Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun

2008-05-28 1(26) Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun Handlingsplan 2008-2012 Antagen av kommunfullmäktige 48/2008

2008-05-28 1(26) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 5 1.3. Målsättningar för Bräcke kommun... 5 1.4. Metod... 5 1.5. Disposition... 6 1.6. Avgränsningar... 6 1.7. Ordlista... 7 2. Utsläpp av växthusgaser... 8 2.1. Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun... 8 2.2. Energibalans för Bräcke kommun... 9 2.3. Tidigare handlingsplaner för minskade utsläpp av växthusgaser... 10 3. Handlingsplan distribution och produktion av fjärrvärme... 11 3.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 11 3.2. Åtgärdsförslag 1: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Bräcke... 12 3.3. Åtgärdsförslag 2: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Gällö... 13 3.4. Åtgärdsförslag 3: Förstudie för fjärrvärmenät i Pilgrimstad... 13 3.5. Åtgärdsförslag 4: Fjärrvärme på övriga orter... 14 3.6. Åtgärdsförslag 5: Förändring av ägarstruktur... 14 4. Handlingsplan energianvändning i kommunens fastigheter... 15 4.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 15 4.2. Åtgärdsförslag 6: Energieffektivisering vid Gällö skola... 16 4.3. Åtgärdsförslag 7: Energieffektivisering vid Bräcke skola... 17 4.4. Åtgärdsförslag 8: Energieffektivisering vid Kälarne skola... 18 4.5. Åtgärdsförslag 9: Förändrad strategi för drift och underhåll... 19 5. Nybyggnation... 20 5.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 20 5.2. Åtgärdsförslag 10: Riktlinjer för nybyggnation... 20 6. Vindkraft... 21 6.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 21 6.2. Åtgärdsförslag 11: Planera för vindbruk i Bräcke kommun... 21 7. Vattenkraft... 22 7.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 22 7.2. Åtgärdsförslag 12: Riktlinjer för utbyggnad av vattenkraft... 22 8. Förnybara drivmedel... 23 8.1. Förutsättningar - nulägesanalys... 23 8.2. Åtgärdsförslag 13: Förnybara drivmedel... 23 9. Genomförandeplan... 24 10. Uppföljning, information och utbildning... 26 10.1. Utbildnings- och informationsåtgärder... 26 Figur 1. Bilderna på framsidan illustrerar fjärrvärmeverket i Kälarne, byggandet av vattenkraftverket i Ljungå samt ett fotomontage av framtida vindkraftverk i Bräcke kommun. Foton: Andrea Franzén

2008-05-28 2(26) Sammanfattning I översiktsplanen för Bräcke kommun fastslås bland annat att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. Energikontoret uppdrogs därför i januari 2007 att tillsammans med avdelningen för teknik och infrastruktur utforma en energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun, bland annat med syfte att fastställa målsättningar samt handlings- och genomomförandeplaner avseende perioden 2008 2012. År 2004 baserades energianvändningen i Bräcke kommun till cirka 30% på bioenergi, en lika stor andel elenergi samt till cirka 40% på fossila bränslen. Samma år motsvarade utsläppen av koldioxid drygt 70% av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Utsläppen av koldioxid minskade med hela 21% mellan 1990 och 2004 vilket främst berodde på minskade utsläpp från energi-, hushålls- och industrisektorn. I dagsläget är transportsektorn den enskilt största utsläppskällan medan förbrukningen av el och eldningsolja motsvarar cirka 20% respektive cirka 10% av de totala utsläppen. Mot ovanstående bakgrund fastställdes följande övergripande målsättningar för Bräcke kommun vid kommunfullmäktiges sammanträde 2007-12-12: Utsläppen av koldioxid ska minska med 15% fram till år 2015, jämfört med år 2004. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från 2006-2010. År 2008 ska energianvändningen i nya kommunala byggnader uppgå till högst 100 kwh/m 2 *år. Kommunen skall verka för fler tankställen med förnybara drivmedel. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunen skall verka för att produktionen av el år 2015 ska vara lika stor eller större än den totala förbrukningen av el i kommunen. Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall senast år 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunfullmäktige beslutade också att en handlings- och genomförandeplan skall upprättas, att energi- och klimatstrategin skall revideras vart fjärde år samt att uppföljning av uppsatta mål skall göras två gånger per år. Föreliggande dokument utgör förslag till handlings- och genomförandeplan för perioden 2008 2012. Inriktningen är i första hand energieffektiviserande men även åtgärder som syftar till ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av fastigheter och elproduktion samt övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Om handlingsplanen genomförs i sin helhet beräknas utsläppen av koldioxid minska med cirka 2 100 ton per år vilket motsvarar en minskning med cirka 5% jämfört med år 2004. Vidare beräknas energianvändningen i kommunens fastigheter minska med cirka 700 MWh per år.

