Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen

Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen Gryaab rapport 2014: 6 Carina Blid 2014-08-25 Sida 1 av 9

Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget ska begränsa föroreningarna från avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 2 miljarder kronor gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag har befriats från utsläpp och att vattenmiljön i skärgården har förbättrats. 2012:2 Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus 2012:3 Miljörapport Ryaverket 2011 2012:4 Miljörapport Syrhåla 2011 2012:5 Kvicksilver till Ryaverket 2012:6 Driftkostnader slamhantering 2012:7 Driftkapacitet slamhantering 2012:8 Viskositetsanalys och karaktärisering av slam 2012:9 Reningskapacitet på Gryaab 2011 2012:10 Provtagning av vatten ur kabelbrunn för teleutrustning 2012:11 Avgiftsfördelning mellan ägarkommuner och Gryaab AB 2012:12 Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 2012:13 Fullskaletest av maximal denitrifikationskapacitet i Efterdenitrifikationen 2012:14 Karakterisering av inkommande vatten 2012:15 Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 2012:16 Anläggningsdata 2012 2012.17 Omvärldsbevakning om fosfor, avloppsslam till jordbruk och REVAQ 2012:18 Tillrinningen till Ryaverket - Hur blir det 2030? 2013:1 Vad är reningskapaciteten på Ryaverket- och hur kan den öka? 2013:2 Zink till Ryaverket 2013:3 Miljörapport Ryaverket 2012 2013:4 Miljörapport Syrhåla 2012 2013:5 Kadmium till Ryaverket 2013:6 Provtagningskampanj vid Sockerbruket, Klippan 2013:7 Spårning efter nickel och krom 2013 2013:8 Nickel i järnsulfat - hur mycket hamnar i slammet? 2013:9 Referensprovtagning 2012 - delrapport för organiska ämnen 2013:10 ISO 14001 - Identifiering av miljöaspekter på Gryaab 2013:11 Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012- delrapport metaller 2014:1 Miljörapport Ryaverket 2013 2014:2 Miljörapport Syrhåla 2013 2014:3 Optimerad BOD-avskiljning 2014:4 Silver till Ryaverket källor till silver i inkommande avloppsvatten Sida 2 av 9

Innehåll Bakgrund och syfte... 4 Revaq bakgrund... 4 Revaq, reviderade bestämmelser - ett problem... 4 Genomförande av kartläggning... 5 Planering för kartläggning, nytt industriregister, webbenkät... 5 Planering... 5 Nytt industriregister... 5 Webenkät... 5 Vilka C-verksamheter är anslutna?... 5 Webenkät, registrering av uppgifter, april 2013... 6 Resultat - arbetets genomförande.... 6 Insamling av uppgifter... 6 Administrativa arbetet april-augusti 2013... 6 Administrativa arbetet augusti-oktober 2013... 7 Resultat - utfasningsämnen... 7 Kommande utfasningsarbete hösten 2014... 7 Slutsats analys... 8 Inför kommande kartläggningar, förslag och åtgärder... 8 Alternativ registrering förutom via webenkät... 8 Webenkät... 8 Kemikaliedatabaser, uppdateringar... 9 Kommande kartläggning, U-verksamheter... 9 Bilagor... 9 Sida 3 av 9

