DELRAPPORT FAS 1 AV HUVUDSTUDIE PRÄSTGÄRDET 2:1, ARBOGA

DELRAPPORT FAS 1 AV HUVUDSTUDIE PRÄSTGÄRDET 2:1, ARBOGA Mats Käll Klas Andersson Johanna Leback Kristina Sjödin Stockholm/Jönköping Uppdragsnummer 1155061000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10

5BSammanfattning Prästgärdet 2:1 ligger strax norr om Arboga centralort. Inom fastigheten har en f.d. ytbehandlingsanläggning funnits. Verksamhet bedrevs där mellan 1947-1967. Föroreningar, främst krom och bly men även klorerade alifater, har påvisats vid tidigare undersökningar inom fastigheten. SWECO VIAK har fått i uppdrag av att genomföra del av en huvudstudie för Prästgärdet 2:1. Arbetet har omfattat detaljerade fältundersökningar, utförande av fördjupad riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt kompletterande undersökningar. Den nu aktuella fastigheten har tidigare (2002-2005) inventerats av länsstyrelsen i Västmanlands län. I Länsstyrelsens inventering klassades objektet i riskklass 2. Som ett resultat av denna inventering genomfördes under 2005 en förundersökning av Golder Associates. Idag utgörs marken av en åkerholme som omges av åkermark. Vegetationen utgörs av ängsmark med enstaka buskar och träd. I området pågår ingen egentlig verksamhet idag utan marken används som lekplats för barn, byggande av kojor, för trädgårdsavfall mm. Spår av tidigare bebyggelse kan skönjas men samtliga industritidigare byggnader är rivna. Närmaste bebyggelse vid undersökningsområdet utgörs av två villaområden 150 m väster respektive 200 m söder om fastigheten. Det finns inga fastställda planer för området enligt ovan men enligt kommunen kan det i framtiden komma att bebyggas med bostäder beroende på hur inflyttningen utvecklas. Mark och grundvattenundersökningar inom området har visat på höga föroreningshalter av främst krom kring den äldre (numera rivna) verksamhetsbyggnaden. Höga halter av krom har också påträffats i grundvatten inom området. Utöver krom har höga halter av bly och koppar också påträffats i framförallt marken. I grundvattnet har trikloreten påträffats i 3 av fyra analyserade grundvattenprov. Halter av metaller och trikloreten påträffas också i den närmast liggande ytvattendraget Butbäcken. 1 (56)

Utifrån den riskbedömning som utförts inom uppdraget kan konstateras att på lång sikt föreligger hälsorisker inom området. Dessa är förknippade främst med förekomsten av krom (VI). Inga akuttoxiska halter har dock uppmätts. Markmiljörisker bedöms utifrån sammanställda referensvärden kunna föreligga med avseende på de höga halterna av bly, koppar och krom som uppmätts kring den äldre (numera rivna) verksamhetsbyggnaden. SWECO VIAKs bedömning är att en åtgärd av ytjorden inom området kring den tidigare byggnaden kommer att behövas. Kompletterande undersökningar, i form av analyser av redan uttagna jordprov krävs för att avgränsa förekomsten av krom(vi). 2 (56)

U1U UINLEDNINGU U2U UTFÖRDA U3U U4U UFÖRORENINGSSITUATIONU U5U URISKBEDÖMNINGU...26 Innehållsförteckning...5 U1.1U UPPDRAGETS SYFTE OCH OMFATTNINGU...5 U1.2U UORGANISATIONU...6 U1.2.1U UMötesformerU...7 U1.3U UREDOVISNING AV HUVUDSTUDIENU...7 U1.4U UKVALITETSSÄKRINGU...7 UNDERSÖKNINGARU...8 U2.1U UTIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGARU...8 U2.2U UDETALJERADE UNDERSÖKNINGARU...9 UOMRÅDESBESKRIVNINGU...9 U3.1U ULÄGEU...9 U3.2U UHISTORIKU...10 U3.3U UFASTIGHETSFÖRHÅLLANDENU...12 U3.4U UPLANFÖRHÅLLANDENU...12 U3.5U UMARKANVÄNDNINGU...12 U3.6U UVATTEN OCH AVLOPPU...12 U3.7U USKYDDS- OCH BEVARANDEINTRESSENU...13 U3.8U UGEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDENU...13 U3.8.1U UTopografi och naturu...13 U3.8.2U UGeologiU...14 U3.8.3U UNederbördU...14 U3.8.4U UYtvattenU...15 U3.8.5U UGrundvattenU...16...17 U4.1U UJORDU...17 U4.1.1U UBakgrundshalter i jordu...17 U4.1.2U Uppmätta halter i jordu...18 U4.2U UGRUNDVATTENU...21 U4.3U UAVGRÄNSNING AV FÖRORENINGARNAU...22 U4.3.1U Uppskattning av volym förorenade massor och föroreningsmängdu...23 U5.1U UINLEDNINGU...26 U5.1.1U USyfteU...26 U5.1.2U UHälso- och miljörisker vid förorenade områdenu...27 U5.1.3U UGenerella och platsspecifika riktvärdenu...28 U5.2U UFÖRUTSÄTTNINGARU...29 U5.2.1U UNuvarande markanvändning och omgivningaru...29 U5.2.2U UKänslighet och skyddsvärdeu...29 U5.2.3U UÖvergripande åtgärdsmålu...31 U5.3U UKONCEPTUELL MODELLU...32 U5.3.1U USkyddsobjektU...32 U5.3.2U UAktuella ämnenu...33 U5.3.3U UIdentifiering av aktuella mediau...34 U5.3.4U UExponeringU...34 U5.3.5U UExponeringsvägar för människoru...35 U5.3.6U UIllustration av konceptuell modellu...38 3 (56)

U6U UREFERENSERU U5.4U UPLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDENU...39 U5.4.1U UHälsobaserade riktvärdenu...39 U5.4.2U UAkuttoxicitet hos aktuella föroreningaru...40 U5.4.3U UMiljöeffekterU...42 U5.4.4U UFöreslagna riktvärdenu...44 UJÄMFÖRELSE MELLAN RIKTVÄRDEN OCH UPPMÄTTA HALTERU...45 U5.5U U5.5.1U URisk för människors hälsau...47 U5.5.2U URisk för markmiljönu...48 U5.5.3U URisk för ytvattenu...48 U5.5.4U URiskkartorU...48 U5.6U UBEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖRISKER I DAGSLÄGETU...51 U5.6.1U UJordU...51 U5.6.2U UGrundvatten och ytvattenu...52 U5.7U UBEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖRISKER I FRAMTIDENU...52 U5.7.1U UJordU...52 U5.7.2U UGrundvatten och ytvattenu...53 U5.8U URISKER PÅ LÅNG SIKTU...53 U5.9U USAMLAD BEDÖMNING AV RISKER OCH BEHOV AV RISKREDUKTIONU...54...55 Bilagor 1. Fältrapport Prästgärdet 2:1 2. Beräkning av platsspecifika riktvärden 3. a, b och c. Kartor med avgränsning utifrån 90-percentilen av bakgrundshalter i sedimentär jord inom tätort 4. Avgränsningskartor avseende krom utifrån hälsobaserade platsspecifika riktvärden för strövområde 5. Avgränsningskartor avseende krom utifrån hälsobaserade platsspecifika riktvärden för bostadsområde 6. Avgränsningskartor avseende bly, koppar och krom utifrån miljöbaserade jämförvärden 4 (56)