2008-05-28 3(26) 1. Inledning Föreliggande dokument utgör förslag till handlingsplan kopplad till energi- och klimatstrategin för Bräcke kommun. I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte, målsättningar, metod, avgränsningar och disposition. Vidare förklaras ett antal ord och enheter som återkommande används. 1.1. Bakgrund I översiktsplanen för Bräcke kommun som antogs i december 2003 fastslås bland annat att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka, helt i enlighet med den energistrategi som antogs av kommunfullmäktige i juni 2001. Mot denna bakgrund slöts i januari 2007 avtal mellan Bräcke kommun och Energikontoret enligt vilket Energikontoret uppdrogs att utforma en energi- och klimatstrategi 1 för Bräcke kommun som ska ligga i linje med internationella, nationella och regionala miljömål samt Bräcke kommuns översiktsplan. 1.1.1. Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna att minska utsläppen av koldioxid med 8% fram till perioden 2008-2012 med 1990 som basår. Sveriges målsättning för motsvarande tidsperiod är att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, skall minska med 4 %. Sverige har uppnått denna målsättning, utsläppen har minskat med cirka 7% sedan 1990. Den 10 januari 2007 antog EU-kommissionen ett energi- och klimatförändringspaket där rådet och Europaparlamentet uppmanades att godkänna: - ett oberoende EU-åtagande att minska växthusgasutsläppen med minst 20% till 2020 jämfört med 1990 års nivåer och målet att minska utsläppen med 30% till 2020, förutsatt att andra industriländer också förbinder sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, - ett obligatoriskt EU-mål på 20% förnybar energi till 2020 och ett specifikt mål för 10% för biobränsle inom transportsektorn. Denna strategi fick stöd av både Europaparlamentet och EU-ledarna vid Europeiska rådets möte i mars 2007. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram konkreta förslag, bland annat om hur insatserna kan fördelas mellan medlemsstaterna. Mot denna bakgrund presenterade EU-kommissionen den 23 januari 2008 ett åtgärdspaket enligt vilket Sverige skall minska utsläppen av växthusgaser med 17% till år 2020 i jämförelse med år 2005 och den förnybara energins andel av den slutliga energianvändningen skall år 2020 uppgå till minst 49%. 2 1 Enligt Naturvårdsverkets kriterier bör en klimatstrategi innehålla; inventering av utsläpp av växthusgaser, mätbara mål för utsläppen av växthusgaser, en handlingsplan med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser samt en redovisning av hur mål och handlingsplan avses följas upp. 2 http://europa.eu/rapid/pressreleasesaction.do (2008-01-23)

2008-05-28 4(26) Regionala målsättningar I de regionala miljömålen anges bland annat följande mål avseende de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö 3 : Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region innan år 2050. Utsläppen av växthusgaser per capita ska minska med 50% från 1990 till 2020. Nettoexporten av klimatneutral energi ska öka med 2,6 TWh till år 2015. För att förbereda länet för klimatförändringarnas samhällseffekter ska medvetenheten öka markant till 2010 och förebyggande åtgärder inledas före 2010. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. 1.1.2. Översiktsplan för Bräcke kommun Av kapitlen 1.1.1 1.1.2 framgår att Bräcke kommun omfattas av ett antal mål inom energi- och klimatområdet på internationell, nationell och regional nivå. Nedan presenteras de övergripande målsättningar inom dessa områden som återfinns i översiktsplanen för Bräcke kommun 4 : Vattenkraft Bräcke kommun skall verka för att speciellt Gimån även fortsättningsvis skall undantas från all vattenkraftsutbyggnad. Mindre strömmar i andra vattendrag kan tänkas diskuteras för vattenkraftsutbyggnad genom så kallade minikraftverk. En eventuell ökning av kraftutvinningen bör dock i första hand ske genom effektivisering av befintliga anläggningar. Vid prövning av en eventuell utbyggnad skall stor hänsyn tas till andra intressen i området såsom fiske, vattenbiotopförhållanden, värdefulla naturoch kulturmiljöer, friluftsliv med mera samt nationella och regionala miljömål. Med stöd av noggranna inventeringar och konsekvensanalyser vägs därefter ett möjligt elenergiuttag mot miljöeffekterna. Vindkraft När översiktsplanen antogs var vindenergiförhållanden i kommunen enligt Länsstyrelsen kartläggning generellt sett ej tillräckliga för kommersiell utbyggnad av vindkraft. Enstaka vindkraftverk ansågs möjligen kunna komma ifråga på någon berghöjd. Dessa fick i så fall prövas mot andra intressen i det enskilda fallet. Några särskilda rekommendationer för prövning av vindkraft ansågs därför ej behövas. Energiförsörjning Energiaspekter skall beaktas vid fysisk och övrig kommunal planering. Kommunen lämnar information och rådgivning i energihushållningsfrågor. Eventuell ökning av fjärrvärmens distributionsområde undersöks regelbundet. Nybyggnation ansluts till fjärrvärme där det är tekniskt möjligt och långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt. 3 Länsstyrelsen Jämtlands län. Regionala miljömål gemensamma miljöambitioner för Jämtlands län. 4 Bräcke kommun. Översiktsplan för Bräcke kommun. (Kommunfullmäktige 2003-12-17, 50)

2008-05-28 5(26) Energianvändningen ska minska. De förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. Det är fem år sedan översiktsplanen för Bräcke kommun antogs av kommunfullmäktige. Under denna period har energi- och klimatfrågor kommit allt högre upp på den politiska agendan, såväl lokalt som internationellt. Dessutom har stigande energipriser förändrat lönsamhetskalkylerna för många investeringar samtidigt som de tekniska och fysiska förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft förändrats påtagligt. 1.2. Syfte Syftet med utformningen av en energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun var initialt att fastställa målsättningar inom energi- och klimatområdet samt att, med utgångspunkt från dessa målsättningar, utforma handlings- och genomomförandeplaner för perioden 2008 2012. Handlingsplanen skall i första hand bidra till att målsättningarna för Bräcke kommun uppnås. En positiv följdeffekt är att detta bidrar till att motsvarande målsättningar på regional, nationell och internationell nivå kan uppnås. 1.3. Målsättningar för Bräcke kommun Med hänvisning till den bakgrund som presenteras i kapitel 1.1 antog kommunfullmäktige i Bräcke kommun vid sammanträde den 12 december 2007 följande övergripande målsättningar: Utsläppen av koldioxid ska minska med 15% fram till år 2015, jämfört med år 2004. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från 2006-2010. År 2008 ska energianvändningen i nya kommunala byggnader uppgå till högst 100 kwh/m 2 *år. Kommunen skall verka för fler tankställen med förnybara drivmedel. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunen skall verka för att produktionen av el år 2015 ska vara lika stor eller större än den totala förbrukningen av el i kommunen. Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall senast år 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Med utgångspunkt från dessa målsättningar presenteras i det följande ett förslag till handlings- och genomförandeplaner för perioden 2008 2012. 1.4. Metod Utformningen av energi- och klimatstrategin påbörjades under 2007 och har fortsatt under våren 2008. Arbetet, vilket delfinansierats via det nationella projektet REKLIM, har övergripande bestått av nedanstående moment: - Kartläggning av underlaget för utbyggnad av fjärrvärme i kommunens tätorter. - Kartläggning av energianvändning i fastigheter ägda av Bräcke kommun. - Utformning av riktlinjer för kravställning vid nybyggnation. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vindkraft. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vattenkraft. - Kartlättning av möjligheterna för utbyggnad av tankställen för alternativa drivmedel.

