Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2017 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se
FÖRORD Denna rapport är framtagen år 2018 och innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2017, men även en del jämförelser för perioden 1990 2017. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2017. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Denna rapport ingår i rapportserien Statistik om Stockholm. Rapporten är utarbetad av Ellen Khan, Linnea Karlsson och Frida Saarinen från Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistik.stockholm.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 8 Befolkningsstruktur... 11 Arbetslösa och biståndstagare... 13 STADSDELSOMRÅDEN... 15 Befolkningsförändringar... 15 Befolkningstäthet... 16 Flyttningar... 18 Födda och avlidna... 21 Befolkningsstruktur... 26 Invånare med utländsk bakgrund... 27 Arbetslösa och biståndstagare... 29 TABELLER... 31 2
SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning 810 000 invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med 21 000 invånare. Befolkningen i Stockholm ökade med 14 142 invånare från föregående år och uppgick vid årsskiftet den 31 december 2017 till 949 761 invånare. Att Stockholms stad hade en fortsatt stark tillväxt år 2017 beror dels på det positiva flyttningsnettot, dels på födelsenettot. År 2017 flyttade 7 090 fler personer in till Stockholms stad än ut och 6 950 personer fler föddes än avled. År 2017 flyttade 73 478 personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var 9 699 personer jämfört med 8 934 personer året innan. Gentemot övriga länet har Stockholm ett negativt flyttnetto som under år 2017 uppgick till 7 218 personer, vilket är 771 personer färre än föregående års flyttnetto. Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men sedan år 2014 har folkökningen främst berott på det höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Denna trend bröts dock år 2017 då flyttningsnettot på 7 090 personer var något högre än födelsenettot på 6 950 personer, vilket var 165 färre än föregående års födelsenetto. Med andra ord föddes år 2017 totalt 13 366 barn i Stockholms stad, medan antalet avlidna uppgick till 6 416 personer. Det innebär att det jämfört med föregående år föddes 455 färre barn, medan 290 personer fler avled. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2017 till 949 761 invånare. Stockholms läns befolkning uppgick vid motsvarande tidpunkt till 2 308 143 invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,1 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 39 083 personer varav 14 142 i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen något större än året innan. År 2017 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,5 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 3,5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2017 Kommun 2016 2017 Folkökning Stockholms län 2 269 060 2 308 143 39 083 Botkyrka 90 675 91 925 1 250 Danderyd 32 653 32 888 235 Ekerö 27 406 27 753 347 Haninge 85 693 88 037 2 344 Huddinge 107 538 110 003 2 465 Järfälla 74 412 76 453 2 041 Lidingö 46 853 47 185 332 Nacka 99 359 101 231 1 872 Norrtälje 59 420 60 808 1 388 Nykvarn 10 424 10 660 236 Nynäshamn 27 752 28 109 357 Salem 16 615 16 665 50 Sigtuna 46 274 47 146 872 Sollentuna 71 023 71 848 825 Solna 78 129 79 707 1 578 Stockholm 935 619 949 761 14 142 Sundbyberg 47 750 49 424 1 674 Södertälje 94 631 96 032 1 401 Tyresö 47 103 47 304 201 Täby 69 386 70 405 1 019 Upplands Väsby 43 891 44 605 714 Upplands Bro 26 755 27 614 859 Vallentuna 32 785 33 175 390 Vaxholm 11 621 11 831 210 Värmdö 42 000 43 444 1 444 Österåker 43 293 44 130 837 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2017 Sundbyberg Värmdö Upplands-Bro Järfälla Haninge Norrtälje Huddinge Nykvarn Solna Österåker Sigtuna Nacka Vaxholm Stockholms län Upplands Stockholm Södertälje Täby Botkyrka Nynäshamn Ekerö Vallentuna Sollentuna Danderyd Lidingö Tyresö Salem 0% 1% 2% 3% 4% 4
