Informationsärenden. Beslutsärenden. Tid: Onsdagen den 14 januari 2015 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 14 januari 2015 kl. 08.00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Informationsärenden 4. Det handlar om jobb - En kartläggning av kommunala arbetsmarknadsinsatser i Göteborgsregionen Beslutsärenden 5. Bostadsförsörjningsprogram för Lilla Edets kommun 2015-2020 Dnr 2013/KS0241 6. Namnsättning på Tingbergs åkermark Dnr 2014/KS0417 7. Komplettering av kommunstyrelsens delegeringsförteckning Dnr 2014/ 8. Svar på förfrågan om intresse att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad Dnr 2014/KS0393 9. Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015-2018 Dnr 2014/KS0397 Föredraganden Gunilla Bergström Casinowsky, GR Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef arbetsmarknadsavdelningen Kl 09.00-09.45 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kl 08.15-08.45 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Lena Palm, kommunchef Peter Jimmefors, ekonomichef Kl 10.00-10.15 Eva-Lena Julin-Rydbo, folkhälsoplanerare Kl 10.15

Kallelse Kommunstyrelsen 10. Val av 5 ledamöter och 5 ersättare till kommunstyrelsens arbetsutskott för perioden 2015-2018 Dnr 2014/KS0232 11. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2014/KS0007 12. Information från SOLTAK AB Dnr 2014/KS0023 13. Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2014/KS0142 14. Anmälan om inkomna skrivelser 15. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

.~..~. W^ W R T7 LILLA EDETS \_~_/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 133 Bostadsförsörjningsprogram för Lilla Edets kommun 2015-2020 Dnr 2013/KS0241 Sammanfattning Regering och riksdag har fastslagit att det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram som har utgångspunkt 1 de nationella, regionala och kommunala visionerna och målen. Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i Lilla Edets kommun. Programmet redogör för dagens bostadssituation, befolkningsutveckling och -prognoser, bostadsbehov samt en redovisning av planering, genomförande och byggklara områden 2015-2020. Programmet skall vara dynamiskt och ändras minst en gång per mandatperiod. Bostadsförsörjningsprograminet har varit ute på samråd under perioden 2014-07-01 till 2014-10-29. Utifrån inkomna yttranden har kompletteringar och ändringar gjorts. Ändringar och kompletteringar Utifrån inkomna yttranden har kompletteringar och ändringar gjorts i Bostadsförsörj ningsprogrammet. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att ändras och gälla för perioden 2015 2020. Skrivningen för det nationella målet ändras. ~ Programmet kompletteras med riktlinjerna för bostadsförsörjningen enligt LAG (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Programmet kompletteras rried nationella mål för miljömål, samhällsbyggnad, jämställdhet och folkhälsa.. Programmet kompletteras med Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt, Det goda livet. Avsnittet om kommunens möjlighet att styra bostadsbyggandet kompletteras, Statistiken uppdateras. Befolkningsutvecklingen utökas med scenarier för olika prognoser. ~ ~- ~~

.~..~~ `'"'~'' LILLA EDETS 14 ~ \:~% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Behov till bostadssökande kompletteras med situationen för nyanlända och hemlösa. Det befintliga bostadsbeståndets möjligheter och problem belyses. Kartan uppdateras och kompletteras med befolkning per ort. Sammanställningen över detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område uppdateras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från mark- och exploateringschefen, daterad 20014-12-03 Samrådshandling, dnr 2013/KS0241-41 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020, antagandehandling, dnr 2014/KS0241-42 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen godkänner Samrådsredogörelsen. för Bostadsförsörjningsprog~am Lilla Edets kommun 2015-2020, inklusive föreslagna ändringar och kompletteringar. 2. Kommunfullmäktige antar Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015 2020. i,~- ~,r- 6

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-12-03 2013/KS0241-43 011 Bostadsförsörjningsprogram Samrådshandling och antagandehandling Dnr 2013/KS0241 Sammanfattning Regering och riksdag har fastslagit att det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram som har utgångspunkt 1 de nationella, regionala och kommunala visionerna och målen. Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i Lilla Edets kommun. Programmet redogör för dagens bostadssituation, befolkningsutveckling och -prognoser, bostadsbehov samt en redovisning av planering, genomförande och byggklara områden 2015-2020. Programmet skall vara dynamiskt och ändras minst en gång per mandatperiod. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit ute på samråd under perioden 2014-07-01 till 2014-10-29. Utifrån inkomna yttranden har kompletteringar och ändringar gjorts. Ändringar och kompletteringar Utifrån inkomna yttranden har kompletteringar och ändringar gjorts i Bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att ändras och gälla för perioden 2015-2020. Skrivningen för det nationella målet ändras. Programmet kompletteras med riktlinjerna för bostadsförsörjningen enligt LAG (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Programmet kompletteras med nationella mål för miljömål, samhällsbyggnad, jämställdhet och folkhälsa. Programmet kompletteras med Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt, Det goda livet. Avsnittet om kommunens möjlighet att styra bostadsbyggandet kompletteras. Statistiken uppdateras. Befolkningsutvecklingen utökas med scenarier för olika prognoser.

sid- 2 - Behov till bostadssökande kompletteras med situationen för nyanlända och hemlösa. Det befintliga bostadsbeståndets möjligheter och problem belyses. Kartan uppdateras och kompletteras med befolkning per ort. Sammanställningen över detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område uppdateras. Beslutsunderlag Samrådshandling, dnr 2013/KS0241-41 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020, antagandehandling, dnr 2014/KS0241-42 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Samrådsredogörelsen för Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020, inklusive föreslagna ändringar och kompletteringar. Kommunstyrelsen beslutsförslag till kommunfullmäktige är att kommunfullmäktige antar Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020. Beslutet expedieras till Cecilia Friberg mark- och exploateringsavdelningen sid 2/2

Datum Dnr Dpl 2014-12-03 2013/KS0241-41 011 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-12-03 SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 3 juni 2014 att genomföra samråd för Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017 med utblick över påföljande period. Försörjningsprogrammet har varit utsänt för samråd enligt framtagen remisslista under tiden 1 juli 2014 15 september 2014, med en förlängd svarstid till den 29 oktober 2014. Samrådsmaterialet har funnits tillgängligt på Lilla Edets kommunhus. Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens hemsida. SAMMANFATTNING AV INKOMNA SYNPUNKTER Under och i anslutning till samrådstiden har tolv yttranden kommit in. Yttrandena fördelar sig enligt följande: 2 yttranden från myndigheter 5 yttranden från kommunala nämnder 4 yttranden från företag, organisationer och föreningar Samtliga inkomna yttranden redovisar i sin helhet. Varje yttrande kommenteras. Avslutningsvis redovisas förslag till ändringar och kompletteringar av bostadsförsörjningsprogrammet.

sid- 2 - INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Myndigheter, andra kommuner Göteborgsregionens kommunalförbund, GR (Dnr: 13-230.11/2) (2014-08-29) Förslag till yttrande över Strategiskt bostadsförsörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med riktlinjerna. Kansliets kommentarer GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild. Kommunen vill öka sid 2/19

sid- 3 - byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap. Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse. Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott. Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt. Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i kollektivtrafiklägen skapas en god potential för omflyttning i området och därmed frigörs boende på landsbygd för de som så önskar i redan befintliga bostäder. KOMMENTAR Lilla Edets kommun anser att det är viktigt att ha en levande landsbygd och byggnation på landsbygden har tilltalat många människor de senaste åren. Lilla Edets kommun arbetat inte aktivt för byggnation på landsbygden utan ser det som ett komplement till den planerade tätortsbebyggelsen. I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik. I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar sid 3/19

sid- 4 - hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster. Förändring 1990 2 3 4 5 6 2012 1 person personer personer personer personer personer Ale 0,6% 1,2% 0,8% 0,3% 0,1% 0,1% Alingsås 0,2% 0,8% 0,0% 0,0% 0,3% 0,1% Göteborg 4,8% 2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda 0,4% 0,1% 0,4% 0,4% 0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% 0,8% 0,2% 0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% 0,7% 0,2% 0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% 0,9% 0,1% 0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% 0,1% 0,9% 1,0% 0,0% Mölndal 1,1% 1,5% 0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille 0,9% 1,1% 0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund 0,2% 0,3% 0,3% 0,1% 0,3% 0,2% Tjörn 0,1% 3,2% 0,0% 0,8% 0,6% 0,0% Öckerö 1,2% 0,6% 0,8% 0,4% 0,1% 0,6% GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen. GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter. KOMMENTAR Lilla Edets kommun avser att i framtiden samverka med angränsande kommuner gällande bostadsförhållandena i kommunen och i angränsande kommuner. Utdrag ur protokoll ( 325) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets hus, Lilla Edets kommun. 325 Dnr: 13-230.11 Förslag till yttrande över Strategiskt bostadsförsörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände förslaget till yttrande 2014-10-02. Beslut Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, godkänns. sid 4/19

sid- 5 - Länsstyrelsen Västra Götalands län (Dnr 405-24272-2013) (2014-09-16) Yttrande över samrådshandling Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun, 2014 2017 med utblick över påföljande period Ärendet Lilla Edets kommun har gett Länsstyrelsen möjlighet att yttra sig över kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen, Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun, 2014 2017. Länsstyrelsen yttrade sig över programmet 2014-02-20. Sedan dess har kommunen arbetat vidare med programmet och ställt ut det på nytt, vilket Länsstyrelsen välkomnar. Länsstyrelsen yttrar sig nu över den omarbetade versionen av Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun, 2014 2017 och lyfter framförallt synpunkter som kvarstår sedan förra samrådet. Länsstyrelsens synpunkter En tydligare lag (2013:866) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Den 1 januari 2014 reviderades lagen om kommuneras bostadsförsörjningsansvar. Förändringen innebär bland annat att kommunen vid planeringen av bostadsförsörjningen ska samråda med berörda kommuner och ge Länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Vidare finns tydligare krav på vad riktlinjerna minst ska innehålla. Av riktlinjerna ska kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet framgå, liksom planerade insatser för att nå målen och hur man tagit hänsyn till relevanta nationella och regional mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Att lagen förtydligats 2014 framgår inte av programmet. När kommunen hänvisar till lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar så behöver detta lyftas. För den som läser dokumentet är det en vinst om man lätt kan se vilka krav som ställs på riktlinjer för bostadsförsörjningen och vad man kan förvänta sig av dessa. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med riktlinjerna. Nationella mål, planer och program Det är positivt att programmet tar utgångspunkt i målet för bostadspolitiken, men Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att målet som programmet hänvisar till är ett gammalt mål för bostadspolitiken. Det nationella målet för bostadspolitiken har ändrats är nu en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Skrivningen i programmet behöver ändras. KOMMENTAR Skrivningen ändras i bostadsförsörjningsprogrammet. sid 5/19

sid- 6 - Vidare saknar Länsstyrelsen fortfarande en tydlig koppling till andra nationella mål av betydelse för bostadsförsörjningen. 1 1 Exempel på sådana mål är de folkhälsopolitiska, integrationspolitiska och nationella mål för samhällsplanering. För mer information om relevanta mål se avsnitt fyra i Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse för Västra Götalands län 2013. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med nationella mål. Vad gäller regionala och kommunala mål, planer och program innehåller riktlinjerna bra kopplingar, men ytterligare en regional plan att ta hänsyn till är Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt, Det goda livet. Visionen är en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 och syftar till att skapa en hållbar utveckling utifrån tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska. Det vore en fördel om även denna kunde lyftas i riktlinjerna. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt Det goda livet. Möjlighet att styra bostadsbyggandet Det är positivt att kommunens verktyg för att styra bostadsbyggandet lyfts fram, det visar att kommunen är angelägen om att ta till vara de verktyg som finns och vara en aktiv del av bostadsbyggandet. I programmet skulle kommunen kunna förtydliga hur och med vilka verktyg kommunen kan säkerställa att olika boendegruppers behov och önskemål kan tillgodoses. KOMMENTAR En kompletteringav vilka verktyg som används för att styra bostadsbyggandet redovisas i programmet. Befintligt bostadsbestånd Det finns uppsatta mål för nyproduktionen. Eftersom majoriteten bostäder finns i det befintliga beståndet bör beståndets betydelse belysas ytterligare. Det gäller såväl möjligheter som eventuella problem för att stödja det strategisk viktiga området Attraktiv livsmiljö goda boenden. KOMMENTAR Det befintliga bostadsbeståndets möjligheter och problem kommer att belysas. Särskilda grupper Länsstyrelsen saknar en redovisning av nyanländas situation på bostadsmarknaden. Nyanlända är en av de grupper som Länsstyrelser har sett har det svårast på bostadsmarknaden och att synliggöra gruppen i riktlinjerna för bostadsförsörjningen är viktigt för att möjliggöra det stöd och strategier som kan innebära en hjälp för gruppen på bostadsmarknaden. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med en redovisning av de nyanländas situation. sid 6/19

sid- 7 - Vidare saknar Länsstyrelsen en redovisning av hemlösas situation på bostadsmarknaden. 2 Socialstyrelsens definition av hemlöshet bör utgöra en del av redovisningen över hemlösa i kommunen. 2 Socialstyrelsens definition av hemlöshet bör utgöra en del av redovisningen över hemlösa i kommunen. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med en redovisning av de hemlösas situation. Analysen bör med fördel också delas upp utifrån kön. Kan kommunen i analysen också beakta barnperspektivet blir uppgifterna som riktlinjerna baseras på ännu mer gedigna. Det är positivt att kommunen i avsnittet Bostadsbyggnadsbehov planerar en jämnare fördelning mellan olika upplåtelseformer som stärker samhällsstrukturen och underlättar integrationen. Det visar att kommunen planerar för en mångfald av invånare och det är en viktig del av kommunens och länets utveckling. Vidare avser kommunen att ha en vakansgrad i bostadsbeståndet som kan reglera efterfrågan vid förändringar inom hushållen som separationer eller förändrat hälsotillstånd. Det är positivt då det visar att kommunen har en långsiktig planering och en hållbar strategi för framtida förändringar inom kommunen. Befolkningsutveckling Det framgår i bostadsförsörjningsprogrammet att Lilla Edet har ett mål om att öka befolkningen i kommunen. Det framgår vidare att en ökning skett på kort sikt (sedan 2011) men inte på längre sikt (2000-talet). Länsstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta invandringens betydelse för befolkningsutvecklingen. Beredning Yttrandet har beslutats av Göran Carlsson efter föredragning av Torbjörn Sahl. I handläggen har också Jacob Hellström och Paula Franco de Castro, samhällsbyggnadsenheten och Anna-Elvira Cederholm, enheten för social hållbarhet deltagit. Kommunala nämnder Individnämnden (Dnr 2013/IN237 Dpl 011) (2014-08-29) Yttrande om Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017 Sammanfattning I februari 2014 yttrade sig individnämnden över Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017. Nu har individnämnden möjlighet att yttra sig över det reviderade bostadsförsörjningsprogrammet. I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag slagit fast att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologist hållbara ramar. Lilla Edets kommun ska planera och ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. sid 7/19

sid- 8 - Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Prässebo, Göta. Lilla Edet, Västerlanda, Ström, Hjärtum och Utby. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. Beslut Individnämnden vill att följande punkter beaktas i Bostadsförsörjningsprogram 2014-2017 Att tydligare peka på jämställdhetsperspektivet. Att särskilt beakta hemlösa och andra utsattas boendesituation. Integrationsfrågorna skall ha ett centralt perspektiv. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med en redovisning av de nyanländas och hemlösas situation. Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller förslag kring en jämnare fördelning mellan olika upplåtelseformer vilket kan stärka samhällstrukturer och underlätta integrationen. Kultur och fritidsnämnden (Dnr 2013/ULN059 dpl 808) (2014-09-04) Samråd om bostadsförsörjningsprogram Sammanfattning Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram, med utgångspunkt från styr- och måldokument som Vision 2020, ÖP 2012, GR:s strukturbild och GR:s Hållbar tillväxt. Enligt dokumentet ska det planeras för att möjliggöra en procents ökning per år av befolkningen. Det första utkastet av programmet var ute på remiss under vintern 2013/2014. Nämnderna gavs då möjlighet att lämna synpunkter fram till och med den 28 februari 2014. Kultur- och fritidsnämnden svarade, genom dåvarande kultur- och fritidschef Eva Lejdbrandt, att vi behöver bevaka intresset med Högstorpsspåret. Bostadsförsörjningsprogrammet är nu åter ute på samråd. Den som har synpunkter på förslaget ska skriftligen framföra dessa senast 2014-09-14. Beslut Kultur- och fritidsnämnden önskar inte framföra några synpunkter gällande föreslaget bostadsförsörjningsprogram. KOMMENTAR Yttrandet noteras. sid 8/19

