Totalkostnadseffekter av tredjepartslogistik inom byggbranschen Sammanfattning Forskningsprojektet syftar till att genomföra en genomlysning av branschens pågående strukturella förändring gällande byggandets försörjningskedja, samt att ta fram en metod för att analysera totalkostnadseffekter till följd av de logistiktjänster som ofta erbjuds som en del av den strukturella förändringen. Fungerande logistik är en förutsättning för ett kostnadseffektivt byggande. Ett flertal rapporter och examensarbeten har under de senaste årtiondena påvisat effekterna av undermålig logistik, vilket tyvärr fortfarande är en realitet i många byggprojekt. Byggbranschen är förstås inte främmande för ovanstående problematik och ett flertal ansatser för att förbättra logistiken med målet att effektivisera byggandet pågår för närvarande i många olika led inom branschen. En del i denna pågående strukturella förändring är att, så kallade, tredjepartslogistiker tar en större del av, och ett större ansvar för, bygglogistiken. För att lyckas fullt ut med att implementera SCM behöver man integrera ett flertal aktörer från såväl byggprocessen som från försörjningskedjan leveransprocess, vilket skapar förutsättningar för att eliminera många av de dokumenterade problemen som finns. Projektet ämnar analysera vilka effekter den strukturella förändringen får för produktivitet och effektivitet i byggprocessen, samt att utarbeta en metod för analys av totalkostnadseffekter till följd av ökat användande av logistiktjänster i byggbranschen. Projektets huvudresultat blir ökad kunskap om hur totalkostnader påverkas för olika aktörer i byggbranschen (byggherrar, entreprenörer, m.fl), samt vilka förutsättningar som påverkar totalkostnadsutfallet till följd av nyttjande av olika tredjepartslogistiktjänster, exempelvis logistikterminaler. Projektets första del pågår fram till en licentiatavhandling och innefattar såväl doktorand- som seniorforskning och är uppdelad i tre faser; 1) genomlysning av pågående strukturella förändring, 2) framtagande av analysmetod och 3) analys av logistiktjänster. Finansiering sker via SBUF, deltagande entreprenörer, Stockholms Stad, och Linköpings universitet. Efter licentiatavhandling kommer projektet att fortsätta fram till doktorsavhandling, men denna del är ej beskriven i denna projektbeskrivning utan kommer att definieras under projektets gång.
A. Bakgrund Fungerande logistik är en förutsättning för ett kostnadseffektivt byggande. Ett flertal rapporter och examensarbeten har under de senaste årtiondena påvisat effekterna av undermålig logistik, vilket tyvärr fortfarande är en realitet i merparten av alla byggprojekt 1. Några exempel på dessa effekter är att försörjningskedjans leveransprecision fram till byggarbetsplatsen typiskt ligger under 50 % 2, att leverantörsstrukturen är fragmenterad med onödigt många anlöp till byggarbetsplatsen 3, samt att byggarbetsplatsens logistiska layout försvårar effektiv materialhantering 4. Detta medför i sin tur effekter för själva byggandets effektivitet som också har påvisats i ett antal SBUF-rapporter och examensarbeten: byggarbetarens värdeskapande tid ligger ofta under 25 % av total arbetstid, materialomkostnaderna skenar, och den totala byggkostnaden ökar relativt sett mer jämfört med andra branschers kostnadsutveckling 5. Byggbranschen är förstås inte främmande för ovanstående problematik och ett flertal ansatser för att förbättra logistiken med målet att effektivisera byggandet pågår för närvarande i många olika led inom branschen. Byggherrar och beställare ställer högre krav på effektiv bygglogistik i sina upphandlingsunderlag, entreprenörer testar olika logistiska koncept och affärsmodeller, allt fler leverantörer av logistiktjänster (så kallade tredjepartslogistiker) har gått in i byggbranschen, och byggvaruhandeln erbjuder idag ett allt större utbud av olika bygganpassade logistiktjänster. Ett viktigt inslag i logistikleverantörernas