Riktlinje Upprättad av: Kent Hansson Ansvarig: Kent Hansson Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke, 2018-03-28
Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Syfte...4 1.2 Avsteg...4 1.3 Revideringar...5 1.4 Disposition...5 1.5 Ansvarsområden...5 1.6 Kontaktuppgifter...7 1.7 Brandskydd i byggprocessen...7 1.8 Handlingar...8 2 Dimensionerande förutsättningar... 10 2.1 Robusthet... 11 2.2 Förundersökning... 11 2.3 Dimensioneringsmetod... 11 2.4 Verksamhetsklass... 12 2.5 Projektets omfattning och avgränsningar... 12 2.6 Brandfarlig vara... 12 3 Möjlighet till utrymning vid brand... 12 4 Skydd mot uppkomst av brand... 13 5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas... 13 5.1 Ytskikt... 13 5.2 Installationsutrymmen... 13 5.3 Brandtätningar... 13 5.4 Isolering... 13 6 Bärförmåga vid brand... 14 7 Möjlighet till räddningsinsats... 14 8 Brandtekniska installationer... 14 8.1 Nödbelysning... 14 8.2 Brand- och utrymningslarm... 14 8.3 Släcksystem... 15 8.4 Brandgasventilation... 15 8.5 Tillfälliga frånkopplingar av brandtekniska installationer... 16 9 Övrigt... 17 10 Förvaltning, drift- och underhåll... 17 11 Hantering av brandfarlig vara... 18 12 Uppföljning, utvärdering och förbättringar... 18 12.1 Incidentrapportering... 18 12.2 Extern revision av brandskyddsarbetet - Tillsyn... 18 12.3 Skriftlig redogörelse för brandskyddet... 18 13 Brandskydd under byggtid... 19 13.1 Brandfarliga arbeten... 20 14 Referenser... 20
Riktlinje 3(20) BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Brandskyddsskiss Brandskydd under byggtid Drift- och underhåll Exempel utformning av styrmatris Avstängning brandteknisk funktion Drift- och underhållsinstruktioner brand Mall-tillståndsansvarig vid Heta Arbeten
Riktlinje 4(20) 1 Inledning 1.1 Syfte Dessa riktlinjer är till för att klarlägga Region Gävleborgs (förkortas framöver RG) egna ambitioner och förtydliganden som komplement till gällande myndighetskrav och branschregler. Riktlinjen är således underordnad gällande myndighetskrav. Utgångspunkten är att riktlinjerna gäller vid såväl om- och nybyggnation samt vid ändring och förvaltning. Riktlinjerna berör såväl det organisatoriska som det byggnadstekniska brandskyddet för de fastigheter som RG äger och förvaltar. Riktlinjen gäller för samtliga verksamheter inom byggnaderna om inte annat specifikt anges. Den senaste versionen av riktlinjerna ska användas om inte annat anges specifikt i det aktuella projektet. Riktlinjen ska tillämpas i kombination med RG:s övriga styrdokument. Alla riktlinjer tillhandahålls av projektledaren. Projektledaren är ansvarig för att riktlinjen följs och uppnås i sin helhet. Respektive konsult svarar fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet i överrensstämmelse med Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag, ABK 09. Hänsyn ska alltid tas till andra regelverk och standarder som inte berörs i riktlinjerna men som erfordras för det enskilda projektet. Vid frågor gällande dessa styrdokument och anvisningar, vänligen kontakta Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. Syftet med dessa riktlinjer är att klargöra Region Gävleborgs egen ambition, tolkningar och inriktning avseende det byggnadstekniska brandskyddet. Med egen ambition avses skyddsnivån utöver myndighetskraven. En standardisering av tekniklösningar m.m. avser att medföra effektivare vård samt långsiktigt hållbara, flexibla, robusta och ändamålsenliga vårdfastigheter. 1.2 Avsteg Avsteg från föreliggande riktlinje samt anledningen till avsteget ska alltid motiveras skriftligen i handling upprättad av ramavtalad brandkonsult samt i brandskyddsbeskrivning för aktuell byggnad. Avsteg från riktlinjen ska i förvaltningsskedet godkännas av förvaltare och brandskyddssamordnare. Avsteget ska dokumenteras skriftligt och sparas i Region Gävleborgs dokumenthanteringssystem under aktuellt sjukhus.