sid- 9 - Utbildningsnämnden (Dnr 2014/UN193) (2014-09-05) Samråd bostadsförsörjningsprogram Sammanfattning Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram, med utgångspunkt från styr- och måldokument som Vision 2020, ÖP 2012, GR:s strukturbild och GR:s Hållbar tillväxt. Enligt dokumentet ska det planeras för att möjliggöra en procents ökning per år av befolkningen. Den som har synpunkter på förslaget ska skriftligen framföra dessa senast 2014-09-14. Beslut Utbildningsnämnden önskar inte framföra några synpunkter gällande föreslaget Bostadsförsörjningsprogram, men ställer sig tveksam till hur man på sid 4, stycke 2, har bedömt Prässebo, Utby och Västerlanda som tätorter då dessa inte finns med på SCB:S lista över Sveriges tätorter. KOMMENTAR Orterna har tagits bort. Omsorgsnämnden (Dnr 2013/ON152 Dpl 011) (2014-09-11) Yttrande om Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017 Sammanfattning I februari 2014 yttrade sig omsorgsnämnden över Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017. Nu har individnämnden möjlighet att yttra sig över det reviderade bostadsförsörjningsprogrammet. I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag slagit fast att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologist hållbara ramar. Lilla Edets kommun ska planera och ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Prässebo, Göta. Lilla Edet, Västerlanda, Ström, Hjärtum och Utby. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. Beslut Omsorgsnämnden har inget ett erinra beträffande Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017. KOMMENTAR Yttrandet noteras. sid 9/19

sid- 10 - Samhällsbyggnadsnämnden (Dnr 2014/s236) (2014-10-21) Sammanfattning Ett förslag till bostadsförsörjningsprogram har tagits fram av mark- och exploateringsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsen, Lilla Edets kommun. Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett planeringsunderlag och ligger till grund för Lilla Edets kommuns fysiska planering som vägar, vatten och avlopp. Planeringen ska ske i balans mellan bostadsproduktion och kommunens ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig infrastruktur. Programmets mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Ett av de prioriterade målen är att invånarantalet ska öka med en (1) % jämfört med föregående år vilket samstämmer med Göteborgsregionens mål om fortsatt befolkningstillväxt. Lilla Edets tar ett ansvar för ökningen lokalt och utvecklar längst med huvudstråket E45. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. Planeringen inriktar sig på att ca tre fjärdedelar tillkommer som en utbyggnad av tätorterna och störst potential för bostadsbyggande har Lödöse. Kommunens fastighetsbolag, Lilla Edets Industri och Fastighets AB (LEIFAB), ska utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter. Statistiken för Lilla Edets kommun visar historiskt att det har byggts cirka 10 bostäder per år. För att uppfylla tillväxtmålet med en (1)% i befolkningsutveckling per år bedöms en byggnation på cirka 70-80 bostäder per år vara nödvändig. Konsekvenser för samhällsbyggnadsnämnden Exploateringen i Lilla Edets kommun kommer att innebära ökad belastning på vattenoch avloppsverk. Det är framför allt i Lödöse som befolkningen kommer att öka. Avloppsverk i Lödöse är en tillståndspliktig C-anläggning vilket innebär mindre än 2 000 anslutande personer. Vid planerad utbyggnad till år 2017 enligt programmet kommer nästan 1900 personer att vara anslutna verket. Inom snar framtid kommer det att behövas en tillståndsansökan för en B-anläggning för att bedriva avloppsverksamheten i Lödöse. Det innebär oftast ökade krav på reningsgraden på verket. Dimensionerade kapaciteten på verket är 3000 personer med nuvarande rening. Med den uppskattade antalet lägenheter till 2017 så klar befintliga vatten- och avloppsverk att försörja tillkommande kommuninvånare. För att klara exploatering enligt programmet kommer det att behövas utbyggnad av lokalt ledningsnät och uppgraderingar av befintliga anläggningar på ledningsnätet. Redan idag har kommunen problem med att avleda dagvatten på ett effektivt sätt. Därför förordas alltid lokal omhändertagning av dagvatten och ekologisk dagvattenavledning i exploateringsområden. Utbyggnaden i Lilla Edet planeras ske via förtätning vilket innebär att befintliga VAledningar och vägar kommer att utnyttjas effektivt. I Lilla Edet tätort råder det redan idag parkeringsbrist vilket måste beaktas vid exploatering. sid 10/19

sid- 11 - I kommunen finns en återvinningscentral och med den planerade exploateringen i Lödöse kan det vara lämpligt med ytterligare en återvinningscentral för att öka förutsättningar för resursåtervinning och återanvändning. Utbyggnad av nya områden innebär att kommunens åtagande för drift och underhåll av gator, allmänna platser och VA-ledningar kommer att öka. Bostadsförsörjningsprogrammet innebär en ökad exploatering jämfört med tidigare år vilket innebära behov av personal och ekonomiska resurser. Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande synpunkter: Bostadsförsörjningsprogrammet bör utveckla hur kommunen planeringsmässigt och ekonomiskt ska nå de uppsatta målen med bostadsbyggandet och tillhörande nödvändig infrastruktur. En omprioritering av Stallgärdet bör ske så att prioritering följs angående att exploatera ifrån centrum av tätorterna. I övrigt är samhällsbyggnadsnämnden positiv till bostadsförsörjningsprogrammet. Området Tingberg 3:77 i sammanställningen förslås utgå, då bostäderna redan finns. KOMMENTAR Den första punkten noteras. Stallgärdet prioriteras om. Området Tingberg 3:77 utgår ut sammanställningen. Företag, organisationer och föreningar Nya Moderaterna (2014-09-03) Moderaterna i Lilla Edets Yttrande till bostadsförsörjningsplan Sidan 7 Meningen Leifab ska utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande ska erbjudas bostad stryks då Leifab idag endast har 20% av hyresrätterna. Vi tycker detta är en lagom nivå. Sidan 13 Under avsnitt planerad bostadsbyggnation föreslår vi följande. Lilla Edet är en ort med vars dominerande statsbild är småhus. Vi är måna om att en fortsatt sund balans mellan småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Sidan 15 Exploatering stallgärdet södra tidigareläggs till 2015 Exploatering Ekeberg IV flyttas tidigareläggs till 2015 Exploatering Lödöse Tingberg tidigareläggs till 2015 KOMMENTAR Sidan 7 meningen kompletteras. Sidan 13 texten läggs till. Sidan 15 exploateringarna tidigareläggs. sid 11/19

sid- 12 - Socialdemokraterna (2014-09-09) Samrådsyttrande nr. 2 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Vi anser att upprättade förslag till Bostadsförsörjningsprogram 2014-2017 för Lilla Edets kommun är väl genomarbetat och belyser kommande bostadsbyggnadsbehov tydligare än första upplagan. Samt att man tydliggjort de olika bostadsbyggnadsbehoven i olika grupper. Ensamstående Familjer Ungdomar Äldre och funktionshindrade Bostadsförsörjningsprogrammet har god förutsättning att på ett bra och tydligt sätt verka som en pådrivande kraft för kommunens utveckling genom att peka ut tydliga utvecklingsområden och förtätningar av tätorterna, samtidigt som natur- kultur och rekreationsområden tillvaratas. Vi anser att det är viktigt att när nya bebyggelseområden planeras skall de knyta samman med befintligt för att tillvarata investeringar i infrastuktur, VA, vägar kollektivtrafik osv. Vi ser det som viktigt att man eftersträvar en balans mellan tillgång och efterfrågan för bostadsrätter, hyresrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Behovet av platser för särskilda boenden och trygghetsboenden behöver utvecklas vidare. Vi anser att det är av största vikt att planeringsberedskapen ska ta höjd för att med marginal täcka behovet för det uppsatta målet om en befolkningsökning om 1 % per år. Socialdemokraterna ställer sig bakom samrådshandlingen samt att det är viktigt att tillvarata infrastrukturens potential maximalt, koppla samman befintligt och nytt, vårda och utveckla kulturarvet samt stärka grönstrukturerna. KOMMENTAR Yttrandet noteras. Vänsterpartiet (2014-09-16) Svar på remiss avseende Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2014-2017 Lilla Edets kommuns mark- och exploateringsavdelning har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram där Vänsterpartiet är en av remissinstanserna. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit ute som samrådshandling under perioden oktober 2013 till februari 27 februari 2014. Vänsterpartiet lämnade då ett omfattande svar som här bifogas som bilaga till nytt yttrande. Nu är bostadsförsörjningsprogrammet, något omarbetat, åter ute som samrådshandling och Vänsterpartiet lämnar nedan sitt yttrande. Dokumentet är på totalt 15 A4-sidor där fyra sidor utgörs av fram- och baksida, en blank sida samt en innehållsförteckning, fem sidor utgörs mest av tabeller, en sida är kommunkarta och fortfarande består flertalet av sidorna av bilder. Textmassan skulle enkelt kunna inrymmas på fem A4-sidor. Även om det inte finns några egentliga sid 12/19

sid- 13 - formkrav för hur bostadsförsörjningsprogrammet skall se ut så anser Vänsterpartiet fortfarande att programmet är alltför kortfattat för att leva upp till att kunna vara ett strategiskt dokument. I den första samtrådshandlingen skrev författaren att dokumentets syfte är att klargöra Lilla Edets strategier för bostadsförsörjningen i kommun, men också att redovisa planeringsberedskapeen för nya bostäder och att programmet anger inriktning för den fysiska planeringen och är därmed också underlag för detaljplanering och övrig verksamhetsplanering. Vänsterpartiet ansåg då att dokumentet inte levde upp till syftet men att samrådshandlingen kunde utgöra en första grund att utgå ifrån under förutsättning att fler och djupare analyser samt riktlinjer och strategier arbetades fram. Vänsterpartiet efterfrågade också en tydligare koppling till den övergripande politiska visionen för hur bostadsbyggandet i kommunen skall gå till. Detta ställningstagande står fortfarande kvar. I den nya samrådshandlingen har syftet delvis arbetats om och påståendet att om att klargöra Lilla Edets strategier för bostadsförsörjningen i kommun, men också att redovisa planeringsberedskapeen för nya bostäder saknas nu helt och hållet. Det tycker vi är synd för det är faktiskt det ett bostadsförsörjningsprogram handlar om. Istället för att understryka att boendeplanering inte handlar om fysisk planering utan om en del av kommunens strategiska planering går författaren från lagstiftning direkt till just den fysiska planeringen. Dokumentet kommer därefter mest att handla om fysisk planering och blir snarare ett bostadsbyggnadsprogram för småhustomter än en boendestrategisk planering. Dokumentet vänder sig därmed i första hand till potentiella exploatörer och en relativt välbeställd medelklass. Enligt Boverket handlar bostadsförsörjningsplanering om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av hur de sammanlagda kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen förväntas utvecklas. För att kunna planera för bostadsförsörjningen behöver man ha kunskap om kommunens bostadsmarknad där grunden är att analysera om utbudet av bostäder stämmer med befolkningens behov och efterfrågan. Kärnpunkten i att lyckas med planeringen är att ha kunskap om befolkningen 1 och allt som kan kopplas därtill. Det är också viktigt att inhämta kunskap från olika aktörer som är verksamma inom (och utom) kommunen. Vi i Vänsterpartiet anser inte att samrådshandlingen lever upp till lagstiftarens intention om vilket syfte ett bostadsförsörjningsprogram skall ha. Bostadsförsörjningsprogrammet måste kartlägga mer för att vi överhuvudtaget ska kunna göra en analys och kunna landa i konkreta slutsatser. En bidragande orsak till att dokumentet saknar tyngd kan dels bero på att författarna inte känner kommunen, dess olika innevånare och dess behov, ej heller kontinuerligt deltagit i den politiska diskussionen eller i hela den verksamhetsutövande organisationens arbete över tid. Det vore orimligt att kräva att all den kunskap som måste till för att få ett fungerande bostadsförsörjningsprogram skall kunna inrymmas i en eller ett par resurser. Vi har full förståelse för problematiken och komplexiteten i arbetet med strategiprocesser och vi har också förståelse för att det krävs både tid och resurser för ett sådant arbete. Precis som i allt förändrings- och utvecklingsarbete och där strategier skall arbetas fram är kartläggningen A och O. Det är just kartläggningen, d.v.s. insamlandet av data, som utgör själva basen för hur arbetet sedan kan fortskrida. Vänsterpartiet anser att när 1 Med befolkning menar vi ALLA de människor som bor i och som vill bo i vår kommun och inte enbart de grupper som samrådshandlingen nämner. sid 13/19

sid- 14 - kommunen skall arbeta strategiskt många gånger saknar förståelsen för hur ett sådant arbete skall bedrivas. Kartläggningen är definitivt den största delen i arbetet och här behöver vi lägga ner både tid och arbete för att lyckas. Vi tror inte att mark- och exploateringsavdelningen på egen hand kan stå för denna kunskap. Kunskapen måste hämtas från kommunens alla verksamheter och perspektiv liksom från de övriga aktörer som finns på marknaden. Vi anser också att statistiken utgör en viktig del i kartläggningen och den måste analyseras gemensamt utifrån olika perspektiv. När kartläggningen är genomförd kan den landa i ett strategiskt dokument vilket vi sedan kan använda oss av i vårt fortsatta arbete med att utveckla kommunen. Men en sådan kartläggning är inte gjord. Författarna går istället från lagkrav direkt på den fysiska planeringen utan att egentligen veta vem eller vilkas behov vi skall försöka tillgodose. Bostadsförsörjningslagen, Lag 2000:1383, har arbetats om och gäller from 1 januari 2014. I den nya lagen har kraven på kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen blivit tydligare. Varje kommun ska i riktlinjer antagna från och med 2014 bla redovisa vilka hänsyn de har tagit till nationella och regionala mål, och till andra planer och program, som har betydelse för bostadsförsörjningen. I riktlinjerna ska det regionala perspektivet finnas med. Författarna till samrådshandlingen beskriver kortfattat Lilla Edets kommuns koppling till främst Göteborgsregionen och dess vision och mål. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med nationella mål. Emellertid saknas bredden i den regionala kopplingen som alltså inte enbart existerar söder ut mot Göteborg. För att exemplifiera något kan nämnas områdena för fritidsboende i Öresjö vilka har en naturlig koppling till Trollhättan samt vid Västersjön som angränsar till Stenungssund. På vilket sätt påverkas våra kommuninnevånare av att fritidsbostäder på landsbygd utan vare sig gatubelysning, gång- och cykelvägar, möjlighet till inkoppling till den kommunala Va-anläggningen, kommunikationer mm när de görs om till åretruntbostäder? Vilken samverkan med intilliggande kommuner är nödvändiga för att möjliggöra boenden i kommunens ytterområden? Författarna slår ju ändå fast att det främst är på landsbygd nya bostäder tillkommit, så vilken analys kan vi göra av det? Detta är en fråga som samrådshandlingen inte svarar på vilket naturligtvis är en stor brist. Vi ser också andra brister ur det regionala perspektivet. Integration och jämställdhet är två viktiga delar kopplat till de regionala perspektivet som saknas. Vad kan Lilla Edets kommun bidra med och vad kan andra bidra med till Lilla Edet? Samrådshandlingen borde tydligt kunna peka på fördelar och vinster i form av mervärden utifrån hur Lilla Edet integreras i regionen. KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammets inriktning med skapande av en balans mellan olika upplåtelseformer stärker samhällstrukturen och underlättar integrationen. Länsstyrelsen ser positivt på denna planering och menar att det visar att kommunen planerar för en mångfald av invånare. Författarna redovisar också att det helägda kommunala fastighetsbolaget LEIFAB ska utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande ska erbjudas bostad. Exakt vad författarna menar med detta påstående framgår inte tydligt men då LEIFAB enbart utgör 10 % av det totala hyresrättsbeståndet kopplat till att det i dagsläget inte finns några tillgängliga objekt skulle en analys om efterfrågan utgöra en naturlig del i det fortsatta planerandet. Har LEIFAB en bostadskö? Hur stor rörlighet sid 14/19