Flyttningar Totalt flyttade 73 478 personer till Stockholms stad under år 2017, vilket är 4 652 fler inflyttade personer än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med 2 496 personer, från 63 892 personer till 66 388. Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 7 090 personer var högre än föregående år då flyttningsnettot uppgick till 4 934. Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från 8 934 år 2016 till 9 699 år 2017. Flyttningsunderskottet från övriga länet minskade med 771 personer, från 7 989 år 2016 till 7 218 år 2017. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg samt Malmö. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (467), Uppsala (389) och Umeå (212). Överskottet mot Umeå och Uppsala minskade med 137 respektive 93 nettoinflyttade jämfört med år 2016, medan antalet nettoinflyttade från Göteborg är ungefär på samma nivå som föregående år. Störst flyttningsunderskott hade staden mot Nacka, Huddinge och Järfälla, 1 081, 911 respektive 857 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Från toppnoteringen år 2009 till 2015 minskade det totala flyttningsnettot vilket främst berodde på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. År 2017 minskade det totala flyttningsnettot jämfört med 2016 vilket berodde på en ökad inflyttning från utlandet, ökad inflyttning från övriga landet samt ett minskat underskott mot övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000 2017 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5
Antal flyttar Befolkningsöversikten 2017 År 2017 var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, 20 29 år (Diagram 3). I åldern 23 27 år var flyttningsöverskottet mer än 1 000 personer i varje åldersklass och totalt var överskottet för denna grupp 7 145 personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledning till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0 5 år, drygt 2 270 vilket är några färre än tidigare år. Även i de vuxna åldrarna mellan 32 och drygt 40 år samt i åldrarna 60-70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. I åldrarna 33 40 år var underskottet drygt 1 305 personer, vilket är lägre än 2016. Flyttningsunderskottet i åldrarna 60 70 år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till 330 personer. Diagram 3: In och utflyttning i Stockholm år 2017 efter ålder 4 500 4 000 3 500 inflyttningar utflyttningar 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som framgår av Diagram 4 var flyttningsnettot för ungdomar 15 19 år, unga vuxna 20 24 år och 25 29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgruppen 50 54 år var flyttningsnettot positivt. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot antingen länet, riket eller länet. I de flesta fall är flyttningsnettot negativt mot övriga länet. 6
Antal flyttar Befolkningsöversikten 2017 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholms stad år 2017 efter ålder och geografiskt område 7 000 6 000 Netto utland 5 000 Netto riket 4 000 Netto länet 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 Flyttningsnettot från utlandet ökade något under år 2017, från 8 934 personer år 2016 till 9 699 personer år 2017. Detta innebär att 9 699 fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan 6 000 och 9 000 individer sedan år 2008. Under perioden 2011 2015 sjönk flyttningsöverskottet av utrikes födda, men mellan år 2016 och 2017 har antalet ökat från 8 116 till 10 692 personer. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar var flyttningsnettot omkring 0 under perioden 2008 2012. Därefter har flyttningsnettot minskat och år 2017 var det negativa nettot 723 personer, vilket var ungefär detsamma som år 2016. Kategorin övriga inkluderar inrikes födda med minst en inrikes född förälder och för denna grupp låg flyttnettot relativt konstant en bit under 2 000 personer perioden 2011 2013. År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och har fortsatt sjunka till år 2017 då underskottet var 2 879 personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat jämfört med tidigare år. Främst är det inflyttningen från övriga länet som har minskat. 7
Antal födda Befolkningsöversikten 2017 Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008 2017 efter utländsk bakgrund 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga Födda och avlidna Under år 2017 föddes 13 366 barn i Stockholms stad, vilket var 455 färre barn än under år 2016. Diagram 6 visar antalet födda i Stockholm stad under perioden 1990 2017, där det framgår att antalet födda minskade under perioden 1990-1997, följt av en relativt stor ökning under hela 00-talet. Under de senaste fyra åren har trenden dock varit nedåtgående, med en minskning på 3,4 procent under det senaste året. Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år 1990 2017 15 000 10 000 5 000 0 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på drygt hundra år 1997 till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något på grund av färre födda barn, men ökade återigen åren 2012 2014. Under år 2017 sjönk födelsenettot något från 7 115 år 2016 till 6 950 år 2017. I Stockholms stad föddes 1 407 barn per 100 000 invånare år 2017, vilket är 70 färre barn per 100 000 invånare än år 2016. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 248 barn per 100 000 invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda per 100 000 invånare, vilket de har haft för fjärde året i rad, där antalen är 1 669 respektive 1 585. Danderyd är den kommun med lägst antal, 690 barn per 100 000 invånare. 8
Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2017 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 En förklaring till att barntäta kommuner som Stockholms stad, Sundbyberg och Solna har ett stort antal födda per 100 000 invånare är att det bor en hög andel kvinnor i barnafödande åldrar i områdena. Ser man istället till summerade fruktsamhetstal ligger motsvarande kommuner på lägre eller samma nivå som länsgenomsnittet, vilket framgår av Diagram 8. De summerade fruktsamhetstalen visar det antal barn som kvinnor i genomsnitt skulle föda mellan 15 och 49 års ålder om de följer det mönster för barnafödande som råder just nu. Den summerade fruktsamheten i Stockholms stad låg år 2017 på 1,64 barn per kvinna och för hela länet var motsvarande siffra 1,70. Jämfört med föregående år har den summerade fruktsamheten sjunkit i både Stockholms stad och i länet. Högst var fruktsamheten i Nykvarn och Ekerö med 2,09 respektive 2,00 barn per kvinna. Lägst är fruktsamheten i Danderyd med 1,51 barn per kvinna följt av Sollentuna, Solna och Stockholm som alla har en summerad fruktsamhet mellan 1,60 och 1,65 barn per kvinna. Diagram 8: Summerade fruktsamhetstal, kvinnor 15 49 år, 2017 2,5 2 1,5 1 0,5 0 9
Antal döda Befolkningsöversikten 2017 Diagram 9 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2016 till år 2017 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 10 av länets 26 kommuner. Kommunen med störst procentuell ökning år 2017 var Upplands Väsby, följt av Norrtälje som ökade med 9 respektive 7 procent jämfört med 2016. Nykvarn och Sigtuna var de kommuner som hade störst procentuell ökning föregående år, medan de år 2017 istället hade minskningar på 7 respektive 10 procent. Diagram 9: Relativ förändring i antal födda mellan år 2016 och 2017 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2017 avled 6 416 personer, vilket är 290 personer färre än året innan. Det har varit en trend av minskande antal avlidna åren 1990 2017, vilket framgår av Diagram 10. Att antalet döda minskade under lång tid beror på att barnafödandet minskade från år 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda. Därtill har vi en ökande livslängd vilket leder till att risken att dö i en given åldersklass minskar år för år. De senaste 10 åren har antalet döda inte minskat i samma takt som tidigare år då antalet invånare i de äldre åldrarna inte längre minskar i samma takt. Diagram 10: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990 2017 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 10
I Stockholm avled 676 personer per 100 000 invånare år 2017, vilket är en minskning med 41 personer från föregående års nivå på 717 personer. För hela länet var motsvarande antal 686 personer. Invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 11. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 11: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2017 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 12. Stockholms stad hade år 2017 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna 25 39 år. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år 2017. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men att de inom ett par år flyttar från staden till kommuner där större bostäder är mer tillgängliga. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2017 jämfört med år 2016 var att andelen personer i åldersklassen 75-79 år som ökade från 2,37 procent till 2,52 procent. Anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. 11
Åldersklass Befolkningsöversikten 2017 Diagram 12: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2017 (%) 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 5,64,8 7,1 7,3 7,2 6,8 6,8 6,5 5,7 6,8 6,65,8 6,4 4,9 4,6 1,2 0,50,2 2,0 3,3 0,2 0,7 1,2 1,6 2,5 Övriga länet 2017 % Sthlm 2017, % 4,1 4,4 5,1 5,6 6,5 6,5 7,1 8,1 9,4 4,5 5,8 9,5 5,0 5,8 6,5 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 25 29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0 4 år. Jämfört med tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har ökat från 14,2 till 14,7 procent av befolkningen, medan andelen 0 19 år har ökat från 21,1 till 21,7 procent. Andelen 20 64 åringar har därmed minskat sedan år 2007, från 64,7 till 63,6 procent år 2017. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram 13. Diagram 13: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2007 och 2017 20000 2007 18000 2017 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2017 fanns cirka 311 360 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 32,8 procent av stadens invånare, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med år 2016. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 27,6 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2017 var födda i eller med föräldrar födda i 12