Riktlinje 5(20) 1.3 Revideringar Följande revideringar har gjorts. Kapitel Omfattning 1.4 Disposition Avsnitt Omfattning 1 Övergripande information om dokumentet. Bl.a. klargörs delvis olika ansvarsområden och aspekter kopplade till brandskyddsprocessen förtydligas. 2 Att kommunicera och fastställa de dimensionerande förutsättningarna är ett viktigt steg för att på ett effektivt sätt uppnå ett tillfredsställande brandskydd. 3-8 Förtydliganden och tolkningar som främst är kopplade till dimensioneringsprocessen. Avsnitten följer i huvudsak den indelning som finns i BBR i syfte att förenkla inläsningen. 9 Här samlas sådant som inte har någon annan given plats i dokumentet 10 Information kopplad till förvaltning, drift- och underhåll. 1.5 Ansvarsområden Nedan redovisas några av de uttalade ansvarsområden som bedöms viktiga att klargöra för ett lyckat slutresultat. 1.5.1 Projektledare Projektledaren ansvarar för att: Berörda personer får ta del av aktuella versioner av Region Gävleborgs riktlinjer. Samtliga riktlinjer följs och uppnås i sin helhet. Att brandskyddssamordnaren i ett tidigt skede erbjuds granskning av upprättade brandskyddsbeskrivningar. Ett tillfredsställande brandtekniskt skydd uppfylls i projektet. Till sin hjälp ska projektledaren avropa en ramavtalad brandskyddskonsult. Tillsammans med brandskyddskonsulten initiera brandsamordningsmöten med övriga discipliner. Inhämta signatur från samtliga discipliner på att dessa tagit del av brandskyddsbeskrivningar samt inarbetat dessa i de egna handlingarna. Upprättade relationshandlingar sparas på anvisad plats.
Riktlinje 6(20) 1.5.2 Brandskyddssamordnare Brandskyddssamordnaren ansvarar för att: Detta dokument utvärderas och uppdateras vid behov. Granskning sker i ett tidigt skede av samtliga upprättade brandskyddsbeskrivningar. 1.5.3 Brandskyddskonsult Brandskyddskonsulten ansvarar för att: Upprätta brandskyddsbeskrivning och brandskyddsdokumentation i enlighet med avtalat uppdrag. Dokumentera samtliga eventuella avsteg från dessa riktlinjer. Vid ombyggnation och/eller ändring i samråd med projektledaren och Region Gävleborgs brandskyddssamordnare inhämta information kring det befintliga brandskyddet. Om behov inte uppenbart är onödigt ska minst ett platsbesök utföras innan projekteringsarbetet påbörjas. Initiera möte med projektledare och Region Gävleborgs brandskyddssamordnare för att presentera brandtekniska lösningar. Tillsammans med projektledaren initiera brandsamordningsmöten med övriga discipliner. Uppföljning under projekteringen och byggnationen i syfte att säkerställa skyddet. Brandskyddskonsulten initierar till Region Gävleborgs brandskyddssamordnare om samverkan med räddningstjänsten behövs i berört projekt. 1.5.4 Utförandekontrollant brandskydd Utförandekontrollant brandskydd (kan vara samma person som brandskyddskonsulten) ansvarar för att: Utförandekontrollant brandskydd ska utföra minst ett platsbesök under byggtiden för att dels följa upp brandskydd under byggtid och för att säkerställa att den slutliga produkten blir som planerat. Rapportering av dessa platsbesök görs till Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. Undantag från krav gällande kontroll under byggtid kan göras om ramavtalad brandskyddskonsult och projektledare/byggserviceledare är överens om att projektet inte i någon form påverkar brandskyddet.
