluta om att erbjuda korttidsvistelse fram till och med att biståndshandläggaren åter är i tjänst. Kommunens sjuksköterska informerar biståndshandläggaren första vardag efter aktuell helgdag. Biståndshandläggaren fattar retroaktivt beslut om korttidsvistelse. 28