Europa/Nordamerika, 28,4 procent. Betydligt färre, 6,5 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 14. Diagram 14: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2017 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/ Nordamerika Norden Arbetslösa och biståndstagare 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Diagram 15 visar att arbetslösheten under perioden 2005 2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 steg arbetslösheten som andel av befolkningen fram till år 2014 med undantag för år 2013. De senaste åren har den åter minskat och åren 2016-2017 låg den på cirka 4,7 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det ökade siffran åter under några år. Även i länet har arbetslösheten minskat de senaste åren. År 2017 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15 74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 34 400 respektive 48 100 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2016 ökade antalet öppet arbetslösa med ca 300 personer i Stockholms stad och med ca 100 personer i övriga länet. Diagram 15: Andelen öppet arbetslösa (15 74 år) perioden 2005 2017* 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 *Beräknat som en andel av befolkningen 15 74 år 13
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Befolkningsöversikten 2017 År 2017 fick 24 578 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,6 procent av hela befolkningen. Detta är en ökning från år 2016 då antalet var 23 202 personer eller 2,5 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2017 fick 10 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 1,8 procent (se Diagram 16 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2017 ökade dock andelen biståndstagare bland personer med utomnordisk bakgrund med 2,3 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 respektive 0,3 procentenheter. Även antalet biståndstagare sjönk år 2017 i två av grupperna, från 16 207 år 2016 till 15 077 biståndstagare bland svenska medborgare år 2017 och från 341 biståndstagare år 2016 till 288 bland nordiska medborgare år 2017. För personer med utomnordisk bakgrund steg siffran från 6 654 biståndstagare år 2016 till 9 213 år 2017. Diagram 16: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995 2017 i Stockholm 60 50 40 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 30 20 10 0 1 Tidigare kallat socialbidrag 14
STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2017 hade det högsta invånarantalet med 129 738 invånare var nästan fyra gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde 29 112 personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Efter Södermalm är Enskede Årsta Vantör det största stadsdelsområdet sett till invånarantal med 99 232 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten Liljeholmen som har 88 055 invånare. I samtliga stadsdelsområden ökade antalet invånare under år 2017. Största ökningen i antal invånare var det i Bromma där antalet var 2 060. Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde 2016 2017 Förändring 0 - Hela staden 935 619 949 761 14 142 SDO06 - Bromma 77 295 79 355 2 060 SDO10 - Östermalm 73 522 75 438 1 916 SDO04 - Hässelby-Vällingby 73 445 74 826 1 381 SDO18 - Farsta 56 481 57 825 1 344 SDO14 - Enskede-Årsta-Vantör 97 993 99 232 1 239 SDO12 - Södermalm 128 684 129 738 1 054 SDO22 - Hägersten-Liljeholmen 87 026 88 055 1 029 SDO21 - Älvsjö 28 141 29 112 971 SDO08 - Kungsholmen 69 748 70 529 781 SDO01 - Rinkeby-Kista 49 273 49 902 629 SDO03 - Spånga-Tensta 38 236 38 865 629 SDO09 - Norrmalm 70 263 70 833 570 SDO24 - Skärholmen 36 378 36 930 552 SDO15 - Skarpnäck 46 145 46 425 280 Restförda 2 989 2 696-293 15
Älvsjö var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2017 var som störst, med 3,4 procent. Befolkningen i Bromma ökade med 2,7 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 17: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2017 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. Som framgår av kartan varierar befolkningstätheten mellan stadsdelarna i Stockholm stad, där de mest befolkningstäta områdena ligger i Inre staden. Även vissa stadsdelar i stadens ytterområden som huvudsakligen består av flerbostadshus har en relativt hög befolkningstäthet, såsom Rinkeby, Tensta, Midsommarkransen, Västertorp, Gröndal och Traneberg. De mest glesbefolkade stadsdelarna är framförallt belägna i stadens ytterområden med en stor andel villabebyggelse, exempelvis i Bromma och Älvsjö, men även i vissa stadsdelar i Inre staden, exempelvis Djurgården, Jakob och Universitetet. De stadsdelarna som har en befolkningstäthet nära noll är huvudsakligen naturreservat såsom Farstanäset och Flaten. De största befolkningsförändringarna mellan åren 2016 och 2017 skedde framför allt i Bromma, Östermalm och Hässelby-Vällingby. De stadsdelsområden som har förändrats minst befolkningsmässigt är Skarpnäck, följt av Skärholmen och Norrmalm. 16
Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år 2017. Inom parentes anges antal stadsdelar som inkluderas i de olika täthetsklasserna. 17
Flyttningar År 2016 hade Stockholms stad 4 934 fler inflyttade än utflyttade och år 2017 var motsvarande antal 7 090. År 2017 var det tre stadsdelsområden som hade en högre utflyttning än inflyttning, Norrmalm ( 223), Skarpnäck ( 124) och Hägersten-Liljeholmen ( 91). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Östermalm (1 567) och Bromma (1 564) vilket förklarar de stora folkökningarna i områdena. Som framgår av Diagram 18 nedan utgör inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare i alla stadsdelsområden. Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad följt av Skarpnäck. Norrmalm, Södermalm, Kungsholmen och Spånga-Tensta är de stadsdelsområden där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 18: Inflyttning till stadsdelsområden år 2017 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 18
Kartan i Figur 2, visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som flyttar in från olika områden. I majoriteten av stadsdelsområdena består inflyttningen huvudsakligen inom respektive stadsdelsområde och från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade runt hälften eller mer av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden. Rinkeby-Kista hade högst andel inflyttning inom stadsdelsområden (32 procent) och högst andel inflyttningar från utlandet (17 procent) bland stadsdelsområdena. Södermalm hade även en hög inflyttning inom stadsdelsområden (30 procent), medan Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttningar inom stadsdelsområdet (15 procent). I Älvsjö var istället inflyttningen som störst från övriga Stockholm, totalt 46 procent. Figur 2: Inflyttningar år 2017 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 19
Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Utflyttning inom stadsdelsområdet och till övriga Stockholms stad förklarade mer än hälften av den totala utflyttningen i samtliga stadsdelsområden, från 53 procent i Skärholmen till 65 procent i Södermalm. I de flesta fall var utflyttningen något högre till övriga Stockholm än inom stadsdelsområdet. Den var särskilt hög i Älvsjö och Skarpnäck, på 41 respektive 39 procent. Andelen utflyttningar till övriga länet uppgick till drygt 20 procent i de flesta områdena, men med något högre andelar i Skärholmen (33 procent) och Rinkeby-Kista (29 procent). Lägst var utflyttningen till övriga länet i Södermalm, på 19 procent. Utflyttningen till övriga Sverige är relativt jämnt fördelad över stadsdelsområdena där andelarna uppgår till cirka 10 procent i de flesta fall. Utflyttningen till utlandet var generellt låg i staden, mellan 3 och 5 procent. I Rinkeby-Kista, Östermalm var dock andelen utflyttare till utlandet något högre, 8 procent vardera, följt av Norrmalm på 7 procent. Figur 3: Utflyttningar år 2017 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 20
I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Denna typ av flyttningar är vanliga då det under år 2017 gjordes totalt 97 860 flyttningar inom staden. Likt tidigare år är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby Kista där nästan 60 procent flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö, där 31 procent flyttade inom stadsdelsområdet. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden. 6 750 personer flyttade dit medan 7 488 personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet oftare flyttar till ett närliggande område i staden och mer sällan till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2017 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby - Kista (1) 3 673 540 443 158 87 51 88 84 190 86 108 17 102 142 5 769 Spånga - Tensta (3) 548 1 406 374 234 89 68 62 111 104 53 64 18 85 95 3 311 Hässelby - Vällingby (4) 497 522 3 228 821 195 106 97 235 321 94 179 53 216 166 6 730 Bromma (6) 203 263 840 3 620 887 575 339 479 328 130 137 67 357 81 8 306 Kungsholmen (8) 110 81 166 665 3 436 1 187 620 932 312 147 141 88 387 72 8 344 Norrmalm (9) 79 46 124 392 978 3 388 1 017 872 223 116 95 64 333 52 7 779 Östermalm (10) 136 49 129 334 632 1 142 4 683 835 291 139 148 