Vad är skillnaden mellan komplementbyggnad och småhus?

David Wictorsson Vad är skillnaden mellan komplementbyggnad och småhus? What s the difference between complement building and small houses? Magisterprogram i skatterätt D-uppsats Termin: Handledare: VT-2018 Stefan Olsson

Sammanfattning 2008 kom en lagändring där det framgår att det nu finns ett tak på hur högt belopp som fastighetsavgiften ska beräknas på. Denna lagändring blev ett avsteg från likformighetsprincipen med avseende på att beskattningen är ojämn då vissa får betala ett fast belopp i fastighetsavgift medans andra får betala ett progressivt belopp beroende på deras taxeringsvärde om de inte når upp till takbeloppet. Lagändringen innebar också att benägenheten att vilja redovisa en till- eller ombyggnation eller en nybyggnation av en gäststuga på tomten påverkades på så vis att, för vissa fastighetsägare så får redovisandet av förändringar på fastigheten ekonomiska konsekvenser i form av höjd fastighetsavgift. På grund av den ekonomiska påverkan så har ett flertal fall gått till domstol där frågan om gränsdragningen mellan komplementbyggnad och småhus har prövats. I lagstiftningen finns ingen tydlig beskrivning av vad som ska anses vara ett småhus. Anledningen till att det är viktigt att veta vad som är ett småhus är på grund av att förekomsten av småhus påverkar fastighetsavgiften. Skatteverket har gett ut ett ställningstagande där myndighetens syn på vad som ska anses vara ett småhus är. Detta ställningstagande har frekvent förekommit i domstolars avgöranden. I lagens förarbeten står det att till småhus ska räknas det som i dagligt tal kallas för villor, kedjehus och radhus. I fastighetstaxeringslagens (FTL) andra kapitel återfinns reglerna kring vad som ska anses vara ett småhus. För att få en ytterligare precisering på vad ett småhus är får man gå till praxis för i förarbetena från 2009 så väljer lagstiftaren att inte precisera vad som är ett småhus utan överlåter det till rättstillämpningen. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad som är gällande rätt när det kommer till att avgöra vad som ska anses vara ett småhus respektive komplementbyggnad enligt 2 kap. 2 FTL (1979:1152). För att utreda frågan har den rättsdogmatiska metoden tillämpats för att fastställa gällande rätt. Med hjälp av innehållsanalysen så gjordes ett kodschema som är utformat från vad som framkommit som avgörande kriterier för att en byggnad ska ses som ett småhus och vilka regler som tillämpats. I praxis framgår det ingen tydlig gräns för hur stor ytan behöver vara i byggnaden för att indelas som småhus. Däremot står det klart att förekomsten av faciliteter för boende har en betydande roll vid bedömningen. Av målet från HFD not 27 kan utrönas att vid indelning av byggnaden i byggnadskategorin småhus så var förekomsten av boendefunktioner en betydande faktor. Skatteverket och domstolen verkar dela samma bild av vad som ska utgöra ett småhus således ger Skatteverkets ställningstagande bra ledning i avgörandet vid indelningen. Rättssäkerheten kan ifrågasättas med tanke på att det inte finns några tydliga regler och då finns risken för att godtycke kan uppstå i bedömningen. I den avslutande delen av uppsatsen förs en diskussion om rättssäkerhetsperspektivet i förhållande till vald frågeställning. Det står klart att en alternativ tolkning är möjlig av 2 kap. 2 FTL dock behöver fastighetsägaren bra argument som övertygar rätten om att den alternativa tolkningen stämmer bättre in med lagstiftningen i övrigt än den som Skatteverket har.

Förord Nu är magisteråret till ända och även mina studier vid Karlstads universitet. Jag avslutar mina studier med att skriva denna examensuppsats. Det har varit ett inte minst sagt lärorikt år som har gett många nya kunskaper inom skatterätten och som nu kommer att komma väl till pass i yrkeslivet. Jag vill tacka alla de lärare som jag haft under studietiden i Karlstad. Jag vill även rikta ett extra stort tack till min handledare Stefan Olsson som har varit med och påverkat och kommit med konstruktiv kritik för att hjälpa mig att utforma uppsatsen till det den är idag. David Wictorsson

Förkortningar BBR = Boverkets byggregler ED = Ekonomisk debatt FT = Förvaltningsrättslig tidsskrift FTL = Fastighetstaxeringslagen HFD = Högsta förvaltningsdomstolen JP = Juridisk Publikation JT = Juridisk tidsskrift Prop. = Proposition RN = Revisorsinspektionen vilket tidigare hette Revisorsnämnden. SCB = Statistiska centralbyrån SIS = Swedish Standards Institute SN = Skattenytt SvJT = Svensk Juristtidning

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Problembakgrund... 7 1.2 Problembeskrivning... 8 1.3 Syfte... 9 1.4 Avgränsning... 9 1.5 Metod... 9 1.5.1 Rättsanalytisk metod... 10 1.5.2 Val av metod... 11 1.6 Innehållsanalys... 11 1.7 Material... 12 1.7.1 Rättskällelära... 12 1.7.2 Rättsfallsmaterial... 13 1.7.3 Varför dessa domar valts ut... 13 1.8 Rättssäkerhet... 15 1.9 Forskningsläget... 16 1.10 Disposition... 16 2 Gällande lagar och myndighetsföreskrifter... 17 2.1 Historisk bakgrund till dagens fastighetstaxeringslag... 17 2.2 Gällande lagstiftning... 17 2.3 Sammanfattning av gällande lagstiftning... 18 2.4 Skatteverkets tolkning av bostadsbegreppet... 19 2.5 Beräkning av taxeringsvärde och dess konsekvenser... 20 3 Rättsfallssammanfattningar... 23 3.1 Prejudikatmål... 23 3.2 Småhus eller inte?... 26 3.3 En eller två tomtmarker på grund av två småhus.... 27 3.4 En sommarbostad som ersatts med en ny sommarbostad.... 28 3.5 Kan en byggnad om 26 kvm anses vara ett småhus.... 29 3.6 Hälften gäststuga och hälften förråd.... 30 3.7 Redovisat två småhusbyggnader.... 30 3.8 Kan ett badhus anses vara ett småhus?... 32 3.9 Fastighetsägarnas anförande... 33 3.10 Skatteverkets anförande... 34

3.11 Domstolens bedömningsgrunder... 35 4 Avslutande analys... 38 4.1 Sammanvägning av olika rättskällor... 38 4.2 Slutsats... 40 4. 3 Diskussion om rättssäkerhet... 41 Källförteckning... 43 Artiklar och litteratur... 43 Offentligt tryck... 43 Praxis... 44 Webbsidor... 44