sid- 15 - inom och utom beståndet är det? Hur många bedömer LEIFAB efterfrågar bostad? Vilken storlek? Behöver LEIFAB utöka sitt bestånd och i så fall var? Hur kan LEIFAB bidra till att kommunen inte segregeras? Hur kan vi genom LEIFAB tillse att det finns bra boende för tillkommande flyktingar, hemlösa och andra människor med låg eller ingen inkomst? Dessa frågor anser vi i Vänsterpartiet är nödvändiga att få svar på för den fortsatta planeringen. Vi måste också fundera över vad vi ska ha det kommunala bostadsbolaget till. Emellertid är det så att kommunen inte ensidigt styr över utvecklingen på bostadsmarknaden och måste därför samverkan med andra aktörer, som privatägda fastighetsbolag (90 % av hyresbeståndet torde då rimligen ägas av den privata marknaden) fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. Huruvida ett sådant samarbete idag sker framgår tyvärr inte men för oss i Vänsterpartiet är det oerhört viktigt att sådan samverkan sker redan på ett tidigt stadium. Vi i Vänsterpartiet vill också trycka på den sociala dimensionen och lyfta fram vårt gemensamma ansvar för grupper i samhället som inte kan och aldrig kommer att få ekonomisk förutsättning till att bygga eller köpa ett eget hus eller bostadsrätt. Statistik visar att de ekonomiska klyftorna i samhället ökar. Vi vet också att Lilla Edets kommuninnevånare idag har låg utbildningsnivå och att många av våra ungdomar går ur grundskolan med låga eller inga betyg alls. Låg utbildningsnivå betyder lägre inkomst, ingen utbildning betyder ännu längre inkomst. Hur kommer vi på sikt att sörja för gruppen låginkomsttagare och bidragstagare och deras behov av boende? Hur planerar vi för åldersgruppen 55 75 år och hur dess boende kommer att fungera om 20 år? Kommer vi att kunna tillgodose behovet av mindre, välplanerade, funktionsdugliga och till viss del bostadsanpassade lägenheter? Författaren redovisar att socialförvaltningens uppfattning är att det råder brist på ett 20-tal lägenheter i särskilt boende men säger ingenting om hur man planerar för dessa grupper i framtiden eller ens vilka grupper som avses. Inte heller lyfts frågan om hur vi kan motverka segregation och för att vara en miljökommun är det märkligt att miljöaspekten inte arbetats in. Hur tänker vi kring segregationen? Vad kan vi göra för att förhindra ett segregerat boende i vår kommun? Vilka miljökrav ställer vi på bostäderna när det gäller energi t.ex.? KOMMENTAR Bostadsförsörjningsprogrammet har under rubriken Bostadsbehov kompletterats med Behov för nyanlända och Behov för hemlösa. Samtidigt som det i vissa delar saknas en djupare analys gör författaren antaganden som i programmet inte kan styrkas. Ett exempel är majoriteten av de bostadssökande i Lilla Edets kommun är barnfamiljer. Är detta sant och på vilket sätt har man tillförskansat sig den kunskapen? Det vill vi ha svar på. Författarna säger å ena sidan att det råder stor brist på hyresrätter samtidigt som de menar att Lilla Edets kommun ska ge ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån och samtidigt bo kvar i kommunen. Vilken analys kan vi göra utifrån ett sådant påstående? Förmodligen inte att det i första hand är småhustomter vi behöver tillskapa. Åter igen behöver vi genomföra en djupare och bredare kartläggning för att verkligen vet vad det är vi ska göra Vänsterpartiet anser att hela kommunen bör utvecklas i liten skala och inte enbart koncentrera sig till vissa öar. Lödöse har förvisso ett mycket bra strategiskt läge tack sid 15/19

sid- 16 - vare pendelstationen men vi ser också att kollektivtrafiken fungerar tillfredsställande i övriga orter och dem emellan. Vi anser att möjligheten till kollektivt resande är en viktig aspekt men inte en absolut förutsättning. Vi ser ju också att det främst på landsbygden har tillskapats boenden och här har det kollektiva resandet inte varit en förutsättning. Andra sociala krav som t.ex. tillgång till barnomsorg, skola, gc-vägar, närhet till näringsliv och vårdgivande inrättningar är minst lika viktiga om inte förutsättningar för stora grupper i samhället. För ungdomars del kan man också tänka sig att närhet till vänner och familj också är en viktig faktor. Vänsterpartiet anser det mycket viktigt att framhålla att många strukturer ligger utanför politikens makt. Vi styr inte strukturen strukturen styr oss, åtminstone måste vi förhålla oss till den. Till sist bör vi fråga oss om vårt mål om att kommuninvånarantalet ska öka 1% per år vilket medför ett krav om 78-80 nya bostäder per år är ett realistiskt mål. Är det verkligen det? Om det är det så bör bostadsförsörjningsprogrammet tydliggöra för hur vi griper oss an det målet och i så fall vem som förväntas realisera det. I snitt har det under de senaste 15 åren byggts ca 10 bostäder/år och då främst småhus. Vi har under ett antal år förlitat oss till att privata aktörer, både privatpersoner och företag, skall tillse att nybyggnation sker. Marknaden har varit mycket trög och vi har inte kunnat se någon större efterfrågan eller tillgång på bostäder, inte utifrån privata aktörer i alla fall. Så för att tillgodose kravet om 70-80 bostäder per år ligger ansvaret i kommunens händer, d.v.s. att ge uppdrag åt det kommunala bostadsbolaget Leifab att nyproducera bostäder. Förhoppningsvis kan det leda till att fler privata aktörer vågar agera på bostadsmarknaden. De sista tre åren har det inom kommunen färdigställts 92 nya bostäder. Det är förvisso en ökning men lever långt ifrån upp till målet. En avslutande viktig fråga angående författarens analys om att den ökade byggnationen har givit effekt på innevånarantalet som ökat med 40 personer under 2012, är om detta går att säkerställa? Vet man med säkerhet att det finns en koppling mellan nybyggnationen och invånarantalets ökning, eller skulle det finnas andra förklaringar? Detta är en av flera frågor som vi måste ha med oss i kommande planering och investering. Hitintills har Lilla Edets kommun gjort mycket stora investeringar, investeringar som skall betalas tillbaka av kommande generationer och där har politiken ett mycket stort ansvar för hur vi förvaltar dagens ekonomiska resurser och vilka förutsättningar de i framtiden ger. Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som bor och vill bo i kommunen. Grunden är att analysera om utbudet av bostäder stämmer överens med befolkningens behov och efterfrågan. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Kommer utbudet att svara upp mot den framtida efterfrågan? Vänsterpartiet menar att vi gemensamt måste ha den kunskapen för att lyckas med planeringen av såväl byggnation som anpassning av befintligt bestånd. Vi anser att samrådshandlingen i sin nuvarande utformning inte fyller någon funktion och kräver därför ett ordentligt omtag i frågan. sid 16/19

sid- 17 - Centerpartiet (2014-10-29) Centerpartiets yttrande kring Bostadsförsörjningsprogram för Lilla Edets kommun 2014-2017 Syftet med bostadsförsörjningprogrammet är att planera bostadsförsörjningen och ge de förutsättningar som behövs för att klara bostadsbehoven framöver. I planen står det bland annat att "Det är viktigt att vara medveten om att exploateringsprocessen tar lång tid. Från ansökan om planbesked om att förändra markanvändningen, det vill säga intresse för planläggning, till att det finns uppförda bostäder tar det i fördelaktiga fall cirka tre år." Bostadsbyggandet och planeringen för den är långsiktig. Då måste även planen vara det. Om planen ska ge möjlighet till långsiktig planering behöver den sikta längre än till 2017. Centerpartiet vill att planen åtminstone sträcker sig till 2030, med delmål för till exempel varje mandatperiod. Eftersom programmet ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod så finns det då möjlighet till revidering och uppdatering. Vi ser gärna även längre tidshorisonter. Genom att besvara frågan -Hur ska bostadssituationen se ut i Lilla Edet om 20 respektive 50 år, får vi goda uppslag till vad som behöver göras i bostadsplaneringen de närmsta åren. KOMMENTAR Programmet ändras till att gälla 2015 2020. Så som planen är utformad nu ger den föga hjälp till en exploatör eller investerare. Med en mer långsiktig plan ger vi dem bättre förutsättningar att veta hur kommunen planerar och prioriterar vilket förhoppningsvis lockar dem att satsa på Lilla Edet. Vi kan dessutom konstatera att större delen av 2014 nu har förflutit. Revideras inte planen för att sträcka sig över en längre tidsperiod bör den i alla fall revideras för att istället gälla 2015-2018. Planen ska enligt lag innehålla: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Dessa tre punkter går att hitta i planen men de är vaga och otydliga. Vi skulle vilja se en tydligare uppställning av framför allt mål och planerade insatser i programmet. På kommunens hemsida går det att läsa att År 2030 är målet att invånarantalet i Lilla Edets kommun ska vara 16 000 personer. Det borde självklart även finnas med i bostadsförsörjningsplanen. Det är också ett något högre mål än det mål som idag anges om en befolkningsökning om 1 procent om året vilket bör kommenteras. Planen bör även kompletteras med hur prognosen för vårt områden gällande befolkningsökning ser ut. Det nämns i planen att det fram till 2030 planeras för ca 1 300 bostäder i kommunen, varav 600 i Lödöse. I kapitlet om bostadsbyggnadsbehovet bedömer man sedan att det sid 17/19

sid- 18 - behövs ungefär 70-80 bostäder per år. Vi kan konstatera att det är i underkant för att klara 1 300 bostäder till 2030. Vad vi kan utläsa av den avslutande tabellen om planerad bostadsbyggnation så ska Leifab inte bygga i Lödöse de närmsta åren. Vi ifrågasätter den prioriteringen och menar att det nu är dags att låta det kommunala bolaget bygga i Lödöse. Under Behov för äldre och funktionshindrade står det att läsa: "En uppskattad bostadsform för äldre är centrumnära trygghetsboende med närhet till olika former av service. Bostadsformen kan vara ett gott alternativ för exempelvis personer som är 70 år eller äldre och önskar sälja sin villafastighet. I trygghetsboendet är vissa ytor avsedda för gemensam samvaro." Frågan vi ställer oss är hur planen för att tillgodose behovet av trygghetsboenden ser ut? Under kapitlet Bostadsbyggnadsbehov konstateras det att det finns ett antal behov, men likt exemplet ovan, så redogörs det aldrig för hur behoven ska tillgodoses, vilket är något vi efterlyser. Vi saknar svar på strategiska bostadsplaneringsfrågor såsom: Hur skall vi förhålla oss till ett eventuellt framtida tågstopp i Nygård? Ska vi planera bostadsbyggnationen utifrån en station i Nygård? Hur skyddar vi jordbruksmarken i kommunen från exploatering? KOMMENTAR Det krävs en långsiktig strategi för ett tågstopp i Nygård. Jordbruksmarken i kommunen skyddas genom att rikta exploateringen till tätortsnära områden. Vi vill också skicka med en tanke om att möjligheten att få privata exploatörer intresserade av att bygga i Lilla Edet eventuellt kan påverkas av om vi jämförde hyressättningen söderut istället för norrut. Avslutningsvis, ska verkligen Prässebo, Utby och Västerlanda benämns som tätorter? (s 4) KOMMENTAR Orterna har tagits bort. sid 18/19

sid- 19 - ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2014-2017 Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att ändras och gälla för perioden 2015-2020. Skrivningen för det nationella målet ändras. Programmet kompletteras med riktlinjerna för bostadsförsörjningen enligt LAG (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Programmet kompletteras med nationella mål för miljömål, samhällsbyggnad, jämställdhet och folkhälsa. Programmet kompletteras med Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt, Det goda livet. Avsnittet om kommunens möjlighet att styra bostadsbyggandet kompletteras. Statistiken uppdateras. Befolkningsutvecklingen utökas med scenarier för olika prognoser. Behov till bostadssökande kompletteras med situationen för nyanlända och hemlösa. Det befintliga bostadsbeståndets möjligheter och problem belyses. Kartan uppdateras och kompletteras med befolkning per ort. Sammanställningen över detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område uppdateras. sid 19/19

Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020» lillaedet.se 1

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Medverkande Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun 2015-2020 har tagits fram av mark- och exploateringsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Arbetet har letts av: Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Sara Bylund, planingenjör Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare Eva Engman, Explo AB I samarbete med Sven Bergelind, förvaltningschef Lotte Mossudd, enhetschef Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Helena Grimm, miljöplanerare Eva-Lena Julin Rydbo, folkhälsosamordnare Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun För illustrationer, foton, kartor och fotomontage svarar Lilla Edets kommun om inget annat anges. Statistik: SCB 2» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Innehållsförteckning 4 Inledning Syfte Mål och inriktning 5 Visioner och mål Nationella visioner och mål Regionala visioner och mål Kommunens visioner och mål Översiktsplan för Lilla Edet Fördjupad översiktsplan för Lödöse 7 Möjligheter att styra bostadsbyggandet Planering och markägande Kommunens fastighetsbolag Exploateringsprocessen 8 Dagens bostadssituation Bostadsbyggande Befintligt bostadsbestånd Definition av hustyper och boendeformer Hushållens sammansättning 12 Befolkningsutveckling Befolkningsprognoser 14 Bostadssbehov Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Upplåtelseformer Behov för ensamstående Behov för familjer Behov för ungdomar Behov för äldre & funktionshindrade Behov för nyanlända Behov för hemlösa 16 Befintligt bostadsbestånd 16 Planerad bostadsbyggnation Sammanställning och planeringscykel» lillaedet.se 3