Bakgrund och syfte Gryaab är certifierat enligt kvalitetssystemet Revaq, se nedan rubrik bakgrund. Revaq ställer krav på avloppsreningsverken att de måste arbeta med att minska föroreningarna i slammet och i inkommande avloppsvatten. De farliga ämnen som särskilt pekas ut är de så kallade utfasningsämnena, se Kemikalieinspektionens PRIO-databas. Revaq kräver att utfasningsämnena måste tas bort eller förhindras att nå avloppet. Gryaab har tidigare kartlagt ca 60 stycken A- och B-verksamheter (de större industrierna och verksamheternas) användning av kemikalier som leds till Gryaab. I december 2012 var utfasningsämnena borttagna eller förhindrade att nå spillvattennätet. Nästa fas, enligt Revaq, omfattar de mindre verksamheterna, så kallade C-verksamheter enligt miljöbalken. Även här handlar det om att kartlägga användningen av de kemiska produkter och innehållet av utfasningsämnen. Efter kartläggningen ska handlingsplaner tas fram för när utfasningsämnet ska fasas ut eller förhindras nås avloppet. I förberedelserna samt under kartläggningsarbetet har IT-avdelningen bidragit med sitt kunnande, arbetsinsatser och stora stöd. Revaq bakgrund Svenskt Vatten har i samråd med olika aktörer arbetat fram ett certifieringssystem för slam från avloppsreningsverken, Revaq. Certifierat slam ska produceras så att kvaliteten uppfyller fastställda krav avseende både produktion och innehållet. Syftet med certifiering är att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med uppströmsarbete och återföring av näringsämnen i slammet till jordbruk. Uppströmsarbete ska leda till minskning av flödet av farliga ämnen till reningsverk. Ständiga förbättringar av slamkvaliteten genom ett aktivt uppströmsarbete och krav på spårbarhet är centralt. Revaq, reviderade bestämmelser - ett problem Årligen revideras bestämmelser i Revaq, vilket har försvårat för planeringen av kartläggningsarbetet. Ändringar har det också varit för det som gäller för C-verksamheter. År 2010 gällde att övriga verksamheter skulle kartläggas. Gryaab påbörjade en förstudie av några utvalda verksamheter, Gryaab Rapport 2010:9. År 2011 gällde att alla C-verksamheter med processvatten skulle kartläggas. År 2012 gällde fortfarande alla C-verksamheter och Gryaabs planering utgick från detta, se nedan under genomförande av kartläggning. År 2013 gällde prioriterade C-verksamheter och att det var upp till respektive verk att bedöma vilka verksamheter som skulle prioritera. Revaq sa vidare att, Dock bör normalt åtminstone fordonstvättar, laboratorer, verkstäder, ytbehandlande verksamheter samt tvätterier med vattentvätt ingå. Då planeringen år 2012 av kartläggningen hade kommit långt så beslöts att fortsätta med alla C- verksamheter. Sida 4 av 9

Genomförande av kartläggning Planering för kartläggning, nytt industriregister, webbenkät Planering År 2011 påbörjades planeringen av arbetet med kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier till spillvattennätet. I kartläggningen av A- och B-verksamheternas kemikalieanvändning räckte det med Excel för att hantera all data, verksamheterna var bara 60 stycken. Antalet C- verksamheter utgör totalt ca 800 stycken (ca 600 stycken i Göteborgs kommun och resterande i övriga ägarkommuner), vilket är ett stort antal. Datatekniskt stöd krävdes för en så stor kartläggningsuppgift. Nytt industriregister Hösten 2011 bestämdes att ett nytt industriregister, Nya Grind, skulle tas fram för att underlätta och möjliggöra kartläggningen. Precis som det befintliga industriregistret, Grind, skulle uppgifter om industrierna och deras reningsanläggningar finnas men nu skulle dessutom uppgifter om använda kemikalier och kartfunktion (ledningsnät) ingå. I industriregistret skulle uppgift finnas om ämnena, om de var Prio-ämnen (utfasnings- respektive riskminskningsämnen), om de var s.k. vattendirektivsämnen och även vilken klassificering som ämnena har (enligt EU s klassificeringsregler, CLP). Beräknade årliga mängder av Prio-ämnena skulle anges i industriregistret utifrån använda mängden av de kemiska produkterna, halten av respektive ämne i den kemiska produkten och andelen av produkten till avloppsnätet. Inventering av vilka externa industriregister som fanns på marknaden gjordes samt testundersökningar. År 2012 beslutades vilket externt industriregister som skulle beställas och noggranna kravspecifikationer togs fram. I slutet av december 2013 togs det nya industriregistret i bruk. Tanken var att uppgifter från kartläggning av kemikalier (webenkäten) skulle överföras till det nya registret. Webenkät För att minska manuellt inmatningsarbete bestämdes att verksamheter själva skulle lägga in uppgifter. En webenkät (bilaga 1) togs fram och som innebar att verksamheterna skulle registrera sina kemikalier på en extern hemsida. IT-enheten på Gryaab programmerade enkäten. En utgångspunkt med webenkäten var att den skulle vara lätt att använda sig av. Industrierna skulle endast behöva ett säkerhetsdatablad för varje kemisk produkt och förbrukningsuppgifter. De behövde inte själva ta reda på om ämnena i respektive kemisk produkt var Prio-ämnen (som t.ex. utfasningsämnen). Istället skulle det finnas en automatik med kontroll mot Kemikalieinspektionens Prio-databas. Detta genomfördes genom den kopia av databasen som fanns på Gryaab. Den nya webbenkäten blev klar i hösten 2012. Uppgifterna från webbenkäten skulle in i det nya industriregistret. Sida 5 av 9

Vilka C-verksamheter är anslutna? År 2012 påbörjades arbetet med att få fram alla C-verksamheterna för att sedan registrera de som inte redan fanns registrerade i Grind. Från de sju ägarkommunerna (miljökontoren) erhölls listor över C- verksamheterna och med uppgifter om dessa (bransch, adresser etc.). Av ca 800 C-verksamheter i sju kommuner kunde följande verksamheter undantas från kommande kartläggning: De som inte hade anslutning till spillvattennätet De som inte hade vattenutsläpp alls De som bara hade utsläpp av sanitärt vatten. Efter den första gallringen återstod ca 470 verksamheter. Varje verksamhet kontrollerades sommaren 2012 med kontaktuppgifter m.m. Vissa verksamheter fanns inte i industriregistret och fick registreras. En extra resurs anställdes sedan på 10 månader för att genomföra kartläggningen. Tyvärr blev personen sjukskriven och de sista fyra månaderna blev ej utförda. Detta är en delorsak till att kartläggning av alla verksamheter inte kunde genomföras i sin helhet, se nedan under rubriken, Resultat - arbetets genomförande. Utskick inför kartläggningen, januari-mars 2013 Två brevtyper förbereddes. Brev 1 (bilaga 2) skulle skickas till alla. I brevhuvudet skulle för respektive företag användarnamn och lösenord anges samt adressen till webenkäten. Användarnamnet var Grindnumret och lösenord skapades från en s.k. lösenordsgenerator. Brev nummer 2 (bilaga 3) skulle skickas ut till de företag som inte hade möjlighet att registrera på webenkäten. Med brev 2 bifogades blankett för kemikalieredovisning och lathund (förklaring för blanketten), se bilaga 4 och 5. Brev 1 skickades ut under april månad 2013. Webenkät, registrering av uppgifter, april 2013 Från det att verksamheterna fick brevet så fick de en månad på sig att registrera på hemsidan för webenkäten, därefter stängdes denna. Resultat - arbetets genomförande Insamling av uppgifter Administrativa arbetet april-augusti 2013 Några siffror kan nämnas för själva arbetet med att få in uppgifter. 16 % (76 av 470 stycken) hade fel adress trots att listor erhållits från kommunerna. Nytt utskick med rätt adress krävdes. 34 % (160 av 470 stycken) har fått brev på nytt då ingen registrering har skett i webbenkäten 36 % (170 av 470 stycken) har fått påminnelser via e-post. Då det nya industriregistret (Grind) inte var klart år sommaren 2013 så fick uppgifterna från webbenkäten provisoriskt läggas in i en tillfällig databas, för hantering och för att kunna göra sammanställningar. Nya Grind var klart vid årsskiftet 2013/2014 och då kunde uppgifterna från den tillfälliga databasen överföras till nya Grind. Sida 6 av 9

Administrativa arbetet augusti-oktober 2013 55 % (260 av 470 stycken) som fått brev, gjorde registrering i webenkäten. 26 % (120 av 470 stycken) har valt att inte registrera i webenkäten, varför är okänt. Under denna period så gallrades ytterligare verksamheter bort av de 470 stycken, då de vid närmare granskning visade sig inte ha processvattenutsläpp som t.ex. automatstationer, komposteringsanläggningar, återvinningsstationer. Kvarvarande 390 verksamheter var de som arbetet inriktades med att få in uppgifter från. Det noterades även att alla som fyllde i webenkäten inte fyllde i helt korrekt, vilket krävde ett visst efterarbete. Att få in uppgifter från de verksamheter som inte svarade, ca 120 stycken, hade krävt ganska stora resurser och Gryaab hade med största sannolikhet fått mata in uppgifter själv. Med tanke på resultatet, se nedan under rubrik, Slutsats analys, så bedömdes det under hösten 2013 inte motiverat att försöka få in uppgifter från resterande företag. Resultat - utfasningsämnen Ca 260 verksamheter har rapporterat in uppgifter i webenkäten (ca 55 %) Ca 800 kemiska produkter har granskats. Ca 1 500-1 800 kemiska ämnen har kontrollerats om de är Prio-ämnen och om utfasningseller prioriterade riskminskningsämnen. Från kartläggningen finns en lista på verksamheter som har utfasningsämnen. Listan visar fem företag och ett sjukhus som har utfasningsämnen, se bilaga 6. Vid närmare undersökning visade det sig att två företag har rapporterat produkter som inte går till avlopp. Två andra företag använder en nafta med ett CAS-nr där inte alla naftor är utfasningsämnen. Vid kontroll visade det sig att de aktuella naftorna inte var utfasningsämnen (leverantören av produkter intygade). Det slutliga resultat blir att ett verkstadsföretag använder 3 kg natriumborat och ett sjukhus har tre utfasningsämnen till avlopp där totala mängden är mindre än 110 gram (varav ett ämne står för merparten, 105 gram, övriga är 15 gram respektive 4 gram). Enligt Revaq-bestämmelserna, vilket har gällt sedan år 2013-01-01 till och med 2015-01-01, ska C- verksamheternas kemikalieanvändning kartläggas inom fem år efter det att certifikatet har erhållits, vilket betyder senast år 2014 för Gryaabs del. Detta har nu uppnåtts. Kommande utfasningsarbete hösten 2014 Verksamheterna kommer augusti-september 2014 att kontaktas om detta, i syfte att ämnena ska tas bort eller hindras nå avloppsnätet. Sida 7 av 9

Slutsats analys Utfasningsämnen är ämnen som det är stort fokus på i samhället och varit så länge. På 1970-1980-talet kom 13-listan, som blev 40-listan och som sedan blev OBS-listan med de oönskade ämnena. På 2000- talet kom Priodatabasen med utfasningsämnen. Utfasningsämnenas motsvarighet i EU s kemikalielagstiftning är SVHC (Substances of Very High Concern), ämnen som kommer att bli tillståndspliktiga och kommer kosta ca en halv miljon i ansökningsavgift för att få använda. Det är därför viktigt för kemikalietillverkare och leverantörer att inte ha utfasningsämnen i sina produkter. I detta kartläggningsarbete har mycket resurser använts som en extraanställd kemist ca 5-6 månader, IT-administrativt stöd, personalresurser från både uppströmsenheten och IT-avdelning. Resultat från kartläggningsarbetet (C-verksamheter) är ca 100 gram kemikalier från ett sjukhus och 3 kg av ett CMR-ämne (cancer, mutagenicetet, reproduktionstoxiskt) från kartläggning av drygt 260 verksamheter. CMR-ämnet är alltså inte utfasningsämnen för att det är miljöfarligt eller skadligt för reningsverket. Ställer man använda resurser mot resultatet så är frågan om kartläggningsarbetet är resurseffektivt? I uppströmsarbetet sker granskning och kontroll av verksamheternas avloppsvatten som leds till spillvattennätet men även av säkerhetsdatabladen för använda produkter. Kontroll av avloppsvatten kan innebära t.ex. analyser av kemiska och fysikaliska parametrar, ekotoxikologiska undersökningar för att se om vattnet har olämpliga egenskaper. Avloppsreningsverket kan säga nej till att ta emot olämpliga vatten eller kräva rening av vattnet innan det får ledas till det allmänna spillvattennätet. Granskning av säkerhetsdatablad ger information om det finns toxiska, svårnedbrytbara eller bioackumulerbara ämnen. Det finns ämnen som är skadliga för avloppsreningsverket men som ändå inte är utfasningsämnen. För att sammanfatta, det ordinarie uppströmsarbetet förbättrar slamkvalitet och minska föroreningarna i inkommande avloppsvatten betydligt effektivare än en sådan här kartläggning som syftar till att leta efter utfasningsämnen. Revaq kräver dock kartläggningar vilket Gryaab följer. I den senaste revideringen, som gäller från och med 2015-01-01, har dock en förbättring skett i regelverket som innebär att uppströmsarbete ska bedrivas. Dock måste kartläggningar fortsätta, men vart femte år, vilket är en mer rimlig period än tidigare förslag om varje eller vartannat år. För C- och U-verksamheter kan avloppsreningsverken själva välja ut vilka företag som ska omfattas av kartläggning, vilket ger en mer rimlig arbetsinsats. Inför kommande kartläggningar, förslag och åtgärder Alternativ registrering förutom via webenkät Det finns verksamheter som har ett mycket stort antal produkter, trots att de tillhör C-verksamheterna, de mindre. Exempel på detta är Mölndals sjukhus med ca 130 stycken kemiska produkter innehållande mellan 1-5 ämnen. Som alternativ till att registrera i webenkät är att verksamheter får lämna uppgifterna elektroniskt i excelformat som sedan förs in i Grind. Webenkät Då C-verksamheter är mindre företag var det inte förvånande att en del verksamheter avstod från att registrera sina produkter i webenkäten. Skälen skulle kunna vara tidsbrist, dålig datorkunskap, ointresse m.m. Det visade sig också att en del verksamhet registrerade fel i webenkäten. Sida 8 av 9

För att minska antalet felregistreringar och för att underlätta registreringen så har följande förslag tagits fram för kommande webenkät vid nästa kartläggning. Uppmärksamma på att alla fält inte är ifyllda Bör kunna spara efter varje ämne som registreras, istället för som nu hoppa upp ett steg. Vid registrering av nytt ämne är det bra om tabben ställer sig direkt i den första rutan (pekar man inte på rutan så skrivs inget). Förhindra att CAS/EG-nummer hamnar i fel fält. I enkäten finns endast valet ej sanitärt och processvatten. Bör också finnas ej ansluten. Vid markering av 0 i fältet mängd eller % till vatten blir det felaktig registrering. När administratören (Gryaab) låser enkäten visas att enkäten är inskickad men utan datum. Det bör registreras att enkäten är låst och vilket datum. En del har missat att trycka på skicka in -knappen, men har fyllt i viss information. Kemikaliedatabaser, uppdateringar I nya Grind finns kopierat tre kemikaliedatabaser. För varje kemiskt ämne som registreras i Grind ska det finnas uppgift om ämnet klassificering etc. Den första databasen är Priodatabasen, där uppgifter finns om s.k. Prio-ämnen och i så fall om ämnet är utfasningsämne eller prioriterat riskminskningsämne. Den andra databasen ger information om klassificeringen av ämnet enligt EU s regler, CLP, som omfattar klassificerings-, märknings- och förpackningsregler. Den tredje databasen är ämnen som är angivna i vattendirektiven. Det kommer att behöva tas nya kopior där en årlig revidering skulle vara rimlig. Kommande kartläggning, U-verksamheter Nästa kartläggning efter C-verksamheter är U-verksamheter, oftast mindre verksamheter. U- verksamheter, enligt miljöbalken, behöver varken anmälas eller söka tillstånd. Enligt Revaq-regler som ska gälla från och med 1 januari 2015 gäller att prioriterade U-verksamheter ska kartlägga och att det är upp till respektive verk att bedöma vilka verksamheter som skulle prioriteras. Dock bör normalt åtminstone fordonstvättar, laboratorer, verkstäder, ytbehandlande verksamheter, sjukhus samt tvätterier med vattentvätt ingå. Frågan som uppkom var om alla fordonstvättar etc. måste kartläggas.. På fråga (e-post) 31 januari 2014 till Revaq-sekretariatet (Anna Berggren), om tolkningen av prioriterade så angavs att varje verk får själva välja vilka företag och branscher även inom de utpekade branscherna. Detta är viktigt att känna till inför kommande U-kartläggning. Bilagor 1. Webenkät 2. Brev 1 3. Brev 2 4. Blankett 5. Lathund för blankett 6. Sammanställning, kemiska ämnen, kartlagda utfasningsämnen Sida 9 av 9