1 Inledning 1.1 Problembakgrund Uppgifter från SCB visar att det fanns 2 419 258 småhus i Sverige 2007. 1 Dessa småhus ska enligt 1 kap. 1 FTL åsättas ett taxeringsvärde vid antingen en allmän, förenklad eller särskild fastighetstaxering. Vad är då egentligen ett småhus? Ett småhus är enligt 2 kap. 2 FTL en byggnad som är inrättad som bostad åt en till två familjer. Av förarbetena till FTL framkommer det att till kategorin småhus ska räknas sådana byggnader som i dagligt tal kallas för villor, radhus och kedjehus. Till detta så räknas även garage, förråd och andra mindre byggnader till kategorin småhus om de utgör komplement till småhuset. 2 Av propositionen från 2009 framgår det att det är i rättstillämpningen som bedömningen skall ske av vad som krävs för att en byggnad ska klassas som småhus. 3 2008 kom lagändringar inom fastighetstaxeringsområdet som innebar att det nu finns ett tak på hur högt belopp som fastighetsavgiften skall beräknas på. 4 Elinder och Persson skriver att införandet av fastighetsavgiften gynnar dem som har fastigheter med höga taxeringsvärden. 5 Skattereformens införande var ett avsteg från likformighetsprincipen. 6 Likformighetsprincipen innebär att lika fall skall behandlas lika. 7 Avsteget avser att efter införandet av takbeloppet på fastighetsavgiften så får de som har ett taxeringsvärde under takbeloppet betala en progressiv avgift medans andra som har taxeringsvärden över takbeloppet endast behöver betala ett fast belopp i fastighetsavgift oberoende av taxeringsvärdets storlek. Idag får Skatteverket information om bygglov har blivit beviljat för att bygga till eller bygga om ett bostadshus eller om det kommer att ske någon byggnation i form av komplementbyggnad på tomten bygglovet gäller. Därmed blir fastighetsägare anmanade att redovisa sin ny-, till eller ombyggnation. Då det är nya regler gällande fastighetsavgiften (eller fastighetsskatten som den tidigare hette) kan redovisningen av en nybyggnation av ett komplementhus eller en tillbyggnation påverka taxeringsvärdet så att fastighetsägaren får betala mer i fastighetsavgift. Därmed kan valet av att redovisa en tillbyggnation eller nybyggnation av ett komplementhus påverkas av om man har uppnått takbeloppet eller inte för fastighetsavgiften. Elinder och Persson skriver i sin artikel att fastighetsavgiften kan ha en påverkande faktor på marknadspriset. Påverkan uppstår i samband med att en person som står och väljer mellan två objekt som är likvärdiga varandra men har olika fastighetsavgift kan välja bort objektet med den högre fastighetsavgiften på grund av att det objektet medför extra kostnader. 8 1 SCB. Fastighetsbeståndet, 2018-04-10. 2 Prop. 1979/80:40, sid 193. 3 Prop. 2009/10:33, sid 36. 4 Prop. 2007/08:27, sid 7. 5 Elinder, M. Persson, L. Hur påverkade 2008 års fastighetsskattereform huspriserna?, ED 2016, sid 47. 6 Hansson, Å. Dags för en ny skattereform, sid 46. 7 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, sid 265. 8 Elinder, M. Persson, L. House prices responses to a national property tax reform, Journal of Economic Behavior & Organization 144 2017, sid 18. 7

För en fastighetsägare blir det skattemässiga konsekvenser beroende på om det finns en eller flera byggnader på fastigheten som är taxerade som småhus då fastighetsägaren måste betala fastighetsavgift för varje småhusbyggnad. Komplementbyggnader däremot är inte belagda med fastighetsavgift. Frågan om vad som ska anses vara komplementbyggnad respektive småhus har prövats ett flertal gånger i de svenska domstolarna vilket kommer att visas med hjälp av de rättsfall som kommer att presenteras i uppsatsen. Den 20 april 2015 kom det en dom från HFD som är prejudicerande och där det fastslogs att byggnaden i det fallet skulle taxeras som småhus trots fastighetsägarens yrkande om att byggnaden skulle taxeras som komplementbyggnad. 9 1.2 Problembeskrivning Problemet med dagens lagstiftning gällande gränsdragningen för vad som ska taxeras som småhus respektive komplementbyggnad har gjort att det vid ett flertal tillfällen skett domstolsprövningar av fall där fastighetsägaren anser att byggnaden i målet ska klassificeras som en komplementbyggnad. Skatteverket har till skillnad från fastighetsägaren ansett att byggnaden ska taxeras som småhus. Det har även prövats ett fall där fastighetsägarna ansett att byggnaden skulle taxeras som småhus men att Skatteverket ansåg att byggnaden skulle taxeras som en komplementbyggnad. I lagen står det att byggnader som är inrättade för boende åt en till två familjer ska räknas till kategorin småhus. Till småhusbyggnaden ska garage, förråd och annan mindre byggnad höra enligt 2 kap. 2 FTL. Här uppstår en gränsdragningsproblematik i vad som ska anses vara ett småhus och vad ska anses vara en komplementbyggnad till småhuset. Frågan blir därmed när är komplementbyggnaden inrättad så att den går över från att vara en komplementbyggnad till att vara en småhusbyggnad och tvärtom. I förarbetena till FTL kan utläsas att det är inrättningen som ska styra vad byggnaden ska indelas som. Vad är det då för inrättning som krävs i en byggnad för att den ska kunna anses vara ett småhus. Lagstiftaren ger en översiktlig beskrivning av vad som ska anses vara ett småhus. Men någon ytterligare precisering av vad som ska vara ett småhus väljer lagstiftaren att inte ge svar på. Lagstiftaren hänvisar istället till att detta får redas ut i rättstillämpningen. 10 Problemet som uppstår i detta skede är att det kan bli en godtycklig bedömning och inte minst kan rättssäkerheten ifrågasättas. I förarbetena från 1979 står det att till småhus skall räknas det som i dagligt tal kallas för villor, radhus och kedjehus. 11 För att få förtydligande på reglerna om fastighetstaxering gav lagstiftaren regeringen och Skatteverket i uppdrag att ge ut verkställighetsföreskrifter och anvisningar. Av de rättsfall som har prövats av Sveriges domstolar så har Skatteverkets ställningstagande förekommit frekvent i bedömningen av vad som ska anses vara småhus respektive komplementbyggnad. I förarbetena framgår det att det är i rättstillämpningen som det ska preciseras vad som ska anses vara ett småhus. Då Skatteverkets uttalande har vägts in i bedömningen såpass frekvent, kan det ifrågasättas om det är domstolen som anser att indelningen ska vara på ett visst sätt eller om de endast följer det som Skatteverket har gett ut. 9 HFD not. 27 10 Prop. 2009/10:33, sid 36. 11 Prop. 1979/80:40, sid 193. 8