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Inledning Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Lilla Edets kommun ska planera, ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Göta, Lilla Edet, Ström och Hjärtum. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. I dagsläget finns det ett antal områden där detaljplan finns sedan flera år, men där byggnation inte kommit igång eller försäljning av tomter sker långsamt. Det finns även områden där detaljplanen behöver ändras eller infrastrukturen byggas ut. SYFTE Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska även omfatta riktlinjer för bostadsförsörjningen vilka ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Programmet ska se till de behov av investeringar i infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor i de områden där exploatering är planerad. Planeringen ska ske i balans mellan bostadsproduktion och kommunens ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig infrastruktur. MÅL OCH INRIKTNING Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinjer för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Programmets mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Programmet visar planerade expansionsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt boendeform. Det ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Utgångspunkt för planeringen är Lilla Edets kommuns Mål och resursplan 2014. Under Attraktiv miljö goda boende är ett av de prioriterade målen att Invånarantalet ska öka med en (1) % jämfört med föregående år. Ett mål som samstämmer med Göteborgsregionens mål om fortsatt befolkningstillväxt. Lilla Edets kommun tar ett ansvar för ökningen lokalt och utvecklar längst med huvudstråket E45. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. Programmet har tagits fram utifrån områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår eller är nära förestående. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunens tätorter. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer ingå i den kommuntäckande översiktsplanen. Enligt Lag (2010:900) Plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen redovisa hur kommunen 4» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Visioner och mål NATIONELLA VISONER OCH MÅL Plattform för svenska miljöarbetet är miljömålen. Det miljömål som är mest aktuellt för bostadsförsörjning är God bebyggd miljö. För miljömålet God bebyggd miljö har regeringen fastställt 10 preciseringar där de första är hållbar bebyggelsestruktur, hållbar samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik, gång och cykel. Lilla Edets kommun strävar efter att nya bostäder ska byggas hållbart ur energi och miljösynpunkt, vilket förutom bostadens energibehov även innebär närhet till kollektivtrafikstråk, gång- och cykelvägar samt en blandad bebyggelsestruktur för att främja social hållbarhet och förtätning i de områden där samhällsservice finns. Övergripande nationellt mål för samhällsbyggnad, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, ur social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Genom programmet och övrig planering arbetar kommunen för en god livsmiljö ur social synpunkt. Prioritering av nybyggnation i anslutning till kollektivtrafikstråk och gång- och cykelvägar är en del i detta, liksom att medborgardeltagande är en viktig del i planering av nya bostäder samt förändringar i det befintliga bostadsbeståndet. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att erbjuda bostäder i attraktiva lägen, bland annat genom att nyttja älvens möjligheter och möjligheten att kombinera boenden med fritidsintressen. Det nationella målet för jämställdhetspoltiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Lilla Edets kommun strävar efter att bostäder ska skapas med olika upplåtelseformer för att främja allas rätt till boende samt i planarbetet arbeta för att allas åsikter ska tas i beaktning. Vid planering av nya bostadsområden samt förbättring av befintliga områden behöver frågor som trygghet samt tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar beaktas. Det är ett led i att förbättra bostadsförsörjningen i ett jämställdhetsperspektiv. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Vid planering av nya områden och ombyggnation i det befintliga bostadsbeståndet strävar kommunen efter att ge samma möjligheter för alla att bli fullt delaktiga i samhällslivet och att skapa en god socialt hållbar och jämställd livsmiljö. Det handlar om att skapa goda bostäder med god tillgänglighet men även att det skall finnas förutsättningar för service. Miljöerna i samhället ska uppfattas som trygga och inbjudande. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det inkluderar ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända och en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Samarbete mellan kommunens förvaltningar och fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt system för att lösa bostadsfrågan och ett bra boende. Förhoppningen är att alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer. REGIONALA VISIONER OCH MÅL Göteborgsregionens (GR) strukturbild är en överenskommelse mellan regionens kommuner, om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Huvudstråken är ryggraden och de ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utveckling av huvudstråken ska ske med stöd av en kraftfull pendel- och regiontågstrafik. För Lilla Edets kommun innebär det att utbyggnad av bostäder och verksamheter främst ska ske nära Lödöse södra station och i orter med goda kollektivtrafikförbindelser med stationen. Syftet med mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbete inom GR-kommunerna med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Regionen har som mål att öka regionens storlek i form av förtätning men också som utvidgning av den lokala arbetsmarknadsregionen. Dokumentet fastslår en stimulans av fortsatt befolkningstillväxt och har ett uttalat mål att öka befolkningen med minst 10 000 invånare per år. Enligt inslag i visionen Det goda livet ska Göteborgsregionen bli en region med kortare avstånd med attraktiva lokala arbetsmarknader och ett samspel mellan delarna i regionen. Tillika ska det ske en långsiktig positiv befolkningsökning. Lilla Edets kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Lilla Edets kommun har goda förutsätt-» lillaedet.se 5

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 ningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen Det kan ske tack vare utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra och en utbyggnad av väg E45. Utbyggnaden och satsningen på infrastrukturen är ett steg i överenskommelsen med visionen i Det goda livet. Satsningen på kollektivtrafiken för en gemensam region gör att det till/från Lilla Edets kommun blir kortare restider och det ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle och en region med kortare avstånd och samspel är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen. KOMMUNENS VISIONER OCH MÅL Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för hur kommunen ska se ut, vara och upplevas 2020. Nyckelorden för vad som ska prägla kommunen 2020 är Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. Sex strategiska områden identifierades av fullmäktige som hävstänger för att nå visionen: Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå ÖVERSIKTSPLAN FÖR LILLA EDET Lilla Edets kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är ett strategiskt dokument som bland annant visar kommunens vilja över var bostäder ska byggas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för och ger möjligheter att genomföra bostadsbyggnation. I enlighet med den regionala strukturbilden föreslås bostadsutbyggnad främst ske intill pendeltågsstationen Lödöse södra station och i tätorter med god kollektivtrafik i Lilla Edets kommun. Den fysiska planeringen ska inriktas på att cirka tre fjärdedelar av bostäderna tillkommer som en utbyggnad av tätorterna. Fram till år 2030 planeras det för cirka 1 300 bostäder. Lödöse är den ort som har störst potential för bostadsbyggande och här planeras 600 bostäder fram till år 2030. Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. Även tillgänglighets- och trygghetsaspekter ska beaktas. Befintlig servicestruktur ska utnyttjas så långt som möjligt. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR LÖDÖSE Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lödöse. Planen har två syften: Att konkret utgöra en ram som anger möjligheterna för utveckling och bevarande i Lödöse, vilket underlättar för kommande planering och utbyggnad. Att arbetet med planen ska fungera som inspirationskälla och underlag för samtal och idéarbete bland medborgare som på olika sätt vill medverka i samhällsbyggandet. Fördjupningen av översiktsplanen bygger vidare på ÖP 2012. Med överordnade utgångspunkter i tidigare ställningstagande kring utvecklingen och de viktigaste platsspecifika förutsättningarna som grundval har fyra huvudmål för planförslaget formulerats: 1. Stationsnära utbyggnad 2. Knyt samman befintligt och nytt 3. Vårda och utveckla kulturarvet 4. Stärka grönstrukturerna 6» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Möjligheter att styra bostadsbyggandet PLANERING OCH MARKÄGANDE I Sverige har kommunen ett stort ansvar för planering av mark- och vattenområden. Den fysiska planeringen styrs av kommunen genom översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser och endast kommunen kan besluta att ta fram och anta planerna. Det innebär i förlängningen att kommunen genom planer bestämmer lämpliga platser att bygga bostäder. Fysisk planering kan skapa förutsättningar för god livsmiljö genom att bland annat lyfta upp frågor som trygghet och jämställdhet samt innefatta en god medborgardialog. Mark- och exploateringsavdelningen för en aktiv dialog med aktörer på bostadsmarknaden. För att öka exploatörers intresse för Lilla Edets kommun måste dialogen utvecklas, detta kan göras med hjälp av informationsmöten och workshops. Det är viktigt att kommunen verkar för att det finns en planeringsberedskap och att det finns planlagd mark för bostäder för att möjliggöra kommunens målsättning med en tillväxt på en (1) % per år. Beroende på konjunkturen kan antalet bostäder som byggs däremot variera. Aktörernas bedömning av bland annat produktionskostnader, marknadens efterfrågan och betalningsförmågan är en viktig del i val av upplåtelseform och i vilken ordning bebyggelse ska uppföras. Upplåtelseform kan inte styras genom detaljplan vilket gör att ett samarbete mellan kommunen och byggherrar är viktigt. Genom att arbeta med en aktiv markpolitik, ha mål och strategier för markförvärv och markanvisning kan kommunen ytterligare påverka bostadbyggandet. En aktiv markpolitik med god framförhållning att förvärva mark som täcker behoven för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål ökar kommunens möjlighet att reglera när, hur och vad som byggs samt bostadskostnaderna. Med tillgång till kommunägd mark ökar möjligheterna att påverka bostadsutvecklingen. Det blir lättare att genomföra strategier, planer och att uppnå såväl sociala mål och visioner som miljömål. I de fall en exploatör är intresserad av ett område kan marktilldelning ske antingen för ett område med antagen detaljplan eller med pågående detaljplaneläggning. Marktilldelning ger exploatören företrädesrätt att inom området under viss tid fullfölja byggintentionerna. Även när exploatören äger marken har kommunen viss möjlighet att reglera när och hur exploateringen ska genomföras, detta görs vid träffande av ett exploateringsavtal (civilrättsligt avtal). Denna möjlighet till påverkan är dock väsentligt mindre än när kommunen själv äger marken. Centrumhuset i Lilla Edet. Foto från vintern 2014. KOMMUNENS FASTIGHETSBOLAG Kommunens fastighetsbolag, Lilla Edets Industri och Fastighets AB (LEIFAB), är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Bolagets affärsidé är bland annat att bygga, äga och förvalta fastigheter för bostadsändamål, offentlig verksamhet och industri. LEIFAB har i sitt uppdrag att medverka vid strategiskt viktiga åtgärder, vilka är att nå en önskad utveckling som inte kan uppnås på annat sätt. Bolaget äger cirka 10 % av hyresrätterna i Lilla Edet. LEIFAB kan tillsammans med privata fastighetsägare utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande ska erbjudas bostad. EXPLOATERINGSPROCESSEN Det är viktigt att vara medveten om att exploateringsprocessen tar lång tid. Från ansökan om planbesked för att förändra markanvändningen, det vill säga intresse för planläggning, till att det finns uppförda bostäder tar det i fördelaktiga fall cirka tre år. För att öka medvetenheten om Lilla Edets kommun som boendeort krävs aktiva åtgärder inom marknadsföring. Närheten och pendlingsmöjligheterna till Göteborg samt närheten till naturen måste användas bättre.» lillaedet.se 7

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Dagens bostadssituation BOSTADSBYGGANDE Bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun har under åren 2000-2013 varit cirka 10 bostäder per år. De åren som avviker är 2000, 2002 och 2003 då nyproduktionen under de tre åren var totalt 10 bostäder. 2001 var nyproduktionen högre och det byggdes 27 bostäder. Åren 2010-2013 ökade bostadsbyggandet. Under den treårsperioden färdigställdes 163 bostäder i kommunen. Variationen 2000-2013 av småhus och flerbostadshus framgår av diagrammet nedan.» För definition av hustyper och boendeformer, se sidan 10. Bostadsbyggande i Lilla Edets kommun (SCB 2014-05-08) 80 70 71 60 50 51 50 40 30 26 27 31 20 10 0 21 20 20 20 21 13 13 12 12 12 10 10 10 10 11 11 9 9 9 4 4 0 0 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Flerbostadshus Småhus Totalt 8» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND En jämförelse av antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform 2013-12-31 med Västra Götalandsregionen och hela riket visar att Lilla Edets kommun har färre hyresrätter i småhus men fler i flerbostadshus. Vid en jämförelse av upplåtelseformen bostadsrätt finns det färre bostadsrätter i både småhus och flerbostadshus i Lilla Edets kommun än det finns i regionen och hela riket. Äganderätten för småhus är högre i Lilla Edets kommun i jämförelsen med regionen och riket. Vad gäller äganderätten i flerbostadshus finns den upplåtelsen i Lilla Edet och den är marginell i både regionen och hela riket. Antal lägenheter efter hustyp, upplåtelseform (2014-06-09) Småhus 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 95,69% 2,61% 3,89% 4,39% 4,22% 1,69% 4,01% Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter 91,63% 91,71% Lilla Edets kommun Västra Götaland Hela riket Flerbostadshus 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 81,74% Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter 66,49% 60,02% 39,91% 33,45% 18,25% 0,00% 0,03% 0,02% Lilla Edets kommun Västra Götaland Hela riket Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter» lillaedet.se 9

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i Lilla Edets kommun 2013. (SCB 2014-06-09) Fördelning mellan bostäder i flerbostadshus och småhus i Lilla Edets kommun 2013. (SCB 2014-06-09) 174 1534 1533 351 4139 3961 Hyresrätter Bostadsrätter Ägandesrätter Flerbostadshus Småhus Övriga hus DEFINITION AV HUSTYPER OCH BOENDEFORMER SMÅHUS Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). FLERBOSTADSHUS Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. ÖVRIGA HUS Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. HYRESRÄTT Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar. BOSTADSRÄTT Småhus, flerbostadshus och övriga hus med bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar. ÄGANDERÄTT Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter. UPPLÅTELSEFORM Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna. 10» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING SCB kan idag presentera hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor. Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen kopplar samman personer och hushåll med lägenheter. Ett hushåll utgörs av samtliga som är folkbokförda i samma bostad. För hela Sverige är den vanligaste hushållstorleken hushåll med en person och därefter två personer. Den vanligaste hushållsstorleken i Lilla Edets kommun är hushåll med två personer, därefter hushåll med en person. Antal och andel hushåll samt personer efter hushållsstorlek, Lilla Edets kommun 2013 (SCB 2014-04-09) Antal hushåll 1 Andel av samtliga hushåll 1 Antal personer Andel av samtliga personer 1 person 1 904 34 1 904 14,8 2 personer 1 962 35,1 3 924 30,6 3 personer 747 13,4 2 241 17,5 4 personer 657 11,7 2 628 20,5 5 personer 231 4,1 1 155 9 6 personer 62 1,1 372 2,9 7+ personer 31 0,6 242 1,9 Uppgift saknas - - - - - - 363 2,8 Samtliga hushåll 5 594 100 12 829 100 1 För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. Den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun är ensamstående utan barn. Därefter kommer sammanboende utan barn och sammanboende med barn 0-24 år. Antal och andel hushåll och personer, Lilla Edets kommun 2013 (SCB 2014-04-09) Hushåll Personer Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ensamstående utan barn 1 904 34 1 904 14,8 Ensamstående med barn 0-24 år 364 6,5 952 7,4 Ensamstående med barn 25+ år 56 1 114 0,8 Sammanboende utan barn 1 608 28,7 3 216 25,1 Sammanboende med barn 0-24 år 1 265 22,6 4 895 38,1 Sammanboende med barn 25+ år 87 1,6 271 2,1 Övriga hushåll utan barn 174 3,1 426 3,3 Övriga hushåll med barn 0-24 år 125 2,2 642 5 Övriga hushåll med barn 25+ år 11 0,2 46 0,4 Uppgift saknas - - - - - - 363 2,8 TOTALT 5 594 99,9 12 829 99,8» lillaedet.se 11

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Lilla Edets kommun har sedan 2002 fram till 2012 varit negativ, minskningen är 470 invånare. 2012 vände den negativa trenden och invånarantalet ökade med 40 personer. 2013-12-31 var det 12 829 kommuninvånare i Lilla Edets kommun, en ökning i förhållande till 2012 med 1,94%. Den 31 december 2013 var 48,2% kvinnor (6 184 st) och 51,8% män (6 645 st) av den totala befolkningen på 12 829 invånare. Åldersfördelningen framgår av diagrammet. Befolkningsutveckling i Lilla Edets kommun 2000-2013 (SCB 2014-02-19) 13100 13000 12900 12944 12912 13010 12983 12902 12889 12836 12835 12831 12829 12800 12773 12700 12600 12578 12580 12540 12500 12400 12300 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Befolkning 2013 fördelad på ålder och kön, 10-årsklasser (SCB 2014-03-13) 1200 1000 984 927 921 800 698 658 830 736 796 847 407 337 87 734 690 734 856 697 600 400 335 377 200 159 0 0-4 år 5-14 år 15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85-94 år 95+ år 2 17 Män Kvinnor Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter. 12» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 BEFOLKNINGSPROGNOSER Ett av de prioriterade målen i Mål och resursplan 2014 är att invånarantalet ska öka med en (1) % jämfört med föregående år. Resultatet av denna utveckling är att Lilla Edets kommun 2030 har omkring 15 200 invånare. Kommunens översiktsplan (ÖP) som antogs 2012 använde sig av Västra Götalandsregionens befolkningsprognos för 2009-2020. Den anger för Lilla Edets kommun en folkmängd om cirka 14 400 invånare år 2020, och räknar med en årlig ökningstakt på cirka en (1) %. Utifrån befolkningsprognosen och dess årliga ökningstakt skulle kommunen ha omkring 16 000 invånare år 2030. En befolkningsminskning mellan 2008 och 2011 innebär att nuvarande befolkningsmängd är lägre än befolkningsprognosen. För att nå målet med 16 000 invånare år 2030 utifrån dagens förutsättningar krävs en genomsnittlig ökning på 1,3 % per år. Befolkningsprognosen från SCB visar på 13 739 invånare år 2030. Antaganden som är gjorda är att fruktsamheten antas följa fruktsamhetsutvecklingen i riket enligt SCB:s riksprognos med en regional justering för Lilla Edets kommun under åren 2008-2013. Dödlighetsrisken antas vara några procent högre än i riket och beroende på åldersgrupp. Den inrikes inflyttningen antas uppgå till 747 personer per år under prognosperioden, vilket motsvarar den årliga genomsnittliga inflyttningen under åren 2011-2013. Immigrationen antas uppgå till 0,08 % enligt riksprognos. Den inrikes utflyttningen och emigrationen baseras på de observerade utflyttningsriskerna per ålder och kön under åren 2008-2013. Befolkningsprognoser för Lilla Edets kommun 2013-2030 16500 16000 15500 15000 14500 14000 13500 13000 12500 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 1% ökning per år (mål och resursplan 2014) 1,3 % ökning per år (mål enligt ÖP 2012) SCB:s» lillaedet.se 13

