This was the society they were building: this was the society they had been building since Independence, a society in which a black few, allied to other interests in Europe, would continue the colonial game of robbing others of their sweat, denying them the right to grow to full flowers in air and sunlight. Ngugi wa Thi ong 'o Petals of blood (1977)
Inledning Karta över Kenya Fakta om Kenya Den politiska situationen Den kulturpolitiska situationen Censur Massmedia Teater, film, nöjen Utbildningsväsen Biblioteksväsen Kenya Library Association Universitetsbibliotek och arkiv i Collegebibliotek Skolbibliotek Folkbibliotek Övriga bibliotek Biblioteksutbildning Kenya National Library Services Från East African Literature Bureau till KNLS KNLS:s m%l. Bibliotek för vem?, Språkfriigan Nationalbibliografi och pliktleveranser KNLS:s hela verksamhet,med tabell Allmänt om KNLS:s byggnader Lånebestämmelser Övriga bestämmelser Centralbiblioteket i Nairobi Regionbiblioteken Bokbussarna Ur dagboken fr& en bokbussvecka, september 1978 Utvecklingen av RNLS jämfört med Hockeys rapport, en sammanställning KNLS :s framtid Sammanfattning och efterord Litteraturförteckning Förteckning över diabilder sid 1 2 6 7 8 8 Mair obi 8 8 9 9 10
Inledning Eftersom jag hade tillfälle att vistas sju månader i Kenya under 1978, fann jag det lämpligt att skriva ett specialarbete om kenyariska bibliotek, D% materialet annars skulle bli alltför omfångsrikt, har jag försökt att koncentrera mig p% Kenya National Librasy Services, KNLS, Jag valde ICPJLS däxför att det är en statlig folkbiblioteksorganisation, som syftar till att betjäna hela folket med landsomfattande utbredning och avgiftsfri service, För att f% en någorlunda hel bild av situationen för bibliotek, författare och litteratur i Kenya, tycker jag; att det ar viktigt att ge vissa fakta om landet, dess politiska system, kulturpolitik och utbildningsväsen samt något om övrig biblioteksverksamhet. Materialet om KNLS har nästan uteslutande skaffats fram genom personliga kontakter och besök p% de olika biblioteken, Jag är stort tack skyldig, främst chefsbibliotekarie Richard Oluoch och bokbusspersonalen i Nairobi, men även all annan bibliotekspersonal, som hjälpt mig att skaffa information och som ställt upp för fotografering, En diabildserie ou KNLS medföljer arbetet.
KENYA
Fakta om Kenya Yta - Befolkning Befolkningstillväxt Medellivslängd Religioner Officiella språk Analfabetism tillväxt/& Inkomstkällor Huvud s t ad Andra stader Statsskick President Kenya är indelat i sju provinser 582.650km? Nkot större än Sverige och Danmark tillsammans. 14,4 milj. (1977) därav 140.000 asiatler, 30.000 araber och 40.000 europder. Ett 40-tal afrikanska, etniska grupper med egna språk. Kikuyu (bantu) störst, 2 milj. Luo (niloter) näst störst, 1,2 mil j. 10% av befolkningen bor i stader och tätorter, 9C$ bor p% landsbygden. 3,596. I Nairobi 8%. 50 %r. Hälften av befolkningen 2c under 15 b. Traditionella, islam, hinduism och kristendom (2576) Swahili (talas av 65%) Engelska (talas av betydligt färre) 65%. I Nairobi 3%; i vissa provinser uppemot 100!%. 9 miljarder skr (1 977) 5% av befolkningen svarar f ör 60b av BNP. 1. kaffe 2. turism 3. te Nairobi, 800.000 invånare (1 977) Mombasa, 351.000 invånare Dakuru 65.000 Kisumu 45.000 -w- Republik med enpartistyxe. KAMU, Kenya Ilfrican National Union är enda tillatna parti. Kenya blev självständigt 1963. Daniel arap Moi sedan Jomo Kenyatta avled i augusti 1978. Kenyanska cents, shillings och pund. 1 pund = 20 shillings. 1 shilling = 100 cents = 0,60 skr. Central, kust, östra, nordöstra och västra provinsen samt Rift Valley och Nyanza.