Det är i denna delen som rättssäkerhetsperspektivet kommer in vad gäller vem det är som tagit fram preciseringen på vad som ska anses vara ett småhus. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte mynnar ut i att reda ut frågan vad en komplementbyggnad respektive småhusbyggnad är enligt gällande rätt. Målet för denna uppsats är att tillföra mer kunskap gällande bedömningen om vad som ska taxeras som småhus respektive komplementbyggnad. Frågeställningen som kommer att besvaras är följande: - Vad är det som krävs för att en byggnad ska klassificeras som småhus respektive komplementbyggnad enigt 2 kap. 2 FTL? 1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer att avgränsas till att utreda vad som är ett småhus respektive komplementbyggnad enligt gällande rätt. Således kommer inte någon argumentation att föras kring någon annan byggnadstyp som exempelvis hyreshus eller industri. I uppsatsen kommer rättssäkerhetsperspektivet att behandlas genom att föra en diskussion om hur rättssäkerheten är kring bedömningen av vad som ska anses vara ett småhus respektive komplementbyggnad. Materialet kommer att avgränsas genom att dem delar i domarna som handlar om den berörda frågan som ska utredas har tagits med. Därmed så har i ett av fallen inte den delen som hör till en annan fråga nämligen tomtmarken tagits med. Således kommer inte någon argumentation att föras om den andra småhusbyggnaden på tomten ska ha en egen tomtmark. 1.5 Metod Den mest vanligt förekommande metoden inom rättsvetenskapen är rättsdogmatisk metod som går ut på att dels identifiera relevanta källor enligt rättskälleläran och dels hur dessa källor brukas i praktiken. 12 Exempel på detta kan vara att först identifiera vilket lagrum som är applicerbart på fallet och sedan gå vidare till praxis för att få reda på hur lagen praktiskt tillämpas. Den rättsvetenskapliga metoden består inte endast av en metod, den dogmatiska, utan den kompletteras med andra metoder som rättsanalytisk, rättshistoria, rättsekonomi, rättssociologi. 13 Alla metoder som har till uppgift att ge mer kunskap om rätten är rättsvetenskapliga i den mån som ett juridiskt perspektiv ingår i ansatsen. Saknas det juridiska perspektivet kan det istället vara tal om ett renodlat humanistiskt, naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt arbete. 14 Juridisk metod kan också kallas rättsdogmatisk metod. 15 Alexander Peczenik beskriver rättsdogmatiken som att den beskriver gällande rättsregler inom olika områden och dessa 12 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 43. 13 Peczenik, A. Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, sid 249. 14 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 42. 15 Svensson, E-M. De lege interpretata - om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, sid 217. 9

områdens struktur. 16 Rättsdogmatiken har till uppgift att fastställa gällande rätt, det som också kallas "lex lata". Uppgiften kan sägas ha två sidor varav den ena är att beskriva den gällande rätten och den andra att systematisera den gällande rätten. 17 Systematiseringen går ut på att hitta samband, likheter och principer för att nämna några exempel. Med hjälp av systematiseringen går det att beskriva den gällande rätten. Dessa två är förbundna med varandra och behöver inte nödvändigtvis hållas isär från varandra i uppsatsarbetet. 18 Ett av rättsdogmatikens mål är att framställa rättsordningen som ett koherent nätverk av huvudregler och undantag. 19 Koherens innebär att rättsområden och regler ska bilda ett sammanhängande system. 20 Rättsdogmatiken använder sig av argumentation och analys av lagens ändamål men även andra moderna arbetsmetoder för att framställa rättsordningen. 21 Rättsdogmatiken utvecklar normativa ståndpunkter som rättfärdigar och kritiserar olika delar av gällande rätt. 22 Lehrberg framför att forskare, advokater och domare i grunden använder sig av samma metod nämligen rättsdogmatik för att komma fram till vad som är gällande rätt i en viss fråga. 23 Det som skiljer dem åt är att advokater och domare ska finna svar på en specifik fråga utifrån gällande rätt. En forskare däremot analyserar inte den gällande rätten för att lösa ett specifikt problem utan rör sig på ett mer abstrakt plan. Rättsdogmatiken är en kvalitativ metod och inte kvantitativ till sin karaktär, vilket gör att tolkningen blir ett framträdande drag i denna metod. 24 Den juridiska argumentationen är en av delarna i den rättsdogmatiska metoden. Juridisk argumentation kan beskrivas som en form av dialog där argument för en viss slutsats läggs fram och som sedan bemöts av argument emot. Argumenten för en viss slutsats kallas för proargument medans argument emot kallas för contra-argument. 25 Resultatet av en juridisk argumentation där argument för och emot en eller flera olika slutsatser blir att det i slutet är en specifik slutsats som väger tyngre än de andra på grund av dem argument som lagts fram. Slutresultatet av argumentationen kan ses som en avvägning mellan pro- och contraargument. 26 1.5.1 Rättsanalytisk metod Rättsanalytisk metod är till skillnad från den rättsdogmatiska mer vid i sin tillåtelse av bruket av material för att analysera rätten. Inom rättsanalytisk metod är allt material som har med analysen om rätten möjlig att använda. Rättsanalytisk metod är inte bunden till vissa 16 Peczenik, A. Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, sid 249. 17 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 43. 18 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 43. 19 Peczenik, A. Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, sid 249. 20 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 43. 21 Peczenik, A. Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, sid 249. 22 Peczenik, A. Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, sid 250. 23 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, sid 32. 24 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 43. 25 Peczenik, A. Juridisk argumentation - en lärobok i allmän rättslära. sid 95. 26 Peczenik, A. Juridisk argumentation - en lärobok i allmän rättslära. sid 96. 10