1 0BInledning Prästgärdet 2:1 ligger strax norr om Arboga centralort. Idag utgörs marken av en åkerholme. Inom fastigheten har en f.d. ytbehandlingsanläggning funnits. Verksamhet bedrevs där mellan 1947-1967. Föroreningar, främst krom och bly men även klorerade alifater, har påvisats vid tidigare undersökningar inom fastigheten (Golder, 2005). SWECO VIAK har fått i uppdrag av att genomföra del av en huvudstudie för Prästgärdet 2:1. Arbetet har delats in i två faser, fas 1 och fas 2. Fas 1 har omfattat detaljerade fältundersökningar, utförande av fördjupad riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt kompletterande undersökningar. I föreliggande rapport sammanfattas resultaten av fas 1. 1.1 6BUppdragets syfte och omfattning Uppdraget syftar till att utifrån tidigare utförda undersökningar samt genomförande av fördjupade undersökningar och utredningar, inklusive fördjupad riskbedömning, klargöra huruvida hälso-/och eller miljörisker föreligger i området inom och kring Prästgärdet 2:1 samt huruvida det finns ett behov av ytterligare kompletterande undersökningar. Uppdraget har utförts som en huvudstudie, med de i förfrågningsunderlaget preciserade avstegen, i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandlig och sanering av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2006). Fas 1 av uppdraget omfattar undersöknings- och utredningsarbete vilket innebär genomgång och analys (rekognosering, provtagningsplan), detaljerad undersökning (provtagningar och fältanalyser), riskbedömning samt bedömning av om åtgärdsbehov föreligger. Syftet med denna fas är att avgränsa föroreningar inom området samt bedöma ifall spridning av förorening sker. Därutöver skall fältundersökning och provtagning ge underlag för riskbedömningen. Syftet med riskbedömningen är att klargöra vilka risker som föroreningen innebär i dag och i framtiden och hur riskerna behöver reduceras för att undvika skador på hälsa och miljö. Utifrån 5 (56)

riskbedömningen avgörs sedan om ett åtgärdsbehov föreligger för området. Utredningen har omfattat detaljerade undersökningar med provtagning av jord och grundvatten i flera omgångar, laboratorie- och fältanalyser, sammanställning av resultaten av fältundersökningarna, karaktärisering och avgränsning av föroreningarna, bedömning av spridningsförutsättningar för föroreningar samt att identifiera och avgränsa föroreningsförekomst inom det aktuella undersökningsområdet. Riskbedömningen omfattar upprättande av en konceptuell modell, en toxicitetsbedömning och en exponeringsanalys. Riskbedömningen mynnar i en diagnos (bedömning av risker i dagsläget) och en prognos (bedömning av framtida risker) samt ett förslag till hälso- och miljöriskbaserade platsspecifika riktvärden för området. Utifrån riskbedömningen avgörs sedan i fall ett åtgärdsbehov föreligger för området. 1.2 7BOrganisation Beställare för huvudstudien har varit. Konsult för uppdraget varit SWECO VIAK AB. Projektet har drivits i samråd med Västmanlands Länsstyrelsens miljöenhet samt kommunens miljö- och byggnadskontor. I projektorganisationen har ingått personal från SWECO VIAK och SWECO VBB enligt tabell 1 nedan. Tabell 1: SWECO VIAKs projektorganisation Befattning Uppdragsledare Kvalitetsgranskare Handläggare riskbedömning Fältansvarig samt handläggare Fälttekniker Geotekniker Mätingenjör Kartansvarig Namn Mats Käll Klas Andersson Johanna Leback Kristina Sjödin Mattias Hellgren Rolf Wendelmark Per Thernström Niklas Ekberg Laboratorieanalyserna har utförts av ALcontrol AB. 6 (56)

För beställaren och Länsstyrelsen har ingått personal enligt tabell 2 nedan. Tabell 2: Beställarens samt Länsstyrelsens organisationer i projektet. Befattning Beställare Beställarombud Kontaktperson Kontaktperson miljökontoret Länsstyrelsen Kontaktperson Namn Anders Jägbring Anders Jägbring Daniel Granström Camilla Lindholm/Torbjörn Johansson 1.2.1 32BMötesformer Under projektets gång har projektmöten hållits vid två tillfällen i Arboga med deltagande av representanter för beställaren, konsulten, Länsstyrelsen samt Arboga miljö- och byggnadskontor. Däremellan har telefonmöten hållits, främst med syfte att stämma av program för kompletterande undersökningar och SWECOs bemanning. 1.3 8BRedovisning av Huvudstudien Huvudstudiens fas 1 redovisas i denna rapport med bilagor. Primärresultat från fältundersökningarna och laboratorieanalyserna har sammanställts i särskild fältrapport (SWECO VIAK, 2007) vilken finns sammanställd i bilaga 1. 1.4 9BKvalitetssäkring SWECO VIAK AB använder sig av SWECO-koncernens verksamhetssystem för styrning av kvalitet, miljö och arbetsmiljö; sweco@work. Systemet är sedan 1997 certifierat enligt SS-EN-ISO 14001 och SS-EN ISO 9001. Verksamhetssystemet sweco@work är tillgängligt för alla SWECO-medarbetare via intranätet, och styr med hjälp av mallar och checklistor uppdragens genomförande avseende miljö, kvalitet och arbetsmiljö. 7 (56)

I samband med uppdragets genomförande har en projektspecifik kvalitetsplan upprättats, vilken även omfattat en provtagningsplan och en hälso- och säkerhetsplan för fältarbetena. Provtagningsplanen har tagits fram i samråd med beställaren,. I kvalitetsplanen redovisas kvalitetsstyrningen i uppdraget med avseende på kvalitetskritiska moment. För uppdraget har Naturvårdsverkets vägledningar för miljötekniska markundersökningar (Naturvårdsverket 1994a och 1994b) samt, i tillämpliga delar, Svenska Geotekniska föreningens rapport (1:2004) med avseende på råd om provtagning i fält, redovisning av data etc. använts. Vidare har Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling (Naturvårdsverket 2006) använts i uppdraget vid undersöknings och riskbedömningsarbetet. Fältarbeten har utförts av personal med erfarenhet från miljötekniska markundersökningar. Laboratorieanalyser har utförts av ett laboratorieföretag som är ackrediterat för de aktuella analyserna. 2 Utförda undersökningar 2.1 10BTidigare utförda undersökningar Den nu aktuella fastigheten har tidigare (2002-2005) inventerats av länsstyrelsen i Västmanlands län. I Länsstyrelsens inventering klassades objektet i riskklass 2.. Som ett resultat av denna inventering genomfördes under 2005 en förundersökning av Golder Associates. Golders undersökning visar på förorening i mark och grundvatten vilka främst utgjordes av krom och bly. Kromet härstammar troligen från tidigare verksamhet i form av bland annat hårdförkromning. Golders bedömer i sin rapport att inga akuta hälsorisker föreligger utifrån att föroreningen ligger en bit under markytan. Golder konstaterar vidare att exponeringen och risken kan komma att öka vid eventuell framtida exploatering av området. 8 (56)