2008-05-28 6(26) Viktiga verktyg i arbetet har varit skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete samt otalet möten och övriga kontakter mellan personal vid Energikontoret och Bräcke kommun. Slutligen har förutsättningarna för energi- och klimatbete i Bräcke kommun jämförts med förutsättningarna för, och resultatet av, motsvarande arbete i andra kommuner. De priser, exklusive mervärdesskatt, som använts vid beräkningar har varit; eldningsolja 8 000 kr/m 3, el 710 kr/mwh, såld fjärrvärme 575 kr/mwh, produktion fjärrvärme (flis) 300 kr/mwh samt pellets 1500 kr/ton. Verkningsgrad för befintliga oljepannor = 80%. 1.5. Disposition Handlingsplanen är disponerad enligt följande; I kapitel 1 presenteras bland annat bakgrund och målsättningar medan kapitel 2 innehåller en redovisning avseende utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun. Kapitel 3 utgör förslaget till handlingsplan för fjärrvärmesektorn medan kapitel 4 utgör förslag till handlingsplan för kommunens fastigheter. I kapitlen 5 8 presenteras motsvarande förslag för nya byggnader, vindkraft, vattenkraft och förnybara drivmedel. Kapitlen 3 8 inleds med en sammanställning av de målsättningar till vilka åtgärden skall kopplas samt vilket uppdrag Energikontoret har haft. Därefter presenteras en nulägesanalys för åtgärden, en beskrivning av föreslagen åtgärd, effekter avseende utsläpp av växthusgaser samt överslagsmässigt beräknade investeringskostnader. Finansierings- och tidplan samt förslag till hur mål och handlingsplan bör följas upp presenteras i kapitlen 9 10. 1.6. Avgränsningar Den grundläggande avgränsningen har varit att inte gapa över för mycket. Föreslagna åtgärder skall vara rimliga att genomföra med befintliga resurser i form av bland annat kapital och personal. Ytterligare avgränsningar som tillämpats vid utformningen av strategin presenteras i kapitlen 1.6.1 1.6.3. 1.6.1. Utsläpp av växthusgaser Handlingsplanen innehåller endast åtgärder som primärt syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Denna avgränsning motiveras främst av att utsläppen av växthusgaser i kommunen till största del utgörs av koldioxidutsläpp samt att det är svårare att få fram underlag för utsläpp av övriga växthusgaser. 1.6.2. Energieffektivisering och förnybar energi Att minska användningen av fossila bränslen genom byte till biobränslen är i ett energipolitiskt perspektiv bra, men inte tillräckligt. Efterfrågan på biobränslen har under de senaste åren ökat kraftigt och denna utveckling kommer med stor säkerhet att fortsätta. Det är alltså bra att panncentraler och bilar övergår till biobaserade bränslen men för att råvarubasen inte skall undergrävas är det minst lika viktigt att minska den totala energianvändningen. I EU:s grönbok Att göra mer med mindre anges också att varje investerad krona i energieffektivisering ger fyra till fem gånger flera arbetstillfällen jämfört med att bygga nya kraftverk. Mot denna bakgrund är handlingsplanen i första hand inriktad på energieffektiviserande åtgärder.

2008-05-28 7(26) Den innehåller dock även åtgärder som syftar till ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av fastigheter, ny elproduktion med förnybara energikällor samt övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. 1.6.3. Övrigt Elsystemet i Sverige är hopkopplat med elnätet i andra länder. En ofta diskuterad fråga vid miljövärdering av beslut eller investeringar som påverkar elanvändningen är valet av emissionsfaktor för utsläpp. Emissionsfaktorerna kan exempelvis vara baserade på en nordisk mix eller marginalel. I en underlagsrapport från 2006 rekommenderar Energimyndigheten att utgångspunkten för miljövärderingen ska vara "marginalel". Marginalel bedöms, utgående från dagens kunskap, bäst beskriva den faktiska förändringen i elsystemet och därmed konsekvenserna av ökad eller minskad elanvändning. Detta innebär att det är danska eller finska kolkondenskraftverk som idag definierar vilken miljöpåverkan förändringar i svensk elanvändning har 5. Ett antal av åtgärderna i handlingsplanen kommer att medföra minskad förbrukning respektive ökad produktion av el. Med hänvisning till Energimyndighetens rekommendation har miljöeffekterna av dessa åtgärder beräknats med utgångspunkt från att minskad elförbrukning om 1 kwh medför minskade utsläpp av koldioxid med cirka 1 kg. 1.7. Ordlista Biobränsle: Bioenergi: Energi: Bränsle som ej omvandlats kemiskt; trädbränslen, energigrödor etc. Bränslen av biologiskt ursprung, ex. biobränslen, avlutar, biogas. Finns i många former, till exempel el och värme. Energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omvandlas mellan olika former. Fjärrvärme: Förser delar eller hela städer med värme från gemensamt ledningssystem 6. Förnybara energikällor: Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet. Exempel är vattenkraft, bioenergi och solenergi. 1 kwh: Energienhet som motsvarar 1.000 Wh. 1 MWh: Energienhet som motsvarar 1.000 kwh. 1 GWh: Energienhet som motsvarar 1.000 MWh. 1 kw: Effektenhet som motsvarar 1.000 W. 1 MW: Effektenhet som motsvarar 1.000 kw. 1 m 3 olja: Energiinnehåll cirka 10 MWh, koldioxidutsläpp cirka 2,7 ton. 5 Energimyndigheten. Nyhetsbrev 11-2006. 6 Fredriksen och Werner. Fjärrvärme Teknik, teori och funktion. (Studentlitteratur, 1993).