erbjudande är typiskt någon form av terminallösning (logistikcenter), där man t.ex. som i fallet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm kommer att ha en stor terminal i anslutning till byggområdet, eller som i det logistikkoncept som Skanska har utvecklat där man drar nytta av DHLs befintliga terminalstruktur med ett 30-tal terminaler spridda över Sveriges yta. Dock finns det också exempel, t.ex. bygget av Framtidens US vid universitetssjukhuset i Linköping, där man valt ett logistikkoncept utan terminal, men med hårt styrda leveranser av material direkt från leverantörer och byggvaruhandel. Vid sidan av detta erbjuder logistikleverantörerna ofta ett tjänsteutbud vid sidan av att planera och styra materialflödet till byggarbetsplatsen. Exempel på detta kan vara samlastningstjänster, planeringssystem för leveransoch resursbokning, inbärning, mm. Med det föreslagna forskningsprojektet vill vi på ett övergripande plan analysera den pågående förändringen inom byggbranschen gällande bygglogistiken och nyttjandet av tredjepartsleverantörer av logistik. Mer specifikt vill vi analysera vilka totalkostnadseffekter ett användande av olika tredjepartslogistiktjänster får för olika aktörer i olika situationer. Exempelvis behövs en utvärdering av vilken typ av terminallösning som är mest effektiv och till vilken grad det är kostnadseffektivt att nyttja en mindre eller större del av det tjänsteutbud som erbjuds av logistikleverantörerna. Självklart måste man också beakta att olika byggprojekt har olika förutsättningar och att vad som är mest effektivt troligtvis är situationsberoende (projektets storlek, geografisk lokalisering, mm). Då den pågående förändringen inte är en enskild företeelse, utan en större strukturell förändring av 1 Se t.ex. von Platen (2009) Skärpning på gång i byggsektorn!, samt Lohm Isberg och Olsson (2013) Analys och utvärdering av logistik vid byggandet av kvarteret Spinnrocken i Norrköping. 2 Mätt enligt måttet Perfect Order Fulfilment, definierat av Supply Chain Council och www.bscor.com. För exempel på mätresultat se Thunberg och Persson (2013) Using the SCOR model s performance measurements to improve construction logistics. 3 Thunberg, Persson och Rudberg (2013) Coordinated supply chain planning in construction. 4 Johansson och Proos (2012) Materialhanteringskostnader på byggarbetsplatsen, samt Andersson och Larsson (2012) Undersökning av lossningskostnader i byggbranschen. 5 Se t.ex. Josephson och Saukkoriipi (2005) Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt, samt Josephson (2013) Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013 1
branschen torde resultaten av en gedigen genomlysning ha en bred branschnytta och vara av stort intresse för flertalet aktiva företag inom byggbranschen. B. Syfte och forskningsfrågor Projektets övergripande syfte är att genomföra en genomlysning av den pågående strukturella förändringen då tredjepartslogistiker tar en större del av, och ett större ansvar för, bygglogistiken, samt att analysera vilka effekter detta får för produktivitet och effektivitet i byggprocessen. Fokus ligger på hur totalkostnader påverkas för olika aktörer i byggbranschen. Syftet kan i sin tur brytas ner i mer specifika forskningsfrågor, vilka beskrivs och presenteras i det följande. I ett första steg behöver vi bringa klarhet i de pågående strukturella förändringarna med avseende på de ökande möjligheterna att nyttja olika logistiktjänster inom byggbranschen. Vi behöver utreda vilka typer av aktörer som erbjuder tjänsterna, samt vilka typer av tjänster det rör sig om. Vi behöver också öka kunskapen om hur byggbranschens befintliga aktörer påverkas av de strukturella förändringarna. Sammantaget behöver då följande två forskningsfrågor behandlas: Forskningsfråga 1: Vilka typer av logistiktjänsteaktörer och tjänsteerbjudanden är på intåg i byggbranschen? Forskningsfråga 2: Vilka aktörer i byggbranschen