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Bostadsbehov Med bra kommunikationer mot Göteborg och Trollhättan är Lilla Edets kommun en kommun som är attraktiv att bo och arbeta i. Det är nära till skola, arbete och fantastisk natur. Här presenterar vi bostadsbehov utifrån: Ensamstående Familjer Ungdomar Äldre och funktionshindrade Nyanlända Hemlösa Statistiken för Lilla Edets kommun visar historiskt att befolkningen har minskat med cirka 40 personer per år samtidigt som det har byggts cirka 10 bostäder per år. För att uppfylla tillväxtmålet med en (1)% i befolkningsutveckling per år bedöms en byggnation på cirka 70-80 bostäder per år vara nödvändig. Under perioden 2015-2030 motsvarar det 1 120-1 280 bostäder. Bebyggelsen ska utvecklas i sådan takt att befintliga investeringar tas till vara och kan utvecklas och att så kallade tröskeleffekter för till exempel skolan undviks. Vid planering av nya bostäder behöver infrastruktur vägas in, både anslutning till befintlig och investering i ny infrastruktur. Planering av bostadsområden måste även förberedas för att möta den framtida utvecklingen inom teknikområdet såsom möjlighet till fiberanslutning. För att även möta förändringar inom hushållen, som till exempel vid separationer eller förändrat hälsotillstånd, behövs en vakansgrad i bostadsbeståndet som kan reglera efterfrågan. LÄNSSTYRELSENS BOSTADSMARKNADSANALYS Enligt bostadsmarknadsanalysen för Västra Götaland 2013 (Rapport 2013:63) råder det brist på bostäder i stora delar av länet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden. Medelålders och äldre söker ett tillgängligare, tryggare och mindre boende. Stora barnfamiljer tvingas leva i trångboddhet. Ungdomar är den grupp som kommunerna i länet bedömer har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Bristen på hyresrätter slår också mot nyanlända flyktingar och de personer som befinner sig i hemlöshet. UPPLÅTELSEFORMER Lilla Edets kommun ska planera för att kunna erbjuda bostäder med olika upplåtelseformer till de bostadssökande. En övervägande del av bostadsbeståndet är idag småhus med äganderätt och av flerbostadshusen är merparten upplåtna med hyresrätt. För att nå en balans i kommunens bostadsbestånd finns ett behov av ett större antal bostadsrätter, både i småhusform och i flerbostadshus. Även ägarlägenheter och kooperativ hyresrätt är alternativ som kan öka balansen. En jämnare fördelning mellan olika upplåtelseformer stärker samhällsstrukturen och underlättar integrationen. BEHOV FÖR ENSAMSTÅENDE I statistiken från SCB är hushåll med ensamstående utan barn den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun. Det finns dock skillnader i åldersfördelningen mellan könen. För både kvinnor och män är det vanligt att vara ensamboende i den tidiga 20-årsåldern. Männen är ensamboende i högre utsträckning än kvinnorna fram till 75-årsåldern där en förändring sker och antalet ensamboende kvinnor blir fler. Antalet ensamboende kvinnor är litet i medelåldern, delvis på grund av att barn till separerade par oftast är folkbokförda hos modern. För att tillgodose behovet hos ensamstående, oavsett ålder, är det önskvärt med mindre bostäder vilka är lämpliga för ensamstående och ensamstående på grund av en separation. BEHOV FÖR FAMILJER Barnfamiljer i Lilla Edets kommun efterfrågar större lägenheter och småhus med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behöver skapas villatomter för eget byggande och byggas småhus i olika former från radhus till grupphus. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom kommunens försäljning av småhustomter till privatpersoner. De flesta av kommunens småhustomter ligger i område där infrastrukturen redan är utbyggd och det finns både förskolor och skolor i de aktuella områdena. BEHOV FÖR UNGDOMAR Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalysen (Rapport 2013:63) är ungdomar den grupp som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden. Utbudet av äldre, små och billiga hyreslägenheter, vilka är lämpliga för ungdomar, är i dagsläget litet. Det är därför önskvärt med bostäder som riktar sig till gruppen ungdomar. Lilla Edets kommun ska ge ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån och skapa sitt första hem och samtidigt bo kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till arbete och studier i regionen gör det möjligt för ungdomar att bo kvar. 14» lillaedet.se

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 BEHOV FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Enligt socialförvaltningen kommer andelen äldre i befolkningen att öka kraftigt de närmaste åren och särskilt efter 2020. Det är därför viktigt att redan nu börja planera för hur kommunen ska möta behovet. Med tanke på att vård av äldre i allt större utsträckning sker i den enskildes hem i stället för på sjukhus, är det särskilt viktigt vid all kommande nybyggnation och renovering av befintliga bostäder att en god tillgänglighet prioriteras i såväl bostaden som i dess omgivningar. Bra tillgänglighet underlättar äldre personers vardag och ökar möjligheten till kvarboende även högt upp i åren och med olika former av funktionsnedsättning. Allt fler personer lever i ensamhushåll vilket ökar behovet av naturliga mötesplatser i närområdet i såväl inom- som utomhusmiljö. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen av hjälpmedel som nu sker och en övergång till digital teknik krävs förbättrade möjligheter till fiberanslutning för att kunna använda den nya tekniken. En uppskattad bostadsform för äldre är centrumnära trygghetsboende med närhet till olika former av service. Bostadsformen kan vara ett gott alternativ för exempelvis personer som är 70 år eller äldre och önskar sälja sin villafastighet. I trygghetsboendet är vissa ytor avsedda för gemensam samvaro. Särskilt boende är en boendeform för personer som behöver stöd och hjälp dygnet runt. Enligt socialförvaltningen råder det för närvarande en brist med ett 20-tal lägenheter i särskilt boende. BEHOV FÖR NYANLÄNDA Medlemskommunerna i Göteborgsregionen har kommunsamverkan för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Samverkan gäller områdena samhällsorientering, svenska för invandrare, rehabilitering samt boende. Lilla Edets kommun har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot 30 nyanlända per år. Bostadsbristen i kommunen gör att överenskommelsen inte kunnat hållas. I avvaktan på att nyanlända ska hitta annan bostad har de genom kommunens försorg fått hyra andrahandsboende. Socialförvaltningen har utrustat 6 lägenheter i ett äldreboende som upplåtits åt nyanlända. Under de två första tertialen 2014 har det kommit 20 nyanlända vuxna och 20 nyanlända barn till kommunen. Det råder stor brist på lägenheter då lägenheterna i äldreboendet kommer att användas för annat ändamål. En god bostadsförsörjning är nödvändig för en positiv upplevelse vilket gör att nyanlända som fått uppehållstillstånd vill stanna kvar. Med dagens brist på bostäder blir ofta nyanlända kvar i andrahandskontrakt. Detta riskerar att fördröja etableringsprocessen och skapa mer långvariga problem för de nyanlända. Tillgång till bra kollektivtrafik i anslutning till bostaden är också en viktig faktor för nyanlända. För att de så snabbt som möjligt ska kunna etablera sig i det svenska samhället är det viktigt att de kan ta sig till bland annat undervisning i svenska för invandrare och samhällsorientering. En förutsättning för att Lilla Edets kommun ska kunna ta emot nyanlända, enligt överenskommelsen om att nyanlända ska vidareflytta från Göteborg till kranskommunerna, är att det allmännyttiga bostadsbolaget åläggs att tillhandahålla lägenheter för de personer som genom den organiserade vidareflyttningen placeras i Lilla Edet. BEHOV FÖR HEMLÖSA Socialstyrelsens definition av hemlöshet inkluderar fyra olika hemlöshetssituationer. Akut bostadslös (det vi ofta benämner hemlösa) Bostadslös inom 3 mån (intagna/inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, stödboende, HVB-hem) Bostadslös efter framtida utskrivning (behandlingsenhet, stödboende, HVB-hem) Kortvariga andrahandskontrakt eller kontraktslöst boende För de personer som inkluderas i Socialstyrelsens definiton av hemlöshet har socialförvaltningen (Individ- och familjeomsorgen) i Lilla Edets kommun olika lösningar. Socialförvaltningen driver ett akutboende med plats för fyra vuxna samt har två jourlägenheter för akuta behov vilka främst används för barnfamiljer. Om en person söker bostad hos alla fastighetsägare och i ett större område men inte kan få ett eget kontrakt finns möjlighet till socialt boende på längre sikt. Socialförvaltningen hyr för närvarande 31 lägenheter som de hemlösa hyr i andra hand. Socialförvaltningen har ett bra samarbete med privata fastighetsägare i Lilla Edets kommun. Av de 31 lägenheter som socialförvaltningen hyr är 27 via privata fastighetsägare och fyra via det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget. Ett sätt att möjliggöra för socialförvaltningen att hjälpa fler personer till ett eget boende är att kommunen ger ett ägardirektiv till det allmännyttiga bostadsbolaget om att en andel av deras lägenheter ska upplåtas åt socialförvaltningen i deras arbete med att hjälpa hemlösa.» lillaedet.se 15

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Befintligt bostadsbestånd Enligt Vision 2020 skapas attraktiv livsmiljö goda boende i Lilla Edets kommun genom att nyttja älvens möjligheter, ett aktivt miljöarbete och kombinera boende med intressen. Ett aktivt miljöarbete bedrivs genom att bygga ut cykelvägnätet samt att erbjuda information om hur energiförbrukningen kan minska i befintliga bostäder. En utbyggd kollektivtrafik, med buss och regiontåg, har ökat pendlingsmöjligheten och minskat avstånden i arbetsmarknadsregionen. Vid planering av nybyggnation strävar Lilla Edets kommun även att förbättra och utveckla omgivningen för befintlig bebyggelse. För att få en mer sammanhållen struktur kan komplementbebyggelse uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse. På uppdrag av regeringen genomförde Statens Geotekniska Institut (SGI) en kartläggning av riskerna för skred längs hela Göta älv. Enligt Göta älvutredningen föreligger det låg stabilitet i delar av Lilla Edets kommun. Lilla Edets kommun arbetar aktivt med att genomföra fördjupade utredningar i de områden som har störst problem. Målet är att genomföra stabilitethöjande åtgärder och säkra bebyggelsen. Nedre delen av Ekeberg, Lödöse. Foto från våren 2014. Planerad bostadsbyggnation I Lilla Edets kommun domineras stadsbilden idag av småhus. Kommunen planerar för balans mellan småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Lilla Edets kommun anser att det är viktigt att ha en levande landsbygd och byggnation på landsbygden har tilltalat många människor de senaste åren. Lilla Edets kommun arbetar inte aktivt för byggnation på landsbygden utan ser det som ett komplement till den planerade tätortsbebyggelsen. På sidan 17 finns en sammanställning och en planeringscykel för 2015-2020 där planerade insatser i aktuella områden redovisas. 16» lillaedet.se I sammanställningen redovisas detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område. Sammanställningen presenterar även antalet planerade bostäder, boendeform och exploatörer. Aktörerna är kommunen, LEIFAB och privata fastighetsägare. Bostadsförsörjningsprogrammet tar inte hänsyn till eventuella överklagandetider eller andra tidsförsenande faktorer, till exempel konjunkturnedgångar. Det är viktigt att programmet ses som ett planeringsunderlag.

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Detaljplan Exploatering Byggnation V = Villa FBH = Flerbostadshus RAD = Radhus PAR = Parhus Kommundel Område 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bostäder Boendeform Aktör LILLA EDET Smörkullen 2 V Kommunen Ängshöken 1 etapp 2 14 FBH Leifab Järnboden 25 FBH Privat Edet 2:55 stommen Kommunen Centralen 4 20 FBH Kommunen Ljungbacken 3 och 4 (badhuset) 20 FBH Leifab STRÖM Stallgärdet norra 1 11 V+PAR Kommunen Stallgärdet norra 2 29 V+PAR Kommunen Stallgärdet södra 45 V+ Handel Kommunen Stjärnvägen Privat GÖTA Bistocksområden 75 FBH Leifab Ryrsboholmsvägen 11 V Kommunen LÖDÖSE Ekeberg I 7 V Kommunen Ekeberg II 5 V Kommunen Ekeberg III 21 V+PAR Kommunen Ekeberg IV 20 FBH Kommunen Ekeberg Rådjursvägen 12 V Kommunen Ekeberg Rådjursvägen rundan 5 V Kommunen Tingberg 2:33 Gossagården 3 V Privat Wallströmsliden 1 4 V Privat Wallströmsliden 2 7 RAD Privat Dalenvägen 2 V Privat Tingberg skolområde FBH + Skola Kommunen Tingberg Stationsområde 40 FBH + Handel Kommunen Tingberg Ekebergsvägen Privat/ Kommunen Heden området 30 V + FBH Privat NYGÅRD Häggvägen 7 V Privat Rönnvägen 3 V Privat Trädvägen 3 V Privat Skaven 6:5 Kyrkvägen 6 V Kommunen Skaven 6:5 Skava högar V + FBH Kommunen Skaven 6:5 Kyrkängen V + FBH Kommunen HJÄRTUM Ljunghedsvägen 8 V Kommunen Sandtagsvägen 13 RAD Kommunen LANDSBYGD Landsbygd 20 / år V Privat» lillaedet.se 17

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020 Befolkning i Lilla Edets kommun 2014-09-30 redovisade per ort. Utby Hjärtum Ström Västerlanda Tösslanda Lilla Edet Göta Tunge Nygård Lödöse Enklaven Totalt 18 18» lillaedet.se 637 663 2118 1092 220 3067 1618 319 1248 1989 10 12981

BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN 2015-2020» lillaedet.se 19

» lillaedet.se LILLA EDETS KOMMUN 463 80 LILLA EDET Tel 0520-65 95 00 lilla edet.se Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Lilla Edets kommun har drygt 12 900 invånare och är lika förknippad med vatten och vacker natur som stark historia. Med ny motorväg och järnväg mellan Göteborg, Lilla Edet och Trollhättan kliver vi in i en ny och expansiv fas.

