Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Relevanta dokument
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

KROPPEN Kunskapskrav:

Områden om människokroppen. Celler

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Ordning i Myllret

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Pedagogisk planering Elev år 5

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Frågor till Kroppen del 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Biologiprov den 18 dec

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Kärnenergi. Kärnkraft

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Anteckningar på Människokroppen

Blod och blodomloppet

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

och muskler Hud, skelett

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

HUDEN - Instuderingsfrågor

Kroppen. - En fördjupande inledning. Ni ska i grupp presentera fördjupa er i ett organsystem med hjälp av Blooms taxonomier.

Kärnenergi. Kärnkraft

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Mutationer. Typer av mutationer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Energi & Atom- och kärnfysik

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Nervsystemet och hjärnan

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Huden, skellettet och musklerna

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

BIOLOGI EN SAMMANFATTNING

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Näringsämnena och matspjälkning

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Transkript:

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag Evolution organismers utveckling Etologi läran om djurens beteenden Ekologi - läran om samspel mellan organismer och miljö Miljökunskap ger oss kunskap om miljön

Organsystem Rörelseapparaten skelett- och muskelsystem Nervsystemet centrala och perifera nervsystemet Endokrina systemet organ som producerar hormoner Cirkulationsapparaten hjärta och blodkärl Lymfatiska systemet del av immunförsvaret

Fler organsystem Andningsapparaten näsa, hals, lungor Matspjälkningsapparaten matens väg från mun till toa Utsöndringsorganen ut med grejor som är giftiga för kroppen Könsorganen hon och han

Huden Hornlager Svettkörtelutgång Tillväxtlager Hår Hårsäck Överhud Talgkörtel Hårresarmuskel Läderhud Svettkörtel Underhud Blodkärl Nerver Fettvävnad

Huden kroppens största organ det viktigaste försvaret mot skador slag kemiska ämnen (hur ofta duschar man, och vad använder man?) strålning från solen och viktigaste försvaret mot bakterier och virus

Huden, igen håller värme- och vätskebalansen i kroppen känselkroppar/nerver som känner av tryck, smärta, värme/kyla byggs upp av tre lager överhud läderhud underhud

Kost och hälsa Vad behöver vi äta? Proteiner Byggstenar Kolhydrater Energi Fett Energi Smörjmedel Fettlösliga vitaminer

Kost och hälsa Sömn Påverkar vårt immunförsvar och sömnbrist ökar risken för att utveckla diabetes Man blir fysiskt illamående Sämre prestationsförmåga Rensar slaggprodukter Sorterar intryck

Kost och hälsa Träning Piggare - blodcirkulation Lättare att fokusera Starkare i kropp och knopp Starkt hjärta och starka blodkärl Vardagsmotion vs gym tre ggr/vecka

Kost och hälsa Beroendeframkallande medel Belöningssystemet i hjärnan Olika typer av droger

Blod och blodomlopp Blodet hämtar syre och lämnar koldioxid Lilla kretsloppet Blodet hämtar näring Blodet lämnar avfall Blodet lämnar syre och näring och hämtar avfall Stora kretsloppet

Blod och blodomlopp Blodkropparna Röda blodkroppar syretransport Vita blodkroppar immunförsvar Blodplättar Stoppar blödningar

Blod och blodomlopp Hjärtat

HJÄRNAN Hjässloben Hjärnan Smakcentrum Storhjärnan Nackloben Syncentrat Förlängda märgen Muskelrörelser Tal Hörsel Lukt Pannloben Tinningloben Lillhjärnan Ryggmärgen Ryggmärgsnerven

Det Limbiska systemet - belöning

Hjärnan och belöningar Hjärnans belöningssystem utvecklat genom evolutionen. Överlevnadssystem som gör oss höga på naturliga belöningar som till exempel mat, dryck, sex, träning Aktiveras av alla beroendeframkallande droger Alkohol Nikotin Heroin Amfetamin Cannabis mm

Joniserande strålning lösgör elektroner eller slår sönder molekyler Strålningstyper Alfa Beta Gamma kan också produceras på konstgjord väg röntgen

Vad händer om man blir utsatt för strålning? Alfastrålning heliumkärnor Kan inte skada oss om inte partiklarna kommer in i kroppen Den största risken att få in alfastrålning i kroppen kommer från radon Betastrålning elektroner eller positroner utgör en risk för människan om partiklarna kommer in i kroppen på samma sätt som alfapartiklar. Dessutom kan betastrålningen ge skador på ytliga organ som ögats lins.

Vad händer om man blir utsatt för strålning? Gammastrålning - är elektromagnetisk strålning som uppstår när radioaktiva ämnen sönderfaller. Den har lång räckvidd men stoppas av ett blyskikt på flera centimeter, decimetertjock betong eller flera meter vatten.

Vad händer om man blir utsatt för strålning? Elektromagnetisk strålning och elektroner kan även skapas på konstgjord väg Röntgenapparater - elektroner kolliderar med olika ämnen. Röntgenstrålning har lång räckvidd men stoppas av någon millimeter bly. Röntgenstrålning upphör så fort apparaten stängs av.

Vård Joniserande strålning förekommer vid undersökningar och olika typer av behandlingar: Röntgenundersökningar Undersökningar och behandlingar med radioaktiva ämnen Strålbehandlingar Magnetfält, radiovågor och ultraljud förekommer vid diagnostiska undersökningar: Magnetkameraundersökningar Ultraljudsundersökningar

Maslows behovstrappa