ILLUSIONISTENS ASSISTENT MED SVENSKA KAMMARORKESTERN av och med Kalle Nilsson LÄRAR- HANDLEDNING Teater- & musikupplevelse på Örebro Konserthus för skolår 2-5
OM LÄRARHANDLEDNINGEN Orkestern är redo. Assistenten hälsar välkommen men Illusionisten saknas. Ska han komma till den magiska föreställningen? Publiken väntar. Dirigenten och assistenten väntar. Vad ska de göra? Under deras väntan växer magi fram. Är Illusionisten verkligen den enda som är magisk och kan trolla? Illusionistens Assistent med Svenska Kammarorkestern är en teaterkonsert byggd på musik, kroppsspråk och trolleri. Vår förhoppning är att ni alla, stora som små, ska få en magisk upplevelse i en föreställning om självförtroende, mod och att allting är möjligt! Denna handledning ger ingångar till samtal kring föreställningen och elevernas upplevelser av den. Här finns uppslag om hur man kan få igång ett samtal eller efterarbete med eleverna kring föreställningen. För att få fler ingångar och tankar kring hur teaterupplevelser kan bearbetas i skolan kan man beställa skriften Att öppna nya världar på Riksteaterns webbplats: skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar. Samtalet efter en föreställning är, precis som den kvalitativa teatern, en resa ut i okänd mark där frågorna är viktigare än svaren. I samtal öppnas möjligheter att möta tankar, känslor och sammanhang som vidgar våra referensramar och ger oss nya erfarenheter. Att samtala och diskutera är ett sätt att formulera och pröva antaganden, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska olika påståenden och förhållanden. INFÖR TEATERBESÖKET För att få en så bra upplevelse som möjligt är det viktigt att eleverna är förberedda på sitt teater/konsertbesök. Berätta lite om handlingen i pjäsen, ungefär det som står i början av lärarhandledningen. Förbered eleverna också kring vad ett teater/konserthusbesök är för något och hur det är att gå på teater/konsert. Diskutera t ex skillnaden mellan teater och film, livemusik och förinspelad musik att teater och konserter är något som sker i verkligheten och att skådespelarna/musikerna ser och hör allt som publiken gör. Du kan också prata kring deras tidigare erfarenheter av teater/konsertbesök. Har de sett teater tidigare? Vilken föreställning var det? Har de varit på konsert tidigare?
ÖREBRO KONSERTHUS På Fabriksgatan, mitt i stan och längs med Svartån, ligger Örebro Konserthus. Här har besökare kunnat njuta av musik och konst sedan 1932. Den ursprungliga byggnaden ritades av stadsarkitekten Georg Ahrn och innehöll utöver en konsertsal också stadens bibliotek. År 2015 invigdes Örebros nya konserthus baserat på Gustav Ahrns klassiska byggnad- nu med sex meter högre takhöjd i konsertsalen, bättre akustik och teknik, en ny våning och en restaurang i foajén. ORKESTERN I Örebro Konserthus jobbar Svenska Kammarorkestern som är en av världens bästa kammarorkestrar. Orkestern består av 38 heltidsmusiker och har funnits sedan 1995. Att jobba som musiker i Svenska Kammarorkestern innebär att varje dag öva på sitt instrument, både ensam och tillsammans i orkestern för att sedan uppträda på olika konserter i konserthuset och på turnéer runt om i Sverige och världen. I Svenska Kammarorkestern finns instrumenten violin, viola, cello, kontrabas, tvärfljöt, oboe, klarinett, fagott, trumpet, valthorn och pukor. År 2017 kom det 16 000 besökare till Svenska Kammarorkesterns konserter för barn, unga och familj. Varmt välkomna att uppleva den magiska föreställningen Illusionistens Assistent med Svenska Kammarorkestern, ett samarbete mellan Örebro länsteater och Svenska Kammarorkestern. Lyssna på musiken som spelas i föreställningen på Spotify: ILLUSIONISTENS ASSISTENT (Öppnas i Spotify)
SKÅDESPELAREN OCH MAGIKERN KALLE NILSSON Örebro länsteater frågade mig om jag ville göra en föreställning för barn som man kan förstå oavsett om man är döv eller hörande. Efter att ha tänkt igenom frågan och svarat ja kom det fler frågor från mig själv. Kan jag? Och Hur gör man? När jag var liten kom jag i kontakt med trolleri och minns min totala fascination över vad som var möjligt. Att se något försvinna framför ögonen på mig och dyka upp någon helt annan stans och uppleva att det var jag som var magisk. Den känslan vill jag gärna föra vidare. Då trolleri är en visuell konstform tänkte jag att så får det bli! Det jag har upptäckt när jag har besökt skolor är att valet av namn kräver en förklaring. Illusionist är det inte många som vet vad det är medan trollkarl är välbekant. Även vad en trollkarls assistent gör kan vara otydligt tills man sett min föreställning. /Kalle TROLLERI ELLER ILLUSIONISM är konsten att underhålla en publik genom att skapa illusioner och falska sinnesintryck som förvånar och förbluffar, ofta så att det verkar som om något omöjligt har skett eller som om trollkonstnären, (alternativt kallad trollkarlen, illusionisten eller magikern) har övernaturliga krafter. Det finns en outtalad överenskommelse mellan illusionisten och publiken om vad som ska ske under en föreställning. Alla är överens om att de saker som visas genomförs via fingerfärdighet. Trollkarlens mål är att framställa en effekt som är så listig och skickligt utförd att publiken inte kan tro sina ögon eller hitta en förklaring till hur det gick till, medan publikens mål är att bli underhållen, genom att gå med på att bli lurad. Källa Wikipedia