Riktlinje 7(20) 1.5.5 Entreprenör Avtalad entreprenör ansvarar för att: Brandskyddet inom entreprenadområdet är tillfredsställande. Person med huvudansvar för brandskyddet på arbetsplatsen ska namnges. Plan för brandskydd under byggtid upprättas. Brandskyddskonsult ska anlitas som expertis vid behov. Mall för brandskydd under byggtid skall användas. 1.6 Kontaktuppgifter Vid frågor eller oklarheter gällande innehållet i denna riktlinje kontakta Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. 1.7 Brandskydd i byggprocessen 1.7.1 Projekteringsfasen Projekteringsfasen ska normalt innehålla följande (anpassning sker beroende på projektets omfattning och förutsättningar): Förundersökning ska ske vid behov (alltid vid ändring eller ombyggnad). Klargöra dimensionerande förutsättningar. Notera att detta även kan inkludera organisatoriska förutsättningar. Brandskyddsbeskrivning upprättas Egenkontroll och internkontroll utförs av brandskyddskonsultens organisation. Vid behov ska samordning även ske med Region Gävleborgs brandskyddssamordnare, projektledare samt räddningstjänst. Inarbetande i övriga projektörers bygghandlingar. Intyg ska från projektledare efterfrågas av respektive disciplin att brandskyddsbeskrivning har beaktats och inarbetats. 1.7.2 Utförandekontroll brandskydd Utförandekontroll brandskydd ska normalt ske av avtalat brandskyddskonsult med erforderlig kunskap. Dock behöver inte det ske av den projekterande konsulten. Utförandekontroll - brandskydd utgörs normalt av en stickprovskontroll i syfte att identifiera om det finns uppenbara brister i brandskyddet. Utförandekontrollen betraktas normalt inte som en formell entreprenadbesiktning och ansvarig för utförandet är alltid respektive entreprenör. Följande ska normalt beaktas vid utförandekontroll brandskydd:
Riktlinje 8(20) Utförandekontrollens omfattning ska sammanställas skriftligen och delges berörda (entreprenörer, kontrollansvarig, projektledare etc.) i god tid innan projektets färdigställande. Normalt ska förhandskopia redovisas senast i samband vid upprättande av bygghandling. Syftet med detta är dels att klargöra utförandekontrollens omfattning och dels förbereda berörda entreprenörer på vad som kommer att efterfrågas. Det finns på så sätt god tid för dialog och möjlighet till revideringar vid behov. Generell stickprovskontroll av utförandet ska ske som underlag för upprättande av brandskyddsdokumentation (relationshandling). Intyg på relevanta delar ska inhämtas från berörda entreprenörer. Brandskyddskonsulten i projektet ska granska underlag för samordnad provning och vid behov lämna synpunkter och kompletterande underlag. Vid större projekt ska brandskyddskonsulten även medverka vid samordnad provning. Styrmatrismall kommer att tas fram som underlag för denna provning. Kontrollplanen ska kontrolleras för att säkerställa att de punkter i kontrollplanen som berör brandskyddet är uppfyllda. Utlåtande ska göras av brandskyddskonsult när lokalerna bedöms kunna tas i drift. 1.7.3 Brandskyddsdokumentation Relationshandling Brandskyddskonsulten ska efter avslutat projekt upprätta brandskyddsdokumentation (relationshandling) för uppdraget. Avstämning ska ske med Region Gävleborgs brandskyddssamordnare huruvida separat brandskyddsdokumentation ska upprättas eller om den ska inarbetas i en mer omfattande. Se även riktlinje Digitala leveranser. 1.8 Handlingar Normalt ska minst följande brandskyddshandlingar upprättas i varje projekt: Brandskyddsbeskrivning Förhandskopia (eller motsvarande) Brandskyddsbeskrivning - Bygghandling Brandskyddsdokumentation - Relationshandling Handlingar enligt handlingsförteckning, överlämning/avslut, ska sparas i Region Gävleborgs dokumenthanteringssystem. Projektledaren ansvarar för att detta sker. Se även riktlinje Digitala leveranser. Brandskyddsbeskrivning/Brandskyddsdokumentation. Normalt upprättas en brandskyddsdokumentation per byggnad.
Riktlinje 9(20) Avstämning ska ske med Region Gävleborgs brandskyddssamordnare huruvida separat brandskyddsdokumentation ska upprättas eller om den ska inarbetas i en mer omfattande. Syftet med att ha en brandskyddsdokumentation för respektive byggnad är att likrikta lösningar, spara tid och pengar i projekt samt att få ett mer enhetligt brandskydd inom fastigheterna. Brandskyddsdokumentationen ska dels beskriva det befintliga brandskyddet samt övriga förutsättningar och projekteringsanvisningar för framtida ombyggnader/ändringar. Följande gäller för brandskyddsbeskrivning/dokumentation: Brandskyddsdokumentationerna inkl. skiss/ritning ska göras på husnivå. genomförda utredningar/verifieringar/avsteg i aktuell byggnad ska finnas med i brandskyddsdokumentationen. Är dokumenten omfattande bör endast resultatet av utredningen redovisas i brandskyddsdokumentationen och en hänvisning göras till hela utredningen som sparas i Region Gävleborgs dokumenthanteringssystem. i programskedet ska för- och nackdelar med valda systemlösningar värderas och dokumenteras. Värderingen ska även omfatta robustheten med valda system samt flexibiliteten för framtida ombyggnader. avsteg som gjorts mot RG:S styrdokument för brandskydd ska anges i separat avsnitt i brandskyddsdokumentationen. bristlistor ska hanteras separat och inte kopplas ihop med brandskyddsdokumentationen. Bristlistor ska sparas i Region Gävleborgs dokumenthanteringssystem. 1.8.1 Brandskyddsskiss/brandskyddsritning Se även riktlinje Digitala leveranser. Brandkonsult upprättar ritningsunderlag i form av brandskyddsskisser till övriga projektörer där väsentliga brandtekniska installationer och byggnadsdelar framgår. Övriga projektörer ansvarar för att relevanta delar av brandskyddet redovisas på ritningsunderlag. På brandskisser och brandritningar ska aktuella symboler enligt bilaga brandritning användas.