auktoritativa rättskällor som rättsdogmatiken. 27 Då den rättsanalytiska metoden inte enbart är till för att fastställa gällande rätt utan även att analysera den gällande rätten så inbjuder den till att även kritisera avgöranden från exempelvis högsta instans. Med denna metod kan de olika rättsinstanserna jämföras mot varandra för att se om de gör olika bedömningar och om bedömningarna skiljer sig mot prejudikaten. 28 1.5.2 Val av metod Syftet med uppsatsen är att fastställa just gällande rätt i frågan om gränsdragningen mellan småhus och komplementbyggnader. Valet av metod är viktigt då den tillämpade metoden lägger grunden för om arbetet är att anse som vetenskapligt enligt Sandgren. Den rättsdogmatiska metoden förefaller vara den metod som bäst passar in i det valda ämnet på grund av att denna metod används för att fastställa gällande rätt enligt Lehrberg och Sandgren. Men den rättsanalytiska metoden passar in även den då denna metod öppnar upp för jämförelse mellan de olika rättsinstansernas avgörande och minskar avgränsningen till vilket material som kan användas. De två beskriva metoderna rättsdogamtisk metod och rättsanalytisk metod går in i varandra. 29 Men det som står klart är att uppsatsens syfte är att fastställa gällande rätt i frågan om gränsdragningen mellan småhus och komplementbyggnader och metoden som ligger närmast för att utreda frågan är den rättsdogmatiska metoden. 1.6 Innehållsanalys I denna uppsats kommer det att genomföras en innehållsanalys. En innehållsanalys är att mäta eller räkna hur ofta en eller flera företeelser förekommer i de texter som studeras. 30 Denna metod kan användas vid många olika tillfällen då man vill undersöka företeelser av olika slag i texter exempelvis hur mycket ett visst ämne omtalas i media. 31 En innehållsanalys kan vara antingen kvantitativ eller kvalitativ till sin karaktär. Kvantitativ är analysen när utgångspunkten är att kvantifiera hur ofta en eller flera företeelser förekommer i de valda texterna. Kvalitativ är analysen när det inte handlar om att räkna eller mäta en eller flera företeelser utan att snarare göra komplicerade tolkningar av olika texter dock kan kvantifiering ingå även här i någon form. 32 I uppsatsen kommer både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys att förekomma. Den kvantitativa delen kommer att bestå av domstolens olika bedömningsgrunder samt vilka rättskällor som de hänvisar till. Det kan liknas vid en kravlist som anger vad en byggnad måste ha för att kunna klassificeras som småhus respektive komplementbyggnad. Det som fastighetsägarna och Skatteverket lägger fram i sina anföranden kommer att redovisas i textform alltså i en mer kvalitativ form då det inte lämpar sig att redovisa det i tabellform. 27 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 45. 28 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 46. 29 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 55. 30 Bergström, G. Boréus. K, Textens mening och makt, sid 43. 31 Bergström, G. Boréus. K, Textens mening och makt, sid 46. 32 Bergström, G. Boréus. K, Textens mening och makt, sid 44. 11

Fördelen med att använda sig av denna metod är att en stor mängd material kan analyseras och systematiseras. 33 Som analysinstrument används vanligtvis ett kodschema som konstrueras utifrån vad som ska noteras i materialet. Det som då plockas ut från texterna är förekomsten av någonting och i detta fall är det rättskällor och bedömningsgrunder som ska plockas ur texterna. 34 Kodschemat i form av tabeller är utformat ifrån innehållet i de domar som grankas och redovisas i uppsatsen. Inspiration till hur redovisningen av bedömningsgrunderna skall ske har hämtats från Stefan Olssons bok "Sanktioner vid avvikelser från god redovisningssed". I bokens sjätte kapitel har han gjort en granskning av ett stort antal ärenden från Revisorsnämnden. Han har studerat ärendena för att utröna i vilken utsträckning avvikelser från god redovisningssed i årsredovisningar medför sanktioner mot de revisorer som granskat och bestyrkt de gällande årsredovisningarna. Han har använt tabeller för att presentera det material han använt sig av. I tabellerna har han punktat upp vilka rättskällor som revisorsnämnden grundat sin bedömning på och därtill har han en kolumn med vilka som fick påföljd i någon form. Vilken form av påföljd har han skrivit i en kolumn i tabellen för vardera fall. Med hjälp av tabeller på ett liknande sätt som precis nämndes kommer grunderna till avgörandet samt vilka rättskällor som tillämpats i respektive fall att presenteras. En närmare beskrivning av vad vardera tabell visar kommer att presenteras under respektive tabell i kapitel tre. 1.7 Material 1.7.1 Rättskällelära För att fastställa gällande rätt ska rättskälleläran tillämpats och den pekar ut de relevanta rättskällor som är till användning för att fastställa gällande rätt. Vid en normkollision där två olika rättskällor ger två olika svar anger rättskälleläran vilken rättskälla som har högst dignitet. 35 För att utreda vad som är gällande rätt ska gällande lagar tas med för att ge en bild av rättsläget utifrån lagarnas perspektiv. Rättsfall är nästa rättskälla som ska tas med och där till ska myndighetsföreskrifter tas med också för att visa vad den berörda myndigheten anser i den fråga som ska utredas i denna uppsats. Rättskällorna kompletteras av doktrin för att på ett trovärdigt och underbyggt sätt visa vad som är problematiken med dagens rätt så oklara lagstiftning som inte är så beskrivande av vad det är som gäller när det kommer till gränsdragning mellan komplementbyggnader och småhus. Peczenik anser att rättskällor som lagar och andra föreskrifter skall beaktas vid en juridisk argumentation och där ska läggas till att även andra föreskrifter skall beaktas om det så står i lagen. De rättskällor som istället bör beaktas vid en juridisk argumentation är prejudikat, 33 Bergström, G. Boréus. K, Textens mening och makt, sid 45. 34 Bergström, G. Boréus. K, Textens mening och makt, sid 49. 35 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 40. 12