HEMLIGHETER Frågan om tillvägagångssättet ställs oftast under, eller i direkt anknytning till, en föreställning, där det är dramaturgiskt omöjligt att ge en konkret svar utan att störa föreställningens struktur och innehåll. De flesta som frågar vill mest höra en enkel sammanfattande mening, och trollkarlen vill ogärna reducera sitt utvecklingsarbete och källforskning till en enda mening. Det påstås att när ett trick väl har avslöjats för en person, så kommer den personen aldrig att njuta vid efterföljande föreställningar av tricket, eftersom känslan av att ha bevittnat ett mirakel har försvunnit. Många nybörjartrick är enkla, men får oproportionerligt stora reaktioner. De trollkarlar som byggt sitt rykte på sådana effekter är mindre angelägna om att tala om tillvägagångssätten, eftersom de som har fått reda på metoden bakom ett sådant trick blir besvikna för att de lurats så enkelt. Inträde i många trolleri-föreningar kräver ofta att den tilltänkte medlemmen svär Trollkarlseden, som kan variera, men ser ut ungefär så här: Som trollkonstnär lovar jag att aldrig avslöja hur ett trick går till för lekmän, utan att först få dem att svära denna ed. Jag lovar att aldrig framföra ett trick inför publik innan jag har övat det så noga att jag kan få det att verka magiskt. VILSELEDNING Vilseledning (även kallat misdirection alt. misdirektion ) är en av de mest grundläggande av alla trolleri-tekniker. Det handlar om förmågan att leda publikens uppmärksamhet till någonting medan trollkonstnären utför en nödvändig manipulering oupptäckt någon annanstans. Tekniken bygger på kännedom om naturliga instinkter hos människan, som slipats genom studier av psykologi.
SAMTALSGUIDE Vi kommer ihåg olika saker efter en föreställning och vi berörs på olika sätt av olika skeenden på scenen. Att tillsammans försöka beskriva och reflektera över vad som hände under en föreställning kan vara ett sätt att komma åt olika delar i pjäsen. Att föra samtalet från en beskrivande nivå över associativ nivå till en mer personlig nivå kan vara en väg att komma ifrån mer svepande omdömen som bra eller dåligt. Nedan beskrivs hur ett samtal kan läggas upp. Minnesrunda I den första beskrivande fasen är tanken att elever i sina beskrivningar ska hålla sig nära det som hände på scenen. Låt så många elever som möjligt bidra med lika delar fram till att hela pjäsen återberättats av barnen. En gemensam beskrivande minnesrunda blir på detta sätt en överenskommelse om vad som faktiskt hände på scen. Prova gärna frågor som: Minns du hur det började? Hur många var de på scenen? Hur såg de olika karaktärerna ut? Hur rörde de sig? Var de ensamma, var för sig, eller var de tillsammans? Beskrivningarna bidrar till att påminna varandra om händelser som först kanske inte förefallit så viktiga men som kan visa sig ha haft stor betydelse för hur eleverna uppfattade och upplevde pjäsen. Reflektionsrunda En beskrivande del kan följas av frågor om hur eleverna associerar kring olika händelser i pjäsen. En första reflektionsrunda rör sig oftast om de associationer vi har gemensamt. Denna diskussion kan också handla om de delar man inte finner trovärdiga. Prova frågor som: Vad tänker du på i den scen du beskriver? Hur tänker de andra i gruppen om samma scen? Personliga reflektioner I den tredje nivån lyfter man fram mer personliga associationer, sådana som eleverna kan vara ensamma om att ha. Prova frågor som: Kände du igen något av det som hände? Vad påminde de olika scenerna dig om?
ILLUSIONISTENS ASSISTENT MED SVENSKA KAMMARORKESTERN av och med Kalle Nilsson Av & med: Kalle Nilsson med Svenska Kammarorkestern Regiöga: Michael Cocke Dirigent: Christoffer Nobin Ljussättning: Tomas Fridborg Rekvisita: Susanne Andersson, Cecilia Lundh och Helena Jonsson Foto: Lennart Eriksson och Kicki Nilsson/ICON Photography, Lena Granefeldt Layout lärarhandledning: Jenny Tallén Producent: Agneta Bertilson Örebro länsteater, Maria Brengesjö Konserthuset Örebro Lärarhandledningen är gjord i samverkan med Riksteatern. Örebro länsteater, Box 315, 701 46 Örebro. Tel 019-689 89 00 www.orebrolansteater.se