Riktlinje 10(20) Följande brandskydd ska redovisas på A-ritning (alternativt särskild brandskyddsritning): Brandcellsindelning och övergripande verksamhetsbenämning (t. ex. administration, kök, mottagning, vårdavdelning). Brandteknisk klass på brandcellsskiljande byggnadsdelar såsom väggar, dörrar och fönsterpartier. Skyltning med vägledande markering. Utrymningsvägar. Släckutrustning. Sprinklade samt osprinklade ytor. Stigarledning med anslutning och uttagspunkter. Brandgasventilation av källare, trapphus och hisschakt (inkl. aktiveringsanordningar). Utöver ovanstående ska OR-ritningar för brandlarm och sprinkler upprättas samt att befintliga framkörningskort/insatsplaner revideras. 1.8.2 Granskning Brandkonsulten i projektet bör alltid granska arkitektens planritningar innan planlösning fastställs. I övrigt sker granskning enligt projektets anvisningar. Vid komplexa uppdrag bör tredjepartsgranskning utföras. Med detta avses normalt en person med erforderlig kompetens som i övrigt inte varit inblandad i projektet. Med komplexa uppdrag avses exempelvis sådana där s.k. analytisk dimensionering är aktuell. Vid särskilt komplexa projekt bör certifierad sakkunnig (SAK3) anlitas för granskning. Vid osäkerhet ska granskningsbehovet i projektet beslutas av Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. 2 Dimensionerande förutsättningar Fastställandet av de dimensionerande förutsättningarna är mycket viktigt för att ett tillfredsställande slutresultat. Avstämning av de dimensionerande förutsättningarna ska ske med berörda personer (ex. projektledare, brandskyddssamordnare och verksamhet) innan projekteringsarbetet påbörjas. Syftet med detta förtydligande är att undvika kostsamma missförstånd.
Riktlinje 11(20) 2.1 Robusthet Målet med projekteringen ska alltid vara att skapa ändamålsenliga och funktionella lokaler med hög driftsäkerhet. Eventuella avbrott ska minimeras i skada och tid till återställning. Det organisatoriska och tekniska brandskyddet ska utformas på ett robust sätt, det ska präglas av logik och enhetlighet samt vara lätt att förstå för driftpersonal, fastighetsägare, räddningstjänst och övriga personer som vistas i den berörda byggnaden. Robusthet ska särskilt beaktas för tekniska system ur ett brandskyddsperspektiv exempelvis kraftförsörjning, redundans etc. planlösningar exempelvis strävan gentemot horisontell evakuering (utrymning), antal utrymningsvägar etc. driftsäkerhet sårbara delar innebär delar i ett system som, om de slås ut, påverkar stora eller för verksamheten betydande funktioner. Single point of failure en viktig del av ett system som, om det fallerar, inte har någon backup/redundans och därmed kommer att slå ut hela eller stora delar av systemet. Brandstyrningar minimera antalet brandstyrningar för att få högre driftsäkerhet och minska antalet felkällor. Se även MSB:s skrift Det Robusta Sjukhuset (I). 2.2 Förundersökning Enligt BBR 2:311 är det vid ändringar krav på att göra en förundersökning av en byggnads status som ska ligga till grund för projektering. Enligt BBR 5:811 ska skicket på befintligt brandskydd och befintliga skyddssystem undersökas för berörda delar. 2.3 Dimensioneringsmetod Samtliga byggnader ska projekteras genom förenklad eller analytisk dimensionering. För de byggnader som klassificeras som en Br0-byggnad ska brandskyddet verifieras med analytisk dimensionering i enlighet med BBR. Det ska då senast ske i projekteringsfasen. I de fall analytiska utformningar av brandskyddet sker, ska det verifieras genom en särskild utredning som biläggs brandskyddsbeskrivningen/dokumentationen.