lagars förarbeten, vissa sedvänjor som är djupt förankrade i samhället och internationella konventioner. Till sist nämner Peczenik de rättskällor som får beaktas vid den juridiska argumentationen vilka är institutionella rekommendationer som exempelvis Skatteverkets allmänna råd och ställningstagande, beslut från myndigheter och domstolar som inte är prejudikat. 36 1.7.2 Rättsfallsmaterial Materialet i form av rättsfall till denna uppsats har hämtats in från databaserna Karnov och Zeteo. Båda databaserna användes för att hitta så många tillgängliga domar som möjligt. Via Karnov går det att få fram information ända tillbaks till 1911 varav domar från 2008 och framåt. Via Zeteo går det att få fram information precis som via Karnov ända tillbaks till 1911 varav domar från 2000 och framåt. De sökord som användes för att få fram rättsfallsmaterialet var "gäststuga", "komplementbyggnad" och "fastighetstaxering". Dessa sökord resulterade i åtta domar som hade ett innehåll som behandlade den frågeställning som denna uppsats handlar om. Endast domar från tidsperioden 2010 fram till idag har tagits med. Samtliga domar kommer att ges en sammanfattning av. Mängden av rättsfall har betydelse när gällande rätt ska mejslas fram. Genom att studera ett större antal rättsfall kan faktorer plockas ut som domstolarna tar fäste på i sin slutliga bedömning i det enskilda fallet, vid en samlad bedömning av de faktorer som kommit fram så kan slutsatser dras utifrån dem och där igenom se deras betydelse. 37 Detta gäller i de fall då inte lagstiftningen är tydlig eller att lagen inte går att applicera direkt på fallet, vid rutinfall där en klar rättsregel passar in och det är klara fakta så behövs inte den pusselläggning som nyligen nämndes i form av att studera ett flertal rättsfall. 38 I de fall då det inte finns någon regel som passar perfekt in så behövs det studeras rättsfall. I nästa avsnitt kommer en redogörelse för valda rättsfall. 1.7.3 Varför dessa domar valts ut Domarna har valts ut efter deras innehåll och att de behandlar frågan om en byggnad ska indelas som komplementbyggnad eller småhus. Valet av rättsfall har varit viktigt för att materialet som hämtats in ska vara avgränsat och relevant för uppsatsen. För det är trots allt en av delarna i den juridiska metoden. 39 Varför jag valt att ha med domar i från samtliga instanser är för att kunna få med allt som har framförts i de olika målen. I målen så har inte den högre instansen med något om det som tagits upp i den undre instansen. Därav har anföranden från samtliga instanser tagits med. I några av fallen hänvisar även domstolen till den tidigare instansen i sin slutliga bedömning och därför har även den undre instansens avgörande tagits med. 36 Peczenik, A. Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, sid 48. 37 Peczenik, A. Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, sid 49. 38 Peczenik, A. Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, sid 49. 39 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 41. 13

I rättsfallssammanfattningarna har mycket information från de olika domarna tagits med för att ge läsaren en bra uppfattning om vad som framkommit i målen från de olika parterna och vad de grundar sina bedömningar på. För att rättsfall ska kunna tillföra något så måste först fastställas vad domen innebär, det vill säga vilken rättspåföljden blev och sen på vilka grunder kom domstolen fram till den rättspåföljd som den fastställde i målet. 40 Det andra steget i rättsfallstolkningen enligt Lehrberg är att generalisera det samband som konstaterats mellan de konkreta rättsfakta och rättsföljden i målet för att kunna utröna ett visst rättsfaktum eller en viss kombination av rättsfakta. Då har man fått fram en rättssats som är en rättsregel eller en rättsprincip med rekvisit och rättsföljd. 41 I det tredje och sista steget i rättsfallstolkningen ska rättsatsen som tagits fram utöver de övriga rättsregler och rättskällor som var med i domen som granskats, kollas upp så att den harmoniserar med rättssystemet i övrigt. 42 Harmoniserar rättsatsen med rättssystemet så är det möjligt att använda den vid en rättslig prövning. Det som framkommer av rättsfallstolkningen tillsammans med gällande rättsregler lägger grunden för vad som är gällande rätt. Kritik mot att samla in material på detta viset är att erfarenheter och värderingar kan påverka vad som väljs ut, var tyngdpunkten läggs, hur materialet ställs samman, tolkas och presenteras, ordval m.m. och därmed så kan objektiviteten ifrågasättas. För att överbrygga dessa problem så ska man som författare tydligt redovisa vad som är ens egna synpunkter och värderingar och tydligt redovisa vad som är andras uppfattningar. Andras uppfattningar ska återges så rättvisande och korrekt som möjligt. 43 Valet av perspektiv är en annan faktor som kan påverka vilket material som blir insamlat. Valet av perspektiv kan även göra att en större mängd rättskällor beaktas och att material utanför det omedelbart relevanta rättskällematerialet beaktas. 44 Rättssäkerhetsperspektivet blir ofrånkomligt i denna uppsats med tanke på vad som står i propositionen 2009/10:33. Där framgår det att det är i rättstillämpningen som förtydligande och precisering av begreppet småhus ska tas fram. 45 Prejudikat är den typ av rättskälla som bör beaktas enligt Peczenik. 46 Fränberg anser att prejudikat är den sista resursen att ta till när ett beslut ska fattas och rättstillämparen vill ha någon form av rättssäkerhet i beslutet vid de tillfällen då lagstiftningen är för otydlig och inte ger ett tillräkligt svar. I Sverige är de allra flesta prejudikaten lagtolkningsprejudikat. Han påpekar att rättssäkerheten är hög i det enskilda fallet som är prövat i högsta instans men att prejudikatbildningen på ett mer omfattande sätt skulle bidra till rättsäkerheten i landet menar han inte kan göras gällande. Detta grundar sig i att fallen i högsta instans många gånger är udda. 47 40 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, sid 176. 41 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, sid 176. 42 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, sid 177. 43 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 69. 44 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, sid 68. 45 Prop. 2009/10:33, sid 36. 46 Peczenik, A. Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, sid 48. 47 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 276. 14