påverkas av ett ökat användande av logistiktjänster, och hur påverkas de? För att utvärdera totalkostnadseffekter för de olika aktörerna krävs en relevant och tillförlitlig analysmetod. Eftersom de nya tjänsteerbjudandena påverkar många olika delar av verksamheten hos många olika aktörer, ställs stora krav på val av analysmetod. En tredje forskningsfråga blir därför: Forskningsfråga 3: Hur bör en relevant och tillförlitlig analysmetod utformas för att analysera totalkostnadseffekter till följd av ett förändrat och ökat användande av logistiktjänster i byggbranschen? När en relevant och tillförlitlig analysmetod utarbetats ska denna tillämpas för att uppfylla det övergripande syftet. Den fjärde, och sista, forskningsfrågan blir därför: Forskningsfråga 4: Vilka totalkostnadseffekter kan påvisas för olika aktörer i byggbranschen när olika typer av logistiktjänster nyttjas? Projektets och forskningens relevans motiveras av ett uttalat intresse från flera av byggbranschens aktörer och företrädare för att förbättra logistiken i såväl försörjningskedjan som på byggarbetsplatsen. Dock har också branschen, speciellt från entreprenörshål, uttryckt en svårighet i att värdera effekterna av förbättrad logistik och köpta logistiktjänster. Gällande det sistnämnda så är det lätt att se vad en logistikleverantör tar betalt för sina tjänster, men svårare att se vilka faktiska kostandsbesparingar en inköpt tjänst medför och hur det påverkar byggandets effektivitet i ett större sammanhang. Liknande problem har även lyfts fram i akademisk forskning och vetenskapliga artiklar, som efterfrågar forskning kring hur logistiktjänster kan nyttiggöras i byggbranschen och vilka effekter detta kan medföra 6. Därav finns såväl ett praktiskt som vetenskapligt behov av det föreslagna projektet. 6 Se t.ex. Vidalakis, C., Tookey, J. E. och Sommerville, J. (2011) The Logistics of Construction Supply Chains: The Builders' Merchant Perspective, Tennant, S. och Fernie, S. (2013) Organizational Learning in Construction Supply Chains. Engineering, Jonsson, H. och Rudberg, M. (2013) Classification of production systems for industrialized building: a production strategy perspective 2
C. Genomförande Det övergripande syftet och forskningsfrågorna ovan löper delvis parallellt genom projektet. Utarbetandet av analysmetoden för totalkostnadseffekter kommer att ske genom en kombinerad, så kallad, induktiv och deduktiv ansats, där litteraturstudier kompletteras och utvecklas med erfarenheter och kunskaper från fältstudier. Primärt studieobjekt utgörs av bygget av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm (NDS). NDS är ett mycket stort projekt där lägenheter, kontors- och affärslokaler, hamnar, mm, kommer att byggas i olika etapper under de kommande 20 åren. Totalt sett kommer ett 25-tal byggherrar och minst lika många byggentreprenörer att vara inblandade i projektet. Stockholms Stad är aktivt involverad i projektet, bl.a. genom att ställa stora krav på hur logistiken skall utformas. Med erfarenheterna från bygget av Hammarby Sjöstad beslutade Stockholms Stad att det för Norra Djurgårdsstaden skulle finnas en logistikterminal i anslutning till byggområdet och att det skulle (till skillnad från Hammarby Sjöstad) vara tvingande anslutning till terminalen. Terminalen har varit operativ från och med den 1 april 2013, och de byggetapper som påbörjas efter detta datum kommer att tvingas ansluta sig till terminalen, men även pågående byggen erbjuds möjligheten att nyttja terminalen och de logistiktjänster som erbjuds kopplat till denna. Via terminalen erbjuds byggherrar och entreprenörer också andra logistiktjänster såsom leveransbokning och -bevakning, inbärning, mm. På detta sätt erbjuder bygget av Norra Djurgårdsstaden och den terminal som etablerats en ypperlig testbänk för att analysera en del av den pågående strukturella förändringen av bygglogistiken (forskningsfråga 1 och 2), men också för