2008-05-28 8(26) 2. Utsläpp av växthusgaser De mänskligt betingade (antropogena) utsläpp av växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC), flourkarboner (FC) och svavelhexaflourid (SF 6 ). Sveriges utsläpp av växthusgaser rapporteras årligen till FN: s klimatkonvention (UNFCCC) och rapporteringen ligger till grund för bedömning av hur Sverige klarar sina åtaganden enligt konventionen. Växthusgasernas bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om mängden av varje enskild gas multipliceras med dess GWP-faktor (Global Warming Potential). Denna faktor anger hur gasen påverkar klimatet i förhållande till koldioxid, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP 100 ). På detta sätt kan utsläppen av olika växthusgaser räknas om i koldioxidekvivalenter. I tabell 1 redovisas växthusgaserna med avseende på GWP-faktor, dominerande utsläppskällor i Sverige år 1990 samt gasernas andel av de totala utsläppen i Sverige räknat i koldioxidekvivalenter. Tabell 1. Utsläpp av växthusgaser i Sverige 7. Växthusgas GWP 100 -faktor Dominerande utsläppskällor Andel (%) CO 2 1 Förbränning av fossila bränslen 79 CH 4 21 Utsöndring från idisslande boskap, 8 läckage från avfallsupplag N 2 O 310 Avgång från jordbruksmark, förbränning 11 av såväl fossila bränslen som biobränslen HFC 1.300 Läckage från kylskåp, värmepumpar och 0 brandsläckningsutrustning FC 6.500 Förorening vid aluminiumframställning 0,5 SF 6 23.900 Läckage från tyngre elektronisk apparatur 1,5 Av tabell 1 framgår att utsläppen av koldioxid motsvarar cirka 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och således utgör den mest bidragande växthusgasen. 2.1. Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun Utsläppen av växthusgaserna HFC, FC och SF 6 i Bräcke kommun har visserligen inte kartlagts men de kan härledas till försumbara med hjälp av nedanstående faktorer: Utsläppen av HFC i Sverige, därmed även i Bräcke, betraktas som försumbara. Det finns ingen produktionsanläggning för aluminiumframställning i Bräcke kommun. Därmed sker heller inga utsläpp av FC. Utsläpp av SF 6 kommer från tyngre elektriska komponenter. Den relativt stora användningen av SF 6 i Sverige beror på en stor tillverkning av produkter som exporteras över hela världen. Någon sådan tillverkning sker inte i Bräcke kommun. Utsläppen av koldioxid har beräknats med Naturvårdsverkets mall 8 i vilken inmatats värden för leveranser av oljeprodukter, el och torv till kunder i Bräcke kommun. Dessa värden har i sin tur inhämtats från SCB samt lokala elnäts- och fjärrvärmeföretag. Uppgifter avseende utsläpp av CH 4 och N 2 O har hämtats från statistik framtagen av 7 SOU 2000:23. Förslag till Svensk Klimatstrategi. (2000) 8 http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/minska-utslappen/verktygslada-for-kommuneroch-foretag/berakningsmodeller/. Utsläpp från elförbrukning enligt nordisk mix. (2007-06-25)

2008-05-28 9(26) Anette Högström 9. För beräkning av de totala utsläppen av växthusgaser i Bräcke kommun, räknat i koldioxidekvivalenter, har utsläppen av CO 2, CH 4 och N 2 O sedermera multiplicerats med respektive GWP-faktor. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 2. Tabellen rymmer också en kolumn i vilken presenteras de förändringar avseende utsläppen som kan förväntas om förslaget till handlingsplan genomförs i sin helhet. Tabell 2. Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun (ton). Växthusgas/år 1990 2004 10 1990-2004 (%) Handlingsplan CO 2 49 500 39 200-21 - 2 100 CH 4 10 700 9 700-10 0 N 2 O 5 000 4 900-1 0 Totalt 65 200 53 800-18 - 2 100 Av tabell 2 framgår att utsläppen av koldioxid år 2004 motsvarade drygt 70% av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Vidare framgår att såväl de totala utsläppen som utsläppen av varje enskild växthusgas har minskat sedan 1990. Utsläppen av koldioxid har minskat med hela 21% vilket främst beror på minskade utsläpp från energi-, hushålls- och industrisektorn. Att utsläppen från dessa sektorer minskat beror i sin tur främst på införandet, och den successiva höjningen, av energi- och koldioxidskatter som gjort att eldningsolja för uppvärmning av bostäder och lokaler i stor utsträckning ersatts med andra alternativ. Sammantaget härrör utsläppen av växthusgaser i Bräcke kommun, genom förbrukning av bensin och dieselolja, till cirka 40% från transportsektorn vilken därmed är den enskilt största utsläppskällan. Förbrukningen av el och eldningsolja motsvarar cirka 20% respektive cirka 10% av de totala utsläppen. Sammantaget har utvecklingen avseende utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun från år 1990 varit mycket positiv. Handlingsplanen syftar till att förstärka denna positiva utveckling. Inriktningen i handlingsplanen är att minska förbrukningen av el och eldningsolja inom energi- och servicesektorn. Inriktningen motiveras bland annat av att åtgärder inom dessa sektorer för närvarande är de mest kostnadseffektiva samt av att kommunen i större utsträckning kan påverka utvecklingen inom dessa sektorer än exempelvis inom transportsektorn. 2.2. Energibalans för Bräcke kommun Syftet med en energibalansstudie är bland annat att kartlägga hur mycket energi som används inom ett geografiskt område under ett år samt hur stor andel av energianvändningen som kommer från förnybara energikällor. Energibalansstudier för Bräcke kommun har sammanställts åren 2000 och 2005. Studierna visar bland annat att den totala energianvändningen till cirka 30% baseras på bioenergi, en lika stor andel elenergi samt till cirka 40% på fossila bränslen. 9 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Klimatpåverkande utsläpp jordbruk (Annette Högström) 10 Uppgifterna för utsläpp av CH 4 och N 2 O i denna kolumn avser år 2001. Uppgifter för senare år har inte återfunnits. Utsläppen har med stor säkerhet minskat efter år 2001.

