Bakgrund till Genuskompassen

Relevanta dokument
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

TIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål.

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Upplägg för passet

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013

Ett jämställt Värmland

Jämställdhetsintegrering

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Jämställt föräldraskap Hur kan vi vara med och skapa förändring?

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Vad ska vi göra med den Ojämställda hälsan? VÅR VISION Tillsammans för en hållbar framtid!

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Grundläggande jämställdhetskunskap

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Jämställdhet Mål och verklighet

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Sveriges jämställdhetspolitik

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Vem leder hemarbetet?

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Statistik januari-december 2014

Jämställdhetsintegrerad budget

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsutmaningar i Hedemora

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

FINSAM I VÄSTRA GÖTALAND. Resultat från SUS januari-december 2017

32. Vägen till heltid som norm metoder och lösningar för att minska deltidsarbetet ONSDAG ERIK GUSTAF GEIJER

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

STATISTIK JANUARI DECEMBER 2016

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Resultat av finansiell samordning. Avser perioden januari september 2014

Uppföljning En ingång

Uppföljning SUS 1 januari-30 juni 2017

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

Uppföljning Komhall i Kinda

Uppföljning Mera koll

Uppföljning SUS 1 januari-31 augusti 2017

Jag ser inte till kön, jag ser till individen. Om jämställdhet i socialtjänsten

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Ett jämt Västernorrland

Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Genusperspektiv på ANDT

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Resultat av finansiell samordning

Resultat av finansiell samordning

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Ungas fritid. Oscar Svensson

Resultat av finansiell samordning

Plan för jämställdhetsintegrering

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

STATISTIKBILAGA. Diarienummer: 2016/00403

Statistik januari-december 2015

FINSAM I VÄSTRA GÖTALAND. Resultat från SUS januari-augusti 2017

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Resultat av finansiell samordning

Uppföljning SUS 1 januari-31 december 2017

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Sammanfattning 2015:5

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Uppföljning SUS. 1 januari-31 december Christian Nyenger. Samordningsförbundet Västra Östergötland

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Uppföljning SUS 1 januari-31 december 2016

Mini-seminarium 8 mars 2018

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Deltagare i samverkan

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Transkript:

Bakgrund till Genuskompassen Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Göteborg Väster och Insjöriket har under flera år arbetat aktivt med jämställdhet En av lärdomarna är att det behövs ett stöd i det operativa arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering för att arbeta integrerat med jämställdhet. Inspirerade av Genushanden (Skurups vc) skapade vi Genuskompassen

Män Arbetar i högre grad än kvinnor heltid eller mer än heltid Får oftare än kvinnor, tillgång till lönesubventioner och utbildningsinsatser Kortare genomsnittlig levnadstid Begår oftare självmord Svårare att få enskild vårdnad över barnen vid separation Ges begränsade möjligheter att omvårda andra Har färre nära vänner Döms oftare för brott Vårdas oftare än kvinnor för skador, trafikolyckor och alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar

Kvinnor Utför en större del av obetalt arbete än män Möts av högre förväntningar vad gäller omvårdnad av andra Får oftare frågor om familjesituation Arbetar i högre grad deltid Oftare sjukskrivna för psykisk ohälsa Större uttag av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning Lägre pension än män, i genomsnitt Lägre samlad livslön, i genomsnitt Får i mindre utsträckning än nationella riktlinjer anger, medicinering i samband med hjärt- kärlsjukdom

Jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämställd utbildning Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (källa/ länk: http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/ )

Genuskompassen Alla myndigheter har till uppgift att verka för de jämställdhetspolitiska målen Gör vi som vanligt riskerar vi att ge kvinnor och män olika förutsättningar Genuskompassen skall vara ett stöd att utgå från individens behov oavsett kön

Arbetslivsinriktad rehabilitering Fler män remitteras till arbetsinriktade insatser och får mer stöd i sitt arbetssökande Kvinnor remitteras i högre grad till rehabiliterande och vårdande insatser Föreslå insatser efter förutsättningar och behov, inte kön

Arbete och studier Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet....men Sverige har också en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen Stötta personen att tänka kreativt kring olika branscher utifrån sina individuella förutsättningar. källor: Jämo, SCB, AF, Länsstyrelsen, Regeringskansliet, Sv.näringsliv

Livssituation Män och kvinnor tar olika ansvar för arbetet hemma och i yrkeslivet Kvinnor har 81 % av männens inkomst och i genomsnitt 67 % av männens pension Låt inte det obetalda hemarbetet ange nivån för arbetsförmågan, utan de individuella förutsättningarna! Källa SCB 2016

Hälsa Samma symtom tolkas, utreds och behandlas olika beroende på om du är man eller kvinna Kvinnor och män uppvisar inte alltid samma symptom på en sjukdom. Lika behandling ger inte alltid lika resultat för män och kvinnor. Ställ samma frågor kring hälsa, oavsett kön Källa (O)jämställdhet i hälsa och vård, SKL

Våld Effekterna av våld förväxlas ofta med somatiska symptom och stressen som en våldsutsatt lever med kan förvärra andra sjukdomar För den våldsutsatta är kopplingen mellan våldet och ohälsan inte alltid uppenbar Fråga både kvinnor och män om våld Källa Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga, Socialstyrelsen

Alltid kön aldrig bara kön!

Vill du veta mer? www.samverkanvg.se/genuskompassen

Kön spelar roll i SUS

Antal registrerade i SUS 7400 7200 7000 6800 6600 6400 6200 Kvinna Man 6000 5800 5600 5400

Antal registrerade i SUS 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Förebyggande Kartläggning Förberedande Rehabilitering mot arbete

Försörjning FÖRE 100% 90% 80% Studiemedel 70% Försörjningsstöd 60% 50% Saknar försörjning 40% A kassa/aktivitetsstöd 30% 20% Aktivitetsersättning 10% 0% Kvinna Man Sjukpenning/Sjukersättning

Försörjning EFTER 100% 90% 80% Studiemedel 70% Egen försörjning2 60% 50% Akassa/aktivitetsstöd 40% Försörjningsstöd 30% 20% Aktivitetsersättning 10% 0% Kvinna Man Sjukpenning/Sjukersättning

Arbete EFTER 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Subventionerat Ej subventionerat

Tid i offentlig försörjning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Över 7 år Upp till 7 år Upp till 4 år Upp till 1 år

Utbildningsgrad 100% 90% 80% 70% 60% Universitet 50% 40% 30% Annan eftergymnasial utbildning Gymnasium 20% Grundskola 10% 0% Kvinna Man saknar utbildning