2.2 1BDetaljerade undersökningar SWECO VIAk har inom ramen för föreliggade uppdrag genomfört fördjupade undersökningar inom Prästgärdet 2:1. Syftet med dessa har varit att erhålla detaljerat underlag för avgränsning av föroreningar i plan och profil samt underlag för bedömning av föroreningshalter och volym förorenade massor. Syftet med undersökningarna har också varit att erhålla underlag för att kunna beskriva hur föroreningar sprids från marken till omgivningen. Genomförda detaljerade undersökningar är sammanställda i den fältrapport som upprättats och som utgör bilaga 1. 3 1BOmrådesbeskrivning 3.1 12BLäge Fastigheten Prästgärdet 2:1 är lokaliserad strax norr om Arboga centralort, se figur 1 och 2. Norr om området går Fellingsbrovägen (väg 249). Den del av fastigheten där verksamheten bedrevs är en åkerholme omgiven av åkermark. Närmaste bebyggelse utgörs av två villaområden 150 meter väster respektive 200 meter söder om fastigheten. Den totala arean hos det berörda området på fastigheten motsvarar 7000 m 2 enligt uppgift i Västmanlands läns MIFO Fas1 för området. Samtliga byggnader som ingått i ytbehandlingsindustrin är rivna, endast spår av tidigare konstruktioner kan urskiljas i fält. 9 (56)

Figur 1 och Figur 2: Undersökningsområdets lokalisering norr om Arboga centralort. Markeringen i figur 1 (till vänster) är uppförstorat i figur 2 (till höger). På figur 2 är det aktuella området inom Prästgärdet 2:1 markerat. Källa: HUhttp://www.u.lst.se/u/GIS_Kartor/UH, Länskartor 3.2 13BHistorik Inom fastigheten Prästgärdet 2:1 har en f.d. ytbehandlingsanläggning funnits. Verksamheten bedrevs av Tekniska Hårdkrom AB mellan 1947-1967. Idag äger fastigheten och det bedrivs ingen verksamhet på platsen. Byggnaderna på fastigheten (se figur 3) är rivna och marken används idag främst som lekplats för barn, byggande av kojor, för kompostering av trädgårdsavfall mm. Tekniska Hårdkrom ABs produktion bestod troligen främst av hårdförkromning av diverse detaljer till Volvo och Bofors. I 10 (56)

processerna hanterades främst kromsyra och svavelsyra. Man använde även lut och blyanoder i processen (pers komm. Rolf Mattson, son till fd verksamhetsutövare). Enligt uppgift pågick förkromningen, med tillhörande processteg, i huvudbyggnadens södra del på en yta som täcker ca 18 gånger 8 meter. Det finns inga uppgifter gällande hantering av processvätskor eller kemikalieavfall. Läge för den fd huvudbyggnaden. Verksamheten bedrevs i den södra delen av byggnaden. Figur 3: Översiktsbild över läget för den fd huvudbyggnaden Fastigheten inventerades av länsstyrelsen i Västmanlands län under 2002-2003 och under 2005 genomfördes en förundersökning av Golder Associates. Vid förundersökningen kunde krom och bly konstateras inom fastigheten. Undersökningen har vidare visat att de gamla husgrunder och fyllning som lämnats på platsen täckts över med ett tunt lager av organisk jord. Den ytliga jorden har inte visat sig vara förorenad. Krom (VI) och bly i jord under det övre jordlagret samt i mark- och grundvatten bedöms vara den dominerande potentiella miljörisken på platsen och för omgivningen. Även klorerade alifater har påträffats. Det kan inte uteslutas att föroreningarna kan förekomma i jordbruksmarken. De dominerande potentiella miljö- och hälsoriskerna bedöms vara jord under det övre jordlagret och grundvatten där krom (VI) och bly förekommer. 11 (56)

En dräneringsbrunn, som troligtvis är kopplad till ett täckdike, är lokaliserad strax söder om huvudbyggnaden. Golder observerade synliga metallrester i ledningssediment vilket tyder på att ledningen troligtvis använts för avledning av processvatten. 3.3 14BFastighetsförhållanden Fastigheten ägs av, men är utarrenderad till företaget Täckdikningstjänst Johansson och söner AB. 3.4 15BPlanförhållanden Det finns ingen detaljplan för området. Enligt kommunens översiktsplan från 1990 är det framtida markanspråket för området småhus. Översiktsplanen från 1990 är för närvarande under revidering varför detta kan komma att ändras. 3.5 16BMarkanvändning Nuvarande: Prästgärdet 2:1 ligger strax norr om Arboga centralort. Idag utgörs marken av en åkerholme som omges av åkermark. Vegetationen utgörs av ängsmark med enstaka buskar och träd. Markytan sluttar radiellt mot öster. I området pågår ingen egentlig verksamhet idag utan marken används som lekplats för barn, byggande av kojor, för trädgårdsavfall mm. Spår av tidigare bebyggelse kan skönjas men samtliga industritidigare byggnader är rivna. Närmaste bebyggelse vid undersökningsområdet utgörs av två villaområden 150 m väster respektive 200 m söder om fastigheten. Det finns inga fastställda planer för området enligt ovan men enligt kommunen kan det i framtiden komma att bebyggas med bostäder beroende på hur inflyttningen utvecklas. 3.6 17BVatten och avlopp Den befintliga informationen om avloppsförhållanden på fastigheten återfinns i Golders förstudie. En dräneringsbrunn är lokaliserad strax söder om huvudbyggnaden. Brunnen är kopplad till ett täckdike som troligen har sitt flöde söderut mot Arbogaån. Ledningen, som ligger på 0,6-0,8 meters djup, har troligtvis använts för avledning av processvatten, då tydliga rester av metall noterats i ledningssedimentet. 12 (56)

Karta över täckdikena finns i fältrapporten (bilaga 1) i dess bilaga A. En anställd på, som växt upp granne med Tekniska Hårdkrom AB på fastigheten, minns tydligt att avloppsvatten från anläggningen släpptes ut i det dike som är beläget norr om fabriken och sträcker sig över hela åkern. På vintrarna blev snön som låg i anslutning till diket gulfärgat. (pers., komm. Bärtzner, 2007) En vattenbrunn är belägen ute på åkern. Eftersom ingen verksamhet pågår på området i dag och samtliga byggnader är rivna används inte något vatten inom fastigheten i dag. 3.7 18BSkydds- och bevarandeintressen Enligt länsstyrelsen Västmanlands län (länskartor) är området för huvudstudien inte skyddat område med avseende på naturreservat, eller växt- och djurskyddsområde. Området har inte heller riksintressen som naturvårdsområde eller Natura 2000-område. Den föroreningsexponerade miljön inom området för undersökningarna, bedöms ha ett måttligt skyddsvärde då området har, vad som betecknas som vanliga ekosystem inom jordbruksområden (Naturvårdsverket, 1999a). Inga kända inventeringar av flora och fauna finns från Prästgärdet 2:1 (pers. komm. Granström, 2007). En ytterligare bedömning av områdets känslighet och skyddsvärde finns i kapitel X5.2.2X. 3.8 19BGeologiska och hydrogeologiska förhållanden 3.8.1 3BTopografi och natur Det undersökta området utgörs av en gräs- och trädbevuxen holme omgiven av åkermark. Markytan sluttar radiellt ut från holmen med ca 2 % lutning. Den västra delen av holmen används som upplagsplats för trädgårdsavfall. Den östra delen av holmen, där den fd huvudbyggnaden var belägen är bevuxen med enstaka träd och buskar. 13 (56)

3.8.2 34BGeologi Den naturliga jordarten vid den undersökta fastigheten utgörs av morän och postglacial lera. Strax väster om undersökningsområdet förekommer berg i dagen. Jorddjupet varierar mellan 1 meter i de västra delarna och 3 meter i den nordöstra delen av fastigheten. Söder om huvudbyggnaden är jorddjupet ca 1 meter och direkt norr om huvudbyggnaden är jorddjupet cirka 2 meter. Leran överlagras av ett lager fyllnadsjord/mull om ca 0,5 meter. Leran underlagras av ett tunt lager morän. Omgivande åkermark består av torrskorpelera och lera, underlagrat av morän. Lerans mäktighet ökar ut från åkerholmen och nordost om fastigheten vid GV 6 uppgår lerans mäktighet till 10 meter. I fältrapportens bilaga C finns anteckningar om jordarter mm vid respektive provtagningspunkt redovisat. Enligt SGUs grundvattenkarta är uttagsmöjligheterna kring Arboga 600-200 l/h. (HUwww.sgu.se/sgu/sv/service/karttjanst_start.htm#grundvattenUH). 3.8.3 35BNederbörd Uppgifter om nederbörd och temperatur i området avser för Örebro väderstation, vilken är den till Arboga närmast belägna SMHIstationen. Årsmedelnederbörden för Örebro väderstation för perioden 1961-1990 var 567 mm. Medeltemperaturen för samma period och väderstation var 5,6 C (Väder och Vatten, 2006). Årsmedelnederbörd för Örebro väderstation under 2006 var 747 mm och årsmedeltemperatur för 2006 var 7,3 C. Högsta respektive lägsta temperatur uppmättes till 30,6 C (27/7-2006) respektive -23,6 C (10/3-2006) (Väder och Vatten, 2006). 14 (56)

Avdunstningen (E) har sedan uppskattats genom beräkning med Tamms formel, ekvation1 nedan (Knutsson och Morfeldt, 1973): E=221,5+29*T (ekv. 1) Där 221,5 samt 29 är empiriska konstanter och T=årsmedeltemperaturen 221,5+29*5,6=383,9 Avdunstningen uppskattades därigenom motsvara ca 384 mm/år. Den effektiva nederbörden, d.v.s. samlad yt- och grundvattenavrinning, uppskattas därmed uppgå till ca 183 mm/år. 3.8.4 36BYtvatten En närrecipient vid fastigheten i form av ett täckdike finns (se bilaga A i fältrapporten). Täckdiket mynnar i Butbäcken, ca 500 meter öster om fastigheten som i sin tur har sitt flöde till Arbogaån. Butbäcken lades om till en mer sydlig sträckning norr om Fellingsbrovägen år 1987. Arbogaån är belägen ca 1 km söder om fastigheten. Huvudavrinningsområde är Norrström 61 enligt SMHIs Vattendragsregister. (HUhttp://www.smhi.se/sgn0102/n0204/vdragreg.pdfUH) I figur 4 nedan redovisas Butbäckens sträckning och utflöde till Arbogån. 15 (56)

Prästgärdet Butbäcken idag, omläggningen skedde 1987 Arbogaån Figur 4: Butbäckens sträckning i området. Prästgärdet finns markerat i övre vänstra hörnet på kartan, Enligt arrendatorn av åkermarken finns ett gammalt dräneringssystem bestående av dräneringsrör i tegel som täcker hela den omgivande åkern. 3.8.5 37BGrundvatten Vid tidigare mätningar av grundvatten inom området har de instabila grundvattennivåerna försvårat bestämning av grundvattnets riktning. Trolig riktning på grundvattenflödet är dock att det följer marktopografin, dvs österut för att sedan vika av mot Arbogaån. Vid tidigare grundvattenprovtagningar, gjorda av Golder Associates 2005, påträffades ringa mängder grundvatten. Det vatten som provtogs bedömdes sannolikt utgöra ett markvatten. 10 grundvattenrör sattes inom ramen för detta uppdrag. Uppmätta höjder på grundvattenytan varierar mellan 12,5 och 9 meter. Grundvattenflödets riktning följer troligtvis topografin. Eventuellt avviker flödet så småningom norrut. Enligt SGUs brunnsarkiv (www.sgu.se) ligger det brunnar i närområdet. De närmsta brunnarna (3 st) ligger ca 500 m öster om den förorenade fastigheten, på Stationsgatan och Turedalsgatan. 16 (56)

4 2BFöroreningssituation Utifrån resultatet av de fördjupade undersökningarna görs en sammanställning av föroreningssituationen i jord och grundvatten inom, och i anslutning till området. 4.1 20BJord 4.1.1 38Bakgrundshalter i jord De referensprover (PG0726-0730) som uttogs vid undersökningen syftade till att ge underlag för bakgrundshalter i jord på området. Kromhalterna kan dock betraktas som förhöjda vid en jämförelse med Naturvårdsverkets rapport 4640 Bakgrundshalter i mark, varför uppmätta halter inte anses representera bakgrundshalter. Det tyder på att hela området som omger undersökningsobjektet är påverkat av föroreningar eftersom punkterna ligger nedströms det förorenade området. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig varför den mesta vindspridningen även bör ha skett mot nordost. De lägsta halterna på området har uppmätts i PG 0725 som ligger på väster om det fd verksamhetsområdet, på den högsta punkten i undersökningsområdet. De uppmätta halterna i PG0725 representerar troligtvis bättre bakgrundshalterna eftersom punkten dels ligger uppströms den fd huvudbyggnaden, dels på läsidan om den förhärskande vindriktningen. I tabell 3 nedan redovisas uppmätta halter av de dominerande föroreningarna tillsammans med bakgrundshalter för sedimentjordar ur rapport 4640 (Naturvårdsverket, 1997). Tabell 3: Uppmätta halter i referensprover, redovisade tillsammans med bakgrundshalter i sedimentjordar i tätort (ur NV-rapport 4640) Ämne PG0726-0730 PG 0725 Bakgrundshalter i mark NV- rapport 4640 tabell 11 Medel Median Max Min 0-0,5 m 90:e percentilen Bly, Pb 26,2 26,5 31 17 4 60 Koppar, Cu 31,5 30 49 13 3,9 36 Krom tot, Cr 55,7 56,5 77 21 6,1 35 17 (56)

4.1.2 39BUppmätta halter i jord Golder påträffade i sin förstudie kraftigt förhöjda halter av bly koppar och krom i flera punkter och förhöjda halter av zink och kvicksilver. I en punkt påträffades även en oljeförorening. Cyanid uppmättes i låg halt i ett prov. I tabell 4 nedan presenteras en statistisk sammanställning över uppmätta halter vid den kompletterande undersökningen. Den dominerande föroreningen är krom, men även förhöjda halter bly, koppar och zink har uppmätts. Cyanid uppmättes inte i något prov över detektionsgränsen. Tabell 4: Sammanställning av uppmätta medel-, median, max- och minhalter för påträffade ämnen. Ämne Antal analyser Medelhalt Medianhalt Maxhalt Minhalt Arsenik, As 116 7,7 7,4 22 0,9 Bly, Pb 116 103 27 2000 2,6 Kadmium, Cd 116 0,2 0,13 1,5 0,073 Kobolt, Co 116 13,7 14,5 27 1,7 Koppar, Cu 116 38,3 30 210 3 Krom tot, Cr 116 1022 67,5 41000 3,8 Krom sexvärd, Cr6+ 30 51,2 4,6 530 0,35 Nickel, Ni 116 23,8 24 54 1,5 Vanadin, V 116 51,5 54,5 98 6,5 Zink, Zn 116 98,4 100 540 8,7 Cyanid fri, CN 4 <det. <det. <det. <det. Cyanid tot, CN 20 <det. <det. <det. <det. I tabell 5 nedan finns en sammanställning över uppmätta halter Bly, koppar och krom i det ytliga (0-1m) respektive djupa (>1m) jordlagret. Tabellen illustrerar att föroreningshalterna minskar med djupet. 18 (56)

Tabell 5: Uppmätta halter i det ytiga respektive djupa jordlagret Ytliga prover 0-1 m Ämne Antal Medel Median Max Min Bly, Pb 62 140,2 30,5 2000 2,8 Koppar, Cu 62 47,1 42 210 3,9 Krom tot, Cr 62 1675,1 76,5 41000 4,6 Krom sexvärd, Cr6+ 14 76,5 10,4 530 1,4 Djupa prover >1 m Ämne Antal Medel Median Max Min Bly, Pb 54 60,3 26 1400 2,6 Koppar, Cu 54 28,2 28 97 3 Krom tot, Cr 54 272,2 58 1900 3,8 Krom sexvärd, Cr6+ 13 24,0 4,6 87 0,44 I tabell 6 nedan har en separat sammanställning gjorts för bly och kromhalterna från provpunkterna kring byggnaden respektive övriga provpunkter inom området. Aktuella provpunkter är markerade i figuren nedan. Även här har en uppdelning gjorts mellan ytliga (0-1 m) och djupa (1-2 m) skikt. Tabell 6: Uppmätta halter i det ytiga respektive djupa jordlagret för bly och krom där de högsta halterna kring byggnaden separerats från övriga halter Ytliga prover(0-1m) Ämne Antal Medel Median Max Min Bly, Pb (kring byggnaden) 31 296 70 2000 15 Krom tot, Cr (kring byggnaden) 31 3418 500 41000 33 Krom sexvärd, Cr6+ (kring byggnaden) 17 63 2,8 530 0,35 Bly, Pb (övriga provpunkter) 37 31 27 100 2,8 Krom tot, Cr (övriga provpunkter) 37 54 54 190 4,6 Krom sexvärd, Cr6+ (övriga provpunkter) 0 - - - - Djupa prover(1-2m) Ämne Antal Medel Median Max Min Bly, Pb (kring byggnaden) 21 38 24 390 3,6 Krom tot, Cr(kring byggnaden) 21 446 390 1400 10 Krom sexvärd, Cr6+ (kring byggnaden) 10 31 20,35 87 0,44 Bly, Pb (övriga provpunkter) 27 30 26 300 2,6 Krom tot, Cr (övriga provpunkter) 27 46 54 130 3,8 Krom sexvärd, Cr6+ (övriga provpunkter) 0 - - - - 19 (56)

En jämförelse mellan uppmätta halter totalkrom och krom (VI) redovisas i diagram 1 nedan. Som synes i diagrammet nedan finns inget linjärt samband mellan halter totalkrom och krom (VI) i respektive prov. Krom 6-halt, beroende av krom totalhalt 600 500 krom 6+ (mg/kg TS) 400 300 200 100 0 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 krom tot (mg/kg TS) Diagram 1: Plottning av halten totalkrom mot halten krom (VI) för respektive analyserat prov. I diagram 2 nedan redovisas variationen av krom (VI)-halten jämfört med ph. Diagrammet visar på höga krom (VI) halter förknippade med lågt ph. I de punkter där hög halt krom (VI) också krom total- halten mycket förhöjd, vilket också är en bidragande orsak till de höga krom (VI) halterna. 20 (56)

krom 6-halt beroende av ph 600 500 400 Krom 6+(mg/kg TS) 300 200 100 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ph Diagram 2: Plottning av krom (VI)-halten som funktion av ph-halten 4.2 21BGrundvatten Vid provtagningen i provgropar sipprade markvatten fram i några av provgroparna norr om den fd huvudbyggnaden. Markvattnet var starkt gulfärgat vilket stöder den iakttagelse om gult vatten som nämnts i avsnittet om områdets historik. Ett grundvattenrör installerades i en av dessa provgropar och efterföljande laboratorieanalys visade på mycket höga halter krom i vattnet. Mycket höga halter totalkrom uppmättes även i ett närliggande grundvattenrör (GV1) där även mycket höga halter krom (VI) uppmättes. I GV 10 uppmättes även en något förhöjd halt zink. Jämfört med rapport 4918 indelning av tillstånd för förorenat grundvatten. Övriga uppmätta metallhalter ligger i kategorin mindre allvarlig påverkansgrad. I två prover analyserades och uppmättes trikloreten, i halter i nivå eller under riktvärdet för dricksvatten. Ytvattenprover från täckdikesbrunnen och från Butbäcken visar på påverkansgraden mindre allvarlig för metaller. Även här finns 21 (56)

uppmätta halter trikloreten och även triklormetan i halter under riktvärdet för dricksvatten. Inga vattenprover visade på förekomst av cyanid. 4.3 2BAvgränsning av föroreningarna Provtagningarna har syftat till att dels avgränsa föroreningarna utifrån bakgrundhalter och dels utifrån beräknade riktvärden för hälsa och miljö. I bilaga 3 finns en illustration där uppmätta halter inom området jämförts med 90-percentilen av motsvarande metaller i sedimentära jordarter i tätort enligt Naturvårdsverkets rapport 4640 (Naturvårdsverket, 1997). Medelvärdet av referensproven för bly och koppar låg inom Prästgärdet under 90-percentil enligt Naturvårdsverkets rapport (se kapitel 4.1.1). För bly kunde ingen avgränsning göras då lokala bakgrundhalter användes, dock kunde en avgränsning göras vid en jämförelse med 90-percentilen. För koppar och krom kunde motsvarande avgränsning utifrån 90- percentilen inte ske då huvuddelen av de provtagna punkterna uppvisade halter som låg över 90-percentilen. En avgränsning har även gjorts utifrån generella riktvärden. Nedan följer en sammanställning av dessa avgränsningar utifrån respektive metall. Bly uppvisar halter över MKM i ett flertal punkter i anslutning till den södra och nordvästra delen av huvudbyggnaden. Föroreningen är koncentrerad till största delen till det ytliga jordlagret och är avgränsad i plan och i huvudsak även i djup. Koppar uppvisar halter över riktvärdet för MKM i två punkter i anslutning till huvudbyggnaden i ytliga prover. Övriga punkter uppvisar halter under riktvärdet för KM. Krom återfinns i förhöjda halter främst i anslutning till den fd huvudbyggnaden, där i princip samtliga prover uppvisar halter över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning. De högsta halterna har uppmätts i punkt 0706 där det även observerades ett gulfärgat jordlager, troligtvis färgat av krom. Krom (VI) halterna ligger över riktvärdet för KM i norra delen av den fd huvudbyggnaden, och under riktvärdet för KM i övriga punkter. Kromhalterna uppvisar en avtagande trend med ökat djup. Krom-totalföroreningen är avgränsad i djup, då man i punkter med förhöjda halter även påträffat berg på 2 meters djup eller mindre. Föroreningen är även avgränsad i plan. Krom (VI) föroreningen är inte avgränsad i plan norr om huvudbyggnaden då inga krom (VI) analyser utförts norr om denna. 22 (56)

4.3.140B Uppskattning av volym förorenade massor och föroreningsmängd Volymsbestämning av förorenade massor och mängd förorening har utförts utifrån de i undersökningarna konstaterade föroreningshalterna, respektive tolkning av utbredning och avgränsning av föroreningarna enligt ovan. Som stöd för beräkning av markareor och jordvolymer används ett GISprogram och för beräkning av föroreningsvolymer används Microsoft Excel. Osäkerheten i beräkningarna styrs av antalet analyser, d.v.s. ju fler analyser desto mindre osäkra beräkningar. Volymerna är beräknade utifrån handläggarnas bedömning av föroreningsnivåer mellan provpunkterna. Volymen förorenade massor, liksom mängden förorening har uppskattats utifrån uppmätta föroreningshalter och uppskattning av föroreningens utbredning. Uppskattning av mängden förorenade massor har gjorts utifrån area och bedömt föroreningsdjup för området. För krom totalhalt och krom (VI) har volymsberäkningar gjorts för den mest förorenade ytan kring byggnaderna respektive för den övriga delen av området. Området är markerat i figur 4 nedan. För bly och koppar har volymen förorenade massor beräknats för hela området. För samtliga parametrar har volymberäkningar även gjorts dels för ytliga jordar från 0-1m, dels för djupa jordar från 1-2m. Arean av området har beräknats med ARCGis och uppskattas uppgå till ca 850 m 2 för det mest förorenade området och 41000 m 2 för övriga området. Uppskattning av mängden förorening bygger på de medelföroreningshalter som presenterades i tabell 6 och 7. 23 (56)

Figur 5: Provtagningspunkter som uppvisat de högsta föroreningshalterna och som volymberäknats Mängden förorening har uppskattats utifrån ekvation 2 nedan: m = A* d * ρ * c (ekv. 2) i i torr i där m A = områ det s area d ρ c i i i torr = mängd förorening i 2 [ m ] = jordlagrets mäktighet = jordens torrdensitet jordlagret [ m] 3 [ kg / m ] = halt förorening i jordlagret [ kg] [ kg / kg TS] Jordens torrdensitet har ansatts till 1500 kg/m 3 (Naturvårdsverket, 1996b). Det undersökta områdets totala area har uppskattats till 41 000 m 2. 24 (56)

Resultatet av mängduppskattningarna presenteras i tabell 6 nedan. Ur tabellen kan utläsas att mängden förorenade massor inom Prästgärdet 2:1 motsvarar en mycket stor mängd förorenade massor för både bly, krom och koppar, enligt Naturvårdsverkets definition av aktuella föroreningars farlighet ( låg/måttlig/ hög ) med avseende på) respektive mängd förorening (Naturvårdsverket, 1999a). Volymen förorenade massor bedöms som stor enligt Naturvårdsverkets definition ur samma rapport. Tabell 7: Uppskattning av volym förorenade massor samt mängd förorening Ämne Yta(m2) Djup Volym m3 Krom tot, Cr (kring byggnaden) Medelhalt mg/kg TS Summa kg förorening 850 0-1 850 3418 4358 850 1-2 850 446 569 Krom sexvärd, Cr6+ (kring byggnaden) 850 0-1 850 63 80 850 1-2 850 31 40 Krom tot, Cr(övriga provpunkter) 40150 0-1 40150 54 3252 40150 1-2 40150 54 3252 Bly Koppar 41000 0-1 41000 152 9348 41000 1-2 41000 34 2091 41000 0-1 41000 46 2829 41000 1-2 41000 26 1599 En osäkerhet i volym- och mängdberäkningen av förorenade massor kvarstår främst utifrån att föroreningsutbredningen inte helt har kunnat avgränsas i plan. 25 (56)

5 3BRiskbedömning 5.1 23BInledning Hälso- och miljöriskbedömningen avser att belysa vilka risker som föreligger vid den aktuella föroreningssituationen och vid den aktuella markanvändningen samt vid planerade framtida markanvändning. Inom ramen för riskbedömningen görs också en bedömning av om ett åtgärdsbehov föreligger för att reducera riskerna för människor och miljö. Till grund för hälso- och miljöriskbedömningen inklusive beräkningar av platsspecifika riktvärden ligger de övergripande åtgärdsmål som omfattar visioner för den framtida markanvändningen. Området utgör idag ett strövområde men skulle också kunna bli aktuellt för bostadsbebyggelse varför riskbedömningen omfattar båda markanvändningarna var för sig. Riskbedömningen omfattar såväl en diagnos (bedömning av riskerna i dagsläget d.v.s. nollalternativ) som en prognos (riskerna i framtiden om föroreningarna inte åtgärdas). Inledningsvis redovisas en konceptuell exponeringsmodell som ger en kvalitativ beskrivning av exponeringssituationen i dagsläget, vid planerad markanvändning samt på lång sikt. Därefter redovisas en exponeringsanalys med kvantitativa data rörande exponeringen. Använd beräkningsmetodik, toxiska data för påvisade föroreningarna samt dalar av beräkningsresultaten redovisas i bilaga 2. Riskbedömningen omfattar inte personal som kan komma att arbeta med en eventuell sanering av området. För dessa bör en särskild hälso- och arbetsmiljöplan tas fram för att säkerställa deras hälsa under en eventuell sanering. 5.1.1 41BSyfte Den fördjupad riskbedömning för det aktuella undersökningsområdet vid Prästgärdet 2:1 syftar till att: - Bedöma och klarlägga huruvida föroreningar inom området utgör risker för människors hälsa och för miljön idag och i framtiden - Utreda om behov av riskreduktion föreligger samt, om så är fallet, vad som krävs för att minska riskerna till en sådan långsiktigt hållbar nivå, att området inte längre utgör någon 26 (56)

risk för människa och miljö vid den avsedda markanvändningen, utgående från de preliminära, övergripande åtgärdsmålen. - Fastställa huruvida behov av eventuella kompletterande undersökningar föreligger. - Beräkna platsspecifika riktvärden för det specifika området (avseende mark) 5.1.2 42BHälso- och miljörisker vid förorenade områden Risken för att det ska uppstå hälso- och/eller miljöskador kring ett förorenat område är beroende av: De på platsen förekommande föroreningarnas HfarlighetH (farligheten bestäms av ämnenas toxiska egenskaper) och fhöroreningsnivåernah, d.v.s. de uppmätta föroreningshalterna och mängderna Områdets HspridningsförutsättningarH (t.ex. jordlagrens egenskaper och grundvattnets rörelser) områdets HkänslighetH (d.v.s. sannolikheten att människor ska exponeras för föroreningarna) och skyddsvärde (d.v.s. förekomsten av värdefull miljö i omgivningarna). Risken för miljöskador vägs mot en bedömning av hur skyddsvärd den aktuella miljön är I riskbedömningen beaktas således föroreningarnas toxiska egenskaper. Vidare beaktas föroreningarnas mängder, utbredning, halter och tillgänglighet för spridning. Hänsyn tas även till föroreningarnas beständighet respektive förändring av källan/källorna. Till grund för riskbedömningen ligger resultaten av utförda undersökningar. I riskbedömningen definieras vilka skyddsvärda objekt som finns inom området och i omgivningen samt vilken känslighet dessa har. Till exempel tas hänsyn till hur människor riskerar att exponeras för den förorenade jorden. Detta kan till exempel ske genom direktkontakt med förorenad jord, inandning av ångor eller intag av fisk från ett närliggande vattendrag. I riskbedömningen tas även hänsyn till organismerna i marken på området och till ekosystemen i närliggande ytvatten. 27 (56)

För att en förorening ska utgöra en risk måste ett antal förutsättningar definitionsmässigt vara uppfyllda. Dels måste det finnas ett skyddsvärt objekt (t.ex. människor) och dels ett potentiellt farligt ämne (ett ämne med en inneboende farlighet för skyddsobjektet) i en sådan mängd att skada kan åsamkas skyddsobjektet. Vidare måste det finnas en möjlighet för skyddsobjektet att komma i kontakt med det farliga ämnet. Saknas någon av dessa förutsättningar så föreligger ingen signifikant risk. Risken blir t ex mycket liten för ett ämne med låg farlighet, även om skyddsobjektet kan komma i kontakt med ämnet. På samma sätt blir risken liten om det inte föreligger någon risk att komma i kontakt med ämnet, även om ämnet har hög farlighet. 5.1.3 43BGenerella och platsspecifika riktvärden Till stöd för bedömning av föroreningshalter i jord och grundvatten har Naturvårdsverket arbetat fram generella riktvärden för ett flertal ämnen (NV-rapport 4638, 4639, 4889). Dessa generella riktvärden är utarbetade för olika typer av markanvändning där de huvudsakliga typerna är känslig markanvändning (KM), t. ex. bostadsområden, samt mindre känslig markanvändning (MKM), t. ex. kontors- och industriområden. De generella riktvärdena är tänkta att gälla för typiska markområden i Sverige. De generella riktvärdena är framtagna med beaktande av ett antal exponeringsvägar för både människor och miljö. Människor skyddas på individnivå och markmiljön skyddas genom att säkerställa de markfunktioner som krävs för den tänkta markanvändningen. I ytvatten som riskerar att påverkas på grund av spridning från det förorenade området skyddas allt akvatiskt liv. Hur beräkningarna gjorts för de generella riktvärdena, samt de antaganden som dessa baseras på, finns redovisade i detalj i Naturvårdsverkets rapporter 4639 respektive 4889. När de generella riktvärdena inte bedöms vara tillämpliga kan en fördjupad riskbedömning utföras och platsspecifika riktvärden beräknas. I denna tas hänsyn till det aktuella områdets specifika förutsättningar, inklusive den typ av markanvändning som är relevant. De platsspecifika riktvärdena bygger vanligtvis på samma beräkningsmodell och toxikologiska data som de generella riktvärdena. 28 (56)

Inför efterbehandlingsåtgärder utförs vanligtvis fördjupade riskbedömningar baserade på platsspecifika riktvärden, eftersom det då finns ett behov att värdera riskreduktionen (nyttan) i förhållande till kostnaden för olika åtgärdsalternativ. Generella riktvärden är vid dessa tillfällen alltför begränsade hjälpmedel. Den nedan redovisade riskbedömningen för föroreningarna vid fastigheten Prästgärdet 2:1 baseras på platsspecifika riktvärden som framtagits inom ramen för detta uppdrag. 5.2 24BFörutsättningar 5.2.1 4BNuvarande markanvändning och omgivningar I dagsläget bedrivs ingen verksamhet inom fastigheten Prästgärdet 2:1 som är belägen i anslutning till odlingsmark. Fastigheten nyttjas av allmänheten, och är öppen för tillträde. Den nuvarande markanvändningen beskrivs ytterligare i kapitel X3.5X. Närmsta bebyggelse från undersökningsområdet utgörs av två villaområden 150 m väster respektive 200 m söder om den undersökta fastigheten. 5.2.2 45BKänslighet och skyddsvärde Då människor, såväl vuxna som barn, i dagsläget och vid den planerade markanvändningen fritt kan vistas inom fastigheten och direktexponeras för föroreningar bedöms känsligheten som mycket hög. Grundvattnets känslighet och skyddsvärde är beroende av flödet till Butbäcken och Arbogaån samt ev uttag av grundvatten som dricksvatten i närområdet. Inget grundvattenuttag sker inom området. Butbäcken ligger i anslutning till det förorenade området och tar troligen emot en del av det grundvatten som infiltrerat de förorenade massorna. Butbäcken har en tvärsnittsarea om ca 0,3 m 2 och ett knappt synligt flöde. Inget fiske bedöms ske i bäcken. Lekande barn från närområdet kan dock lätt komma åt vattnet och utifrån detta är känsligheten hög. Arbogaåns flöde vid Arboga är stort, ca 30 m 3 /s som årsmedelvärde strax uppströms Arboga vid Jäders kraftstation (pers., komm. Andersson, 2007). Detta gör att eventuellt förorenat grundvatten 29 (56)

snabbt späds i ån. Arbogaån är dock redan belastad med bl a metaller. använder Hjälmaren som vattentäkt och Arbogaån som recipient för renat avloppsvatten. Arbogaåns känslighet är hög främst utifrån att fiske sker i ån. Ån mynnar även i Mälaren som används som dricksvattentäkt. Brunnar finns enligt SGUs brunnsarkiv i närområdet (HUwww.sgu.seUH). Huruvida uttag av vatten sker i dessa brunnar är okänt. Används brunnarna blir känsligheten hög. har kommunalt vatten varför det är troligt att brunnarna i närområdet ej används och grundvattnets känslighet blir utifrån detta måttlig. Eventuellt kan skydd av grundvatten komma att påverkas i och med ett införande av EUs vattendirektiv (enligt vilket grundvattnet är skyddsvärt i sig utan att det nödvändigtvis utgör vattentäkt). Den exponerade miljön inom området för undersökningarna utgörs av vad som betecknas som vanliga ekosystem inom jordbruksområden (Naturvårdsverket, 1999a). Inga kända inventeringar av flora och fauna finns från Prästgärdet 2:1 (pers., komm. Granström, 2007). Delar av ekosystemen i anslutning till verksamhetsbyggnaderna inom området är troligen sannolikt störd av förekomsten av föroreningar och den tidigare verksamheten. Sammanvägt antas det förorenade området inom Prästgärdet 2:1 ha ett måttligt skyddsvärde. Inga kända uppgifter om skyddsvärd natur i närområdet finns (pers. komm. Granström, 2007). För Butbäcken, som troligtvis påverkas av föroreningar från området, finns inga uttalade skyddsintressen. Bäcken är kulverterad och igenväxt se figuren nedan. Skyddsvärdet bedöms utifrån detta som lågt. Sannolikheten för påverkan på vattendraget är hög, då vattendraget är litet och utspädningen låg. Arbogaåns skyddsvärde är däremot högt då fisk från Mälaren vandrar upp i ån för att leka (pers. komm. Alm, 2007). 30 (56)

Figur 6: Butbäcken fotografi taget i sydlig riktning. 5.2.3 46BÖvergripande åtgärdsmål De preliminära övergripande åtgärdsmålen har formuleras av Arboga kommun enligt följande: Alternativ 1: Området skall kunna användas för friluftsliv, lek och rekreation för såväl barn som vuxna utan risk för att hälsoeffekter ska uppkomma. Alternativ 2: Området skall bebyggas med bostäder. Vuxna och barn skall kunna bo och vistas inom området utan risk för att hälsoeffekter ska uppkomma Växter och djur ska kunna etableras i närheten av området utan risk att påverkas av föroreningarna. Det skall inte finnas risk att föroreningar härrörande från verksamheten negativt påverkar enskilda brunnar och vattentäkter nedströms området. Det skall inte finnas risk att föroreningar härrörande från verksamheten negativt påverkar möjligheten att bedriva åkerbruk på kringliggande åkermark, genom upptag i grödors rotsystem. 31 (56)

Riskbedömningen baseras vidare på följande förutsättningar: Växter och bär från området skall kunna plockas och ätas. Inget behov av dricksvattenuttag finns för närvarande inom fastigheten och kommer inte att vara aktuell inom överskådlig framtid 5.3 25BKonceptuell modell Inledningsvis i riskbedömningen har en konceptuell modell tagits fram för området. Den konceptuella modellen låg sedan till grund för det fortsatta riskbedömningsarbetet. I den konceptuella modellen identifierades: o skyddsobjekt för vilka riskerna skall bedömas o aktuella ämnen o aktuella media (ex. jord, grundvatten och sediment) o exponeringen inom och utom området När den konceptuella modellen sammanställts gjordes en insamling och utvärdering av aktuella toxicitetsdata.samt en platsspecifik exponeringsanalys. Toxicitetsdata och exponeringsanalys för aktuella ämnen och aktuell föroreningssituation presenteras nedan samt i bilaga 2. 5.3.1 47BSkyddsobjekt Följande skyddsobjekt, för vilka riskerna skall bedömas, har identifierats för den framtida markanvändningen: o Människor som vistas inom området. o Människor som bor i närområdet. o Människor som kommer i kontakt med vattnet i Butbäcken. o Människor som fiskar i Arbogaån. o Människor som äter grödor odlade på den angränsande jordbruksmarken. 32 (56)

o Markmiljön inom området. o Vattenmiljön i Butbäcken och Arbogaån. Det förorenade området ligger nära bebyggelse. Närboende (barn och vuxna) samt personer som tillfälligt vistas inom området utgör därför skyddsobjekt oavsett tidsperspektiv. Ekosystemen inom området är troligen störda av föroreningsförekomsten och den verksamhet som pågått på fastigheten. I dagsläget har området således ett måttligt skyddsvärde. Planerna att fortsättningsvis nyttja området som strövområde eller bostadsområde gör att skyddsvärdet av marken ökar. I ett långsiktigt perspektiv är det möjligt att marken kommer att nyttjas på annat sätt, och det bör finnas möjligheter för marken att åter fungera i sådan grad att områdets användbarhet inte begränsas i onödan. För Butbäcken som utgör närmaste recipient och som troligtvis påverkas av föroreningar från området finns inga uttalade skyddsintressen. Arbogaån som används för fiske och rekreation har däremot ett högt skyddsvärde. Grundvattnet bedöms i dagsläget ha ett litet skyddsvärde som potentiell dricksvattenresurs. Det är dock okänt i vilken grad grundvattnet kan utgöra en dricksvattenresurs nedströms området på lång sikt eftersom detta berör andra fastighetsägare. Grundvattnet kan i ett långtidsperspektiv (100-tals till 1000-tals år) sägas ha ett eget skyddsvärde som naturresurs, samt indirekt genom att föroreningar i grundvattnet sprids till vattendrag och bidrar till en höjning av den naturliga och antropogena bakgrundsnivån. För att erhålla ett långsiktigt skydd för ytvattendrag krävs således att även grundvattnet skyddas. 5.3.2 48BAktuella ämnen Inom området har förhöjda halter av samtliga analyserade metaller påträffats. Detta baseras på en jämförelse med de data som finns sammanställda av Naturvårdsverket och avser 50-percentil hos ytligt liggande moränjordar inom tätorter (Naturvårdsverket, 1997). I grundvattnet har krom, zink och trikloreten påträffats i förhöjda halter. Cyanid har analyserats men ej detekterats i proven. 33 (56)

Den huvudsakliga föroreningen i jord inom området är dock bly, kadmium och krom vilka påträffas i flest prov och i högst halter (relativt naturliga bakgrundshalter och generella riktvärden). Av dessa tre är det krom som sticker ut som den huvudsakliga föroreningen. De övriga föroreningarna påträffas huvudsakligen i halter under riktvärdet för känslig markanvändning (KM) och i ett fåtal punkter (gällande arsenik, kadmium, nickel och zink) i halter mellan riktvärdet för känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning (MKM). Dessutom är de punkter där arsenik, kadmium, nickel och zink påträffas också förorenade med krom vilket gör att ett eventuellt åtgärdsmål med avseende på bly, krom och koppar anses tillräckligt för att även åtgärda övriga föroreningar. Riskbedömningen avser således huvudsakligen bly, krom och koppar samt trikloreten. Platsspecifika hälsobaserade riktvärden för jord beräknas för bly, krom och koppar. För trikloretylen som förekommer i grundvatten inom området beräknas ett platsspecifikt hälsobaserat riktvärde med avseende på inandning av ångor i bostäder. 5.3.3 49BIdentifiering av aktuella media Förorening har främst påträffats i markens översta skikt (0-1m) men även på större djup finns höga föroreningshalter. I grundvattnet inom området har metaller samt trikloreten påträffats. De media som avses i riskbedömningen är förorenad jord och grundvatten inom området samt även sediment i täckdikena. Materialet i täckdikena har dock egenskaper (främst vattenhalt) som gör att de i dagsläget behandlas tillsammans med jorden vid riskbedömningen. 5.3.4 50BExponering 5.3.4.1 63BInom området Alternativ 1: Inom området kan barn och vuxna eventuellt exponeras i samband med att de tillfälligt vistas på området eller äter eventuella bär och växter från området. Alternativ 2: Inom området kan barn och vuxna eventuellt exponeras i samband med att de bor på området och äter ev växter som odlas i trädgårdar inom området. 34 (56)