Riktlinje 12(20) 2.4 Verksamhetsklass I ett sjukhus bedrivs en rad olika verksamheter. Aktuell verksamhetsklass ska noga utredas och redovisas i brandskyddsbeskrivningen. Förutom att redovisa personernas förmåga till utrymning på egen hand ska det framgå om särskilda tidskrävande åtgärder behöver vidtas, så som exempelvis stabilisering av patient och/eller omkoppling av medicinsk utrustning, innan utrymning av patient kan påbörjas. Ofta är dialog med verksamheten nödvändig för att verksamhetsklassen ska kunna fastställas. Utrymmen som omfattas av verksamhetsklass 5C är sådana där personer vistas som har begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet, ex. vårdavdelningar, operationsavdelningar. 2.5 Projektets omfattning och avgränsningar Denna riktlinje omfattar huvudsakligen aktuellt entreprenadområde men kan även gälla angränsade utrymmen för att uppnå tillfredsställande brandsäkerhet, ex. trapphus för utrymning. Ramavtalad brandkonsult gör bedömningen avseende omfattningen av renoveringen och har denna mindre påverkan på brandskyddet så kan enklare brandskyddsbeskrivning upprättas. 2.6 Brandfarlig vara Under projekteringen ska följande fastställas för den slutgiltiga produkten: Om brandfarlig vara existerar i berörd del. Vem i projektet som ansvarar för projekteringen kopplad till brandfarlig vara. Vem i projektet som ansvarar för ansökan om tillstånd för brandfarlig vara. 3 Möjlighet till utrymning vid brand Utrymningsstrategin ska utgå från och anpassas efter verksamheten som bedrivs. Utrymningsstrategin på sjukhus bygger till stor del på horisontell evakuering till intilliggande brandceller. För att ge personalen goda möjligheter att hjälpa patienterna i en brandutsatt avdelning att evakuera horisontellt ska antalet vårdrum i kombination med antal patienter per brandcell begränsas. I vissa verksamheter med svårflyttade patienter, det vill säga där förflyttning av patienter kan medföra risk för allvarliga personskador, bör brandcellsindelningen förtätas ytterligare. Detta för att ge verksamheten bättre möjligheter att ge adekvat vård i samband med brand/tillbud inom avdelningen. Önskvärt är att eftersträva två möjligheter för horisontell evakuering för denna typ av verksamhet.
Riktlinje 13(20) Där evakueringsstrategin bygger på horisontell evakuering ska korridorer anpassas efter sängars bredd, med en minsta fri bredd på 1,3 m och dörrar anpassas efter verksamhetens behov. 4 Skydd mot uppkomst av brand Skydd mot anlagd brand ska alltid beaktas under projekts samtliga skeden. 5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas 5.1 Ytskikt Vid ny-, om- och tillbyggnad av sjukhusbyggnad ska ytskikt på fasaden utföras med obrännbart material. Observera att detta även gäller byggnader i byggnadsteknisk klass Br 2 och Br 3. 5.2 Installationsutrymmen För installationsutrymmen gäller följande: Undertaksutrymmen som sträcker sig över flera brandceller ska undvikas. Vid installationsutrymmen under golv ska brandavskiljningen förläggas ner till bjälklaget. 5.3 Brandtätningar Brandtätning ska utföras med den brandtekniska klass hos den brandcellsavskiljande byggnadsdel i vilken den aktuella genomföringen är lokaliserad. Tillfälliga håltagningar ska tätas omedelbart efter håltagning till dess att den permanenta tätningen utförs. Brandtätning förses med en tydlig och beständig märkskylt med uppgifter om: produktnamn 5.4 Isolering brandteknisk klass installatörens namn datum när tätningen utförts. Normalt ska isolering med obrännbara produkter (ex. stenull, mineralull) eftersträvas såväl inom byggnaden som i fasad och tak. Cellplast får förekomma under plattan och upp till sockelnivå förutsatt att exponerade delar brandskyddas.
Riktlinje 14(20) Om starka skäl föreligger kan cellplast även förekomma ingjuten i betong i fasad- och takisolering. Detta kräver dock särskild utredning och godkännande från Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. I dessa fall ska sektionering, risk för exponering samt cellplastegenskaper särskilt beaktas. 6 Bärförmåga vid brand Inga tekniska byten mot sprinkler får göras avseende bärförmågan vid brand. 7 Möjlighet till räddningsinsats Vid projektering ska hänsyn alltid tas till: risker i samband med räddningsinsatser, t ex smittspridning, gastuber (tryckkärl), radioaktivitet, brandfarlig vara, vattenskador etc. placering och utformning av eventuella utrymningsplatser. speciella insatsförhållanden (såsom låsta avdelningar etc.). angreppsvägar. I större projekt ska räddningstjänsten vara inkopplad i frågor som rör insatsförhållanden under byggtid samt vid färdigprojektering. Exempel på större projekt är tillbyggnad av ny huskropp eller omfattande ombyggnad av befintlig byggnad som innebär ändrade insatsförhållanden för räddningstjänsten. 8 Brandtekniska installationer 8.1 Nödbelysning Nödbelysning ska installeras i korridorsstråk där vård (ej vårdcentraler eller dylikt) bedrivs samt i korridorer som ingår i utrymningsstrategin från dessa verksamheter. Nödströmsförsörjning med lokal batteribackup ska undvikas. Nödbelysning i mörka utrymmen och driftutrymmen ska finnas. 8.2 Brand- och utrymningslarm Brandskyddssamordnare ska i samråd med brandkonsult och projektledare ta beslut om ett provisoriskt byggbrandlarm erfordras. Detta ska framgå i förfrågningsunderlaget. Vid nybyggnation där krav på brandlarm föreligger ska automatiskt brandlarm installeras i hela byggnaden. Vid ombyggnader som innebär att brandlarm installeras ska bedömning av omfattning göras utifrån en helhetssyn på byggnaden. Kan större delar än den del som omfattas av ombyggnaden förses med brandlarm bör detta övervägas.