.t. P~~ `W Q~ "~' ~~ LILLA EDETS Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 134 Namnsättning på Tingbergs åkermark Dnr 2014/KSO417 Sammanfattning Området är i behov av namnsättning för att lätt kunna härleda till de nya exploateringsområdena i Lödöse. Uod ortsnamnssed skall iakttas vid beslut, det innebäx att hävdvunna orksnarnn inte får ändras utan starka skäl. Ortsnamnen skall stavas enlib vedertagna språkregler. I anslutning till Tingbergs åkermark finns följande namn: Tingberg, Gossagården, Nylandsö och Solängen. Samråd har hållits med Hembygdsföreningen i Lödöse och Lödöse museum har fått yttra sig. Följande förslag har framkommit Tingbergs åkermark namnsätts till Gossagården. Den befintliga bebyggelsen längs kyrkvägen använder redan idag Gossagården i adressnamnet. Åkermarken mellan landsvägen och järnvägen namnsätts till Nylandsparken. Namnet härleder till det angränsande området Nylandsö, marken är markerad som rekreationsområde i FÖP Lödöse. Åkermarken mellan järnvägen och älven. namnsätts till Nylando Namnet härleder till Nylandsö och blir en direkt förlängning av detta område söderut till kommungränsen mot Ale, Gården behåller Nylandsö. Marken söder om stationen omnämns i Ale kommun som Videkärr, förslaget är att man bevarar detta namn och lyfter in det även inom Lilla Edets gräns. Området är ett utredningsområde för verksamheter Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från mark- och exploateringschefen, daterad 2014-12-03 Kulturmiljölagen (1988:950) 1 kap 4.~ ~ ~'L'I ~~t

.~..~~ `'" Q~ `~' LILLA EDETS \~,'-j~~%i KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Yrkande Jörgen Andersson (C) Kommunstyrelsen antar namnen Gossagården, Nyland och Videkärr. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar namnen Gossagården, Nyland och Videkärr. ~ ~ /

Datum Dnr 2014-12-03 2014/KS 0417 Namnsättning på Tingbergs åkermark Beskrivning Området är i behov av namnsättning för att lätt kunna härleda till de nya exploateringsområdena i Lödöse. God ortsnamnssed skall iakttas vid beslut, det innebär att hävdvunna ortsnamn inte får ändras utan starka skäl. Ortsnamnen skall stavas enligt vedertagna språkregler. I anslutning till Tingbergs åkermark finns följande namn: Tingberg, Gossagården, Nylandsö och Solängen. Samråd har hållits med Hembygdsföreningen i Lödöse och Lödöse museum har fått yttra sig. Följande förslag har framkommit: Tingbergs åkermark namnsätts till Gossagården. Den befintliga bebyggelsen längs kyrkvägen använder redan idag Gossagården i adressnamnet. Åkermarken mellan landsvägen och järnvägen namnsätts till Nylandsparken. Namnet härleder till det angränsande området Nylandsö, marken är markerad som rekreationsområde i FÖP Lödöse. Åkermarken mellan järnvägen och älven namnsätts till Nyland. Namnet härleder till Nylandsö och blir en direkt förlängning av detta område söderut till kommungränsen mot Ale. Gården behåller Nylandsö. Marken söder om stationen omnämns i Ale kommun som Videkärr, förslaget är att man bevarar detta namn och lyfter in det även inom Lilla Edets gräns. Området är ett utredningsområde för verksamheter. Beslutsunderlag Kulturmiljölagen ( 1988:950) 1 kap 4 Cecilia Friberg Mark & exploateringsavdelningen Tel: 0520-65 95 99 Epost: cecilia.friberg@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2

sid- 2 - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att antaga namnen Gossagården, Nylandsparken, Nyland och Videkärr enligt kartskiss ovan. Beslut expedieras till Cecilia Friberg, Mark & Exploateringsavdelningen. Cecilia Friberg Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 99 cecilia.friberg@lillaedet.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla Edet sid 2/2

.~..~~ Q~ `'"'`~' LILLA EDETS \=;~:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 135 Komplettering av kommunstyrelsens delegeringsförteckning Dnr 2014/KSO408 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 201412-10 119 och 121 nya reglementen för kommunstyrelsen och tekniska nämnden. Med anledning av att mark-och. exploateringsfrågorna går över från f.d. samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen behöver även kommunstyrelsens delegeringsförteckning kompletteras. Till mark- och exploateringschefen delegeras rätt att beslut i följande ärenden: Allmänna ärenden lel. Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut. 1.2. Besluta att lämna klagomål utan åtgärd. 1.3. Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift i enskilt fall. 1.4. Besluta i tillsynsärenden inom respektive tillsynsområde. 1.5. Avge yttrande till högre myndighet i tillsynsärenden. 1.6. Avge yttrande vid överklagat eget beslut. 1.7. Avge yttrande till miljödomstol eller länsstyrelse i den s.k. kompletterings remissen vid prövning av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1.8. Besluta om rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat enligt de förutsättningar som anges i 26 respektive 27 förvaltningslagen 1.9. Awisa överklagande av beslut som kommit in för sent enligt 24 fözvaltningslagen. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1.100 Pröva begäran av enskild om att lämna ut allmän handling enligt 2 kap 14. Expropriationslag (1972:719) 1.11. 1.12. 1.13. 1.14. Ansöka om tillstånd till expropriation enlibt 3 1. Ansöka om stämning i domstol och väcka talan enligt 3 kap 6 samt 5 kap 4. Företräda nämnden i samband med besvärsärenden enligt 3 kap 9. Till domstolen föreslå löseskilling enligt 4 kap 1-5. ;` ; ; 9

.,. _~. W W!"! T7 LILLA EDETS \;_~_:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Anläggningslag (1973:1149) 1.15. Rätt att göra avsteg från överenskommelser enligt 16. 1.16. Rätt att uppta anläggningsfråga efter ansökan enligt 17 1.17. Rätt att begära förrättning enlig 18 p 1-3. 1.18. Företräda nämnden vid samråd med Lantmäterimyndigheten enligt 21. 1.19. Pröva och lämna medgivande till gemensamhetsanläggning enligt 23. 1.20. Besluta om förtida tillträde enligt 27 a. 1.21. Företräda nämnden vid domstolsprövningen enligt 30. Fastighetsbildningslag (1970:988) 1.22. Medgivande till fastighetsbildning av ny eller befintlig bebyggelse enligt 3kap1-2 1.23. Rätt att vid samråd begära att ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för prövning enligt 4 kap 25-25 a. 1.24. Undantagsbestämmelser om fastighetsbildning är till övervägande nytta från allmän synpunkt enligt 3 kap 10. 1.25. Besluta att påkalla fastighetsreglering för att mark och vatten ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt enligt 5 kap 3 3st. 1.26. Rätt att påkalla fastighetsreglering enligt 5 kap 10 1-3 st. 1.27. Rätt att göra avsteg till skydd för enskilt intresse enligt 5 kap 18. 1.28. Beslut om förtida tillträde enligt 5 kap 30 a. 1.29. Ej överklaga godkänd förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning enligt 5 kap 11. 1.30. Besluta att ansöka om fastighetsbestämning enligt 141cap la l:a st 3-7. 1.31. Godkänna förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkelse enligt 15 kap 11. 1.32. Besluta om, ansöka om, föra kommunens talan vid, lämna medgivande och godkänna lantmäteriförrättning enligt FBL (1970:988) 4 kap, 5 kap och 14 kap 1.33. Upprätta avtal angående arrende, uthyrning, förlängning av arrendeavtal, uppsägning av arrendeavtal, upplåtelse av mark och fastigheter förvaltade av kommunen, FBL 15 kap. ~ io ~'~

.~..~~ W^ W^.,. K T ~~ \._~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll. 2014-12-17 Jordabalk (1970:944) 1.34. Köp, byte och gåva enligt 4 kap. 1.35. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 7 kap. 1.36. Arrende i allmänhet enligt 8 kap. 1.37. Jordbruksarrende enligt 9 kap. 1e38e Bostadsarrende enligt 10 kap. 1.39. Anläggningsarrende enligt 11 kap. 1.40. Hyra enligt 12 kap. 1.41. Servitut enligt 14 kap, 1.42. Rätt att ansöka om inskrivning enligt 19 kap 10. 1.43e Rätt att söka inskrivning av förvärvet (lagfart) enligt 20 kap 1 1 st. 1.44. Inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt av servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 23 kap 1 1 st. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1.45e Rätt till avtalsförfarande enligt lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Lag (1987:11) om exploateringssamverkan 1.46. Besluta att ägare till fastigheter i samverkan ska vidta de åtgärder som behövs för att ställa i ordning viss mark för bebyggelse enligt 1. 1.47. Genomförande av exploateringssamverkan enligt 7. 1.48. Delta i exploateringssamverkan enligt 8, 1x49. Samråda med lantmäterimyndigheten vid utredning av förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av exploateringssamverkan enligt 10. 1.50. Besluta om fastighetsreglering enligt 16 och 18. Ledningsrättslag (1973:1144) 1.51. Samråda med lantmäterimyndigheten vid upplåtelse av ledningsrätt enligt 19. 1>52. Pröva upplåtelse av ledningsrätts tillåtlighet, eller hänskjuta ärendet till nämnden, enligt 21. 1.53. Rätt att fullfölja talan mot beslut eller åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt 28 ~ ~~ ii

.~..~~ `'"`~' LILLA EDETS 14~ \% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-'12-17 Förvaltningslag (1986:223) 1.54. Avvisa för sent inkomna överklaganden. Vidarebefordra ärenden som kommit in i rätt tid, såvida nya avgörande uppgifter inte tillkommit i ärendet. 24. Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 1.55. Överklaga lantmäterimyndighetens eller länsstyrelsens beslut enligt 67. dag 2006:412 om allmänna vattentjänster 1.56. Rättsligt bestämmande inflytande över en va-anläggning enligt 3 p 1. 1.57. Ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse enligt 6. 1.58. Meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar enligt 23. 1.59. Överenskommelse med fastighetsägare och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågör som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter enligt 38. 1.60. Besluta om skälig ersättning till den enskilde anläggningens ägare om anläggningen blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän va-anläggning enligt 40. 1.61. Besluta om återbetalning av anläggningsavgift om det visar sig att fastigheten på grund av att bygglov vägras inte kan användas på det sätt som förutsattes enligt 49 Förordning {1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 1.62. Fatta beslut om miljökonsekvensbeskrivning om en plan ger upphov till betydande miljöpåverkan enligt 3-5. 1.63. Rätt att yttra sig för kommunens räkning om planer/program i andra kommuner enligt 6. Miljöbalk (1998:808) 1.64. Vidta åtgärder enligt av kommunen upprättat åtgärdsprogram enligt 5 kap 8. 1.65. Företräda nämnden vid samråd med länsstyrelse och tillsynsmyndighet i fråga om ärende inför tillståndsansökan enligt 6 kap 8 o 1.66. Besluta om kungörelse av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 8. 1.67. Bedöma om betydande miljöpåverkan föreligger enligt 6 kap 11. 1.68. upprätta miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12-16 och 18. ~~ ~!/7~./ IZ

.~..~~ Q~ `'"`~' LILLA EDETS \:=~~ -/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 1.69. Underrätta tillståndsmyndigheten om förorening eller allvarlig miljöskada enligt 10 kap 11-13. 1.70. Företräda nämnden vid ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9b. 1.71. Besluta om ersättning vid skada orsakad av daininhaveri enligt 11 kap 18. 1.72. Ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall enligt 15 kap 8 p 2. 1.73. Meddela. föreskrifter om att renhållningsavgift ska betalas enligt 4 och 5. Plan- och bygglag (2010:900) 1.74. Beslut att göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del när fråga omprövning enligt 6 kap 6 har väckts i kommunstyrelsen. 1.75. Besluta om avgifter i enskilda ärenden fall med tillämpning av kommunenen planoch bygglovstaxa enligt ].2 kap 8-11. 1.76. Beslut om överenskommelse med sökande att planbesked får lämnas senare än 4 månader, PBL 5 kap 4 1.77. Medge bebyggelse intill gränsen för kommunens fastigheter, PBL 8 kap 9 1.78. Ingå avtal om ersättning för gatukostnad och exploateringskostnader, PBL 6 kap 24-32 Lag (2006:378) om lägenhetsregister 1.79. Fastställa en belägenhetsadress för varje entre enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister 10. 1.80. Fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet o det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress enligt (2006:378) om lägenhetsregister 11. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) Lagen om enskilda vägar (1937: 608) 2 kap 9 1.81. Beslut i ärende om underhållsbidrag till enskilda vägar och vägsamfälligheter Där utöver behövs följande punkter: Ingå planavtal enligt Kommunstyrelsens beslut om planbesked. Teckna licensavtal med nyttjare av kommunens kartdatabas Teckna och förlänga avdelningsspecifika avtal ~~~~ 13

.~..~. '~'"~' R ~I \=~_% LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Rätt att fatta beslut vid upphandling av ramavtalsleverantör Genom avtal eller tillämpning av PBL, Jordabalken, Fastighetsbildningslagen, Anläggningslagen, Ledningsrättslagen eller Väglagen tillförsäkra kommunens rätt till servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt eller vägrätt på annans fastighet eller belasta kommunens fastighet med motsvarande rättighet, samt medverka till ändring eller upphävande av sådana rättigheter i de fallen ersättningsbeloppen inte överstiger 500 000 kre :'arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kompletterar delegeringsförteckningen enligt ovan. L,, 14

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-12-02 2014/KS0408-1 000 Komplettering av kommunstyrelsens delegeringsförteckning Dnr 2014/KS0408 Kommunfullmäktige fastställde 2014-12-10 xx nya reglementen för kommunstyrelsen och tekniska nämnden. Med anledning av att mark-och exploateringsfrågorna går över från f.d. samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen behöver även kommunstyrelsens delegeringsförteckning kompletteras. Till mark- och exploateringschefen delegeras rätt att beslut i följande ärenden: Allmänna ärenden 1.1. Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut. 1.2. Besluta att lämna klagomål utan åtgärd. 1.3. Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift i enskilt fall. 1.4. Besluta i tillsynsärenden inom respektive tillsynsområde. 1.5. Avge yttrande till högre myndighet i tillsynsärenden. 1.6. Avge yttrande vid överklagat eget beslut. 1.7. Avge yttrande till miljödomstol eller länsstyrelse i den s.k. kompletteringsremissen vid prövning av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1.8. Besluta om rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat enligt de förutsättningar som anges i 26 respektive 27 förvaltningslagen 1.9. Avvisa överklagande av beslut som kommit in för sent enligt 24 förvaltningslagen. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2.1. Pröva begäran av enskild om att lämna ut allmän handling enligt 2 kap 14. Expropriationslag (1972:719) 3.1. Ansöka om tillstånd till expropriation enligt 3 1. 3.2. Ansöka om stämning i domstol och väcka talan enligt 3 kap 6 samt 5 kap 4. 3.3. Företräda nämnden i samband med besvärsärenden enligt 3 kap 9. 3.4. Till domstolen föreslå löseskilling enligt 4 kap 1-5. Anläggningslag (1973:1149) 4.1. Rätt att göra avsteg från överenskommelser enligt 16. 4.2. Rätt att uppta anläggningsfråga efter ansökan enligt 17