1.8 Rättssäkerhet Rättssäkerhet är ett ord som används inom både juridiken och politiken. Det används ofta som ett slagord men vad betyder egentligen rättssäkerhet? Rättssäkerhet kan ha många olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det används. 48 Om man ska ge ordet en någorlunda precisering i dess betydelse så är det "förutsebarhet i rättsliga angelägenheter" och denna betydelse har också god hävd i juridiskt språkbruk. 49 Om den nyss nämnda betydelsen för rättssäkerhet skulle användas i samband med tolkning av 2 kap. 2 FTL så skulle rättssäkerheten kunna ifrågasättas med tanke på att någon definition av bostad inte finns att hitta i lagen. När det inte finns någon klarhet i lagtexten som ger läsaren en uppfattning om hur den juridiska angelägenheten ska bedömas så finns det stor risk för en viss godtycklighet vid bedömningen. Precis som Frändberg skriver i sin artikel att godtycke visar sig i de fall då det finns en rättsbrist, det vill säga brist på rättslig reglering. 50 Peczenik håller med om att förutsebarhet i rättsliga angelägenheter är en bra beskrivning av ordets innebörd i alla fall om man läser hans artikel. Han menar på att rättsdogmatikern strävar efter att uppnå materiell rättssäkerhet. Vilket innebär att de juridiska slutsatserna bör vara såväl förutsebara som etiskt godtagbara. 51 Det finns tillfällen i historien som visar att förutsebarhet inte per automatik innebär att förhållandet är rättssäkert. Som exempel för att visa på detta skriver Frändberg om ett uttalande från Peczenik att de tyska judarna under Hitlers välde kunde med hjälp av lagarna förutse att de skulle bli förföljda. 52 Frändberg talar om att det finns olika värden i form av rättstrygghet och rättssäkerhet. Rättstryggheten innebär att lagarna som stiftas i ett land ska vara till för att skydda befolkningen inom landet mot kränkningar från den offentliga överhetens maktutövning. 53 Därmed så innebär det att det är kränkande behandling mot den enskilde individen om den utsätts för överhetens godtycke vid exempelvis en rättslig prövning. Ett av de tillfällen som godtycke visade sig var när det fanns brist på rättslig reglering på ett område säger Fränberg. Annat tillfälle kan vara när rättstillämparen inte bryr sig om gällande regler. Slutsatsen av detta blir att med rättssäkerhet så avses att rättssystemet ska tillhandahålla med klara, tydliga och pålitliga svar på olika frågor av rättslig karaktär. 54 För att rättsäkerhet ska råda måste tre villkor vara uppfyllda och det första är att rättssystemet ska ha ett klart och adekvat svar på den ställda frågan. Med det menar Frändberg att det ska finnas klara och tydliga regler. Det andra villkoret som måste vara uppfyllt är att reglerna ska finnas publicerade så att allmänheten har tillgång till dem. Det tredje och sista villkoret är att man ska kunna lita på innehållet i reglerna. Således måste rättstillämparen lojalt och korrekt 48 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 269. 49 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 271. 50 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 274. 51 Peczenik, A. Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, sid 45. 52 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 271. 53 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 274. 54 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 274. 15

tillämpa reglerna för att medborgare ska kunna förlita sig på att det är reglerna som gäller och inget annat. 55 1.9 Forskningsläget Frågan om när ett komplementhus ska räknas som ett småhus har det inte skrivits mycket om av någon forskare men frågan har flitigt behandlats i Sveriges förvaltningsrätter, kammarrätter och högsta förvaltningsdomstol. Haapaniemi har gett ut en artikel i skattenytt där hon tar upp frågan om gränsdragningen mellan byggnad inrättad för boende respektive komplementhus. I den artikeln skriver hon att det fortfarande enligt praxis ställs låga krav på en byggnads beskaffenhet vid bedömningen av om byggnaden ska indelas som småhus eller komplementbyggnad. 56 1.10 Disposition Uppsatsens andra kapitel inleds med historia kring fastighetstaxeringslagen därefter kommer en redogörelse för gällande lagrum inom det valda området och Skatteverkets syn på bostadsbegreppet. Därefter kommer en beskrivning av hur värdering av småhus går till. I det tredje kapitlet redovisas de valda rättsfallen och deras rättsliga följder. Samtliga instanser i respektive rättsfall räknas som ett fall. Det fjärde och sista kapitlet innehåller en sammanvägning av berörda rättskällor för att framställa vad som är gällande rätt i den valda frågeställningen och en diskussion om rättssäkerhet. 55 Frändberg, Å. Om rättssäkerhet, JT 2000/01 nr 2, sid 275. 56 Haapaniemi, M. Fastighetstaxering, SN 2017, sid 346. 16

2 Gällande lagar och myndighetsföreskrifter 2.1 Historisk bakgrund till dagens fastighetstaxeringslag 1910 kom en lagändring som innebar att beräkningen av fastighetsskatten nu skulle ske enligt en konventionell metod. Den konventionella metoden går ut på att det egna nyttjandet av bostaden var skattepliktigt. Som fastighetsägare hade du rätt till avdrag för bland annat driftsoch reparationskostnader. Dessa kostnader var svåra att kontrollera därmed infördes 1954 en schablonmässig inkomstberäkning för en- och tvåfamiljsfastigheter. Tanken var att beskatta avkastningen av det kapital som fastighetsägaren hade investerat i fastigheten. Fastighetsägaren tog upp en schablonintäkt som var beräknad på avkastningen på fastighetens hela kapital samtidigt medgavs avdrag för räntor på skulderna som finansierat innehavet. 57 I takt med att räntorna steg under 1960- och 70-talet så minskades ränteavdragen första gången 1982 och andra gången 1991 genom skattereformen. 2008 kom den kommunala fastighetsavgiften på bostäder efter att det under ett flertal år tidigare införts begränsningsregler, trots det kritiserades fastighetsskatten hårt därmed gjordes ändringen som kom 2008. 58 Fastighetstaxeringslagen som tillämpas idag antogs 1979 och lagen infördes för att uppfylla den nya regeringsformens krav. I samband med att den nya lagen infördes bestämdes att regeringen och dåvarande riksskatteverket har till uppgift att ge ut kompletterande regler i form av särskilda verkställighetsföreskrifter och anvisningar. 59 2.2 Gällande lagstiftning Definitionen av begreppet småhus finns reglerad i FTL och i dess förarbete. I FTL:s andra kapitel finns bestämmelserna gällande indelning av byggnadstyper och indelningen av mark i olika ägoslag. I 2 kap. 1 FTL står det att byggnader ska indelas i byggnadstyper och mark i ägoslag på så sätt som anges i andra till fjärde paragrafen. Indelningen av byggnadstyp och ägoslag på mark får inte grunda sig på tillfällig användning enligt 2 kap. 1 FTL. I den efterföljande lagregeln 2 kap. 2 FTL står det att byggnader som utgör bostad åt en eller två familjer och som är inrättad som bostad ska klassificeras som småhus. Till sådan byggnad ska räknas komplementhus i form av garage, förråd och annan mindre byggnad enligt 2 kap. 2 FTL. Vad som ska anses vara ett småhus ges ingen precisering på i lagtexten. I prop. från 2009 framgår det att det är i rättstillämpningen som det ska avgöras vilka kriterier som måste uppfyllas för att en byggnad ska anses vara ett småhus. 60 I prop. från 1979 ges en närmare precisering vad som ska anses vara ett småhus. Där står det att till kategorin småhus ska räknas det som i dagligt tal kallas villor, radhus och kedjehus. Till småhus ska räknas garageoch förrådsbyggnader och andra mindre byggnader om de utgör komplement till småhuset. 61 Av prop. från 1979 framgår det att byggnaderna får anses utgöra komplementbyggnader till 57 Lodin S-O m.fl, Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt, sid 242. 58 Lodin S-O m.fl Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt, sid 243. 59 Prop. 1979/80:40, sid. 1. 60 Prop. 2009/10:33, sid. 36. 61 Prop. 1979/80:40, sid 193. 17