Riktlinje 15(20) Utförandespecifikation brandlarm alternativt utrymningslarm tas, vid behov, fram av brandkonsult i samråd med brandlarmsprojektören i projektet och granskas av Region Gävleborgs brandskyddssamordnare. 8.2.1 Brandlarmstyrningar För att skapa robusta lösningar ska brandlarmsstyrningarna vara så enkla som möjligt, såväl ur ett konstruktions- som ett förvaltningsperspektiv. Styrningar kopplade till brand ska sammanställas i ett separat avsnitt/bilaga för överlämning till Region Gävleborgs förvaltning. Sammanställningen kan med fördel utformas som en styrmatris, se bilaga - Exempel utformning av styrmatris. I sammanställningen ska det framgå vilka styrningar kopplade till brand som ska följas av aktiverad detektor, larmtryckknapp, aktiverad sprinkler, strömbortfall inom den berörda delen samt manuella styrningar. Om brandlarmet är sektionerat och räddningstjänstens angreppsvägar varierar beroende på var i fastigheten brandlarmet aktiverats, ska detta redovisas på en övergripande situationsplan/framkörningskort. 8.3 Släcksystem 8.3.1 Sprinkler Vid nybyggnation av sjukhusbyggnader (dvs. byggnader som innehåller verksamheter där vård bedrivs, Vk 5B,5C och 5D) ska automatisk vattensprinkler eller likvärdigt släcksystem installeras i hela byggnaden. Utrymmen som inte bedöms lämpliga att installera släcksystem i ska redovisas i brandskyddsdokumentationen per byggnad. Vid ombyggnader i sjukhus som innebär att sprinkler installeras ska bedömning av omfattning göras utifrån en helhetssyn på sjukhuset. Kan större delar än den del som omfattas av ombyggnaden sprinklas bör detta övervägas. Utförandespecifikation sprinkler tas fram av brandkonsult i samråd med sprinklerkonsulten i projektet och granskas av RG:s brandskyddssamordnare. 8.4 Brandgasventilation Luckor/fläktar ska generellt utföras med motor och manövreras från närmsta brandförsvarstablå. Vid fjärrmanövrering ska installationen vara utförd på ett sådant sätt att luckorna ej öppnas automatiskt vid oplanerat strömavbrott. Manöverenheten till luckorna skall låsas med nyckel för att försvåra sabotage/intrång. Med nyckel avses en så kallad brandkårsnyckel utformad enligt SS 3654. Brandgasventilation genom att krossa fönster accepteras ej. Brandgasluckor ska placeras så att friskluftsintag inte riskerar att ta in brandgaser i händelse av evakuering av brandgaser.
