Författningssamling i Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15
Metadata om dokumentet Dokumentnamn Serviceplan för 2015-2018 Dokumenttyp Kommunalt styrdokument Omfattar Kommunen Kommunala bolagen Dokumentägare Kommundirektören Dokumentansvarig Plan- och markkontoret Publicering Författningssamling, Insidan Författningsstöd Kommunallagen, 8 kap. 3 Beslutad 2015-12-15 Bör revideras senast 2019 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Diarienummer 2015/37849 Mall Styrdokument 2 (8)
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1. Syfte... 4 1.1.1. Avgränsningar... 4 1.1.2. Övergripande mål... 5 1.2. Lägesbeskrivning... 5 1.3. Mål... 6 2. Riktlinjer för att målen ska nås... 7 2.1.1. Boende och fritid... 7 2.1.2. Kommunikationer... 7 2.1.3. Näringsliv... 8 3. Planering, genomförande och utvärdering... 8 3.1.1. Ansvar och kostnader... 8 3.1.2. Årlig sammanfattning och redovisning... 8 Serviceplan 3 (8)
1. Inledning kan beskrivas som en stadskommun och cirka 85 procent av kommunens invånare är bosatta i centralorten. Trots det är det ett förhållandevis stort antal invånare som har sin bostad utanför Borlänge tätort. Invånarna på Borlänges landsbygd upplever många av de typiska landsbygdsproblemen som finns i dagens samhälle. För att bevara en fortsatt levande landsbygd i kommunen är det viktigt med goda förutsättningar för att kunna fortsätta bo och verka i sin hemmiljö. Utgångspunkten för arbetet i Serviceplanen är de lokala behoven i kommunens landsbygd utanför centralorten. Planen fungerar som ett vägledande styrdokument i syfte att skapa en långsiktigt ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar service på landsbygden. I stora delar av den svenska landsbygden pågår idag en utglesning av den offentliga och den kommersiella servicen. För att människor ska ha förutsättningar att fortsätta bo och verka på landsbygden är det viktigt med tillgång till en godtagbar servicenivå. En tillgång till basala servicemöjligheter i den absoluta närheten, är ett grundläggande behov för de flesta människor. För att företag ska vilja etablera sig, och för att människor ska vilja bosätta sig är en tillgänglighet till kommersiell och offentlig service en nödvändighet. Målgruppen för arbetet med landsbygdsutveckling är större än enbart de som är bofasta på landsbygden. Många som bor i stadsmiljön vistas regelbundet i kommunens omland för fritidsboende, arbete, rekreation, sportaktiviteter, jakt eller dylikt. Även dessa människor har ett intresse för den framtida utvecklingen av kommunens delar utanför centralorten. Regionala Serviceprogrammet för Dalarna För Dalarnas län finns ett regionalt serviceprogram för åren 2014-2018. Arbetet med att framställa programmet organiserades av Länsstyrelsen Dalarna och blev färdigställt den 1 april 2014. Fokuseringen ligger på mat, bensin, pengar och paket. Detta innebär att programmet behandlar alla former av kommersiell service. En av kommunernas arbetsuppgifter inom det regionala serviceprogrammet är att utarbeta en plan för invånarnas tillgång till dagligvaror, drivmedel, paket, betaltjänster, apoteksvaror med mera. En aktuell serviceplan är en förutsättning för att Länsstyrelsen ska ta eventuella beslut om ekonomiskt stöd till utveckling av landsbygden. 1.1. Syfte Syftet med serviceplanen är att skapa en helhetsbild av tillgänglig service och metod för att vidmakthålla rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens planeringsarbete och ett underlag för Länsstyrelsens prioriteringar avseende landsbygdsutveckling. Denna serviceplan har bäring på de avgränsningar som anges i det Regionala serviceprogrammet; dagligvaror, drivmedel, betaltjänster, paket(försändelser och ombud) och servicepunkter, men serviceplanen kan och ska naturligtvis också inkluderas och samverka med övrig kommunal och ideell service. 1.1.1. Avgränsningar Verksamheter som är ålagda kommunen via lagstiftning ingår inte i detta dokument. Detta innebär att Serviceplanen främst behandlar alla former av kommersiell service. Skola, vård, omsorg och annan offentlig service avhandlas inte i serviceplanen. Serviceplan 4 (8)
