Lera som byggmaterial Obränd lera i byggnader Varför? Olika lerbygge-tekniker, historiskt och nutid Exempel Lerbyggeföreningen i Sverige - Utbildning
Fröhuset i St Jörgens Park, Hisingen, 1998-2000 Min inkörsport samarbete med Ekocentrum o Grenkvistskolan Lerputsat halmbalshus
Obränd lera i byggnader I obränd form: t ex murbruk i (kakel)ugnar, lerputs på timmerhus, trossbottenfyllningar, lergolv, korsvirkeshus, murverk, allehanda ekohus, (I bränd form: t ex tegel, kakel, klinker, porslin, keramik, kalk, cement, )
Varför lerbruk? Många fördelar: Naturligt material Kräver lite energi Kombineras väl med andra naturliga material Fuktbuffrande, värmelagrande Hälsofrämjande inomhusklimat Återbruk Återgår till naturen Livsbejakande Osv Några nackdelar: (som kan vändas till möjligheter) Ej så starkt (räcker ofta, kan härdas) Ej så snabb torkning (planera annat under tiden) Känslig torktid för mögelpåväxt (torrt och mögelförebyggande när väl torrt) Ej så känt, nuförtiden (potential för utveckling)
Olika lerbygge-tekniker - Indelning efter densitet Fibrer (halm, spån, flis osv) Halmbalar (med lerputs, sandwich-skikt ) Bärande/ej bärande konstruktioner. Densitet ca 100-180 kg/m 3 för halmen. minskande densitet och ökande isoleringsförmåga uppåt i diagrammet ökande densitet och värmelagringsförmåga nedåt i diagrammet Korn (ler, silt, sand, grus, sten) Lättlera (lerhalm, träflislera, lecalera, hampalera) Antingen som förtillverkade block som muras med lerbruk eller packas i form direkt på plats. Icke bärande. Densitet 400-1200 kg/m 3 Mackelering (Wellerlehm (ty), cob (eng)) Stöps utan formar. Bärande. 1500-1800 kg/m 3 Lufttorkade förtillverkade lerstenar kallas adobe. Lerbröd, lerklining, lerputs och kubb-lerbruk är andra tekniker med ungefär samma densitet. Stampad jord (pisé (fr), rammed earth (eng)) Stampas i form. Bärande. 1700-2200 kg/m 3 Förtillverkade Pressade lerstenar kan muras med lerbruk.
Olika lerbygge-tekniker historiskt och nutid stampad jord (pisé) Kinesiska muren består till stora delar av en kärna av stampad jord (pisé) som är stenklädd. Stampad mjölnarbostad i Handen, Stockhom från 1600- talet. Moderna stampade jordhus i Halland från 2000-talet.
Olika lerbygge-tekniker historiskt och nutid mackelering (cob), adobe Äldre engelskt cob-hus där delar kan vara flera hundra år gamla Svenskt lerstenshus (adobe), troligen från tidigt 1700-tal, i Närke. Nyare engelskt cob-hus från 2000-talet.
Olika lerbygge-tekniker historiskt och nutid lättlera Tysk ateljé från 1996 Kyrkan vid Saltå Kvarn, Järna från 1999. Isolerad med lerhalmsblock, utvändigt lerputsad
Olika lerbygge -tekniker historiskt och nutid halmbalar Halmhus från 1925 i Nebraska, USA Invändigt lerputsat halmhus från 2002 på Österlen, Skåne
Mer industriell halmhusbyggnation (ute i Europa)
Prefab halmhus (England, Frankrike och Tyskland)
Lerskivor, lerstenar, lerputs, m m färdigtillverkade från fabrik
Lerputsade interiörer samt exteriör
Allt mer intresse för naturliga våtrum utställning från 2016 på Nynäs Slott via Sörmlands Museum - lerbruk i golv, väggar och tak, samt tadelakt ovan tvättställ
www.lerbyggeforeningen.se Ideell förening/nätverk för informationsspridning och främjande av lera som byggmaterial. Anordnar möten, träffar, förmedlar information om kurser, Skickar ut medlemsinformation Ca 100-150 st medlemmar landet runt (arkitekter, antikvarier, byggnadsvårdare, byggare, hantverkare, självbyggare, allmänt intresserade ) Medlemskap kostar 225 kr per år. VÄLKOMMEN!
Utbildning Håll utkik efter kurser (t ex via Slöjd och Byggnadsvård Nääs (bl a på Rekofestivalen) och Skansen i Stockholm) och träffar m m, bl a på Lerbyggeföreningens hemsida: www.lerbyggeforeningen.se Northern Clay Plaster Project (NCPP). EU-projekt som i Sverige drivs via Hantverkslaboratoriet i Mariestad har tagit fram/översatt utbildningsmaterial om lerputs på svenska efter europeisk förlaga.
Lycka till!!! Lerbygge har hittills främst handlat om självbyggeri i Sverige Det torde även finnas möjligheter för fler aktörer att etablera sig inom både byggnadsvård & ekologiskt byggande