Riktlinje 16(20) Varje brandcellsdel av kulvertens kommunikationsstråk ska kunna brandgasventileras Vred och lucka ska vara tydligt märkta med det område de betjänar/manövrerar. Energiprestanda (isolering av lucka) ska beaktas vid materialval. Luckan ska vara upphöjd ca 0,4-0,5m ovan marknivå samt vara utrustad med inbrotts- och fallskydd. 8.4.1 Luftbehandlingsinstallationer Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning (obrännbart material). Ventilationskanaler ska förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning utanför den brandcell de är placerade i, under den tid som brandcellens avskiljande förmåga ska upprätthållas. Luftbehandlingsinstallationer i gemensamma utrymmen (ex. fläktrum) som försörjer olika brandceller ska utformas så att den brandavskiljande förmågan mellan brandcellerna upprätthålls. Luftbehandlingsinstallationer ska utformas så att tillfredsställande skydd mot spridning av brandgas mellan brandceller erhålls. 8.4.2 Brandgasspjäll Brandgasspjäll som enbart aktiveras med smältbleck är inte tillåtna i någon av Region Gävleborgs lokaler då dessa inte uppfyller kraven för skydd mot brandgasspridning, då brandgasspridning kan ske innan tillräckligt hög temperatur påverkar smältblecket. Vid installation av sprinkler ska befintliga mekaniska brandspjäll med smältsäkring särskilt beaktas och vid behov bytas ut då dess funktion sannolikt sätts ur spel då kalla brandgaser inte förväntas aktivera spjället. 8.5 Tillfälliga frånkopplingar av brandtekniska installationer Brandtekniska funktioner kan behöva stängas av vid olika tillfällen, till exempel vid heta arbeten i ett rum inne på en avdelning eller vid dammande arbete. RG:s ramavtalade driftentreprenör utgör ansvarig för avstängning av brandtekniska funktioner. Tillståndsansökare, det vill säga den som behöver utföra arbete som erfordras att en brandteknisk funktion stängs av ska: Kontakta driftentreprenör för en genomgång av arbetsområdet och vilka brandtekniska funktioner som behöver stängas av. Vid genomgången ska även hyresgästen få informationen och ge sina synpunkter gällande avstängningen (kan vara tider etc.) så att konsekvenserna begränsas. Om avstängningen medför att information behöver spridas till driftcentral, bevakningspersonal, hyresgäster etc., ansvarar driftentreprenör för detta fylla i bilaga avstängning brandteknisk funktion tillsammans med
Riktlinje 17(20) driftentreprenör placera bilaga avstängning brandteknisk funktion väl synligt på arbetsområdet få kvittens av driftentreprenör att avstängningen är utförd innan arbete påbörjas kontakta driftentreprenören vid återställning av funktionen. 9 Övrigt - 10 Förvaltning, drift- och underhåll Brandskyddet inom de byggnader som förvaltas av RG inkluderar både organisatoriska och tekniska aspekter. Installerade system, liksom planlösningar och andra påverkningsbara förutsättningar, ska utföras ur ett långsiktigt perspektiv i syfte att hitta robusta och flexibla lösningar. Vid val av tekniska system ska hänsyn tas till drift och underhåll samt livslängd på systemen och byggnaden. Det systematiska brandskyddsarbetet är ett ledningssystem och ett verktyg för att uppnå Region Gävleborgs mål med brandskyddet. Genom det systematiska brandskyddsarbetet ska brandskyddsnivån säkerställas med trygga och robusta vårdfastigheter för en säkrare vård. Drift och underhåll av brandskyddstekniska lösningar i fastigheter som förvaltas av Region Gävleborg utförs generellt av upphandlade driftentreprenörer. Nedanstående gäller även om driften sköts i egen regi. Driftentreprenör ska: upprätta en objektspecifik drift- och underhållsplan med utgångspunkt av bilaga - drift- och underhållsinstruktioner brand. genomföra och dokumentera drift- och underhållsarbete samt egenkontroller utifrån den objektsspecifika drift- och underhållsplanen. utgöra anläggningsskötare för brandlarm. utgöra anläggningsskötare för sprinkler samt övriga släckanläggningar som Region Gävleborg ansvarar för. utgöra ansvarig för avstängning av brandteknisk funktion (se avsnitt 3.4), samt göra en bedömning av omfattning på avstängningarna så dessa är skäliga med hänsyn till brandskyddet i fastigheten. utgöra föreståndare för brandfarlig vara inom fastigheten vilket innebär att ansvara för att hanteringen av brandfarliga varor sker säkert och uppfyller kraven i lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor. analysera återkommande brister i byggnadstekniskt brandskydd och föreslå åtgärder.