1.1.2. Övergripande mål Ambitionen är att Serviceplanen ska vara ett levande dokument som utgör ett komplement till kommunens översiktsplan. Serviceplanen är av övergripande karaktär och syftar till att gälla under mandatperioden 2015-2018. I kommunens omland ska kommande bostadsbyggande ske genom förtätning. Genom en koncentration av den tillkommande bebyggelsen till tätorterna och till befintlig bebyggelse längs kollektivtrafikhuvudstråken skapas bättre förutsättningar och underlag för arbete, boende, utbildning och service, liksom för samhällsekonomin, när omlandet till städerna utvecklas. Målet är att s invånare oavsett geografiskt läge, trivs med livet i sin vardag. Det ska vara attraktivt att bo och verka både i staden och på landsbygden. 1.2. Lägesbeskrivning har 50 715 invånare varav 85 % bor i Borlänge tätort. Resterande bor i de mindre tätorterna Ornäs, Torsång, Halvarsgårdarna/Sellnäs, Idkerberget, Norr Amsberg och Repbäcken samt i kommunens övriga omland. Detta innebär att endast cirka 15 % av kommuninvånarna bor på landsbygden. har ett gynnsamt läge i en expansiv arbetsmarknadsregion som erbjuder ett rikt sysselsättningsutbud. Borlänge ses tillsammans med Falun som Dalarnas regionala centrum för arbetsmarknad, handel och näringsliv. I Borlänge tätort finns tillgång till ett stort utbud av nöjesliv och handel. Genom goda kommunikationer har även invånarna som bor i kommunens perifera delar en god tillgänglighet till Borlänge stads utbud av handel och nöjesliv. Goda förbindelser mellan stad och landsbygd skapar dessutom större möjligheter för de som bor i centralorten att utnyttja de attraktiva naturmiljöerna som finns utanför stadsmiljön. Tillgången till kommersiell service i mindre tätorter är en viktig faktor för att behålla attraktionskraften för de som bor utanför centralorten. Serviceställen i de mindre tätorterna är också ofta ombud för posttjänster, utlämning av apoteks- och systembolagsvaror, ATG och Svenska spel. Förutom som affär, fyller en lanthandel en viktig funktion som en naturlig mötesplats för bygdens invånare. Den sociala funktionen gör att dessa butiker är en viktig sambandscentral i byarna. För många människor är det den enda plats där de har en daglig kontakt med andra människor, pratar, träffas och utbyter information. Denna form av service fungerar även som en attraktionskraft för nya invånare. En nedläggning av en den sista livsmedelsaffären i en ort skapar dessutom ökade kostnader för kommunen då hemtjänsten har ett ansvar för att de boende ska få hem livsmedel. En snabb och säker kommunikation över internet är en förutsättning för mångas företagande, samt för studier på distans. Det underlättar även ett användande av elektroniska tjänster och samhällsservice. Sammantaget skapar en god internetuppkoppling incitament för att göra det mer attraktivt att bo och verka på Borlänges landsbygd. Torsång, Ornäs och Sellnäs/Hallvarsgårdarna är i översiktsplanen utpekade som prioriterade serviceorter. Befolkningsunderlaget i orterna i kombinerat med gynnsamma lägen i kollektivtrafikhuvudstråk ger förutsättningar för service inom främst dagligvaruhandel. I Ornäs och Sellnäs/Halvarsgårdarna finns det idag Serviceplan 5 (8)
dagligvaruaffärer som säljer livsmedel. I Torsång finns ett café där det även finns en viss tillgång till livsmedel och drivmedel. Norr Amsberg och Repbäcken är lokaliserade cirka 3-4 kilometer nordväst om Borlänge tätort. Invånarantalet i de båda tätorterna är cirka 200-300. Närheten till centralorten och ett lågt invånarantal gör att förutsättningar för kommersiell service saknas. Förutsättningarna för att ta del av serviceutbudet i Borlänge tätort anses goda. I sydvästra delarna av kommunen är avståndet till Borlänge tätort som längst. Området omfattas av orterna Idkerberget, Tuna Hästberg och Rämshyttan. Idkerberget är med cirka 300 invånare, den enda av dessa som av SCB klassificeras som tätort. Avståndet med bil mellan Idkerberget och Borlänge centralort är cirka tjugo minuter. Detta relativt korta tidsmässiga avstånd i kombination med det låga invånarantalet gör att kommunens bedömning är att det saknas ett befolkningsunderlag för en dagligvaruhandel i området. I de orter som saknar underlag för en livsmedelsaffär kan hemsändningsbidrag inom stöd för investeringar i kommersiell service via Landsbygdsprogrammet vara ett alternativ. Genom hemsändningsbidrag finns det möjligheter till att skjutsa boende på landsbygden till den service de behöver. Tillsammans med Länsstyrelsen bör kommunen utreda om det finns möjligheter till att använda hemsändningsbidrag som ett stöd till kommersiell service. 1.3. Mål Samhällsinsatser som stärker förutsättningarna för boende och verksamheter i stadsregionens omland ska i huvudsak prioriteras till de utpekade serviceorterna. Målet är att stärka tillgången till service för de som bor och verkar i omgivningen till serviceorterna. De serviceorter som har identifierats i är Torsång, Ornäs och Halvarsgårdarna/Sellnäs. Det ska finnas ett rikt föreningsliv på Borlänges landsbygd. Det ska finnas goda kommunikationer mellan kommunens mindre tätorter och stadsregionen. De servicelösningar och projekt på landsbygden som är berättigade till offentliga bidrag från statliga eller europeiska myndigheter ska utnyttja denna möjlighet. Förbättrade digitala kommunikationer på landsbygden genom en fortsatt expansion av bredband via optisk fiber. Serviceplan 6 (8)