4.3. Rätt att begära förrättning enlig 18 p 1-3. 4.4. Företräda nämnden vid samråd med Lantmäterimyndigheten enligt 21. 4.5. Pröva och lämna medgivande till gemensamhetsanläggning enligt 23. 4.6. Besluta om förtida tillträde enligt 27 a. 4.7. Företräda nämnden vid domstolsprövningen enligt 30. sid- 2 - Fastighetsbildningslag (1970:988) 5.1. Medgivande till fastighetsbildning av ny eller befintlig bebyggelse enligt 3 kap 1-2 5.2. Rätt att vid samråd begära att ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för prövning enligt 4 kap 25-25 a. 5.3. Undantagsbestämmelser om fastighetsbildning är till övervägande nytta från allmän synpunkt enligt 3 kap 10. 5.4. Besluta att påkalla fastighetsreglering för att mark och vatten ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt enligt 5 kap 3 3st. 5.5. Rätt att påkalla fastighetsreglering enligt 5 kap 10 1-3 st. 5.6. Rätt att göra avsteg till skydd för enskilt intresse enligt 5 kap 18. 5.7. Beslut om förtida tillträde enligt 5 kap 30 a. 5.8. Ej överklaga godkänd förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning enligt 5 kap 11. 5.9. Besluta att ansöka om fastighetsbestämning enligt 14 kap 1a 1:a st 3-7. 5.10. Godkänna förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkelse enligt 15 kap 11. 5.11. Besluta om, ansöka om, föra kommunens talan vid, lämna medgivande och godkänna lantmäteriförrättning enligt FBL (1970:988) 4 kap, 5 kap och 14 kap 5.12. Upprätta avtal angående arrende, uthyrning, förlängning av arrendeavtal, uppsägning av arrendeavtal, upplåtelse av mark och fastigheter förvaltade av kommunen, FBL 15 kap. Jordabalk (1970:944) 6.1. Köp, byte och gåva enligt 4 kap. 6.2. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 7 kap. 6.3. Arrende i allmänhet enligt 8 kap. 6.4. Jordbruksarrende enligt 9 kap. 6.5. Bostadsarrende enligt 10 kap. 6.6. Anläggningsarrende enligt 11 kap. 6.7. Hyra enligt 12 kap. sid 2/5

sid- 3-6.8. Servitut enligt 14 kap. 6.9. Rätt att ansöka om inskrivning enligt 19 kap 10. 6.10. Rätt att söka inskrivning av förvärvet (lagfart) enligt 20 kap 1 1 st. 6.11. Inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt av servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 23 kap 1 1 st. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 7.1. Rätt till avtalsförfarande enligt lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Lag (1987:11) om exploateringssamverkan 8.1. Besluta att ägare till fastigheter i samverkan ska vidta de åtgärder som behövs för att ställa i ordning viss mark för bebyggelse enligt 1. 8.2. Genomförande av exploateringssamverkan enligt 7. 8.3. Delta i exploateringssamverkan enligt 8. 8.4. Samråda med lantmäterimyndigheten vid utredning av förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av exploateringssamverkan enligt 10. 8.5. Besluta om fastighetsreglering enligt 16 och 18. Ledningsrättslag (1973:1144) 9.1. Samråda med lantmäterimyndigheten vid upplåtelse av ledningsrätt enligt 19. 9.2. Pröva upplåtelse av ledningsrätts tillåtlighet, eller hänskjuta ärendet till nämnden, enligt 21. 9.3. Rätt att fullfölja talan mot beslut eller åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt 28. Förvaltningslag (1986:223) 10.1. Avvisa för sent inkomna överklaganden. Vidarebefordra ärenden som kommit in i rätt tid, såvida nya avgörande uppgifter inte tillkommit i ärendet. 24. Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 11.1. Överklaga lantmäterimyndighetens eller länsstyrelsens beslut enligt 67. Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster 12.1. Rättsligt bestämmande inflytande över en va-anläggning enligt 3 p 1. 12.2. Ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse enligt 6. 12.3. Meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar enligt 23. 12.4. Överenskommelse med fastighetsägare och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågor som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter enligt 38. sid 3/5

sid- 4-12.5. Besluta om skälig ersättning till den enskilde anläggningens ägare om anläggningen blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allämn va-anläggning enligt 40. 12.6. Besluta om återbetalning av anläggningsavgift om det visar sig att fastigheten på grund av att bygglov vägras inte kan användas på det sätt som förutsattes enligt 49. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 13.1. Fatta beslut om miljökonsekvensbeskrivning om en plan ger upphov till betydande miljöpåverkan enligt 3-5. 13.2. Rätt att yttra sig för kommunens räkning om planer/program i andra kommuner enligt 6. Miljöbalk (1998:808) 14.1. Vidta åtgärder enligt av kommunen upprättat åtgärdsprogram enligt 5 kap 8. 14.2. Företräda nämnden vid samråd med länsstyrelse och tillsynsmyndighet i fråga om ärende inför tillståndsansökan enligt 6 kap 8. 14.3. Besluta om kungörelse av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 8. 14.4. Bedöma om betydande miljöpåverkan föreligger enligt 6 kap 11. 14.5. upprätta miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12-16 och 18. 14.6. Underrätta tillståndsmyndigheten om förorening eller allvarlig miljöskada enligt 10 kap 11-13. 14.7. Företräda nämnden vid ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9b. 14.8. Besluta om ersättning vid skada orsakad av dammhaveri enligt 11 kap 18. 14.9. Ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall enligt 15 kap 8 p 2. 14.10. Meddela föreskrifter om att renhållningsavgift ska betalas enligt 4 och 5. Plan- och bygglag (2010:900) 15.1. Beslut att göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del när fråga om prövning enligt 6 kap 6 har väckts i kommunstyrelsen. 15.2. Besluta om avgifter i enskilda ärenden/fall med tillämpning av kommunenes planoch bygglovstaxa enligt 12 kap 8-11. 15.3. Beslut om överenskommelse med sökande att planbesked får lämnas senare än 4 månader, PBL 5 kap 4 15.4. Medge bebyggelse intill gränsen för kommunens fastigheter, PBL 8 kap 9 15.5. Ingå avtal om ersättning för gatukostnad och exploateringskostnader, PBL 6 kap 24-32 sid 4/5

Lag (2006:378) om lägenhetsregister 16.1. Fastställa en belägenhetsadress för varje entré enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister 10. 16.2. Fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet o det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress enligt (2006:378) om lägenhetsregister 11. sid- 5 - Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) Lagen om enskilda vägar (1937:608) 2 kap 9 17.1. Beslut i ärende om underhållsbidrag till enskilda vägar och vägsamfälligheter Där utöver behövs följande punkter: Ingå planavtal enligt Kommunstyrelsens beslut om planbesked. Teckna licensavtal med nyttjare av kommunens kartdatabas Teckna och förlänga avdelningsspecifika avtal Rätt att fatta beslut vid upphandling av ramavtalsleverantör Genom avtal eller tillämpning av PBL, Jordabalken, Fastighetsbildningslagen, Anläggningslagen, Ledningsrättslagen eller Väglagen tillförsäkra kommunens rätt till servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt eller vägrätt på annans fastighet eller belasta kommunens fastighet med motsvarande rättighet, samt medverka till ändring eller upphävande av sådana rättigheter i de fallen ersättningsbeloppen inte överstiger 500 000 kr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen kompletterar delegeringsförteckningen enligt ovan. Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se 0520-65 95 04 Beslutet expedieras till Mark- och exploateringschefen sid 5/5

.~..~~ Q~ `'"'`~' LILLA EDETS \=;~:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 135 Komplettering av kommunstyrelsens delegeringsförteckning Dnr 2014/KSO408 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 201412-10 119 och 121 nya reglementen för kommunstyrelsen och tekniska nämnden. Med anledning av att mark-och. exploateringsfrågorna går över från f.d. samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen behöver även kommunstyrelsens delegeringsförteckning kompletteras. Till mark- och exploateringschefen delegeras rätt att beslut i följande ärenden: Allmänna ärenden lel. Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut. 1.2. Besluta att lämna klagomål utan åtgärd. 1.3. Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift i enskilt fall. 1.4. Besluta i tillsynsärenden inom respektive tillsynsområde. 1.5. Avge yttrande till högre myndighet i tillsynsärenden. 1.6. Avge yttrande vid överklagat eget beslut. 1.7. Avge yttrande till miljödomstol eller länsstyrelse i den s.k. kompletterings remissen vid prövning av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1.8. Besluta om rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat enligt de förutsättningar som anges i 26 respektive 27 förvaltningslagen 1.9. Awisa överklagande av beslut som kommit in för sent enligt 24 fözvaltningslagen. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1.100 Pröva begäran av enskild om att lämna ut allmän handling enligt 2 kap 14. Expropriationslag (1972:719) 1.11. 1.12. 1.13. 1.14. Ansöka om tillstånd till expropriation enlibt 3 1. Ansöka om stämning i domstol och väcka talan enligt 3 kap 6 samt 5 kap 4. Företräda nämnden i samband med besvärsärenden enligt 3 kap 9. Till domstolen föreslå löseskilling enligt 4 kap 1-5. ;` ; ; 9

.,. _~. W W!"! T7 LILLA EDETS \;_~_:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Anläggningslag (1973:1149) 1.15. Rätt att göra avsteg från överenskommelser enligt 16. 1.16. Rätt att uppta anläggningsfråga efter ansökan enligt 17 1.17. Rätt att begära förrättning enlig 18 p 1-3. 1.18. Företräda nämnden vid samråd med Lantmäterimyndigheten enligt 21. 1.19. Pröva och lämna medgivande till gemensamhetsanläggning enligt 23. 1.20. Besluta om förtida tillträde enligt 27 a. 1.21. Företräda nämnden vid domstolsprövningen enligt 30. Fastighetsbildningslag (1970:988) 1.22. Medgivande till fastighetsbildning av ny eller befintlig bebyggelse enligt 3kap1-2 1.23. Rätt att vid samråd begära att ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för prövning enligt 4 kap 25-25 a. 1.24. Undantagsbestämmelser om fastighetsbildning är till övervägande nytta från allmän synpunkt enligt 3 kap 10. 1.25. Besluta att påkalla fastighetsreglering för att mark och vatten ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt enligt 5 kap 3 3st. 1.26. Rätt att påkalla fastighetsreglering enligt 5 kap 10 1-3 st. 1.27. Rätt att göra avsteg till skydd för enskilt intresse enligt 5 kap 18. 1.28. Beslut om förtida tillträde enligt 5 kap 30 a. 1.29. Ej överklaga godkänd förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning enligt 5 kap 11. 1.30. Besluta att ansöka om fastighetsbestämning enligt 141cap la l:a st 3-7. 1.31. Godkänna förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkelse enligt 15 kap 11. 1.32. Besluta om, ansöka om, föra kommunens talan vid, lämna medgivande och godkänna lantmäteriförrättning enligt FBL (1970:988) 4 kap, 5 kap och 14 kap 1.33. Upprätta avtal angående arrende, uthyrning, förlängning av arrendeavtal, uppsägning av arrendeavtal, upplåtelse av mark och fastigheter förvaltade av kommunen, FBL 15 kap. ~ io ~'~

.~..~~ W^ W^.,. K T ~~ \._~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll. 2014-12-17 Jordabalk (1970:944) 1.34. Köp, byte och gåva enligt 4 kap. 1.35. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 7 kap. 1.36. Arrende i allmänhet enligt 8 kap. 1.37. Jordbruksarrende enligt 9 kap. 1e38e Bostadsarrende enligt 10 kap. 1.39. Anläggningsarrende enligt 11 kap. 1.40. Hyra enligt 12 kap. 1.41. Servitut enligt 14 kap, 1.42. Rätt att ansöka om inskrivning enligt 19 kap 10. 1.43e Rätt att söka inskrivning av förvärvet (lagfart) enligt 20 kap 1 1 st. 1.44. Inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt av servitut och rätt till elektrisk kraft enligt 23 kap 1 1 st. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1.45e Rätt till avtalsförfarande enligt lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Lag (1987:11) om exploateringssamverkan 1.46. Besluta att ägare till fastigheter i samverkan ska vidta de åtgärder som behövs för att ställa i ordning viss mark för bebyggelse enligt 1. 1.47. Genomförande av exploateringssamverkan enligt 7. 1.48. Delta i exploateringssamverkan enligt 8, 1x49. Samråda med lantmäterimyndigheten vid utredning av förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av exploateringssamverkan enligt 10. 1.50. Besluta om fastighetsreglering enligt 16 och 18. Ledningsrättslag (1973:1144) 1.51. Samråda med lantmäterimyndigheten vid upplåtelse av ledningsrätt enligt 19. 1>52. Pröva upplåtelse av ledningsrätts tillåtlighet, eller hänskjuta ärendet till nämnden, enligt 21. 1.53. Rätt att fullfölja talan mot beslut eller åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt 28 ~ ~~ ii

.~..~~ `'"`~' LILLA EDETS 14~ \% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-'12-17 Förvaltningslag (1986:223) 1.54. Avvisa för sent inkomna överklaganden. Vidarebefordra ärenden som kommit in i rätt tid, såvida nya avgörande uppgifter inte tillkommit i ärendet. 24. Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 1.55. Överklaga lantmäterimyndighetens eller länsstyrelsens beslut enligt 67. dag 2006:412 om allmänna vattentjänster 1.56. Rättsligt bestämmande inflytande över en va-anläggning enligt 3 p 1. 1.57. Ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse enligt 6. 1.58. Meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar enligt 23. 1.59. Överenskommelse med fastighetsägare och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågör som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter enligt 38. 1.60. Besluta om skälig ersättning till den enskilde anläggningens ägare om anläggningen blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän va-anläggning enligt 40. 1.61. Besluta om återbetalning av anläggningsavgift om det visar sig att fastigheten på grund av att bygglov vägras inte kan användas på det sätt som förutsattes enligt 49 Förordning {1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 1.62. Fatta beslut om miljökonsekvensbeskrivning om en plan ger upphov till betydande miljöpåverkan enligt 3-5. 1.63. Rätt att yttra sig för kommunens räkning om planer/program i andra kommuner enligt 6. Miljöbalk (1998:808) 1.64. Vidta åtgärder enligt av kommunen upprättat åtgärdsprogram enligt 5 kap 8. 1.65. Företräda nämnden vid samråd med länsstyrelse och tillsynsmyndighet i fråga om ärende inför tillståndsansökan enligt 6 kap 8 o 1.66. Besluta om kungörelse av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 8. 1.67. Bedöma om betydande miljöpåverkan föreligger enligt 6 kap 11. 1.68. upprätta miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12-16 och 18. ~~ ~!/7~./ IZ

.~..~~ Q~ `'"`~' LILLA EDETS \:=~~ -/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 1.69. Underrätta tillståndsmyndigheten om förorening eller allvarlig miljöskada enligt 10 kap 11-13. 1.70. Företräda nämnden vid ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9b. 1.71. Besluta om ersättning vid skada orsakad av daininhaveri enligt 11 kap 18. 1.72. Ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall enligt 15 kap 8 p 2. 1.73. Meddela. föreskrifter om att renhållningsavgift ska betalas enligt 4 och 5. Plan- och bygglag (2010:900) 1.74. Beslut att göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del när fråga omprövning enligt 6 kap 6 har väckts i kommunstyrelsen. 1.75. Besluta om avgifter i enskilda ärenden fall med tillämpning av kommunenen planoch bygglovstaxa enligt ].2 kap 8-11. 1.76. Beslut om överenskommelse med sökande att planbesked får lämnas senare än 4 månader, PBL 5 kap 4 1.77. Medge bebyggelse intill gränsen för kommunens fastigheter, PBL 8 kap 9 1.78. Ingå avtal om ersättning för gatukostnad och exploateringskostnader, PBL 6 kap 24-32 Lag (2006:378) om lägenhetsregister 1.79. Fastställa en belägenhetsadress för varje entre enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister 10. 1.80. Fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet o det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress enligt (2006:378) om lägenhetsregister 11. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) Lagen om enskilda vägar (1937: 608) 2 kap 9 1.81. Beslut i ärende om underhållsbidrag till enskilda vägar och vägsamfälligheter Där utöver behövs följande punkter: Ingå planavtal enligt Kommunstyrelsens beslut om planbesked. Teckna licensavtal med nyttjare av kommunens kartdatabas Teckna och förlänga avdelningsspecifika avtal ~~~~ 13

.~..~. '~'"~' R ~I \=~_% LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Rätt att fatta beslut vid upphandling av ramavtalsleverantör Genom avtal eller tillämpning av PBL, Jordabalken, Fastighetsbildningslagen, Anläggningslagen, Ledningsrättslagen eller Väglagen tillförsäkra kommunens rätt till servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt eller vägrätt på annans fastighet eller belasta kommunens fastighet med motsvarande rättighet, samt medverka till ändring eller upphävande av sådana rättigheter i de fallen ersättningsbeloppen inte överstiger 500 000 kre :'arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kompletterar delegeringsförteckningen enligt ovan. L,, 14