småhuset om de är inrättade på sådant sätt att det särskilda utrymmet skulle kunna finnas i småhuset. 62 Byggnadens inrättning är det som styr vad fastigheten ska indelas som enligt andra paragrafen. I 2 kap. 3 FTL står det att byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnaden till övervägande del används på. Förarbetena från 1979 förtydligar 2 kap. 3 FTL innebörd med att ändamålet som byggnaden är inrättad för är det som avgör om byggnaden ska klassas som småhus, hyreshus, industribyggnad, ekonomibyggnad eller övrig byggnad. En villa som är inrättad som bostad åt två familjer ska därmed klassificeras som småhus även om det bor fler än två familjer i huset. Huvudsaklighetsprincipen är den princip som ska användas vid valet av byggnadstyp. Det innebär att en byggnad som är inrättade för flera ändamål ska indelas efter den huvudsakliga inrättningen som byggnaden har. 63 När taxering av en fastighet sker så ska den delas upp i olika värderingsenheter enligt 6 kap. 1 FTL. Av 6 kap. 1 FTL kan utläsas att en värderingsenhet är den egendom som ska värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom som ingår i en enda taxeringsenhet enligt 6 kap. 1 FTL. De byggnader som ska åsättas ett värde på en småhusfastighet är de byggnader som har ett eget värde om 50 000 kr enligt 6 kap. 2 FTL. Därmed ska varje byggnad på en fastighet som har ett värde om minst 50 000 kr utgöra en enskild värderingsenhet. Komplementbyggnader ska i regel ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla småhusbyggnaden på taxeringsenheten enligt 6 kap. 2 FTL. De byggnader som inte når upp till ett byggnadsvärde om 50 000 kr ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Om värdet på den mest värdefulla byggnaden inte uppgår till 50 000 kr ska samtliga byggnader ingå i samma värderingsenhet enligt 6 kap. 2 FTL. I förarbetena framgår att andra paragrafen ska reglera om ett småhus eller komplementbyggnad ska ingå eller utgöra en värderingsenhet. Av förarbetena framgår att till komplementbyggnad ska räknas byggnader som funktionellt kompletterar småhuset och exempel på det är garage, förråd. 64 2.3 Sammanfattning av gällande lagstiftning Vid en summering av det som stadgas i lag och förarbeten framkommer att en komplementbyggnad ska komplettera småhusbyggnaden för att byggnaden ska kunna klassas som komplementbyggnad. Någon ytterligare precisering får vi inte från lagstiftaren. Lagstiftaren har överlåtit den rätten till domstolen att avgöra när en byggnad ska klassas som småhus eller komplementbyggnad. Byggnadens användning ska enligt lagstiftningen inte spela någon roll vid bedömningen om byggnaden ska indelas som småhus alternativt komplementbyggnad. Det gör sig tydligt i 62 Prop. 1979/80:40, sid 193. 63 Prop. 1979/80:40, sid 194. 64 Prop. 1979/80:40, sid 198. 18

förarbetets exempel om att en byggnad som är inrättad som bostad åt två familjer men som utgör bostad åt fler än två familjer trots det ska klassificeras som småhus. 2.4 Skatteverkets tolkning av bostadsbegreppet Skatteverket har i ett ställningstagande definierat vad de anser kan vara en bostad. Skatteverket har i det senaste ställningstagandet från 2017 gett ut en beskrivning av sin syn på vad som ska ses som en bostad och vad som innebär med bostadsbegreppet. 65 Definitionen av bostad är viktig ur det perspektivet att det är den avgörande faktorn för om byggnaden ska klassas som ett småhus eller inte. Blir byggnaden klassad som ett småhus måste fastighetsägaren betala fastighetsavgift för småhuset. För att en byggnad ska anses vara inrättad för boende anser verket att det ska finnas möjlighet att laga mat i bostaden och det ska gå att sköta sin personliga hygien. Det ska också gå att förvara sina tillhörigheter med mera. Skatteverket har i sin tolkning tagit fasta på formuleringen som är i 2 kap 2 FTL nämligen att ett småhus är en byggnad som är inrättad för bostad åt en eller två familjer. Som komplementhus räknas garage, förråd och annan mindre byggnad. Skatteverket skriver i sitt allmänna råd, för att en byggnad ska anses vara inrättad för boende åt en eller två familjer så måste grundläggande installationer och bekvämligheter finnas tillgängliga dock behöver inte dessa funktioner finnas i bostadshuset. Enligt Skatteverket kan funktionerna vara uppdelade mellan två eller flera byggnader på samma tomt om de tillsammans utgör bostad åt en familj. Vad gäller installationer och bekvämligheter så väljer verket att inte exemplifiera någonting utan hänvisar till att söka detta svar i andra källor. Vilka funktioner som behövs för att det ska kunna räknas som småhus säger man skiljer sig åt från småhus till småhus beroende på om det är ett permanentboende eller endast ett fritidsboende. Svar kan hämtas från Boverkets byggnadsregler. Verket hänvisar i sin tur till att den tillämpar dem angivelser som SIS sätter upp. 66 SIS ger ut riktangivelser på mått på olika saker som monteras in i en bostad till exempel en dörr eller bänkskiva. SIS sätter med andra ord standarden på hur saker och ting ska konstrueras och se ut i en bostad om bostaden ska kunna vara tillgänglig för även funktionshindrade personer. 67 De framför också att deras rekommendationer är bara normgivande och inga lagfästa regler som måste efterlevas av aktörer som bygger bostäder. Boverket har i sina regler radat upp de saker som måste finnas för att en bostad ska kunna klassas som en bostad. I 3kap. 22 BBR redogör man för vad som måste finnas och där tas samma saker upp som Skatteverket skriver om i sitt ställningstagande nämligen att det måste finnas möjlighet till att laga mat, sköta sin hygien, kunna sova med mera. 68 Boverket har till uppgift att precisera lagar som kommer från riksdagen och förordningar från regeringen i form av föreskrifter. Dessa föreskrifter måste aktörer som bygger bostäder följa då de kommer från lagar och förordningar. Boverket ger även ut allmänna råd inom sitt 65 SKV Dnr: 202 326518-17/111. 66 Boverket, Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5, 2018-05-12. 67 Swedish Standards Institute, Byggnadsutformning - bostäder - invändiga mått, SS 91 42 21:2006, 2018-02-25. 68 Boverket, Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5, 2018-05-12. 19