2008-05-28 10(26) Produktion av el i Bräcke kommun sker för närvarande endast vid det vattenkraftverk som är beläget strax öster om Hunge. Kraftverket, ett så kallat minikraftverk, har en effekt av 300 kw och elproduktionen uppgår till cirka 1 500 MWh per år 11. Elproduktionen i kommunen kommer att öka under de närmaste åren. Vattenkraftverket i Ljungå, vilket är under byggnation, har en effekt av 1,25 MW och medelårsproduktionen vid det färdigställda kraftverket beräknas till cirka 4 700 MWh 12. Vidare har Octowood i Kälarne påbörjat byggandet av en småskalig biobränsleeldad kraftvärmeanläggning med en effekt av cirka 100 kw e. Elproduktionen beräknas till cirka 600 MWh per år vilket motsvarar cirka 15-20% av företagets interna förbrukning. Elförbrukningen i Bräcke kommun uppgick år 2004 till cirka 107 000 MWh, en ökning med cirka 10% jämfört med 1999. Såväl i dagsläget som när kraftverken i Ljungå och Kälarne tagits i drift finns således ett underskott, avseende förhållandet mellan produktion och förbrukning av el i Bräcke kommun, om cirka 100 000 MWh per år. För att uppnå den målsättning, se kapitel 1.3, som säger att elproduktionen skall vara minst lika stor som elförbrukningen bör såväl ökad produktion som minskad förbrukning eftersträvas. 2.3. Tidigare handlingsplaner för minskade utsläpp av växthusgaser Lokalt investeringsprogram (LIP). Under perioden 2002-2004 genomförde Bräcke kommun, i samarbete med Ragunda kommun, det lokala investeringsprogrammet Energiomställning i östra Jämtland. Programmet innehöll åtgärder som syftade till att minska förbrukningen av eldningsolja. De åtgärder som genomfördes medförde att den årliga förbrukningen av eldningsolja i Bräcke kommun minskade med cirka 100 m 3, bland annat genom att bidrag utbetalades till enskilda småhusägare för konvertering från eldningsolja till pellets. Klimatinvesteringsprogram (KLIMP). År 2003 utformades ett klimatinvesteringsprogram för Bräcke kommun innehållande sju åtgärder vilka samtliga syftade till att ersätta eldningsolja med olika former av biobränslen. För att genomföra programmet ansöktes om bidrag från Naturvårdsverket men ansökan avslogs. Flertalet av åtgärderna i programmet har trots det genomförts. 11 Hunge kraft. Sven Sandström och Kent Karlsson. (2007-06-29) 12 Länstidningen (2007-05-12)

2008-05-28 11(26) 3. Handlingsplan distribution och produktion av fjärrvärme Målsättningar och förslag Eventuell ökning av fjärrvärmens distributionsområde undersöks regelbundet. Nybyggnation ansluts till fjärrvärme där det är tekniskt möjligt och långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Energikontorets uppdrag Kartlägga underlaget för utbyggnad av fjärrvärme i tätorterna Bräcke, Kälarne, Pilgrimstad, Gällö, Hunge, Fjällsta, Rissna och Nyhem. Kartläggningen ska exempelvis ge svar på frågorna; vilka områden är rimliga för fjärrvärmeutbyggnad, finns intresse för anslutning till fjärrvärme bland fastighetsägarna i dessa områden (enkäter och telefonintervjuer) samt om eventuell fjärrvärmeutbyggnad föranleder behov av ombyggnad/nybyggnad av fjärrvärmeproduktion. 3.1. Förutsättningar - nulägesanalys När- och fjärrvärmenät finns för närvarande på fem orter; Bräcke, Kälarne, Gällö, Fjällsta och Rissna. Fjärrvärmenäten i Bräcke och Kälarne började byggas ut under 1980-talet, motsvarande utbyggnad i Gällö skedde under 1998 medan näten i Fjällsta och Rissna togs i drift 2004 respektive 2007. Värmeproduktionsanläggningar och kulvert i Bräcke, Kälarne och Gällö ägs av Bräcke kommun medan driften på entreprenad sköts av E.ON enligt ett avtal som löper ut 2009. I Fjällsta och Rissna drivs fjärrvärmeverksamheten av Sundsjö Bioenergi AB. Kulvertsystemen i Bräcke, Kälarne och Gällö har från mitten av 1990-talet byggts ut i väldigt begränsad omfattning men i takt med att priset på eldningsolja och el stigit under de senaste åren har intresset för anslutning till fjärrvärme ökat markant. Mot denna bakgrund har i Bräcke tätort bland annat Konsum, stationshuset och BRF Jämten anslutits från år 2004 och framåt. Dock har också ett antal hyreshus som var anslutna till fjärrvärmenätet i Bräcke rivits. I Kälarne och Gällö har utbyggnaden under 2000-talet varit än mer begränsad men under 2006 anslöts ICA i Kälarne till fjärrvärmenätet. Produktionen av fjärrvärme i Bräcke och Kälarne baseras i huvudsak på oförädlat biobränsle i form av flis och bark. Under sommarmånaderna samt vid driftstopp och riktigt kall väderlek, så kallade spetslaster, används även eldningsolja och el. I Gällö baseras produktionen på förädlat biobränsle i form av träpellets, eldningsolja används under sommaren och vid driftstörningar. Produktionen i Fjällsta och Rissna baseras uteslutande på flis. Sammantaget baseras produktionen av fjärrvärme i kommunen till cirka 85 % på bioenergi, cirka 10 % eldningsolja samt cirka 5 % el. Förbrukningen av eldningsolja och el uppgår till cirka 130 m 3 respektive 2 500 MWh per år.