Den politiska situationen Kenya var engelsk koloni fram till 1963, d% det blev självständigt. Jomo Kenyatta utropades till ledare och blev landets president året darp%. Den nya politiska och ekonomiska eliten, som byggdes upp för att snabbt afrikanisera det koloniala samhället, har övertagit de forna kolonialherrarnas positioner. Något 10,000-tal utgör en verklig överklass och består av industri- och affärsmän, vilka ofta även är ledande politiker eller högre tjänstemän i förvaltningen. Fortfarande är en del av den ekonomiska eliten utlänningar, men antalet kenyanska medborgare i denna grupp ökar. Industrin är s% gott som helt privatägd och landet främjar utländska investeringar utan hård statskontroll. Den höga årliga BNP-tillväxten kan ses som en tillväxt utan utveckling, eftersom den aldrig kommer folket tillgodo. Överskotten hamnar i de redas rikas fickor och de sociala och ekonomiska klyftorna ökar, Kenyatta strävade aldrig efter n%gon utjämningspolitik och nar han dog i augusti 1978 efterlämnade han enorma jordegendomar till sin "kungliga familjw. Jordinnehav har i Kenya alltid varit avgörande för människornas sociala status och deras uppehälle. Kenyatta gjorde Kenya till en enpastistat med KAMU, Kenya Africm National Union, som enda tillgtna parti. Någon opposition tilläts inte och 1969 förbjöds KPU, Kenya People's Union och dess ledare sattes i fängelse. J.M. Kariuki, parlamentsledamot och frän regeringskritiker, gick det värre för. Han mördades brutalt 1975, efter att ha kritiserat Kenyas kapitalistiska system, som spottar ut imponerande statistik om ekonomisk tillväxt, men döljer de växande klyftorna mellan en nyrik överklass och de fattiga massorna. ICariuki ville satta tak för jordinnehav, vilket var ett direkt hot mot Kenyatta med sina stora egendomar, Andra kritiker har mött liknande öden. President Daniel map Moi, som efterträdde Kenyatta, har suttit vid makten alltför kort tid för att man ska kunna bedöma om hans tal om en rättvisare fördelning av jorden bara ar tomma fraser. Kommentar Med en ekonomisk politik som Kenyas ar det inte sa underligt om icke-kommersiella intressen kommer i kläm. Man säger sig värna om utbildningen och av de årliga statsutgifterna upptw denna post 23,256 (jfr. hälsovård 7,10/0)men av utvecklingsbudgeten g& bara 2,396 till utbildning, (hälsov&rd 4,s). Eftersom bef olkningstillväxten är 3,5% kan man kanske dra den slutsatsen att aven om utbildningssektorn ökar kvantitativt kan den knappast öka kvalitativt. De statliga biblioteken och annan kulturverksamhet lyder under Ministry for Housing and Social Services. Det är svårt att f& fram exakta siffror p% kultursektorns sammanlagda budget, eftersom aven Nairobi City Council svarar för en del av dessa utgifter. Nkon större del av nationalbudgeten upptaz dock inte nkulturenn.
Den kulturpolitiska situationen "Detain me,,. I am suspected of being a communist at heart.' Detta är en av huvudpersonernas sista yttranden i Ngugi wa Thiong'os roman Petals of blood, (1977) en bok som kom ut strax innan Ngugi fängslades och bortfördes till okänd ort, där han fortfarande halls internerad (nov,-78). Ngugi är Kenyas främste författare och samhällskritiker. Han var fram till asresteringen den 31 december 1977 föreståndare för den litteraturvetenskapliga institutionen vid Nairobis universitet. Trots att han i Petals of blood hårt angriper de kenyanska makthav-na, var det troligtvis för skadespelet Ngahiika Ndenda (J% gifter mig när jag själv vill) som han blev gripen. Pjäsen h skriven p& kikuyu-spr&et och uppfördes i ett utbildningsoch kulturcenter strax utanför Nairobi i oktober 1977. Skadespelarna var arbetare och bönder från trakten och pjasen var ett led i ett folkbildningsprogram. Efter en månad ingrep censuren och pjasen måste läggas ned, Spelets tema om penningens makt och den fattiges maktlöshet ansågs alltför farligt, för att f& föras fram av folket, för folket och p% folkets eget språk. Officiellt arresterades Ngugi för innehav av förbjuden litteratur, men hade detta varit hans enda "brottn hade han fatt ett tidsbegränsat fängelsestraff. Censur Det är alltsa brottsligt att inneha viss litteratur i Kenya. Här följer några titlar p% skrifter som är förbjudna: Revolution in Africa, utgiven i Tirana, Albanien förbjöds 1965. Attwood, W.: The Reds and the Blacks : a personal adventure. New York,1967. Förbjöds samma år, Alla publikationer från Foreign Languages Press, Peking äz förbjudna sedan 1967. The African dommunist utgiven av South African Communist Paxty förbjöds 1968. World revolution utgiven av Union Labour of New York förbjöds 1969. Africa and the world utgiven av Panaf Publications, London förbjöds 1970, Den politiska tidskriften Who rules Kenya? är förbjuden sedan 1967. De homosexuella tidskrifterna Adam, Men only och Cavalier blev alla. förbjudna &r 1968, Det ar främst den socialistiska litteraturen som anses farlig trots att det st& inskrivet i landets alla femtlrsplaner att man kontinuerligt ska sträva efter "African socialism". "African socialism may be defined as government of the people by the educated for the educatedw som författaren Okot p'bitek uttrycker det i Africa's cultural revolution (1 973).
Massmedia Den kenyanska nyhetsbyrh är kontrollerad av regeringen och nyhetsflödet ar mycket beskuret, Det finns tv% dagliga, engelskspråkiga tidningar och en swahilisprakig och innehallet i dessa är mycket likartat, Presidenten och andra makthavare prisas och man hittar aldrig någon regeringskritik i tidningarnas ledarspalter, De kulturella inslagen Zr f% och d& de förekommer mestadels artiklar hämtade fr& engelska eller amerikanska tidskrifter, Veckopressen är frispråkigare än dagsppessen, men den är noga med att inte överskrida n%gra gränser. Den kommersiella televisionen sänder sina nyheter p% engelska och swahili och de inrikespolitiska inslagen är identiska med dagstidningarnaaet blir inte mycket tid för annat än presidentens och eventuellt n%gon ministers framträdanden. Utlandsrapporterna är korta, ganska sällsynta och alltid sist i programmet, Ibland visas nagot intressant program om Kenya eller andra delar av Afrika, men bortsett från inrikespolitiken, upptar amerikanska serier och filmer den mesta och bästa tittartiden, Teater, film, nöjen Det finns tv% permanenta teatrar i Nairobi, Den ena är helt kommersiell med engelska pjaser och skadespelare och mestadels vit publik, Det tar 4-8 dagar för en svart arbetare att tjäna ihop till en biljett, Det finns inga svarta arbetare bland publiken, Den andra teatern, Nairobi National Theatre, har en blandad repertoar, allt från operetter och engelska salongskomedier till relativt fräna afrikanska pjäser. Skadespelarna är oftast amatörer, da de ar s& gott som oavlönade. Sociala centers finns i varje större stad och ibland uppförs här skadespel i samlingssalarna. - Biograferna visar mestadels amerikanskt och asiatiskt vald, blandat med kärlek. - Nöjeslokalerna bjuder p% västerländska popgrupper och österländska magdansöser, till biljettpriser som ar högre än många kenyaners hela ahi.sinkomst. Den afrikanska dansen förlorar alltmer av sitt ursprung och uppförs sällan spontant, men desto oftare för turisterna. - I konserthusen spelas Vivaldi, Beethoven och Bach, Vart är den afrikanska kulturen i Kenya pil vag? Vad kommer att hända nar kritiker som Ngugi och andra har tystats? Den ugandesiske författaren Okot p'bitek uttrycker sig s% här i sin bok Africa's cultural revolution : Africa must re-examine herself critically, She must discover her true self, and rid herself of all "apemanshipn. For only then can she begin to develop a cnlture of her own. Africa must define all cultural terms according to her om interests, is she has broken the political bondage of colonialism, she must continue the economic and cultural revolution until she refuses to be led by the nose by foreigners. Okot p'bitek föreläste tills helt nyligen vid Nairobi universitet. Efter vissa kontroverser med myndigheterna har han nu lämnat Kenya för Nigeria,
utbildningsväsen Uppbyggnaden av skolsystemet är ett kolonialt arv och pilminner mycket om det engelska systemet. Sedan 1974 och fram till 6978 har successivt de sex första klasserna blivit avgiftsfria, men en skolbyggnadsavgift samt skolmaterial och uniform bekostas av föräldrarna. Skolgången är ej obligatorisk, Eleverna kan börja vid fem Ars %Ider, men många börjar senare och nilgra inte alls. Vuxenundervisning förekommer i liten skala. Skolgången är följandes Primary school, standard 1-7 avslutas med Certificate of Primary Education, CPE. Secondary school (of ta internat), f orm I-VI har f öl jande examina: Form II avslutas med Kenya Junior Secondary Examination, KJSE. Form IV avslutas med East African Certificate of Education, Egg. Form VI avslutas med East African Advanced Certificate of Education, EABCE. Skolorna är statliga, privata eller av Harambee-typ. Harambee betyder bygga upp tillsammans och dessa skolor har byggts och bekostats av föräldrar och valgörenhetsorganisationer. De f& viss hjälp av staten. Teknisk/praktisk utbildning blir allt vanligare, d& många med teoretisk utbildning blir arbetslösa efter avslutad skolgång. Det finns 18 seminarier som utbildar lärare för de lägsta stadierna och tre lärarhögskolor för utbildning av sekundärskolelärare. Seminarier och skolor för högre utbildning benämns college. I Nairobi finns universitet med 5.250 studenter. Intradeskrav äx avslutad sekundärskola med goda betyg, Fakulteter finns för agronomi, juridik, medicin, naturvetenskap, teknik och veterinärmedicin* Cirka 2.500 kenyaner studerar utomlands, huvudsakligen i England och USA. h Primary school I I Standard Stapeldiagram över antalet elever 1976. Knappt 1% av de elever som börjar i primary school g& ut secondrny school. "Drop-outw-procenten är speciellt hög bland flickor. 1 mm = 5.000 elever Secondazy school Form -r.f - Univer-b sitet
Biblioteksväsen Kenyanska biblioteks ställning i dag är mycket beroende av det r%- dande socio-ekonomiska klimatet. Många olika viljor strävar efter att utveckla landet, men man m%ste alltid ta hänsyn till de bemänsade resurserna. Betydelsen av bibliotek har generellt sett ej blivit uppmärksammad. Detta reflekteras i regeringskretsarnas attityder till bibliotek, där avsaknaden av intresse och angelägenhet ar alltför uppenbar. Exempelvis tar den kommitté som i december 1976 sattes upp för att p% nytt definiera Kenyas utbildningsm31, och rekommendera atgäzder för att n& dessa, inte ens upp biblioteksfrkan. Trots de styrandes likgiltighet finns det tecken som är positiva, t ex det vaxande antalet bibliotekarier och deras sammanslutning: KLA. Kenya Library Association, KL$ KLA ar en intresseorganisation för all slags bibliotekspersonal och den har funnits sedan 1973. KLA strävar efter en utveckling av biblioteksverksamheten i landet och har många punkter p% sitt program. Man har olika grupper, som arbetar med speciella fr%gor sasom skolbibliotek, informationssystem, katalogregler, bibliotekarieutbildning samt nationalbibliografin. Organisationen har 190 medlemmar och ger ut tidskriften Maktaba, som utkommer med ett nummer per år mot tidigare tv%. Tyvärr ar KLA:s ekonomi mycket svag och verkar försämras alltmer. Universitetsbibliotek och arkiv i Nairobi Universitetsbiblioteket f& uppfylla många av ett nationalbiblioteks funktioner, d% Kenya ej har n%got verkligt s%dant. Förutom universitetsbiblioteket finns Kenya National Archieves, som är ansvarig för insamlandet av dokument, konstförem%l samt av muntlig-, musikalisk- och danstradition i Kenya. Denna institution är tillsammans med universitetsbiblioteket och Kenya National Library Services officiella depositionsplatser för pliktleveranser av böcker och periodika. Universitetsbiblioteket har sju institutionsbibliotek med en personal p% tillsammans 180 personer, därav 27 utbildade biblioteksrier. BokbestAndet ar p% 220.000 band och där finns 3.200 periodika. Budgeten är (exklusive personalkostnader) 3 miljoner shillings/&. Collegebibliotek Det största och mest välutrustade av dessa finns p% Kenyatta University College, en lärarhögskola med 1.400 studenter. Skolan h%ller för övrigt p% att integreras med och f% samma status som universitetet. Biblioteket har ett bokbestånd p% 70.000 band och 7.200 periodika. Personalen består av 45 personer, därav 9 bibliotekarier. Bokanslaget per %r och student är till och med högre än för universitetsbiblioteket, Av övriga collegebibliotek ar endast nagra värda att notera: Egerton Agriculture College Kenya Institute of Education Kenya Polytechnic
Kenya Science Teachers College, en skola som biståndspengar. uppförd för svenska Dessa skolors bibliotek har ett bokbestgnd p% 20-30,000 volymer och utbildad personal. Universitetsbiblioteket och de flesta collegebiblioteken klassificerar enligt Library of Congress, Seminarierna, som utbildar primärskolelarare, har nästan alla helt undermaliga bibliotek, Skolbibliotek Det finns ingen lag p% att skolor ska vara utrustade med bibliotek, De 9.500 primärskolorna saknar därför oftast bibliotek, Av de 1,375 sekundärskolorna ar 4% statsunderstödda och dessa får bokanslag, 800 shillings ges för varje ämne samt för form IV 180 shillings/klass (=50 elever) och f ör f orm VI, 300 shillings/klass, Inte sällan går dock dessa pengar till andra skoländam~l, Ett fatal skolor har ordentliga bibliotek, men ytterst f% har utbildad bibliotekspersonal. I basta fall har en lärare eller kontorist nagra timmar avsatta för biblioteksarbete, Övriga typer av sekundärskolor har daliga eller inga bibliotek alls. Folkbibliotek Förutom Kenya National Library Services, som detta arbete huvudsakligen ska handla om, finns Nairobi City Council Library Services med huvudbiblioteket Mc Millan Memorial Library i centrum av Nairobi och tv% filialer i förorterna Eastland och Kaloleni. Dessa bibliotek har ingen fri låneservice, 1976 infördes en avgift p& 10 shillings/* och "bil jettw (3 shillings för barn), Varjenbil jett" berättigar till ett boklån per lånetillfalle och man kan köpa obegränsat antal "biljettern, Efter avgiftens införande sjönk utlaningen med 90% och drabbade i första hand afrikanerna, vilka nu sitter i läsesalarna och studerar medan det är européer och asiater som lånar hem böckerna., Hela verksamheten har en personal p% 46 personer, varav fem är utbildade bibliotekarier, Nästan hela budgeten p% 1,2 miljoner shillings/& går %t till personalens löner och andra omkostnader. De senaste tv% åren har inga nya barnböcker införskaffats och filialerna har ö,h,t. inte fbtt n&a nya böcker sedan 1976, endast huvudbiblioteket f& en del nyförvärv. Mc Millan Library har ett bokbestånd p% 125,000 volymer, av dessa är 10,000 engelska och amerikanska romaner, 12.500 band finns i Afrikanarumet, vilket kostar 5 shillings/vecka att utnyttja och har därför förlorat alla besökare, Endast 400 exemplar av afrikansk skönlitteratur ingh i samlingen, Eastlands filial har 20.000 volymer och Kalolenis 10,000. B%da filialerna har uteslutande kenyanska besökare.
Övriga bibliotek Det finns en mängd specialbibliotek med olika inriktningar. Varje departement har sitt bibliotek, Det har även radio/tv (~oice of eny ya), dagstidningarna och några av sjukhusen. United Nations Environment Programme, British Council, US Cultural Centre, Goethe Institute, French Cultural Centre och många andra institutioner har bibliotek i Nairobi, men endast ett fatal av dessa är öppna för allmänheten och har något intresse för den. Bibliotekskoncentrationen till Nairobi är markant. Av landets 96 största och bäst utrustade bibliotek ligger 73 i Nairobi eller i dess omedelbara närhet, Övriga större bibliotek finns i Mombasa, Kisumu och i andra tätorter. Biblioteksutbildning Bibliotekarier Det har aldrig funnits någon bibliotekarieutbildning i Kenya. Man har planer p% att starta utbildning vid Nairobis universitet, men det kommer att dröja, eftersom det är svårt att rekrytera kompetenta lärare. Det finns heller inga resurser i nuvarande läge. Tidigare utbildades de flesta kenyanska bibliotekarier vid East African School of Librarianship, Makerere universitet i Kampala, Uganda, men p.g.a. det spända politiska läget mellan Kenya och Uganda väljer numera studenterna att utbilda sig i England, USA, Ghana eller n%got annat land. N%gra statliga lån eller bidrag f8.r de inte, utan m%ste "sponsrasn av det bibliotek de arbetat p& eller n%gon bist%ndsorganisation. Den vanligaste gången är att studenten har en Bachelor of Arts från Nairobis universitet och sedan går några &r som betald praktikant (trainee) vid ett bibliotek, för att avsluta med ett års studier i utlandet. Tv% till tre Ars utlandsstudier efter fullbordad sekundärskola och praktik är ocksa en möjlighet, men ar svårare att finansiera. Alla utbildade bibliotekarier har arbete och landet är i stort behov av ytterligare tillskott. Biblioteksassistenter Detta är en stor yrkesgrupp p& biblioteken och de har ofta kvalificerade arbetsuppgifter, Utbildningen har varit n%got varierande, men tre gånger under 1970-talet har UNESCO anordnat en nio månaders kurs i Nairobi. Intagningskrav har varit goda betyg från form IV, sekundärskolan, samt minst tv% års bibliotekspraktik, Från och med 1979 ska Kenya ta över denna utbildning och kurserna blir i stort sett upplagda som UNESC0:s kurser. Man ska försöka att f% endast kenyanska lärare. Det blir ett probleqför valmeriterade kenyanska bibliotekarier behövs s% väl p% sina olika poster att de har svårt att lämna dem, ens för kortare tid,
Fr& East African Literature Bureau till Kenya National Library Services I slutet av 1940-talet skapades East African Literature Bureau, EALB, gemensamt av de koloniala regeringarna i Kenya, Uganda och Tanganyika. Malsättningen var hög, men eftersom det ej lämnades tillräckliga ekonomiska resurser, blev resultatet mag$rt. Enda service var boklador till skolor och institutioner samt postlåneservice för ett f%tal individer, 1960 uts%gs engelsmannen Sydney Hockey att utreda och planera för en biblioteksutveckling i de tre länderna, som d% alla var under brittisk överhöghet. Hockeys arbete resulterade i en rapport, som ligger till grund för de östafrikanska ländernas folkbiblioteksorganisationer. För Kenya var Hockeys förslag att man skulle dela in landet i sex regioner med Nairobi som centrum. Biblioteksverksamheten skulle byggas upp i fem faser, varje fas omfattande ett %r. Detta betydde att Nairobis och de fem regionernas bibliotek skulle st% klara i början av 1970-talet, Deefter skulle utbyggnaden av regionbibliotekens filialer äga rum. Hockeys rapport visade sig alltför optimistisk, Självständighetsförklaringen kom emellan och det blev andra omraden som prioriterades, 1965 godkände parlamentet emellertid The Kenya National Library Service Board Act, som bygger p& Hockeys rapport. hr& &r senare trädde lagen i kraft och efter ytterligare tv& &r kunde man öppna sitt första bibliotek. KNLS:s uppgift var: "to prornote, establish, equip, manage, maintain and develop libraries in Kenya". Ansvarigt departement blev först Ministry of Natural Resources, därefter Ministry of Cooperatives, ej Ministry of Education som borde varit lämpligare att handha en gemensam utbildnings- och biblioteksutveckling, s%som skett i Tanzania. KNLS:s styrelse bestar av en representant från var och en av Kenyas sju provinser samt en representant frk Nairobi City Council, en från universitetet samt fem från olika departement. Ministry of Housing and Social Services är ansvarigt för biblioteken sedan 1975. KNLS:s chefsbibliotekarie är sekreterare i styrelsen samt verkställande direktör för hela organisationen, XNLS:s dl. Bibliotek för vem? "Reading is knowledgew är KNLS:s motto och dess m81 ar att upprätta ett nätverk av biblioteksservice, i hela landet, som n& ut till folket. Det står inte i m%lsättningen att man aven vänder sig till de många illiterata och det ar tyvärr realistiskt med nuvarande resurser. h s% länge når man inte ens 1% av befolkningen och den väsentligaste uppgiften många år framöver blir att bygga ut servicen runtom i landet och därmed f% alltfler nyttjare. KNLS:s bibliotek äz öppna för alla och lanen ar avgiftsfria sedan 1971,
I ett land s% stort som Sverige och Danmark tillsammans och med över 14 miljoner invånare förslår atta bibliotek och tre bokbussar inte långt, Förutom att det är stora avstånd mellan biblioteken är kommunikationerna ofta mycket daliga eller rent av obefintliga, Än s% länge får KNLS nöja sig med att n% ut till de människor som bor i närheten av ett bibliotek eller har möjlighet att låna i bokbuss samt det f%tal som utnyttja postlåneservicen. Det är ändå en minoritet av befolkningen, i stader med bibliotek, som besöker detta. Många vet inte var det ligger och än mindre utnyttjar det, På mina resor runt om i Kenya har jag ibland haft svht att hitta KNLS:s byggnader. De är daligt skyltade, endast när man väl är framme vid biblioteket, hittar men en skylt. Skolelever brukar veta var biblioteket ligger men sällan taxichaufförer, poliser eller mannen p& gatan. Någon PR för KNLS görs sällan. Ett av KNLS:s mål är att bista undervisningen, detta försvåras naturligtvis av att man lyder under olika departement, men ambitionerna finns och f örverkligas i liten skala, atminstone beträffande sekundarskolorna. Dels genom boklgdor till skolor och institutioner, dels genom bokbussarna, vars flesta anhalter är skolor. Dessutom är en stor del av de fasta bibliotekens låntagare elever. En undersökning gjord 1973 i Nairobi visade att 60% av lbtagarna över 16 år var studerande, Inte en enda låntagare var över 40 h! (Thomas, 1 973) N%gon bestämd malsättning för barnverksamheten finns inte, endast att alla fasta bibliotek ska ha barnavdelning. N%gon bokbussservice för barn är inte aktuell, inte heller finns det boklador för primarskolorna, F% bibliotek har sagostunder eller andra aktiviteter för barn, Språkf rhan I ett land med ett 40-tal olika språk, ett '/O-tal om man räknar dialekter, är spr&fr%gan ett stort problem. 1968 fastslogs att enda nationsspråk skulle vara swahili, som äz ett blandsprak, huvudsakligen bestående av arabiska, bantuspråk och engelska, Swahili talas av ca 50 miljoner människor i Afrikas östra delar. 1978 kan engelska, vid sidan av swahili, fortfarande kallas ett nationellt språk, vilket dominerar det ekonomiska och politiska livet samt är undervisningsspråk vid alla skolor. Sedan 1975 talas emellertid swahili i parlamentet. l l Eftersom bade skönlitteratur och i synnerhet facklitteratur p% swahili ges ut i ett fatal titlar per %r, är tillgången p& litteratur liten, KNLS har ingen utpräglad ambition att sprida swahililitteratur, Biblioteken har i genomsnitt 5% av sitt bokbestånd p% swahili, I Mombasa har man ca l&, eftersom swahilin är mer utbredd i kusttrakterna. Information från KNLS till biblioteksbesökarna ar p& engelska. Litteratur på kikuyu, lao och andra kenyanska spr& finns inte p& KNLS, Dels för att det inte finns mycket skrivet p% dessa språk, dels för att man inte vill förstaka och upprmtra stamtillhörighet, "tribalism",
Nationalbibliografi och pliktleveranser Kenya är ett av de f% länder i Afrika som ännu inte har nkon nationalbibliografi. Man har länge strävat efter att upprätta en sadan och i 975 aktualiserades fr3ga.n p% nytt, Kenya Library Association skulle delegera uppgiften, Nairobi universitet och Kenya National Archieves har varit aktuella, men nu är KNLS ansvarig institution. Problemen är emellertid stora och det kommer att dröja %r innan Kenya får sin nationalbibliografi, KNLS saknar högt kvalificerad personal, som kan avsättas för arbetet, De lagliga pliktleveranserna är inkompletta och man saknar någon form av standardisering. Sist men absolut inte minst viktigt ar att man har inga fonder att ta pengar ur och staten är ej beredd att träda emellan ekonomiskt. Accessions list : Eastern Africa (utkommer varannan mhad) med Annual serial supplement utgivna av Library of Congress är de mest kompletta förvärvslistor som finns i Kenya för närvarande. De distribueras kostnadsfritt till biblioteken, De lagliga pliktleveranserna kommer från Attorney General office (justitieministerns kontor) och går, som tidigare nämnts, till Nairobi universitet, Kenya National Archieves samt till KNLS. Dessvärre ar det mycket material som ej levereras. Regeringstryck, forskarrapporter, konferenstryck, dissertationer och annat viktigt material stannar ofta inom den institution dar de publiserats. Beträffande förlagen, s% ger vissa inte ens ut n%gon katalog, än mindre sänder sina publikationer till de av lagen fastställda depositionsställena. KNLS mottager årligen ca 350 titlar, utgivna i Kenya, Trycken är p% 50 sidor eller mer och de inordnas i KNLS:s Afrikanasamling, KNLS: s hela verksamhet För närvarande,november 1978, har KNLS %tta bibliotek; centralbiblioteket i Nairobi samt regionbibliotek i Eldoret, Embu, Kakamega, Mombasa, Nakuru och Nyeri. Den nionde byggnaden ar under uppförande i Garissa och väntas bli klar i april 1979. Tre bokbussar är i trafik och ytterligare tre ska tas i bruk i början av 1979. För budgetaret 1977/78 hade verksamheten en budget p% j,9l miljoner shillings för löpande utgifter, varav nästan hälften gick till centralbiblioteket. För utveckling hade man samma %r 2,63 miljoner shillings. Finansiellt bistånd från framför allt NORAD (~orwegian Agency f or International ~evelo~ment ) är inkluderat i budget en, Samtliga bibliotek har referens- och lånesamlingar, inga andra media än böcker finns för utlån. Teknisk utrustning sasom projektorer, bandspelare och kopieringsmaskiner finns p% vissa bibliotek. Man klassificerar enligt Dewey. P% varje regionbibliotek finns det författar- titel- och systematisk katalog, dock utan ämnesordsregister. Ovriga uppgifter, se tabell nästa sida,
R 4!4. (d -r.ha ni$-ff k *d,s QP.O r min s 7 au. inb ch Lno rn C\I CV e. -4-4- 2 2 4 W G rl d4.u 5; 5; P &:o r min $ c a hd d 4 P M 4 s- 3 P :o.. *\o Min.. m* cncu M in al L-d- cu \Om InM. e r +de0 Ot- Mr- WcvaY *M- O.".. rcvo *(U* @d a --P E: d Q3 # k -2 m.r1 0, a m'a a a,@ $ 0 5 P L1 C P 4 $2 G Y &#k@ (docuk mbf9mp1q
Allmänt om KNLS:s byggnader Förutom regionbiblioteken i Mombasa och Nakuru ar alla byggnader ritade och planerade direkt för KNLS. De nybyggda biblioteken h= mycket gemensamt beträffande exteriör, planering och läge, Fyra olika arkitektfirmor har anlitats, en engelsk, tv% kenyanska och en östafrikansk, Byggnadena har en djärv, modern arkitektur, som kanske inte alltid smälter s% bra in i omgivningen, men man lägger onekligen märke till dem, Alla byggnaderna är sok. atriumhus där själva huset omgärdar en liten trädgård, Här har man planterat växter och ordnat med sittplatser och det är välskött, vackert och ser mycket inbjudande ut, De nybyggda biblioteken är i ett plan och lätt tillgängliga för besökarna, Det ar dock inte med tanke p& de handikappade, vilka ar mycket eftersatta i Kenya och sällan läskunniga, enligt chefsbibliotekarien, Barnen har f%tt rejält med utrymme och rum för sagostunder finns, Detta rum används aven för andra aktiviteter, Läsesalarna är ljusa, luftiga och har i allmänhet gott om lasplatser, men inte tillrackligt många när traktens skolelever strömmar till, Biblioteksbyggnadernas läge är sällan centralt i orten och detta beror p% att myndigheterna inte vill släppa till dyrbar mark för ett icke-kommersiellt &ndam&l, Biblioteken ligger oftast litet isolerade och inte p& &got ställe direkt i samband med affasidkande företag, så att folk kan kombinera ett biblioteksbesök med andra ärenden, Lånesystem och regler är gemensamma för KNLS:s alla bibliotek, För att kunna låna hem böcker m%ste man först bli medlem och det blir man genom att fylla i ett formulär, vilket ska signeras av arbetsgivare, rektor eller annan person, som kan g% i god för den ansh kande, Barnens formulär signeras av föräldrar samt av klasslärare. Den som vill bli medlem betalar 50 cents för portoutgifter och f& s% sitt medlemskort per post och ska därefter personligen infinna sig på biblioteket för att registreras. Detta tillvägagångssätt ger biblioteket en möjlighet att kontrollera att givna namn- och adressuppgifter ar korrekta. Personer tillfälligt boende i Kenya (nonresident s) kan f % bli medlemmar om de betalar en depositionsavgif t p& 50 shillings, KNLS tillämpar Browns lånesystem, Medlemmen får ett identitetskort samt tv% lånefickor, vilka förses med namn och adress och som berättigar till lån av tv% böcker i 14 dagar. Vid lån stoppas det kort, som finns i varje bok, i låntagarens låneficka och beh%lles av biblioteket. Kortet i boken är försett med författare, titel och accessionsnummer och sort eras efter ut låningsdatum i f örsta hand ochdärpå efter accessionsnummer, Systemet fungerar bra aven om det naturligtvis har sina nackdelar, Låntagarna, och d% speciellt barnen, har ibland svårt att hålla reda p% både identitetskort och tv% låne-
fickor. Det kostas tvii shillings att förnya ett identitetskort om det kommer bort och fem shillings för en lkeficka. Overtidsavgiften är 50 cents per vecka. Lanen kan förnyas personligen, per brev eller per telefon, savida boken inte är beställd. Övriga bestämmelser Icke medlemmar har tillträde till biblioteken med den reservationen att respektive bibliotekschef kan utestänga vissa personer eller grupper, vilket tyvärr förekommer. KNLS:s ordningsregler, som biblioteksbesökaren m%ste följa, är mycket strämga. Man hotar till och med med fängelse för personer som stjäl eller förstör böcker. Polisen kommer att tillkallas omedelbart om nagon person upptäcks med dessa förseelser i biblioteket, Detta står i ett cirkulär vilket galler för alla biblioteken, men som jag endast sett uppsatt i Nairobi. I läsesalarna sitter det en vaktmästare, som kontrollerar att ingen stoppa n%gra böcker p% sig, Biblioteksutbildad person vid en upplysningsdisk i läsesalen finns enbart i Nairobi. Centralbiblioteket i Nairobi 1969 öppnade HNLS sitt första bibliotek i provisoriska lokaler i Nairobi. Alltsedan dess har Nairobis bibliotek varit högkvarter för KNLSta verksamhet. 1974 flyttade man in i nuvarande byggnader, som ligger ca tv& km fr& själva city, men i omedelbar närhet till många av departementens stora kontorskomplex. OmrAdet är bebott av europder och endast ett fatal mindre skolor finns i närheten. Bibliotekslokalerna för allmänheten best& av vuxen- och barnavdelning med i30 respektive 30 läsplatser samt ett?o-tal sittplatser i uterummet, Avdelningarna har gemensam lhedisk men separata kataloger och man hiiller till i ett enda stort rum. I ett annat rum finns Afrikanasamlingen med 10 ostörda lasplatser för studerande med specialomrade Afrika. Samlingen innehaller 14.000 titlar sammanlagt, men mycket av materialet best& av srngtryck. Pliktleveranserna ingk även i samlingen, För barnen ordnas sagostunder eller filmvisning i bibliotekets konferensrum vissa lördagar, För de vuxna finns inga speciella aktiviteter. Det finns en diabildsprojektor p& biblioteket, men filmprojektor lånar man, liksom filmerna man visar, Någon läsapparat har man inte och för närvarande finns det inte resurser att köpa in n%gon. I samma byggnad som biblioteket för allmänheten ligger inköps- och katalogavdelning för hela KNLS. Har beställs, emottages och behandlas alla böcker innan de kvartalsvis skickas ut till regionbiblioteken och bokbussarna. Alla order går genom lokala bokhandlare. N& beställ-
ningarna kommer in kontrolleras det att antal böcker och priser stämmer. Därp% blir böckerna stämplade och f& accessionsnummer samt bokficka med författar- och titelkort och g& s& vidare till bibliotekarierna, som klassificerar och katalogiserar. En bibliotekarie har hand om barnlitteraturen och endast tv& handhar all menlitteratur. Det ska vara tre bibliotekarier som sköter detta, men det är ont om kvalificerad arbetskraft, s% för närvarande är det bara tv%. Bibliotekarierna bestämmer vilka och hur många titlar som ska köpas in samt klassificerar och katalogiserar alla böcker för hela KNLS. Några speciella hjälpmedel vid bokinköp finns inte utan personalen är hänvisad till förlaggarkataloger, Books in Print, British National Bibliography och andra listor som exempelvis The Bookseller och Academic Press. N%gon debatt om vilka böcker som ska köpas in och vilka som inte bör finnas i biblioteket förekommer inte och chefsbibliotekarien är inte inblandad i inköpspolitiken, Endast den av lagen förbjudna litteraturen maste undvikas. Innan böckerna skickas ut i landet får de katalogkort, dels för respektive regionbibliotek, dels för huvudkatalogen i Nairobi. Alla interurbanlån sker via Nairobi eftersom det är endast där som man kan se p% vilka bibliotek böckerna finns. Interurbanlån f örekommer, men inte ofta, övrig service som ombesörjes centralt är postlån och boklådor. Den som bor långt fr& ett bibliotek kan f& låna böcker per post mot en årlig avgift av 20 shillings. Tv% böcker får behallas i högst en månad och inga extra portoutlagg, inte ens övertidsavgift, för l&- tagaren. Ehdast 200 personer utnyttjar denna service, kanske mest beroende p% att f% vet att den existerar. 40 skolor och andra institutioner utnyttjar bokl%deservicen. För 100 shillings/& iordningsstaller KNLS en l%da med 150-200 böcker, vilka byts ut efter tre månader. Eftersom ladorna endast förses med -enlitteratur ar alla primarskolor ställda utanför. Institutionerna f%r själva ombesörja frakt av l%dorna från och till Nairobi, vilket resulterar i att i avlägsna trakter, dar böckerna verkligen skulle behövas, har man ingen möjlighet att utnyttja servicen. I den redan priviligierade Centralprovinsen, Nairobi med omgivningar, ligger de institutioner som får de flesta bokl%dorna. Den centrala administrationen ar förlagd till Nairobi. I en separat byggnad, men med förbindelse med övriga lokaler, sitter chefsbibliotekarien och hans närmaste man (deputy librarian) samt kameral personal. All planering och utveckling, budget, statistik, %rsrapportering, personalfr%gor etc för KNLS handhas har. Personalens löner utbetalas från Nairobi och omplaceringar och nyanställningar av personal sköts av chefsbibliotekarien, som naturligtvis har många andra järn i elden. Regionbiblioteken Eldoret KNLS:s enda bibliotek som kan sagas ligga helt centralt. Det är en donation från NORD och det öppnades i februari 1976. Byggnaden ar i rött tegel och vissa vaggar ar helt täckta av stora fönster. Det