.~..~. W W ~'f T7 LILLA EDETS ~~ \:_~=/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 137 Svar på förfrågan om intresse att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad Dnr 2014/KS0393 Sammanfattning C'7c~teborgsregionens kommunalförbund, GR, har ställt en förfrågan till samtliga dess medlemkommuner om intresse finns att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad. Lilla Edets andel föreslås ti11939 tkr. Ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har ställt en förfrågan till samtliga dess medlemkommuner om intresse finns att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad. Lilla Edets andel föreslås ti11939 tkr. Enlib GR's skrivelse så är stråket som utgörs av E20 genom Västra Götaland viktigt för hela Västsverige och vägens kapacitet har stor betydelse för näringslivet i hela Västra Götaland. För att möjliggöra och påskynda en utbyggnad av E20 är Västra Götalandsregionen (VGR), liksom kommuner i Skaraborg och övriga kommunalförbund inom VGR och Örebroregionen samt andra intressenter beredda att medfinansiera en utbyggnad. Väg E20 genom Västra Götaland har en relativt låg standard såsom avsaknad av mötesseparering och är olycksdrabbad. Vägen har stor betydelse för näringslivets transporter och annan trafik. Önskemål om förbättringar har under lång tid framfört från kommuner, VGR och andra intressenter. I den av Trafikverket i samråd med övriga intressenter utförda Åtgärdsvalsstudien, föreslås att den nära förestående utbyggnaden av vägen skall ske till en lägre standard än motorväg, s.k. 2+2 väge VUR har genom beslut om medfinansiering önskat öka standarden på vägutbyggnaden och har då bl.ae vänt sig till GR för att erhålla stöd för medfinansiering. GR undersöker nu intresset hos kommunerna i GR att delta i medfinansieringen. GR ska enligt förslaget bidra med 65 000 tkr, fördelat utifrån respektive kommuns invånarantal, vilket innebär 939 tkr för Lilla Edets del. Det finns tre handlingsalternativs Det första är att Lilla Edets kommun säger nej till medfinansiering, det andra är att säga ja och det tredje är att säga något däremellan. Ett alternativ till det tredje alternativet ovan är att använda samma fördelningsprinciper av GR`s andel som användes för utredningen av Götalandsbanan. Då fördelades halva beloppet på de kommuner som var belägna längs med aktuell sträcka och resterande halva fördelades mellan samtliga kommuner baserat på invånarantal. _~ "~~/ is

.~. ~,~ W W LILLA EDETS \:~_:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse Dnr 2014/KS0393-6 Förfrågan från GR med tillhörande handlingar, Dnr 2014/KS0393-1 -- -5 Finansiering D~ t finns inga avsatta resurser som kan användas för att finansiera detta bidrag, så någon styrelse/nämnd måste avstå utrymme i sin tilldelade ekonomiska ram. Kommunen har även ett ekonomiskt underskott att återhämta så något utrymme finns inte. Vid sammanträdet diskuteras frågan och motivet till att ställa sig positiv till att bidra med medfinansiering utanför kommunen. Det är framför allt att E20 är ett av fem huvudstråk in i kommunens arbetsmarknadsregion. Vägsträckan är en av landets mest olycksdrabbade sträckor. Det är också principiellt viktigt att visa enighet och gemensamt ta ansvar för infrastruktur som alla har nytta av. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning att samtliga GR:s medlemskommuner gör ett liknande åtagande, att medfinansiera väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad med 939 tkr. Bidraget upplöses under 10 år, åren 2015-2024. 19

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-12-04 2014/KS0393-6 000 Svar på förfrågan om intresse att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad Dnr 2014/KS0393 Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har ställt en förfrågan till samtliga dess medlemkommuner om intresse finns att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad. Lilla Edets andel föreslås till 939 tkr. Ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har ställt en förfrågan till samtliga dess medlemkommuner om intresse finns att medfinansiera statlig infrastruktur, avseende väg E20 mellan Vårgårda och Mariestad. Lilla Edets andel föreslås till 939 tkr. Enligt GR s skrivelse så är stråket som utgörs av E20 genom Västra Götaland viktigt för hela Västsverige och vägens kapacitet har stor betydelse för näringslivet i hela Västra Götaland. För att möjliggöra och påskynda en utbyggnad av E20 är Västra Götalandsregionen (VGR), liksom kommuner i Skaraborg och övriga kommunalförbund inom VGR och Örebroregionen samt andra intressenter beredda att medfinansiera en utbyggnad. Väg E20 genom Västra Götaland har en relativt låg standard såsom avsaknad av mötesseparering och är olycksdrabbad. Vägen har stor betydelse för näringslivets transporter och annan trafik. Önskemål om förbättringar har under lång tid framfört från kommuner, VGR och andra intressenter. I den av Trafikverket i samråd med övriga intressenter utförda Åtgärdsvalsstudien, föreslås att den nära förestående utbyggnaden av vägen skall ske till en lägre standard än motorväg, s.k. 2+2 väg. VGR har genom beslut om medfinansiering önskat öka standarden på vägutbyggnaden och har då bl.a. vänt sig till GR för att erhålla stöd för medfinansiering. GR undersöker nu intresset hos kommunerna i GR att delta i medfinansieringen. GR ska enligt förslaget bidra med 65 000 tkr, fördelat utifrån respektive kommuns invånarantal, vilket innebär 939 tkr för Lilla Edets del. Det finns tre handlingsalternativ. Det första är att Lilla Edets kommun säger nej till medfinansiering, det andra är att säga ja och det tredje är att säga något däremellan. Ett alternativ till det tredje alternativet ovan är att använda samma fördelningsprinciper av GR s andel som användes för utredningen av Götalandsbanan. Då fördelades halva

beloppet på de kommuner som var belägna längs med aktuell sträcka och resterande halva fördelades mellan samtliga kommuner baserat på invånarantal. sid- 2 - Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse Dnr 2014/KS0393-6 Förfrågan från GR med tillhörande handlingar, Dnr 2014/KS0393-1 -- -5 Finansiering Det finns inga avsatta resurser som kan användas för att finansiera detta bidrag, så någon styrelse/nämnd måste avstå utrymme i sin tilldelade ekonomiska ram. Kommunen har även ett ekonomiskt underskott att återhämta så något utrymme finns inte. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att beslutar att inte bevilja något bidrag för medfinansiering av väg E20. Peter Jimmefors ekonomichef peter.jimmefors@lillaedet.se 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Göteborgsregionens kommunalförbund Ekonomichefen sid 2/2

Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr:13-158.20/10 Tjänsteutlåtande 2014-10-20 Birgitta Hellgren Medfinansiering E 20 Bakgrund och syfte Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) daterad 2014-06-11 fått en förfrågan om finansiellt stöd till en utökad medfinansiering av utbyggnad av en mötesfri E20 inom ramen för nu aktuell nationell transportplan 2014-2025. Den totala utökade medfinansieringen som önskas från Trafikverket för att den högre standarden skall kunna byggas uppgår till 1350 mnkr. För GR skulle ett belopp på 100 mnkr välkomnas. Förbundsstyrelsen beslutade vid sammanträde 2014-09-26, 303 att återremittera frågan om en eventuell medfinansiering från kommunerna inom GR till en kommande utbyggnad av väg E20 genom hela Västra Götalands län. Förbundstyrelsen önskade få en kompletterande beskrivning av - hur mycket en ekonomisk fördelning av 100 mnkr grundad på befolkning i respektive medlemskommun inom GR skulle innebära per kommun - hur ser den ekonomiska fördelningen av resterande medfinansiering, 1250 mnkr, av övriga regionkommuner, Västra Götalandsregionen samt eventuellt övriga parter ut Sammanfattning Inför beslut i regionutvecklingsnämnden, VGR och senare regionfullmäktige lämnades nedanstående uppställning av förslag till fördelning mellan parter. Beslut enligt förslag nedan har idag, 2014-10-20 fattats av följande parter: - Regionfullmäktige i VGR; 2014-10-07 vilket innefattar bidrag från Region Örebro - Sparbanksstiftelser i Skaraborg - Västsvenska handelskammaren

Göteborgsregionens kommunalförbund Behandling av ärendet förväntas i följande organisationer: Skaraborgs kommunalförbund 2014-12-05 Sjuhärad/Boråsregionen 2014-10-23/24 alt 2014-12-04 Fyrbodals kommunalförbund 2014-12-04 Parter mnkr Huvudavtalsparter: Västra Götalandsregionen* Skaraborgs kommunalförbund** Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund** Fyrbodals kommunalförbund Västsvenska handelskammaren*** Underavtalsparter: 671,5 571,5 65 15 2 1 Berörda Respektive bidrag kommuner inom ingår i respektive kommunalförbundens kommunalförbund summor Sparbanksstiftelser 14 i Skaraborg*** Region Örebro* 10 *Region Örebro ingår underavtal med VGR ** Vårgårda och Herrljungas bidrag räknas med i Skaraborgs kommunalförbunds andel men underavtal tecknas med Sjuhärads kommunalförbund *** Sparbanksstiftelserna ingår underavtal med Västsvenska handelskammaren Förslag till fördelning av Göteborgsregionens bidrag fördelat på befolkningsunderlag av kommunerna inom Västra Götalands län framgår av nedanstående uppställning.

Göteborgsregionens kommunalförbund Kommun Innevånare Andel Belopp,mkr Ale 27842 3,19 2,078 Alingsås 38355 4,40 2,863 Göteborg 526089 60,42 39,267 Härryda 35223 4,04 2,629 Kungälv 41753 4,79 3,116 Lerum 39070 4,45 2,916 Lilla Edet 12580 1,44 0,939 Mölndal 61659 7,08 4,602 Partille 35837 4,11 2,675 Stenungsund 24868 2,85 1,856 Tjörn 14974 1,71 1,117 Öckerö 12539 1,43 0,935 Summa 870 789 99,91 64,993 Kommentarer Vid behandlingen av medfinansieringsärendet i Regionfullmäktige Västra Götaland togs utöver finansieringsfördelningen för regionen även ett tilläggsbeslut 7. Om en medfinansiäri huvudavtalet inte fattar beslut enligt överenskommelsen ska ärendet om förslag till medfinansiering av E20 tas på nytt i regionfullmäktige.

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 14 Dnr: 13-158.20/10 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Medfinansiering, E20 E20 genom Västra Götaland har idag i delar en låg standard både vad avser trafiksäkerhet och kapacitet. I förslag till nationell plan 2014-2025 har medel anslagits till investeringar i E20. Planen anger att medel inte anslås till 2+2-väg utan i delar enbart till standard 2+1-väg. I planen ges heller inte utrymme för utbyggnad av vägen förbi Skara och Mariestad. Västra Götalandsregionen (VGR) har tillsammans med Trafikverket studerat möjligheterna att dela in utbyggnaden av E20 i etapper för att säkerställa en Europaväg med god trafiksäkerhet och kapacitet på både kort och lång sikt. Stråket som utgörs av E20 genom Västra Götaland är viktigt för hela Västsverige och vägens kapacitet har stor betydelse för näringslivet i hela Västra Götaland. För att möjliggöra och påskynda en utbyggnad av E20 är VGR, liksom kommuner i Skaraborg och övriga kommunalförbund inom VGR och Örebroregionen samt andra intressenter beredda att medfinansiera en utbyggnad. Förbundsstyrelsen behandlade ett första förslag till medfinansiering av E20 vid sitt sammanträde 2014-09-26 och beslöt då att återremittera ärendet för komplettering med information till medlemskommunerna om den totala medfinansieringen från samtliga berörda parter. Ett tjänsteutlåtande har upprättats, daterat 2014-10-20. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra till förbundsstyrelsens presidium att söka möjligheter att inom kommunerna i GR medfinansiera en del av en utbyggnad av E20 till 2+2-väg, under förutsättning att övriga intressenter står för övriga delar. Göteborg 2014-10-20 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren

Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 334) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets hus, Lilla Edets kommun Protokoll Förbundsstyrelsen 2014-10-24 334 Dnr: 13-158.20/10 Medfinansiering, E20 Västra Götalandsregionen (VGR) har tillsammans med Trafikverket studerat möjligheterna att dela in utbyggnaden av E20 i etapper för att säkerställa en Europaväg med god trafiksäkerhet och kapacitet på både kort och lång sikt. Föreliggande förslag innebär ett uppdrag till förbundsstyrelsens presidium att söka möjligheter att inom kommunerna i GR medfinansiera en del av en utbyggnad av E20 till 2+2-väg, under förutsättning att övriga intressenter står för övriga delar. Förbundsstyrelsen behandlade ett första förslag till medfinansiering av E20 vid sitt sammanträde 2014-09-26 och beslöt då att återremittera ärendet för komplettering med information till medlemskommunerna om den totala medfinansieringen från samtliga berörda parter. Ett tjänsteutlåtande har upprättats, daterat 2014-10-20. Beslut Förbundsstyrelsens presidium får i uppdrag att söka möjligheter att inom kommunerna i GR medfinansiera en del av en utbyggnad av E20 till 2+2-väg, under förutsättning att övriga intressenter står för övriga delar. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just:

Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2014-10-24 Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i november 2014. Rätt utdraget intygar: Just:

.~..~~ W W/.,~. LILLA EDETS PT T \;~ö:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 138 Jämställdhetsstrategi för Lilla Edet kommun 2015-20018 Dnr 2014/KS397 Sammanfattning Lilla Edets kommuns jämställdhetsberedning har tagit fram ett förslag till jä,i~iställdhetsstrategi för 20l 5-2018. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om köns Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en j ämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun, En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stört. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Finansiering Inga särskilda medel finns anslagna i 2015 års mål- och resursplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad 2014-12-08 Jämställdhetsstrategi. ~' C~ 20

.~. _~~ W W "'t T7 LILLA EDETS \.-~_:/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar jämställdhetsstrategi 2015-2018 ~~ (% i 21

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-12-08 Kommunstyrelsen Förslag till jämställdhetsstrategi Dnr 2014 KS/0397 Sammanfattning Lilla Edets kommuns jämställdhetsberedning har tagit fram ett förslag till jämställdhetsstrategi för 2015-2018. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Finansiering Inga särskilda medel finns anslagna i 2015 års mål- och resursplan. Beslutsunderlag Jämställdhetsstrategi. Förslag till beslut Fullmäktige antar förslag till jämställdhetsstrategi 2015-2018 Lena Palm kommunchef

Förtext till Förslag till Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015 2018 Jämställdhetsberedningen lämnar härmed ett förslag till KS att föreslå KF att anta; Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015 2018. Vi anser det viktigt att Jämställdhetsgruppen kvarstår under den mandatperioden 2015 2018 för att vara en stödfunktion, kunskapsbank, och kontroll för att arbetet med jämställdhetsarbetet skall fortskrida och utvecklas. Jämställdhetsberedningen har kommit fram till en möjlig väg att starta kan vara att: Steg 1: Utbildning i Jämställdhet Gemensam övergripande utbildning kring Jämställdhet för verksamhetschefer, enhetschefer och politiker för att synliggöra vikten av att planera, besluta, genomföra och följa upp sin verksamhet ur ett jämställdhetsperpektiv. Steg 2: pilotprojekt inom Utbildningsnämnden/förvaltningen Inledningsvis ger man verksamhetsspecifik utbildning för att kunna formulera mål för den egna verksamheten. Målet blir att starta ett två årigt Pilotprojekt inom förskolan för att efter utvärdering kunna implementera erfarenheterna i hela verksamheten. Steg 3: Pilotprojekt inom Samhällsbyggnadsnämnden/förvaltningen Inledningsvis verksamhetsspecifik utbildning och därefter tidsbegränsat pilotprojekt där man t.ex. kan utgå ifrån trygghetskartan (TOJ). Jämställdhetsberedningen 140918

Förslag till jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015-2018 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål för jämställdhet I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Lilla Edets kommun har undertecknat deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR). Denna är framtagen av Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Deklarationen är ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att kommunens verksamheter ska ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med