framtagandet av analysmetod för totalkostnadseffekter (forskningsfråga 3), samt för att utvärdera effekterna av olika grad av logistiktjänster som olika entreprenörer väljer att nyttja (forskningsfråga 4). Även om NDS blir det primära studieobjektet så kommer även andra byggprojekt, där terminal och/eller logistiktjänster nyttjas, att studeras och analyseras. Exempelvis kan delar av ett pågående doktorandprojekt vid US i Linköping 7, som använder styrda direktleveranser via en check-point men utan terminal, användes för jämförande studier. I ett första skede planeras projektet att sträcka sig till en licentiatexamen och delas då upp i nedanstående tre etapper. Senare del av projektet fram till doktorsavhandling beskrivs ej här, utan kommer att definieras under projektets gång. Tidsplan och avrapportering för dessa första tre etapper redovisas under för detta avsedda rubriker (D. Tidsplan, respektive F. Redovisning). Etapp 1: Genomlysning av pågående strukturella förändring av bygglogistiken I den första etappen, som syftar till att uppfylla forskningsfrågor 1 och 2, sker en analys av den pågående strukturella förändringen gällande bygglogistik i branschen. Denna del berör ett flertal av byggbranschens aktörer som är delaktiga/påverkas av förändringen så som beställare/byggherrar, entreprenörer, byggvaruhandel och logistikleverantörer. Etapp 1 består av tre huvudsakliga forskningsdelar: litteraturgenomgång, intervjuer/platsbesök, och workshops/seminarier. Litteraturgenomgång är tänkt att vid sidan av traditionella forskningsartiklar också fokusera på de många examensarbeten och utredningar som under de senaste åren genomförts inom området. Var för sig berör dessa arbeten enbart mindre delar av den strukturella förändring som pågår, men sammantaget ger de troligtvis en bra och uppdaterad bild av förändringsprocessen och hur den påverkar totalkostnad och byggeffektivitet. I nuläget finns ingen samlad bild av den pågående förändringsprocessen, varför denna del är viktig i det föreslagna forskningsprojektet. 7 Doktorandprojekt vid LiU Bygglogistik om Byggherrerollen och beställarperspektiv på effektiv bygglogistik, se http://kts.itn.liu.se/bygglogistik/inriktning?l=sv 3
Vid sidan av litteraturgenomgången planeras också ett antal intervjuer och platsbesök. Då effekterna av bristfällig logistik vid traditionellt byggande är ganska välkända och har beskrivits i ett flertal forskningsartiklar, SBUF-rapporter, mm, kommer denna del av branschanalysen istället fokusera på byggen där olika former av logistiktjänster används, där ett exempel är inrättandet av en logistikterminal. Intervjuer med företrädare för ovan nämnda aktörer kommer att genomföras. Även platsbesök kommer att genomföras. Platsbesöken kommer företrädelsevis att förläggas till NDS, men även andra byggarbetsplatser som nyttjar logistiktjänster kommer att besökas, exempelvis Nya Karolinska i Solna (NKS), Framtidens US i Linköping, och också ett antal mindre byggprojekt som identifieras med stöd av projektets referensgrupp. Ytterligare en del i etapp 1 är att genomföra minst två workshops/seminarier kring bygglogistik: en workshop med beställare/byggherrar/entreprenörer och en med byggvaruhandel/logistikleverantörer. Syftet med dessa workshops/seminarier är att verifiera resultaten från litteraturgenomgången och intervjuerna, men också för att få input från ett flertal av branschens olika aktörer. Med fördel genomförs dessa workshops/seminarier i samarbete med SBUF. Etapp 2: Framtagande av analysmetod Etapp 2, som löper parallellt med avslutningen av etapp 1 och början på etapp 3, är av mer teoretisk karaktär med fokus på att uppfylla forskningsfråga 3. Därmed skall en analysmetod tas fram, som kan användas för att analysera den pågående strukturella förändringen ur ett ekonomiskt perspektiv. Den skall också kunna användas för att bedöma såväl helhetslösningar som enskilda logistiktjänster för byggbranschen ur ett totalkostnadsperspektiv. En stor del av etappen handlar om litteraturstudier och teoriutveckling, men också om att genomföra benchmarking kring hur andra branscher använder totalkostnadsresonemang för att utvärdera strukturella förändringar och tjänsteutbud. Vid sidan av de teoretiska studierna lyfts även resultaten från etapp 1 in för att konceptuellt kunna utforma en analysmetod som är både teoretiskt hållbar och praktiskt användbar. Metoden kommer sedan att förbättras och förfinas när etapp 3 inleds så att den anpassas för de förutsättningar och villkor som råder inom byggbranschen, men med hänsyn tagen till de nya logistiklösningar som erbjuds inom ramen för den pågående strukturella förändringen. Analysmetoden måste också ta hänsyn till olika typer av projekt och olika aktörer som är verksamma inom byggbranschen. Etapp 3: Analys av logistiktjänster Den tredje etappen, med målet att uppfylla forskningsfråga 4, är den mest praktiska delen av projektet och består i huvudsak av fältstudier och praktikfall. Byggprojekt inom NDS kommer att utgöra de huvudsakliga studieobjekten. Tack vare den terminallösning som kommer att vara etablerad vid NDS och de logistiktjänster som erbjuds i anslutning till terminalen kommer ett antal referensobjekt med olika grad av logistiktjänster att kunna väljas ut som studieobjekt. Dessa planeras utgöra underlag för jämförelse av totalkostnad och effektivitet. Den analysmetod som utvecklas under etapp 2 kommer att utgöra basen för etapp 3 och målet är att studera minst 3 praktikfall med olika grad av logistiktjänsteinnehåll för att kunna jämföra dessa gällande totalkostnader, logistikeffektivitet, och byggeffektivitet. D. Tidplan I detta skede planeras för ett licentiatprojekt. Målet är att ha en doktorand på plats under första halvan av 2014, vilket i så fall innebär att en licentiatavhandling bör presenteras omkring 2016-03. Tidsplanen i Figur 1 nedan utgår från denna preliminära starttidpunkt för forskningsprojektet och visar hur de olika etapperna sträcker ut sig i tiden och förhåller sig till varandra. 4
Figur 1: Grov tidsplan för projektets tre etapper. E. Organisation Projektorganisationen byggs upp av den projektgrupp (forskargrupp) som deltar aktivt i projektet, samt den referensgrupp som utses i samråd med SBUF om ansökan blir beviljad. I projektgruppen verkar Professor Martin Rudberg (LiU) som projektledare, och i övrigt är deltagarna planerade enligt listan nedan. En doktorand är i nuläget inte tillsatt, men kommer att tillsättas under våren 2014 om projektet blir beviljat. Doktorand: Ej tillsatt. Huvudhandledare: Professor Martin Rudberg, Linköpings universitet, L E Lundbergs donationsprofessur i bygglogistik. Bitr. handledare: Universitetslektor Anna Fredriksson, Linköpings universitet, LiU Bygglogistik Bitr. handledare: Jan Byfors, Chef teknisk utveckling, NCC, Gästprofessor LTU LiU Bygglogistik 8 är en del av Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och är placerad vid LiUs campus i Norrköping. Forskningen inom gruppen inriktar sig mot att bedriva behovsmotiverad forskning med det övergripande målet att bygga effektivare m.a.p. tid, kostnad och kvalitet, så att den totala byggkostnaden skall kunna sänkas radikalt jämfört med dagens generella nivåer. För att lyckas med detta fokuserar gruppen i dagsläget på tre delvis olika, men samverkande områden inom bygglogistiken; försörjningskedjan fram till byggarbetsplatsen, logistiken på byggarbetsplatsen, samt gränssnittet dem emellan. LiU Bygglogistik består i dag av 7 personer och är den största forskargruppen i Sverige som fokuserar på bygglogistik och har Sveriges enda professur inom ämnet (L E Lundbergs donationsprofessur i bygglogistik). LiU Bygglogistik är också aktiva i Stockholms Stads FoU-grupp gällande Bygglogistikcentret vid NDS. Följande personer är tillfrågade om, och har accepterat, att ingå i projektets referensgrupp, men denna tillsätts formellt i samråd med SBUF: 8 www.kts.itn.liu.se/bygglogistik 5
Fredrik Bergman, genomförandechef Norra Djurgårdsstaden, Stockholms Stad Stefan Björck, inköpschef Peab Per Bramfalk, marknadschef Servistik AB Henrik Hyll, Chef Processutveckling, NCC Construction Sverige, Region syd Johan Danielsson, inköpschef Arcona Rolf Levin, Byggnads Lars Stehn, professor LTU, ämnesföreträdare avdelningen för byggkonstruktion Anders Vennström, universitetslektor LiU, föreståndare för Brains & Bricks (Centrum för högteknologiskt byggande vid LiU) F. Redovisning Projektet och dess olika etapper kommer att redovisas enligt följande: Etapp 1 (forskningsfråga 1 och 2): Populärvetenskaplig rapport på svenska som beskriver den pågående strukturella förändringen av branschens ur ett bygglogistiskt perspektiv. Vetenskaplig artikel baserad på ovanstående som dels presenteras på konferens, dels i utökad form skickas för publikation i vetenskaplig ( peer-review ) journal. Etapp 2 (forskningsfråga 3): Vetenskaplig artikel som beskriver analysmetoden, dess användning, och preliminära resultat från initiala fallstudier. Artikeln ämnas för en konferenspresentation/-artikel. Etapp 3 (forskningsfråga 4): Populärvetenskaplig rapport på svenska som redogör för de tre (eller fler) praktikfall som studerats och utfallet av dessa gällande totalkostnad och påverkan på effektiviteten. Vetenskaplig artikel baserad på ovanstående som dels presenteras på konferens, dels i utökad form skickas för publikation i vetenskaplig ( peer-review ) journal. Slutredovisning (alla forskningsfrågorna): Licentiatavhandling som redogör för de effekter den strukturella förändringen får för ökad produktivitet och effektivitet i byggprocessen, samt beskriver en analysmetod som kan användas för att analysera tredjepartslogistik och dess tjänsteutbud i byggbranschen. Avhandlingen bygger på de tre vetenskapliga artiklarna ovan. Rapport på svenska som i kortare populärvetenskaplig form redogör för innehållet i licentiatavhandlingen. Muntlig redovisning i form av ett öppet seminarium eller liknande för SBUF och för intresserade aktörer i byggbranschen. 6
G. REFERENSER Andersson, G. och Larsson, J. (2012) Undersökning av lossningskostnader i byggbranschen, Examensarbete, Linköpings universitet, LIU-ITN-TEK-G--12/051--SE. Johansson, R. och Proos, J. (2012) Materialhanteringskostnader på byggarbetsplatsen, Examensarbete, Linköpings universitet, LIU-ITN-TEK-G--12/025--SE. Jonsson, H. och Rudberg, M. (2013), Classification of production systems for industrialized building: a production strategy perspective, Construction Management and Economics, DOI: 10.1080/01446193.2013.812226 Josephson (2013) Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013: Nybyggnad flerbostadshus och kontor, SBUF ID 12713 Josephson, P-E och Saukkoriipi, L. (2005) Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt, FoU- Väst/Sveriges Byggindustrier Lohm Isberg, M. och Olsson, D. (2013) Analys och utvärdering av logistik vid byggandet av kvarteret Spinnrocken i Norrköping. Examensarbete, Linköpings universitet, LiU-ITN-TEK-G-- 13/029--SE Tennant, S. och Fernie, S. (2013) Organizational Learning in Construction Supply Chains. Engineering, Construction and Architectural Management, 20(1), 83-98. Thunberg, M. och Persson, F. (2013) Using the SCOR model s performance measurements to improve construction logistics, Production Planning and Control, DOI: 10.1080/01446193.2013.812226 Thunberg, M., Persson, F. och Rudberg, M. (2013) Coordinated supply chain planning in construction, Proceedings of the 7th Nordic Conference on Construction Economics and Organisation, 12-14 June 2013, Trondheim, Norway. Vidalakis, C., Tookey, J. E. och Sommerville, J. (2011) The Logistics of Construction Supply Chains: The Builders' Merchant Perspective, Engineering Construction & Architectural Management, 18(1), 66-81. von Platen, F. (2009) Skärpning på gång i byggsektorn!, Boverket 7