68 319 105 9 010 Södermalm (12) 165 86 205 421 906 966 857 6 407 911 465 401 179 928 149 13 046 Enskede - Årsta - Vantör (14) 232 135 265 313 430 360 324 1 150 4 259 596 769 266 798 354 10 251 Skarpnäck (15) 60 46 90 120 193 132 129 578 630 1 635 271 60 352 92 4 388 Farsta (18) 138 87 152 119 197 124 117 529 1 025 493 2 065 122 393 151 5 712 Älvsjö (21) 43 11 62 72 115 79 57 266 369 90 132 647 607 93 2 643 Hägersten - Liljeholmen (22) 113 77 172 293 516 378 349 1 316 679 280 293 352 3 991 378 9 187 Skärholmen (24) 146 99 122 70 68 41 69 160 265 79 151 68 415 1 631 3 384 Totalt 6 143 3 448 6 372 7 632 8 729 8 597 8 808 13 954 9 907 4 403 4 954 2 069 9 283 3 561 97 860 Födda och avlidna Under år 2013 och ett antal år tillbaka var flyttningsnettot den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället blev födelsenettot som var den främsta bidragande orsaken till folkökningen. År 2017 var återigen flyttningsnettot på 7 090 personer något högre än födelsenettot på 6 950 personer. Det kan dock konstateras att födelsenettot också är en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år 2017 13 366 barn i Stockholms stad, 455 barn färre jämfört med år 2016. Diagram 19 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2016 och år 2017. I 3 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2017 jämfört med år 2016. I Bromma och Rinkeby-Kista föddes det 10,4 respektive 8,5 procent fler barn år 2017 jämfört med föregående år. 21
Diagram 19: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2016 och 2017 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats, Diagram 20. Liksom under år 2015 och år 2016 föddes flest barn per invånare i Hägersten Liljeholmen under 2017. Därefter ändrades den tidigare rådande ordningen med Norrmalm som hade näst flest födda barn per invånare och därefter följde Kungsholmen. I Hägersten-Liljeholmen föddes 1 783 barn per 100 000 invånare vilket var 79 barn färre barn i samma område föregående. Minst antal barn per 100 000 invånare föddes det i Älvsjö, 1 120 barn per 100 000 invånare. Diagram 20: Födda per 100 000 invånare år 2016 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 22
Det relativt höga antalet födda barn per 100 000 invånare i Hägersten-Liljeholmen, Norrmalm och Kungsholmenkan förklaras av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. Sett till den summerade fruktsamheten ligger Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen nära stadens summerade fruktsamhetstal, medan Norrmalm har en fruktsamhetsnivå som ligger något högre på 1,79 barn per kvinna. Den summerade fruktsamheten år 2017 var dock som högst i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, med 1,90 respektive 1,87 barn per kvinna. De stadsdelsområden med de lägsta fruktsamhetstalen var Bromma med 1,54 barn per kvinna, följt av Södermalm och Östermalm med 1,57 barn per kvinna vardera. Diagram 21: Summerade fruktsamhetstal per stadsdelsområde, kvinnor 15-49 år, 2017 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Diagram 22 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Bromma med en ökning med 2 052 invånare och minst förändring skedde i Skarpnäck med en ökning av 275 invånare under år 2017. Det största födelsenettot hade även Hägersten Liljeholmen med 1 097 fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Skärholmen med 162 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Östermalm med 1 567 fler inflyttningar. Även Bromma hade ett flyttnetto med 1 564 fler personer som flyttade in än som flyttade ut. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Hägersten - Liljeholmen, Skarpnäck och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. 23
Diagram 22: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2017, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 invånare sjunkit de senaste åren, under år 2016 sjönk antalet döda per 100 000 invånare från 717 till 676. Att antalet döda per 100 000 sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Spånga Tensta och Hägersten-Liljeholmen hade det lägsta antalet avlidna per 100 000 invånare under 2017, 520 respektive 537 avlidna per 100 000 invånare, Diagram 23. Som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 884 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 965 per 100 000 invånare år 2016. Diagram 23: Avlidna per 100 000 invånare år 2017 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 24
25 Befolkningsöversikten 2017