2008-05-28 12(26) 3.2. Åtgärdsförslag 1: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Bräcke Genomförd kartläggning visar att det finns intresse för anslutning till fjärrvärmenätet hos bland andra Bracke Forest, OK/Q8 och fastigheten Skruven 3 13. Dessa byggnader värms huvudsakligen upp med eldningsolja, förbrukningen uppgår totalt till cirka 70 m 3 per år. Mot denna bakgrund bör den del av kulvertnätet som i dagsläget slutar vid industrihuset grävas fram till Bracke Forest och sedermera till OK/Q8. För anslutning av Skruven 3 krävs motsvarande förlängning av kulverten på industriområdet. Även i de östra delarna av Bräcke tätort finns förutsättningar för utbyggnad av fjärrvärmenätet. Kulverten sträcker sig i dagsläget till hyreshusen på Östra Kungsvägen. Under 2008 kommer kulverten att förlängas utmed Kyrkvägen för anslutning av Furuhagenområdet. Vid Furuhagen finns ett internt kulvertsystem mellan byggnaderna, för närvarande baseras värmeproduktionen på pellets och en viss mängd eldningsolja. Förutom anslutningen till fjärrvärmenätet kommer också detta kulvertsystem under 2008 att byggas om för att höja effektiviteten. Ovanstående anslutningar är möjliga inom ramen för befintlig produktionskapacitet för fjärrvärmeverket på Tjärnvägen. Utbyggnaden kommer också att medföra ökad produktionskapacitet då panncentralen vid Furuhagen blir en del av fjärrvärmeproduktionen. Pelletspannan vid Furuhagen bedöms ha tillräcklig effekt för att täcka hela värmebehovet under sommaren, dessutom kan den användas för att täcka delar av effektbehovet vid spetslaster under vintern. Förbrukningen av eldningsolja och el för produktion av fjärrvärme i Bräcke tätort skulle därmed minimeras. Pelletsförrådet vid Furuhagen bör dock byggas om för att förbättra anläggningens driftsäkerhet och verkningsgrad. 3.2.1. Miljöeffekter Förbrukning av eldningsolja: Förbrukning av el: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 150 m 3 /år - 1 500 MWh/år - 1 900 ton/år 3.2.2. Investeringskostnad Investeringskostnaden för anslutning av Furuhagen samt ombyggnad av kulvertsystemet vid Furuhagen beräknas till totalt 4 500 000 kr. Kulvert skulle även kunna dras, antingen från Jämtlandsgatan eller Östra Kungsvägen, upp till bostadsområdet Furulund. I ett nästa steg skulle därmed kyrkan, eventuellt församlingshemmet och de 52 lägenheterna vid Furulund kunna anslutas till fjärrvärmenätet. Kyrkan värms i dagsläget med eldningsolja via en varmluftspanna, församlingshemmet med värmepump medan värmesystemen i lägenheterna på Furulund under 2006 byggdes om från direktverkande till vattenburen el. 13 Efter kartläggningen har fastigheten Skruven 3 övertagits av Bräcke kommun. Avseende att fastigheten skall anslutas till fjärrvärmenätet är dock situationen oförändrad.

2008-05-28 13(26) 3.3. Åtgärdsförslag 2: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Gällö Vid Gällö skola finns en panncentral med två pannor, en pelletspanna med en effekt av cirka 600 kw och en oljepanna med en effekt av cirka 1 MW. Skolans källare rymmer även ett pelletsförråd och en oljetank. Panncentralen försörjer, förutom skolan och Folkets hus, även Gellinergården och hyreshusen på Mellanvägen med värme. Produktionen av värme uppgår totalt till cirka 3 200 MWh per år varav cirka 90% produceras med pellets (cirka 600 ton/år) medan resterande 10% produceras med eldningsolja. Oljeförbrukningen upp går till cirka 25 m 3 per år. Oljepannan används endast under sommarhalvåret och vid driftstörningar för pelletspannan, det vill säga inte vid spetslaster under vintern. Detta beror på att pelletspannans effekt är tillräckligt stor för att täcka hela effektbehovet under vintern men den är för stor för att köras under sommarhalvåret då värmelasten i princip endast utgörs av behovet av varmvatten. Inom ramen för befintlig produktionskapacitet finns således utrymme för ytterligare anslutningar till fjärrvärmenätet. Föreliggande förslag innebär att bygga ut fjärrvärmenätet genom att förlänga värmekulverten längs Revsundsvägen. I ett första steg skulle därmed hembygdsgården samt hyreshusen Oppnevägen 4, Revsundsvägen 28 och Ringsvägen 1 kunna anslutas. Samtliga dessa byggnader värms i dagsläget med eldningsolja, förbrukningen uppgår totalt till cirka 60 m 3 per år. Vidare ska värmekulvert även dras till nya äldreboendet i Gällö. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att medföra ett ökat effekt- och energibehov. Det ökade effektbehovet medför att oljepannan kan komma att behövas vid spetslaster under vinterhalvåret, men samtidigt att pelletspannan kan köras under sommarhalvåret. Totalt sett beräknas förbrukningen av eldningsolja minska markant. Avslutningsvis bör befintligt pelletsförråd ersättas med ett utvändigt pelletsförråd med större volym, främst för att förlänga intervallerna mellan leveranser av pellets. Detta är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt (leveranserna sker på skolgården) samt ur miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Färre leveranser innebär minskade transporter och större leveranser innebär också att priset per viktenhet för pellets minskar. 3.3.1. Miljöeffekter Förbrukning av eldningsolja: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 60 m 3 /år - 160 ton/år 3.3.2. Investeringskostnad Investeringskostnaden beräknas till cirka 2 000 000 kr. Finansieringen av åtgärden är ej klar. Beslut om ägandet av nät med mera bör föregå beslut om finansiering. Idag har E.ON driftansvar medan kommunen äger nätet och produktionsanläggning. 3.4. Åtgärdsförslag 3: Förstudie för fjärrvärmenät i Pilgrimstad För närvarande finns inget fjärrvärmenät i Pilgrimstad. Utbyggnad av fjärrvärme bör dock betraktas som rimlig med utgångspunkt från att det finns ett relativt stort antal fastigheter inom ett begränsat område i tätorten.