verksamhetsområde men dessa är inte bindande vilket innebär att de inte måste efterlevas av de aktörer som bygger bostäder. 69 Skatteverket hänvisar även till Statistikcentralen som tillhandahåller offentlig statistik från främst Finland och där framgår det att med en bostad avses ett åretruntboende där matlagningsmöjligheter finns och att lägenhetsytan uppgår till minst 7 kvm. Till sist ska bostaden ha en egen ingång för att det ska kunna räknas som boende skriver verket i sitt ställningstagande. 70 Skatteverket hänvisar till sist till en dom från HFD 71, i denna dom kommer domstolen fram till att med komplementbyggnad räknas sådana byggnader som inte är inrättade för boende, utan att den kompletterar bostadshuset med en eller flera funktioner. 72 Denna domen kommer jag att gå in på mer i det kommande kapitlet. Skatteverket skriver i sin bedömning att det är i regel inrättningen som byggnaden är tänkt att används för som styr. Så om byggnaden ska ses som ett småhus så ska det vara inrättat för boende. 2.5 Beräkning av taxeringsvärde och dess konsekvenser En fastighets taxeringsvärde bestäms utifrån olika värdefaktorer som finns i FTL. Först indelas mark och byggnad till en viss kategori. Därefter ska fastigheten ges ett taxeringsvärde utifrån de rådande förhållandena på fastigheten vid beskaffenhetstidpunkten (Term som beskriver hur byggnaden såg ut den förste januari vid ingången av taxeringsåret) enligt 1 kap. 3 FTL. På fastigheten ska varje taxeringsenhet åsättas ett taxeringsvärde enligt 5 kap. 1 FTL. Taxeringsvärdet ska sedan motsvara 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde enligt 5 kap. 2 FTL. Med marknadsvärde menas det pris som taxeringsenheten sannolikt hade inbringat vid en försäljning på den öppna marknaden enligt 5 kap. 3 FTL. När en fastighet med småhus ska taxeras utgör bostadsbyggnaden en värderingsenhet och tomtmarken utgör en andra värderingsenhet enligt 6 kap. 2 och 7 FTL. Till värderingsenheten bostadsbyggnad ska räknas komplementbyggnader enligt 6 kap. 2 FTL. Bostadsbyggnaden och tomtmarken utgör tillsammans en taxeringsenhet enligt 4 kap. 5 FTL. Bestämmandet av taxeringsvärdet ska ske utifrån värdefaktorer som påverkar fastighetens marknadsvärde enligt 7 kap. 1 FTL. Vid värderingen delas landet in i olika värdeområden för byggnader och ägoslag enligt 7 kap. 2 FTL. Med ägoslag menas vad för typ av mark som finns på fastigheten. Vid en taxering av småhus så är det tal om tomtmark för småhus. Byggnaden och tomtmarken ska åsättas ett värde utifrån riktvärdet i första hand enligt 7 kap. 3 FTL. Riktvärdet för småhus ska utgöra värdet av småhuset med tillhörande garage, förråd och liknande byggnader enligt 8 kap. 1 FTL. Riktvärdet för varje värdeområde ska bestå av sex värdefaktorer som är storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållande och till sist värdeordning enligt 8 69 Boverket, Boverkets regelskrivning, 2018-05-13. 70 SKV Dnr: 202 326518-17/111. 71 HFD 2016 not. 27. 72 SKV Dnr: 202 326518-17/111. 20

kap. 3 FTL. Med storlek avses bostadshusets boyta och biyta. Ålder innebär byggnadens återstående livslängd vid beaktning av nybyggnadsår och omfattningen av till- och ombyggnationer. Med standard menas byggnadens byggmaterial och utrustning. Med byggnadskategori menas om småhuset är ett friliggande småhus, radhus eller ett kedjehus. Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms utifrån om fastigheten kan styckas av eller inte. Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten. Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset. Småhuset ges standardpoäng utifrån ett antal givna standardfrågor inom områdena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör enligt 8 kap. 4 FTL. Slutligen görs en sammanvägning av fastighetsägarens inlämnade svar på gällande storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållande och byggnadens värdeordning. Resultatet av sammanvägningen blir fastighetens taxeringsvärde. När fastighetens taxeringsvärde är fastslaget kan det få olika skattemässiga konsekvenser för en fastighetsägare. Som tidigare nämnts så har det införts ett takbelopp på hur högt taxeringsvärde som fastighetsavgiften ska beräknas på. Taxeringsvärde ska bestämmas för varje värderingsenhet på fastigheten och om det är som så att det finns två bostadsbyggnader på fastigheten så resulterar det i totalt tre värderingsenheter. Två värderingsenheter utgörs av bostadsbyggnaderna och den tredje utgörs av tomtmarken under förutsättning att det endast ska vara en tomtmark på fastigheten. Vid två bostadsbyggnader på fastigheten så ska fastighetsägaren erlägga fastighetsavgift för båda byggnaderna. Låt oss säga att en fastighetsägare har en småhusfastighet med en bostadsbyggnad och låter uppföra ett "attefallshus" om 25 kvm på tomten som kan användas för boende och som kompletteras av huvudbyggnaden med de boendefunktioner som saknas. I detta fallet blir det två värderingsenheter som avser byggnaderna och en värderingsenhet som avser tomtmarken. Huvudbyggnaden och tomtmarken utgör en enhet och för denna får fastighetsägaren erlägga en fastighetsavgift beräknad på enhetens taxeringsvärde. Attefallshuset ses som en egen enhet och för denna ska fastighetsägaren erlägga en fastighetsavgift som beräknas utifrån byggnadens taxeringsvärde. Om det är så att huvudbyggnaden och tomtmarken överstiger takbeloppet så blir fastighetsavgiften högre på grund av att det nu finns två bostadsbyggnader som fastighetsägaren måste erlägga fastighetsavgift för. För att undvika den ökade fastighetsavgiften så kan fastighetsägaren istället göra en tillbyggnad om 25 kvm på huvudbyggnaden för då är det endast en värderingsenhet tomtmark och en värderingsenhet byggnad på fastigheten. Tillbyggnaden medför ett ökat taxeringsvärde men den medför inte en ökad fastighetsavgift då huvudbyggnaden och tomtmarkens taxeringsvärde redan är över takbeloppet. Om det istället är så att huvudbyggnaden och tomtmarken inte når upp till takbeloppet och fastighetsägaren låter uppföra ett "attefallshus" om 25 kvm på tomten så kommer det medföra att fastighetsägaren får erlägga fastighetsavgift för ytterligare en byggnad. Men om fastighetsägaren istället gör en tillbyggnad på huvudbyggnaden om 25 kvm så medför tillbyggnaden ett ökat taxeringsvärde på huvudbyggnaden och en ökad 21