2. Riktlinjer för att målen ska nås 2.1.1. Boende och fritid I s omland kan befintliga tätorter, i första hand serviceorterna och befintlig sammanhållen bebyggelse utmed de fasta kollektivtrafikhuvudstråken, kompletteras med bostäder och arbetsplatser. Initiativ till sådana förändringar kommer i första hand tas som enskilda initiativ, men i serviceorterna kan det också bli aktuellt med kommunalt bostadsbyggande. Tillkommande bebyggelse ska alltid lokaliseras med hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark, störningar och risker, natur- och kulturmiljövärden, landskapsbild, friluftslivsanspråk, möjligheten att ordna vatten och avlopp och annan hänsyn som behöver tas när förändringen genomförs. Av ekonomiska, miljömässiga och natur- och kulturmiljöskäl ska en spridd bebyggelse undvikas. Fritidsnämnden har ett särskilt uppdrag från kommunfullmäktige som syftar till att samarbetet med föreningslivet ska stärkas. Genom ett nära samarbete mellan fritidsnämnden och kommunens verksamma föreningar och organisationer kan föreningslivet stimuleras. Inom ramen för av kommunfullmäktiges beviljade anslag ska nämnden fördela bidragen mellan föreningar och organisationer både i staden och på landsbygden. Vidare ansvarar Fritidsnämnden för att en uppföljning av såväl verksamheter i kommunal regi och annan fritidsverksamhet i kommunen sker, samt att behovet av institutioner, anläggningar och lokaler för fritidsverksamhet tillgodoses. 2.1.2. Kommunikationer Kommunens prioriterade serviceorter ska genom fasta och strukturliknande kollektivtrafikhuvudstråk vara sammanlänkade med stadsregionen. Längs stråken kan förtätning av ny bostadsbebyggelse genom enskilda initiativ med fördel ske. Kommunen ska tillsammans med det kommunala energibolaget Borlänge energi verka för att en utbyggnad av bredband med optisk fiber bör ske till större delar av kommunen. Kommunen har en bredbandsstrategi som beskriver den inriktning som krävs för att nå målet om förbättrade digitala kommunikationer på landsbygden. Större bebyggelsecentra i grannkommuner ska om möjligt förbindas med kommunen. En effektiv och snabb kollektivtrafik av hög komfort underlättar pendling över kommungränser och stärker hela s attraktivitet. Kommunen ska vara öppen för att titta på och medverka till nya lösningar som kan vara av nytta för boende på landsbygd/glesbygd. Ett exempel kan vara omvänt hemsändningsbidrag, d.v.s. att ta kunderna till butiken. Serviceplan 7 (8)
2.1.3. Näringsliv Tätorterna Ornäs, Torsång och Halvarsgårdarna/Sellnäs anses som strategiskt viktiga och fungerar som lokala centrum för boende, service och näringsliv. Kommersiell service utanför Borlänge tätort ska i huvudsak prioriteras till dessa orter. Inom kommersiell service är det i första hand tillgång till dagligvaror och drivmedel som ska prioriteras på kommunens landsbygd. Ett utökat samspel och stöd i olika former mellan kommunen och det ideella föreningslivet på landsbygden har en möjlighet att utveckla motionsspår, utflyktsmål, badplatser, ridvägar, båtplatser och vandringsleder, mm. Det är även viktigt att kommunen arbetar för att stödja det lokala föreningslivet. Kommunen ska i den mån det är möjligt bistå med hjälp för ansökningar om bidrag genom Leader Dalälvarnas utvecklingsområde, samt för bidrag via Landsbygdsprogrammet. Organisationen Leader Dalälvarnas utvecklingsområde och Länsstyrelsen kan med fördel användas som en resurs för att samordna och underlätta arbetet. 2.1.4. Dialog och samråd Det är av stor vikt att dialog och samråd kontinuerligt förs mellan kommunens förtroendevalda och tjänstemän och medborgare, föreningar och företag som är verksamma på landsbygden. Kommunen ska bidra med informationsinsatser samt aktivt medverka i olika nätverk Medborgardialoger är ett viktigt redskap för att säkerhetsställa landsbygdsboendens delaktighet 3. Planering, genomförande och utvärdering 3.1.1. Ansvar och kostnader Varje nämnd och styrelse ansvarar att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och budgeterar för de kostnader som åtgärderna medför. Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att riktlinjerna för att nå målen genomförs. Kommunens personella resurser för arbete med landsbygdsutveckling är fördelade till 50 % på Samhällsbyggnadssektorn och 25 % på Utvecklingskontoret. 3.1.2. Årlig sammanfattning och redovisning Kommunstyrelsens uppgift är att varje år följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. Serviceplan 8 (8)