2008-05-28 14(26) Diskussioner mellan Energikontoret, Sundsjö Bionergi och Bräcke kommun indikerar också att det finns intresse bland såväl potentiella värmeproducenter som potentiella värmekunder för att detta ska bli verklighet. Föreliggande förslag innebär att Energikontoret uppdras att, i samarbete med Sundsjö Bioenergi, genomföra en förstudie avseende utbyggnad av fjärrvärme i Pilgrimstad. Förstudien skall rymma intervjuer med potentiella värmekunder, både offentliga och privata, avseende intresset för anslutning samt beräkningar av kostnader för utbyggnad av nätet inklusive produktionsanläggning. Resultatet, i form av kostnader för anslutning och köpt energi, skall sammanställas och presenteras för de fastighetsägare som visat intresse för anslutning. 3.4.1. Miljöeffekter Miljöeffekterna är i dagsläget svåra att uppskatta. Klart är dock att det finns ett antal större fastigheter i de centrala delarna av Pilgrimstad, vilka torde vara av intresse för fjärrvärmeanslutning, som för närvarande värms med eldningsolja. Det finns således en potential för minskade utsläpp av koldioxid. 3.5. Åtgärdsförslag 4: Fjärrvärme på övriga orter Genomförd kartläggning indikerar att underlaget, i form av värmeunderlag för att uppnå rimlig värmetäthet, för utbyggnad av fjärrvärme i Hunge och Nyhem är för litet. Förslaget är därför att utbyggnad av fjärrvärme på dessa orter inte bör prioriteras. För Kälarne gäller att det finns ett befintligt fjärrvärmenät och kartläggningen visar att det finns ett relativt stort intresse bland fastighetsägare i Kälarne för anslutning. I dagsläget bedöms dock avståndet från nätet till aktuella fastigheter vara för långt för att uppnå önskad värmetäthet och rimliga investeringskostnader. För att målsättningen som säger att produktionen av fjärrvärme uteslutande skall baseras på förnybara energikällor senast år 2012 bör dock produktionen av fjärrvärme i Kälarne förändras. 3.6. Åtgärdsförslag 5: Förändring av ägarstruktur Produktionsanläggningar och kulvert för distribution av fjärrvärme i Bräcke, Kälarne och Gällö ägs i dagsläget av Bräcke kommun medan driften på entreprenad sköts av E.ON enligt ett avtal som löper t.o.m. halvårsskiftet 2009. Detta förhållande är ingen optimal situation för någon part då investeringsplaner med mera ofta stannar upp till följd av att beslutsvägarna är många och långa. Då målsättningen för energi- och klimatarbetet är att öka takten för utbyggnad av fjärrvärmenäten på dessa orter bör ägarstrukturen renodlas så att producent och distributör är densamma. Beslut om ägarstrukturen bör tas senast under 2009. Vidare bör en översyn av taxan för fjärrvärmen göras avseende införande av anslutningsavgift, då detta förväntas möjliggöra fler investeringar.

2008-05-28 15(26) 4. Handlingsplan energianvändning i kommunens fastigheter Målsättningar för Bräcke kommun Energianvändningen ska minska. De förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. (Översiktsplan) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 5% från år 2006 till år 2010. (Kommunplan) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 20% från år 2006 till år 2010. (Beslut kommunfullmäktige 2007-12-12) Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall uteslutande baseras på förnybara energikällor senast år 2015. Det bör noteras att målsättningen i kommunplanen inte överensstämmer med den målsättning som fastställdes 2007-12-12. Inriktningen är densamma men ambitionsnivån är olika. Handlingsplanen för energianvändning i kommunens fastigheter har därför utformats med målsättningen att energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från år 2006 till år 2010. Energikontorets uppdrag Kartlägga energianvändningen i fastigheter ägda av Bräcke kommun. Kartläggningen ska exempelvis ge svar på frågorna; vilka fastigheter omfattas av lagkravet på energideklarering samt vilka krav avseende energieffektivitet som kan ställas vid inköp av utrustning. Mål skall sättas för minskad energianvändning i allmänhet och minskad elförbrukning i synnerhet. 4.1. Förutsättningar - nulägesanalys Sedan hösten 2006 gäller lagen om energideklaration i Sverige. Det finns flera syften med lagen, bland annat att alla skall verka för att både befintliga och nyproducerade byggnader ska bli mer energieffektiva. Energideklarationen kommer samtidigt att vara till nytta för fastighetsägare eftersom den ska innehålla förslag till åtgärder som kan förbättra byggnadens energiprestanda. Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrätthus, lokaler och specialbyggnader över 1 000 m 2 ha genomgått en energideklaration. 14 I tabell 3 redovisas energianvändningen under 2006 i samtliga byggnader ägda av Bräcke kommun 15. I tabellen redovisas även vilka byggnader som är större än 1 000 m 2 och därmed ska ha genomgått en energideklaration senast 31 december 2008. Tabell 3. Energianvändning i fastigheter ägda av Bräcke kommun 2006. Byggnad Yta (m 2 ) El (kwh) Fjärrvärme (kwh) Totalt (kwh/m 2 ) Försäkringskassan 208 80 901 0 388,9 Bröckling 260 117 893 0 453,4 Gymnasieskolan 5 456 430 000 1 083 540 277,4 Internat 1 558 37 209 180 000 139,4 Dagcenter 890 84 954 97 321 204,8 Kälarne Hotell 1 278 0 0 0 Sjukhemmet 7 038 539 261 749 700 183,1 14 Boverket. Energideklaration nu är det dags! 15 Till och med september 2007 då tidigare Bräcke Teknik AB införlivades i Bräcke kommun.