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 24 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. Andelen i befolkningen som är under 20 år uppgick till 29 procent i Spånga-Tensta och 27 procent i Älvsjö samt Rinkeby-Kista år 2017. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 respektive 17 procent av befolkningen under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 22 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområdena i innerstaden har en stor andel unga vuxna, 20 39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var femte invånare är 60 år eller äldre. Diagram 24: Åldersstrukturen år 2017 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år 26
Diagram 25 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år 2017. På Södermalm, som har högst antal invånare, var den största åldersgruppen 20 39 åringar (31 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna 40 59 åringar (28 procent). Diagram 25: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2016 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år Invånare med utländsk bakgrund Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 28 procent år 2007 till 33 procent år 2017. Av dessa 33 procent år 2016 var 25 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga Tensta hade 83, 70 respektive 59 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2017, se Diagram 26. Lägst var andelen på Södermalm där den uppgick till 20 procent. 27
Diagram 26: Andel med utländsk bakgrund år 2017 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1:a generation 2:a generation Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Denna grupp har i regel bott i Sverige en längre tid och har kunnat etablerat sig i områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelområden som Bromma och Västerort, Diagram 27. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från ickeeuropeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Östermalm var 40 procent. Diagram 27: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28
Arbetslösa och biståndstagare Under år 2017 ökade andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 2,8 procent till 3,0 procent. Andelen öppet arbetslösa ökade i alla stadsdelsområden förutom på Östermalm och Kungsholmen år 2017. I Skärholmen steg arbetslösheten mest jämfört med tidigare år, med 0,8 procentenheter från 4,9 procent år 2016 till 5,7 procent år 2017. Högst arbetslöshet år 2017 hade Rinkeby-Kista, med 7,1 procent arbetslösa i åldrarna 18 64 år. Lägst arbetslöshet 2017 hade Östermalm, med 1,4 procent arbetslösa i åldrarna 18 64 år, Diagram 28. Diagram 28: Andel öppet arbetslösa 18 64 år 2017 (oktober) 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Under år 2017 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd ökat, från 2,5 till 2,7 procent. Alla stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2017 en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2016, förutom i Norrmalm samt Hägersten Liljeholmen som båda hade oförändrade andelar invånare som hade ekonomiskt bistånd. Stadsdelsområdena Skärholmen samt Spånga-Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare. I Skärholmen minskade andelen biståndstagare från 5,7 procent år 2016 till 5,1 procent år 2017. I Spånga-Tensta minskade andelen biståndstagare från 6,2 procent år 2016 till 5,7 år 2017. Rinkeby Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2017, en andel på 7,2 procent jämfört med 7,7 procent år 2016. Östermalm och Norrmalm är de stadsdelsområden som hade lägst andel biståndstagare år 2017, med en andel på 0,3 procent respektive 0,4 procent, 29
Diagram 29. Andel med ekonomiskt bistånd år 2017 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 30
TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 2016 2017 2017 2017 Botkyrka 90 675 91 925 1 250 1203 577 Danderyd 32 653 32 888 235 227 273 Ekerö 27 406 27 753 347 261 177 Haninge 85 693 88 037 2 344 1065 577 Huddinge 107 538 110 003 2 465 1234 610 Järfälla 74 412 76 453 2 041 885 536 Lidingö 46 853 47 185 332 456 403 Nacka 99 359 101 231 1 872 1185 628 Norrtälje 59 420 60 808 1 388 562 692 Nykvarn 10 424 10 660 236 111 64 Nynäshamn 27 752 28 109 357 296 287 Salem 16 615 16 665 50 166 135 Sigtuna 46 274 47 146 872 609 341 Sollentuna 71 023 71 848 825 685 464 Solna 78 129 79 707 1 578 1263 562 Stockholm 935 619 949 761 14 142 13 366 6416 Sundbyberg 47 750 49 424 1 674 825 300 Södertälje 94 631 96 032 1 401 1159 706 Tyresö 47 103 47 304 201 470 323 Täby 69 386 70 405 1 019 609 504 Upplands Väsby 43 891 44 605 714 559 294 Upplands-Bro 26 755 27 614 859 306 159 Vallentuna 32 785 33 175 390 348 208 Vaxholm 11 621 11 831 210 86 61 Värmdö 42 000 43 444 1 444 431 242 Österåker 43 293 44 130 837 438 296 31
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2017 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0 4 1622 848 1306 4154 1507 526 5 9 1035 692 975 1849 654 635 10 14 857 477 775 1001 341 449 15 19 1626 916 1160 1369 591 218 20 24 5059 5045 2113 4076 3352 510 25 29 7597 6993 3564 7386 3594 1373 30 34 4719 3016 3160 6770 2785 1409 35 39 2803 1446 1916 4679 1685 1085 40 44 1671 780 1219 2672 888 735 45 49 1496 585 796 1612 559 485 50 54 1353 548 477 1251 512 339 55 59 951 399 275 968 442 220 60 64 662 308 152 801 397 202 65 69 430 288 107 511 376 131 70 74 320 181 71 312 241 63 75 79 158 116 45 151 112 24 80 84 88 71 25 80 51 18 85 89 62 35 7 66 38 14 90-94 40 22 2 52 26 7 95-13 4 1 20 10 4 32
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2017 Ålder Stockholms stad Övriga länet 0 4 61 542 86 558 5 9 54 792 92 473 10 14 47 256 89 731 15 19 40 757 75 677 20 24 54 877 78 103 25 29 90 373 91 882 30 34 89 622 88 718 35 39 77 358 92 240 40 44 67 458 97 776 45 49 61 274 98 678 50 54 61 518 96 147 55 59 53 269 75 995 60 64 48 253 65 349 65 69 42 069 62 200 70 74 38 709 66 368 75 79 23 970 44 169 80 84 15 502 27 130 85 89 11 021 16 175 90 94 6 386 7 429 95-W 2 185 2 277 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2017 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda 22 200 71 878 46 054 15 363 33 384 45 824 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 929 15 993 21 208 4 311 17 566 9 648 Totalt 30 129 87 871 67 262 19 674 50 950 55 472 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 33
Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 2016 2017 2017 2017 2017 2017 Rinkeby-Kista 49 273 49 902 629 740 269 7838 7688 Spånga-Tensta 38 236 38 865 629 484 202 5283 4946 Hässelby-Vällingby 73 445 74 826 1 381 972 534 8944 8001 Bromma 77 295 79 355 2 060 976 488 10 657 9093 Kungsholmen 69 748 70 529 781 1148 470 10 721 10 617 Norrmalm 70 263 70 833 570 1187 406 10 173 10 396 Östermalm 73 522 75 438 1 916 921 579 11 595 10 028 Södermalm 128 684 129 738 1 054 1712 860 15 223 15 032 Enskede-Årsta- Vantör 97 993 99 232 1 239 1434 773 13 433 12 867 Skarpnäck 46 145 46 425 280 687 288 5424 5548 Farsta 56 481 57 825 1 344 753 511 7962 6869 Älvsjö 28 141 29 112 971 326 224 3703 2838 Hägersten- Liljeholmen 87 026 88 055 1 029 1570 473 11 068 11 159 Skärholmen 36 378 36 930 552 448 286 5626 5244 Restförda 2908 2 696-212 8 53 862 1096 Hela staden 93 5619 949 761 12 103 13 366 6 416 73 478 66 388 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 Ålder Stadsdelsområde 0 19 år 20 39 år 40 59 år 60 79 år 80-år Rinkeby-Kista 13 408 16 834 11 659 6 931 1 070 Spånga-Tensta 11 423 10 734 10 348 5 260 1 100 Hässelby-Vällingby 19 676 21 642 19 260 11 263 2 985 Bromma 19 461 24 029 21 193 11 697 2 975 Kungsholmen 11 198 26 740 17 696 12 242 2 653 Norrmalm 12 210 25 878 17 652 12 749 2 344 Östermalm 12 616 26 970 16 686 15 339 3 827 Södermalm 23 002 40 552 35 708 25 668 4 808 Enskede-Årsta-Vantör 22 235 34 377 25 604 13 426 3 590 Skarpnäck 10 664 15 028 12 540 6 818 1 375 Farsta 13 374 17 432 14 978 9 056 2 985 Älvsjö 8 005 7 233 8 211 4 500 1 163 Hägersten-Liljeholmen 19 055 32 167 21 782 12 363 2 688 Skärholmen 9 362 11 669 9 089 5 303 1 507 Restförda 228 945 1 113 386 24 Hela staden 205 917 312 230 243 519 153 001 35 094 34
Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2017* Utländsk bakgrund Inrikes född Födelseland grupperat Irak / Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet / Utrikes födda Nord- Libanon / Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista 29 047 12 149 1 286 5 576 13 162 1 512 12 997 8 175 Spånga-Tensta 15 924 7 007 996 3 541 7 570 840 7 014 3 810 Hässelby-Vällingby 23 792 8 625 2 308 7 227 9 586 1 635 6 049 7 247 Bromma 13 330 3 562 2 601 5 997 2 731 1 150 1 537 4 026 Kungsholmen 12 311 3 150 2 474 6 033 2 232 1 015 829 3 893 Norrmalm 12 695 3 200 2 377 6 819 2 224 823 700 3 775 Östermalm 14 143 2 736 2 448 7 645 1 692 830 681 4 413 Södermalm 20 588 5 283 4 525 10 305 3 226 1 846 1 593 6 222 Enskede-Årsta- Vantör 26 942 8 932 3 036 10 389 5 969 3 344 5 965 10 515 Skarpnäck 9 754 2 982 1 467 4 082 1 677 1 190 2 089 3 421 Farsta 14 612 4 746 1 812 4 934 3 578 1 796 3 448 5 586 Älvsjö 5 183 1 761 908 2 078 1 211 541 829 1 918 Hägersten- Liljeholmen 16 356 5 055 2 925 7 488 3 567 1 664 2 097 5 334 Skärholmen 18 702 7 238 817 5 642 8 579 1 357 4 736 6 166 Restförda 1 324 229 169 511 258 131 386 279 Hela staden 234 703 76 655 30 129 88 237 67 262 19 674 50 950 74 780 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 35
Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 7.2 7.1 Spånga-Tensta 5.7 5.9 Hässelby-Vällingby 3.0 4.2 Bromma 1.2 2.0 Kungsholmen 0.4 1.6 Norrmalm 0.4 1.7 Östermalm 0.3 1.4 Södermalm 0.8 2.1 Enskede-Årsta-Vantör 3.0 3.1 Skarpnäck 2.4 2.8 Farsta 2.7 4.0 Älvsjö 1.4 2.7 Hägersten-Liljeholmen 1.3 2.5 Skärholmen 5.1 5.7 Hela staden 2.5 3.0 36