Riktlinje 18(20) rapportera brister som upptäcks vid egenkontroller gällande brandskydd till Brandcontroller. vid behov delta vid tillsyn. ha en utbildningsplan för sin personal. Där ska det framgå om och i så fall hur ofta utbildningar ska repeteras. Driftentreprenörens personal verifierar sin kompetens genom kursintyg eller motsvarande rapportera och dokumentera brandincidenter som kommit till kännedom i enlighet med säkerhetshandboken. 11 Hantering av brandfarlig vara Hantering av explosiva och brandfarliga varor ska ske i enlighet med Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och tillhörande föreskrifter publicerade av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (f.d. Räddningsverket och Sprängämnesinspektionen) och Arbetsmiljöverket. 12 Uppföljning, utvärdering och förbättringar 12.1 Incidentrapportering Incidentrapport ska upprättas vid inträffad brand, vid risk för brand och vid utrymning. Av incidentrapporten ska framgå om det finns avvikelser, t ex dörrar som inte kunde öppnas, larmdon som inte hördes etc. Incidentrapportering ska ske i Region Gävleborgs avvikelsesystem. 12.2 Extern revision av brandskyddsarbetet - Tillsyn Tillsyn av brandskyddet från landstingets revisorer, arbetsmiljöverket, räddningstjänsten eller annat kontrollorgan hanteras av RG:s brandskyddssamordnare. 12.3 Skriftlig redogörelse för brandskyddet Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska en skriftlig redogörelse för brandskyddet lämnas in till kommunen för byggnader där konsekvenserna av en brand kan blir särskilt stora. RG:s brandskyddssamordnare ansvarar för att skicka in redogörelserna till kommunen i enlighet med kommunens angivelser på intervall etc. Den skriftliga redogörelsen består av två delar: del 1 ansvarar fastighetsägaren för. Denna del ska brandskyddssamordnare fylla i. del 2, ansvarar hyresgästen för. Denna del fylls i av de hyresgäster som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse och lämnas till fastighetsförvaltare.
Riktlinje 19(20) Hyresgäster som omfattas av kraven på skriftlig redogörelse får underlag från fastighetsförvaltare via mejl. Vid behov skickar fastighetsförvaltare påminnelse. Fastighetsförvaltare lämnar underlagen från hyresgästerna till teknikförvaltare tillsammans med en sammanställning över vilka hyresgäster som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Sammanställningen ska innehålla namn på de verksamheter som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse, kontaktuppgifter, vilka hyresgäster som fyllt i del 2, om påminnelse skickats och vilket datum redogörelserna är upprättade. Teknikförvaltare sparar allt underlag (del 1, del 2 och sammanställningen) i Platina för respektive förvaltningsområde samt skickar det till RG:s brandskyddssamordnare som ansvarar för att underlaget skickas till räddningstjänsten. Vid frågor gällande skriftlig redogörelse för brandskyddet kontaktas RG:s brandskyddssamordnare. 13 Brandskydd under byggtid Projektledare ansvarar för att Plan för brandskydd under byggtid är framtagen och medföljer förfrågningsunderlaget samt att den följs upp under produktionsskedet. I Plan för brandskydd under byggtid ska de riskreducerande åtgärderna beskrivas för att säkerställa brandskyddet för byggnaden/projektet. Det som särskilt ska tas i beaktande är avstånd till annan byggnad, ev. byggbrandlarm, upplag cellplast, heta arbeten, arbeten i befintlig fasad/bjälklag, riskkällor, brandstiftare m m. I Plan för brandskydd under byggtid ska det tydligt framgå vilka delar som omfattas av projektet. Dokumentet ska behandla nedanstående områden enligt bilaga Generella anvisningar Entreprenörens roll och ansvar Organisation och utbildning (komplettera AF-mall) Arbetsgång, tidplan Information om brandskydd under byggtiden Kunskapskrav för dem som vistas på arbetsplatsen Uppföljning Materialflöden Brandtekniska avskiljningar Släckmaterial och larm Brandfarliga heta arbeten Byggbodar
Riktlinje 20(20) A3-ritning Exempel på hur planritning brandskydd under byggtid kan se ut Entreprenören ska: ansvara för brandskyddet inom entreprenadområdet, se bilaga brandskydd under byggtid. ansvara för att följa samtliga punkter i entreprenaden enligt AFC.551 i upphandlingens AF-del (AFD.551 vid totalentreprenad). tillhandahålla namngiven person som ska ansvara för brandskyddet i samband med entreprenaden. Namngiven person ska ha genomgått eller ha kompetens motsvarande Svenska brandskyddsföreningens utbildning Brandskydd på byggarbetsplatser. 13.1 Brandfarliga arbeten Brandskyddsföreningen Sveriges säkerhetsregler gäller för brandfarliga heta arbeten inom RGs fastigheter. Brandskyddsföreningens tillstånd/kontrollista för heta arbeten ska användas. Se aktuell utgåva av tillstånd/kontrollista på http://www.hetaarbeten.se/. Mall-tillståndsansvarig vid Heta Arbeten ska användas vid delegering. Entreprenörer får inte delegera tillståndsansvaret vidare till underentreprenörer. Om säkerhetsreglerna eller RGs anvisningar och riktlinjer inte efterlevs ska fullmakten återkallas eller ska brandvakt tillhandahållas på entreprenörens bekostnad. 14 Referenser I. Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande MSB) Det Robusta sjukhuset, utgåva 2008:2.