2008-05-28 16(26) Förvaltningshus 2 982 262 463 363 500 209,9 Motionshallen 1 374 0 127 000 92,4 Bräcke skola 6 768 378 164 1 044 490 210 Hajen 247 66 071 22 600 359,0 Fritidshem 729 54 294 0 74,5 Gällö skola 6 836 390 073 976 400 199,9 Sporthallen 998 97 143 97,3 Pilgrimstad skola 1 676 352 024 210,0 Fjällsta skola 1 498 137 780 92,0 Rissna skola 198 40 100 202,5 Galaxen 341 117 854 345,6 Kälarne skola 4 661 383 354 1 048 400 307,2 Daghem Ånäset 341 84 450 247,7 Kommunförrådet 673 21 817 32,4 Reningsverket 172818 TOTALT 46 010 3 848 623 5 692 951 207,4 Av tabell 3 framgår att den totala energianvändningen uppgick till cirka 9 500 MWh, motsvarande cirka 207 kwh/m 2, samt att 11 byggnader skall ha genomgått energideklaration senast den 31 december 2008. Kostnaderna för energianvändningen under 2006 uppgick till cirka sex miljoner kronor. Målsättningen att den totala energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% till år 2010 innebär i absoluta tal att energianvändningen år 2010 skall uppgå till högst cirka 185 kwh/m 2. För att denna målsättning ska uppnås krävs ett systematiskt energiarbete vilket innebär att energiaspekter hanteras strukturerat i såväl investeringsprojekt som i den löpande driften. Den systematik som valts för handlingsplanen avseende perioden 2008 2012 är att i första hand minska energianvändningen vid skolorna i Bräcke, Gällö och Kälarne samt vid Furuhagen. Detta motiveras av att energianvändningen i dessa byggnader är relativt stor vilket i sin tur medför en stor potential för minskad energianvändning. Om energianvändningen i dessa byggnader minskar med 20% så minskar den totala energianvändningen med cirka 10%. Vidare blir det enklare att jobba med ett fåtal objekt än att jobba med hela byggnadsbeståndet. 4.2. Åtgärdsförslag 6: Energieffektivisering vid Gällö skola Potentialen för energieffektivisering vid Gällö skola är stor. Exempelvis sker i dagsläget ingen återvinning av värme från ventilationssystemen. I tabell 4 presenteras ett antal förslag till energieffektiviserande åtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och/eller energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen 4.2.1 4.2.2 bygger på att samtliga åtgärder genomförs.

2008-05-28 17(26) Tabell 4. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Gällö skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Byte av lysrör i sporthallen -22 300 0 15 000 Tilläggsisolering gamla gymnastiksalen 0-4 000 50 000 Ventilationssystem med värmeåtervinning 0-300 000 4 000 000 Styr- och reglerutrustning värmesystem 0-10 000 250 000 Riktad och närvarostyrd belysning ljushall -5 000 0 0 Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Gällö skola utgörs av installation av avfuktare och bassängtäckning i badet, byte av fönster i badhuset samt tätning av fönster i högstadiebyggnaden. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder. 4.2.1. Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 27 MWh/år - 314 MWh/år - 27 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Gällö inom något år uteslutande baseras på förnybar energi. 4.2.2. Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka 4 300 000 kr varav installation av nya ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus. 4.3. Åtgärdsförslag 7: Energieffektivisering vid Bräcke skola Bräcke skola genomgick under 2007 en omfattande renovering inom vilken ett antal energieffektiviserande åtgärder genomfördes. Även därefter bedöms dock potentialen för energieffektiviserande åtgärder vara relativt stor. I tabell 5 presenteras ett antal förslag till åtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen 4.3.1 4.3.2 bygger på att samtliga åtgärder genomförs. Tabell 5. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Bräcke skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Belysning i sporthall -5 000 0 15 000 Bassängtäckning 0-10 000 100 000 Närvarostyrd belysning och ventilation i Gunder Hägg-hallen -5 000 0 50 000 Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Bräcke skola utgörs av byte av fönstervägg i bad- och gymnastiksal, isolering av vind på mellanstadiet samt

2008-05-28 18(26) tilläggsisolering i bad- och gymnastikhall. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder. 4.3.1. Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 10 MWh/år - 10 MWh/år - 10 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Bräcke inom något år uteslutande baseras på förnybar energi. 4.3.2. Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka 200 000 kr varav installation av nytt ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus. 4.4. Åtgärdsförslag 8: Energieffektivisering vid Kälarne skola Potentialen för energieffektivisering vid Kälarne skola är stor. I dagsläget sker exempelvis återvinning av värme från ventilationssystemen endast till viss del. I tabell 6 presenteras ett antal förslag till energieffektiviseringsåtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen 4.4.1 4.4.2 bygger på att samtliga åtgärder genomförs. Tabell 6. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Kälarne skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Isolering vind a-skolans låga del 0-24 000 2 000 000 Isolering av vind röda skolan 0-7 840 58 800 Närvarostyrd belysning i sporthallen -20 880 0 15 000 Nya ventilationsaggregat med värmeåtervinning för slöjdsalen, aula, omklädningsrum och bad samt närvarostyrning och timer på ventilation i dessa lokaler 0-250 000 3 000 000 Isolering av vindsbjälklag i slöjdsalen 0-4 096 500 000 Bassängtäckning 0-10 000 100 000 Lågenergilampor i allmänna utrymmen -6 000 0 2 500

2008-05-28 19(26) Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Kälarne skola utgörs av sektionering av belysning, ersätta kanalfläkt i slöjdsalens källare med avfuktare samt igenbyggnad av fönster. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder. 4.4.1. Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 27 MWh/år - 296 MWh/år - 27 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Kälarne inom något år uteslutande baseras på förnybar energi. 4.4.2. Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka 5 700 000 kr varav installation av nya ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus. 4.5. Åtgärdsförslag 9: Förändrad strategi för drift och underhåll Ekonomin i en effektiviseringsåtgärd är alltid bättre om den samordnas med andra, ibland tvingande, åtgärder. Det kan gälla utbyten av fönster eller tilläggsisolering av vägg i samband med underhåll, utbyte av uttjänta ventilationsaggregat eller att nya behov kräver högre luftflöden 16. För perioden 2008 2012 föreslås i första hand att nya ljusarmaturer som installeras skall vara reglerbara samt vara försedda med närvarogivare. Vidare föreslås att kommunens motorvärmare successivt byts ut och förses med utrustning för tidsstyrning beroende på utomhustemperatur. Båda dessa förslag medför initialt högre investeringskostnader men långsiktigt betydligt lägre driftkostnader. 16 Sveriges kommuner och landsting. Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete.