Utseende av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad

Dnr: 08-56.012 Styrelseärende 18 april 2008 Till Förbundsstyrelsen Utseende av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad GRs valberedning beslöt 2008-02-13 att föreslå Niklas Mattsson (kd), Kungsbacka, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Larry Söder (kd), Kungsbacka, som avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i gruppen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad för återstoden av mandatperioden 2007-2010 utse Niklas Mattsson (kd), Kungsbacka, efter Larry Söder (kd), Kungsbacka, enligt valberedningens förslag. Göteborg 14 mars 2008 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

Dnr: 08-21.012 08-23.012 Styrelseärende 2008-04-18 Till Förbundsstyrelsen Utseende av nya ombud till Meritea AB:s och Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (ISGR) bolagsstämmor 2008 Av förbundsstyrelsen 2008-02-22 utsett ägarombud till Meriteas bolagsstämma den 1 april, Ingegerd Löfqvist, har fått förhinder. Ett ordförandebeslut fattades 2008-03-26 om att till nytt ombud utse Arne Lernhag. Av förbundsstyrelsen 2008-02-22 utsett ägarombud till ISGRs bolagsstämma 12 maj, Stefan Svensson, har fått förhinder. Presidiet föreslår Eva Carlsson till nytt ombud. Presidiet föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till nytt ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGR:s bolagsstämma den 12 maj, kl. 12.30 utse Eva Carlsson (s), samt att anteckna ordförandebeslutet om utseende av Arne Lernhag (m) till ombud till Meriteas bolagsstämma 1 april till protokollet. Göteborg 2008-04-02 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

Dnr: 05-169.013 Styrelseärende 2008-04-18 Till Förbundsstyrelsen Förslag till styrdokument mellan GR och dess helägda respektive majoritetsägda bolag Bakgrund Efter överläggningar den 27 november 2007 mellan GRs förtroendevalda och auktoriserade revisorer samt förbundsstyrelsens presidium, uppdrog presidiet åt förbundsdirektören att se över och förtydliga de styrdokument som rör bolag där GR är majoritetsägare, dvs. Meritea AB, ISGR AB och Gryning Vård AB, samt återkomma till presidiet vid nästa sammanträde. Enligt förbundsordningen 5 är det förbundsstyrelsen som har att övervaka att de av fullmäktige fastställda planerna för förbundets verksamhet efterlevs samt att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Det ankommer därför på förbundsstyrelsen att också för majoritetsägda bolag närmare precisera hur den fortlöpande tillsynen, kontrollen och uppföljningen av bolagen skall ske. Beträffande tillsynen av Gryning Vård AB, förutsätts en samverkan mellan GR och övriga delägare: Fyrbodals kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund och Skaraborgs kommunalförbund. Koncernförhållande Mellan GR som kommunalförbund och dess helägda och majoritetsägda bolag föreligger ett koncernförhållande. Styrning och uppföljning av förbundets bolag sker i första hand genom en regelbunden dialog mellan förbundsdirektören i rollen som koncernansvarig och varje bolags VD. Denna dialog bör också omfatta en översyn och möjlighet att tillvarata koncernens samlade resurser. Bolagsstyrelsen ska samråda med förbundsstyrelsen innan VD för bolaget tillsätts eller

avskedas. Vid bestämmande av anställningsvillkor för VD, ska samråd ske med förbundsledningen. GRs revision bör samordnas med bolagens genom att de som är förtroendevalda revisorer i GR även bör ha denna position i något av dotterbolagen. Eventuellt bör en gemensam introduktion samtidigt ges till förtroendevalda revisorer i GR och dotterbolagen inför nästa mandatperiod. Kortfattat om bolagen Meritea AB är sedan 2006 ett helägt bolag till GR (Beslut i förbundsfullmäktige 2006-06-13, 57). Bolagets verksamhet omfattar validering och strategisk kompetensförsörjning. Validering innebär att man mäter och bekräftar individens kunskaper och kompetenser samt dokumenterar dem i olika kompetensbevis. Strategisk kompetensförsörjning innebär att företag och organisationer förväntas tillämpa verktyg och metoder för att säkra sin kompetensförsörjning, i syfte att uppnå rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tid. Meriteas omsättning beräknas till ca 20 mkr för 2008. ISGR AB (the International School of the Gothenburg Region) är en internationell skola i Göteborg som etablerades 1997 för att möjliggöra för Göteborgsregionens företag att erbjuda ett attraktivt utbildningsalternativ till främst utländska familjer som har anställning eller expertuppdrag i företag eller organisationer under kortare eller längre tid. Skolans verksamhet är certifierad enligt internationella branschkriterier. ISGRs omsättning beräknas till 75 mkr för 2008. Gryning Vård AB är landets största vårdorganisation inom HVB, hem för vård och boende. Bolaget bildades 2001, då Gryning övertog drift och personalansvar för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Bolaget utvecklar samt tillhandahåller vård-, behandlings-, utrednings-, och rådgivningsresurser inom det sociala området. GR är majoritetsägare med 54 %, Sjuhärads kommunalförbund har 17 %, Skaraborgs kommunalförbund 17 % och Fyrbodals kommunalförbund 12 %. Bolagets omsättning beräknas till ca 340 mkr för 2008. Nuvarande reglering av ägarförhållanden mellan GR och bolagen Förbundsstyrelsen beslöt 2002 om en översyn av hur GR/kommunerna utövade sin ägarroll i de olika regionala verksamheterna inom Göteborgsregionen. Förbundsdirektören gavs i uppdrag att tillsammans med

berörda ägare/intressenter och respektive VD utarbeta förslag till ägardirektiv samt former för en löpande ägardialog. Vid behandlingen av ärendet 2005-09-26, beslutades att överlåta ansvaret för utarbetande av ägardirektiv och konsortialavtal för Gryaab och Grefab, till berörda ägarkommuner. 2005-10-24, beslutade förbundsstyrelsen att godkänna förslag till ägardirektiv för ISGR AB och 2006-06-13 fastställdes i förbundsfullmäktige ägardirektiv för Meritea AB (dåvarande GR Kompetens- och Valideringscentrum AB). GRs ägarrelation till Gryning Vård AB För Gryning Vård AB har de riktlinjer för verksamheten som fastställdes i konsortialavtal vid bildandet av bolaget 2001 fungerat som ägardirektiv. Bolaget bildades i juli 2001, då Gryning övertog drift- och personalansvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Bolaget är som tidigare nämnts samägt av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Av affärsidén framgår att Gryning Vård AB är ett offentligt bolag vars verksamhet ska utformas så att den, med respekt för den enskildes behov, bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning skall tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten ska ske i dialog och samverkan med kunderna. Samarbetet mellan ägarna regleras i ett konsortialavtal. Av detta framgår bolagets verksamhet och ändamål, verksamhetsinriktning, finansiering, former för insyn samt information m.m. Ägarna och styrelsen har vid bildandet av bolaget beslutat att konsortialavtalet också skall utgöra ägardirektiv. I konsortialavtalet anges att bolaget skall finansieras genom rörelseintäkter samt att bolaget skall eftersträva att självfinansiera risktagande och utveckling av rörelseöverskott. En översyn bör ske av konsortialavtalet med ett förtydligande av ägaransvar beträffande bolagets styrning, vad som ska gälla vid behov av kapitaltillförsel, ägartillskott, frågor om parts möjlighet till utträde ur bolaget och därmed eventuell hembudsskyldighet av aktier samt principer för prissättning vid inlösen av aktier. Förslag

Ett första förslag till styrdokument presenterades för förbundsstyrelsen 2008-02-22. Då beslöts att ärendet skulle återremitteras för omarbetning av dokumentets struktur samt biläggande av nuvarande ägardirektiv för berörda bolag. Bilagda reviderade förslag till styrdokument, daterat 2008-03-03, avser de helägda bolagen ISGR AB och Meritea AB. Vad gäller Gryning Vård AB föreslås att GR tillsammans med övriga delägare initierar en översyn av nuvarande konsortialavtal. Biläggs gör även nuvarande ägardirektiv för ISGR AB och Meritea AB samt konsortialavtal för Gryning Vård AB. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för de helägda bolagen ISGR AB och Meritea AB anta bifogade förslag till styrdokument, daterat 2008-03-03, samt att för Gryning Vård AB tillsammans med övriga delägare initiera en översyn av nuvarande konsortialavtal. Göteborg 2008-03-03 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

Dnr: 05-169.013 Tjänsteskrivelse 2008-03-03 Nils-Gunnar Ernstson Förslag till styrdokument mellan GR och dess helägda bolag ISGR AB och Meritea AB Grunderna för ägarens styrning är angiven i respektive bolagsordning. Ägardirektiv bör, genom särskilt beslut, fastläggas vid varje bolagsstämma. En förändring av ägardirektivet måste föregås av beslut i förbundsfullmäktige. Ledamot som företräder kommunalförbundet vid bolagsstämma behöver mandat och ett uttalat direktiv för sin medverkan genom beslut i GRs förbundsstyrelse. De områden där ägarstyrningen behöver preciseras för respektive bolag är: - hur tillsättning av styrelser i dotterbolagen skall ske - klargörande av förväntade resultatkrav - uppföljning av ekonomiskt resultat och verksamhetsrapportering - tillfällen då behov föreligger av att representera dotterbolag i legala frågor - medverka vid bedömning av likvidhantering, upplåning och placering av likvida medel Vidare tillkommer krav som lagen om kommunalförbund ställer och som innebär: -att GRs bolag förutsätts inhämta förbundsfullmäktiges yttrande, innan bolaget fattar beslut i verksamheter som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Förbundsfullmäktige måste också säkerställa att den information som krävs för att GRs förbundsstyrelse skall kunna fullgöra sin tillsynsplikt lämnas av bolaget. Ägarstyrningen förutsätter ett aktivt ägande. Ägaren måste på ett systematiskt och konstruktivt sätt arbeta med att fastställa resultatkrav, utse kompetenta styrelseledamöter, skapa åtagande från bolagsstyrelsen att leva upp till resultatkraven samt följa upp överenskomna resultat. Dessa ägarkrav/mål översätts till olika interna mål för respektive bolag. Målen måste vara enkla och begripliga samt framgå av bolagets redovisning. Denna översättning mellan ägarens krav samt bolagets mål och

verksamhetsplan förutsätts ske i en konstruktiv dialog. Överhuvudtaget förutsätter umgänget mellan ägare och bolag en aktiv dialog fortlöpande under året. Bolagsstyrelsens uppgift Skiljelinjen mellan ägare och styrelse innebär följande: de enskilda styrelsemedlemmarnas uppgift är att som representanter för ägaren/ägarna genom sin kompetens och handlingskraft ge stöd till bolagets utveckling. Styrelsens ansvar för bolaget är ovillkorligt, dvs. oberoende av om man är tillräckligt informerad eller inte. Det är viktigt att styrelsen själv säkerställer att den får tillräcklig information. Det är viktigt att styrelsen koncentrerar sig på företagets strategiska inriktning, olika nyckeltal, avvikelser, jämförelser med konkurrenter och risker för bolaget. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning samt har ansvar för bolagets utveckling och framgång. Styrelsen kontrollerar att bolagsordning och ägardirektiv följs. Styrelsen ansvarar för bolagets ekonomi. Styrformer - För alla majoritetsägda bolag förutsätts att det övergripande syftet med verksamheten finns formulerat i bolagsordningen. - De mer preciserade verksamhetsmålen är angivna i ägardirektivet som antas vid bolagsstämma. - Bolagen förutsätts i årsredovisningen redogöra för resultat av sin verksamhet utifrån bolagets verksamhetsmål. - Styrelseledamöter bör få systematiserad information av ägaren om de mål och krav som ägaren fastställt för bolaget. Även introduktionsutbildning i allmän bolagskunskap bör ordnas vid behov. - De kompetenskrav som följer med uppdraget bör vara styrande vid val av ledamöter. - Styrelse och ledning skall utifrån uppställda verksamhetsmål aktivt följa bolagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att företaget skall uppfylla krav på effektivitet och anpassning till nya förutsättningar. - Ägarens företrädare följer upp bolagets resultat varje kvartal. Generella ägardirektiv

Bolaget och GR ska gemensamt verka för ett informationsutbyte och ett effektivt resursutnyttjande inom koncernens samlade verksamhet samt undvika att onödiga dubbelresurser byggs upp. GRs förbundsstyrelse ska enligt lag om kommunalförbund ha uppsikt över verksamheten i bolaget. Bolaget skall hålla GR informerat om verksamhetens utveckling och planerade åtgärder av större vikt. Det åligger bolaget att utan dröjsmål översända följande handlingar till förbundsstyrelsen: a) protokoll från bolagsstämma b) protokoll från styrelsesammanträde c) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) ekonomisk rapportering enligt fastlagda anvisningar f) övriga handlingar av vikt för förbundsstyrelsen Bolaget skall inhämta förbundsfullmäktiges godkännande innan någon av följande åtgärder vidtas: - ändring av bolagsordning - förvärv och/eller försäljning av aktier eller andra andelar i annat företag samt deltagande i emissioner eller lämnande av ägartillskott i bolag som inte är av GR helägt bolag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag Bolaget skall bereda ägaren/ägarna tillfälle yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt fattas. Detta gäller: - strategiska investeringar. Med strategiska investeringar menas reinvesteringar eller andra investeringar som erfordras för att hålla nuvarande fastighetsbestånd eller anläggningstillgångar intakta - andra investeringar som innebär ny inriktning eller nytt verksamhetsområde för bolaget - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget De policyprogram som GRs förbundsfullmäktige antar, och där det uttryckligen framgår att de helägda bolagen ska omfattas, ska i tillämpliga delar antas och tillämpas.

Bolaget skall lämna verksamhetsplan, budget och delårsrapport enligt förbundsstyrelsens anvisningar. Bolaget skall också informera förbundsstyrelsen om årsredovisning och förvaltningsberättelse innan dessa fastställs av bolagsstämman. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelsen överlämnas till GR enligt de föreskrifter och den tidsplan som fastställts för GRs koncernredovisning. Vid bolagsstämman har förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens ledamöter rätt att närvara. Ledamöter och ersättare ska ges möjlighet att i förväg skriftligen ställa frågor om bolaget och dess verksamhet. På stämman skall sådana frågor besvaras. Bolagsstyrelsen förutsätts samråda med GRs förbundsstyrelse innan VD för bolaget tillsätts eller avskedas. Förslag till kapitaltäckningsprinciper för helägda bolag Utgångspunkten är att bolagen har långsiktiga och stabila ekonomiska förutsättningar. Detta kommer till uttryck i kapitalbehovet dels som soliditet (långsiktig betalningsberedskap och förmåga att klara svängningar i resultat) och dels som likviditet (kortsiktig betalningsberedskap för att klara utbetalningar). Dnr: 07-187.713 Bolagets behov av soliditet är beroende av verksamhetens art och aktuell situation. Varje bolag måste bedömas var för sig beroende på olika risker i verksamheten. En generell bedömning av kapitalbehovet är att se på förhållandet mellan eget kapital och totala tillgångar i bolaget. Utifrån en sådan bedömning bör ett riktmärke vara, att varje bolag under en treårsperiod bör ha en genomsnittlig soliditet på ca 20 %. Varje bolag förutsätts från sitt årliga resultat bygga upp ett eget kapital som möjliggör denna soliditet.

Styrelseärende 18 april 2008 Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL Prolongerat avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.3 (för utbildningar som startar hösten 2008) GRs Vuxgrupp har, på uppdrag från Utbildningsgruppens presidium, tagit fram ett förslag till avtal Etapp 3.3 (gäller hösten 2008), daterat 2008-02-27. Förslaget har godkänts i Utbildningsgruppen 6 mars och föreslås utsändas till medlemskommunerna för godkännande senast 30 juni. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för sin del godkänna förslaget till avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.3 (hösten 2008) i enlighet med dokument, daterat 2008-02-27, med bilagor, samt att rekommendera kommunerna att: a) godkänna förslaget till avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.3 (hösten 2008) i enlighet dokument, daterat 2008-02-27, med fyra bilagor, b) att kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, c) att kommunerna senast 2008-06-30 till GR meddelar beslut om godkännande, samt att förbundsstyrelsen förklarar beslutet vara omedelbart justerat. Göteborg 6 mars 2008 Börje Rådesjö /Peter Holmström Anders Löfgren

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Förslag till Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.3 (utbildningar som startar hösten 2008) 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2. Avtal i Etapp 3.3 Föreliggande avtal utgör Etapp 3++ och omfattar andra halvåret 2008. Den första etappen utgjordes av andra halvåret 2004 och första halvåret 2005, den andra etappen utgjordes av andra halvåret 2005 och första halvåret 2006. Den tredje etappen utgjordes av andra halvåret 2006 och första halvåret 2007. Etapp 3+ gällde hösten 2007, Etapp 3++ avsåg våren 2008. Den nu aktuella Etapp 3.3 avser hösten 2008. Avsikten är att i en förlängning skapa ett långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen. 3. Den kommunala vuxenutbildningens särdrag Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut 2001-05-18 om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72). Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att; - utbildningen vänder sig till alla vuxna med speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) och i Policy för vuxnas lärande - vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg. Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan motsvarande utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då; - de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning, - kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd. Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå. 1

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 4. Avtalsområde Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är främst yrkesinriktad. Den ska främja tillväxten i Göteborgsregionen och bidra till behovet av utbildad arbetskraft samt gagna den enskilde medborgarens behov av kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar och kurser som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för och som GRs Utbildningsgrupp fastställer (bilaga 2). Då denna etapp utgör en prolongering av föregående etapp, med möjlighet att slopa ej efterfrågade utbildningar, innebär detta att inga nytillkomna utbildningar finns med i utbudet. Etappen omfattar något färre utbildningsinriktningar (24) jämfört med föregående etapp (27). Då innehållet i utbildningarna successivt anpassas efter behov och efterfrågan blir utformningen av utbildningarna varierande mellan de olika etapperna och även benämningarna kan variera, detta för att beskrivningen på bästa möjliga sätt ska belysa innehållet i utbildningen. Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande utbildning. De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper (bilaga 1). Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibla lärandeformer bl a med inslag av distansstudier. 5. Samråd med arbetslivets parter De utbildningar som ingår i avtalet är tidigare framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs kompetensråd för vuxnas lärande. Eftersom detta avtal (Etapp 3.3) endast utgör en prolongering av föregående avtal (Etapp 3++) har ingen kontakt tagits med kompetensrådet kring denna etapp. 6. Genomförande Erfarenheter från de tidigare fyra etapperna ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3.3. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen (Vuxgruppen). Utbildningarna certifieras enligt en checklista (bilaga 1). 7. Intagning Intagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt vuxenutbildningsförordningen 2

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda intagningskrav. Utbildningskommunen meddelar hemkommunen beslut om vilka studerande som avses intas till utbildningen. Hemkommunen beslutar sedan om man godkänner intagningen, dvs om man avser att betala för utbildningen för sina kommuninvånare. Utbildningskommunen ger den sökande besked om vederbörande intagits till utbildningen. 8. Ekonomi Åtagande under Etapp 3.3 Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna och godkänts av hemkommunen. Finansiering Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden. Avstämning och betalning Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter fakturering mellan kommunerna, 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Folkbokföringskommun vid intagningstillfället står för kostnaden även om den studerande efter intagningen flyttar från kommunen efter kursstart. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR. Avsättning av särskilda medel Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 300 tkr, vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd 2007-12-31. Prislista Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna görs för respektive utbildning, vilken inkluderar alla kostnader för utbildningen. Utbildningskostnaderna följer överenskommen prislista (bilaga 4). 9. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv samt enligt en checklista (bilaga 5). Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt. GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild 3

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen. Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. Åtgärder vid kvalitetsbrist Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. 10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 11. Övriga villkor Information Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form. Studerandeförsäkring Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 juni 2008 vara GR tillhanda. 4

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande 5

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 6

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 1 Datum för ansökan: Kravlista vid val av GR-gemensamma utbildningar 1. Utbildningens namn samt anordnare 2. Ange utbildningens övergripande mål 3. Behövs utbildningen? (Beskriv hur utbildningen gynnar regioninvånarna genom: - Kompetensen är efterfrågad och utbildningen leder till arbete. - Vidgade möjligheter för individen att skaffa behörighet för vidare studier. - Utbudet av yrkesutbildningar breddas.) (Beskriv behovet av utbildningen med fakta som kan bekräftas av branschorganisationer, privat och offentligt arbetsliv, myndigheter, kompetensråd m.fl. Hur ser prognosen på arbetsmarknaden ut?) 4. Hur ser utbudet i Göteborgsregionen ut på liknande utbildningar? (Finns motsvarande utbildningar hos andra utbildningsanordnare inom regionen?) 5. Beskriv hur utbildningen kan samverka med parallella utbildningar inom GR 6. Finns möjlighet till yrkespraktik? (Beskriv så detaljerat som möjligt hur praktik inom utbildningen knyts till branschföretag och hur en kontinuerlig samverkan med dessa företag är etablerad.) 7. Beskriv utbildningens pedagogiska metoder och uppläggning 8. Riktas verksamheten mot de grupper som statligt finansierade utbildningsanordnare inte har som naturliga målgrupper? 9. Varför anses utbildningen vara tillväxtskapande? 1

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 1 10. Beskriv, om möjligt, hur utbildningsformerna kan sägas ligga i pedagogisk framkant och hur flexibelt lärande och individuella studieplaner används. 11. Kvalitetssäkring av utbildningen (Beskriv hur arbetet med kvalitetssäkring skall genomföras. Hur och när sker utvärderingar?) 12. Ekonomi (Om priset på utbildningen avviker påtagligt från GR:s riktpris för 2008 om 42 kr/poäng skall kostnaderna kunna redovisas.) a) Ange omfattningen av utbildningen i antal veckor: b) Ange omfattningen i gymnasiepoäng (eller motsvarande): c) Ange antal starter per år: d) Ange antal platser per start: e) Ange totalpris per plats: f) Ange pris per 20 veckor (motsv ca en termin): g) Ange beräknat totalpris per år för alla äskade platser: 2

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 1 Beskrivning för nästa utbildningskatalog (För att få en snabb process i produktionen av kommande katalog skall utbildningsbeskrivningen nedan vara ifylld när ansökan om att starta utbildning lämnas in.) Utbildningens namn (Kort beskrivning av utbildningen, 2-5 rader) Studieform (Beskriv hur utbildningen genomförs, 2-5 rader) För vem (Ange vem utbildningen riktar sig till, 2-5 rader) Övrigt (Ev. övrig information) Ort: Start: Behörighet: Kurslängd: Kurspoäng: Mer information: www-adress Anmälningskod: (koden fastställs senare) 3

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 2 Regionala utbildningar med beskrivningar och motiv Beskrivningar av i avtalet ingående yrkesutbildningar jämte motiv till att de har utvalts. Utbildning Utbildningens övergripande mål (beskrivning) Utbildningens behov (motiv) Barnskötare (Mölndal) Försörja regionens förskolor och fritidshem med kvalificerad arbetskraft. Inrättandet av påbyggnadsutbildningen är ett statligt initiativ, som ingår i en satsning på kortare yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningen har en nationell kursplan. Barnskötare efterfrågas i förskola och fritidshem eftersom det inte utbildas tillräckligt många förskollärare. Idag arbetar många personer i barnomsorgen utan utbildning, och denna påbyggnadsutbildning fyller därför ett kompetensbehov. Den övervägande delen utbildade barnskötare i vår utbildning får arbete i barnomsorg, antingen tillsvidare eller i som längre vikariat Av Länsarbetsnämndens arbetsmarknadsbarometer för Västra Götaland 2008 kan man utläsa att det finns ett visst överskott på barnskötare, men ett stort rekryteringsbehov av förskollärare. Detta är missvisande. Personer med barnskötarutbildning har mycket lätt att få arbete, men eftersom många av dem har vikariat i barnomsorgen är de nästan alltid samtidigt registrerade som arbetssökande. Antalet utbildade förskollärare räcker inte till för att försörja en växande barnomsorg med arbetskraft. Barnskötare (Partille) Demensvård Design Utbildningen vänder sig till dem som arbetar eller vill arbeta på förskola eller fritidshem. Efter genomgången utbildning kommer man som barnskötare ha kunskaper om hur arbetet i förskola och fritidshem bedrivs. Utbildningen ger också goda kunskaper om barns behov, lärande och utveckling, samt hur man arbetar med olika styrdokuments värdegrund är ett viktigt inslag i utbildningen. Uppläggning och genomförande sker med hänsyn till deltagarnas skiftande erfarenheter och behov. Delar av utbildningen kommer att genomföras på en eller flera arbetsplatser och genom distansstudier. För dem som har arbetat inom förskola och fritidshem eller i annat sammanhang skaffat sig motsvarande kunskaper kan delar av utbildningen valideras. Öka kompetensen i demensvård för undersköterskor Ge undersköterskor kompetens att vara en resurs i demensvård, för nyanställd och befintlig personal Utbildningen förbereder för högre studier inom produktdesign, industridesign grafisk design, inredningsarkitektur, arkitektur. Till dessa utbildningar söker man i allmänhet med arbetsprover vilket gör att ett slutbetyg från gymnasiet i allmänhet är en otillräcklig grund för att med framgång ta sig an högskolornas arbetsprover. Utbildningen syftar till att ge de studerande en god allmän insikt i designarbete, konstnärlig utveckling, praktiska färdigheter i olika former av designarbete samt erfarenhet av arbete i projektform, allt nödvändigt för att med framgång studera inom högre designstudier. Barnomsorg är en förutsättning för förvärvsarbete - främjar inflyttning och integration Kursen har utvecklats på uppdrag av och i samarbete med Vård- och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun. Den genomfördes första gången 2007. Ytterligare en grupp undersköterskor kommer att utbildas under 2008. Kursen fick mycket goda omdömen i utvärderingen. Genomgången påbyggnadsutbildning ger undersköterskor i äldreomsorgen en möjlighet till utveckling i arbetet och utgör därmed ett incitament att stanna i yrket. Intresset för formgivning och design har ökat globalt. Inget företag som vill konkurrera med sina produkter kan idag underlåta de aspekter på produkten som designen kan medföra. I de prognoser för Västra Götaland som såväl AMV som VGR gjort lyfts design i olika former fram som efterfrågad kompetens. Behovet av nyrekrytering har ökat. Drygt 80% av de studerande inom designutbildningen fortsätter med studier och arbete inom designområdet. För studerande från H&D har det inneburit arkitektstudier i Edinburgh, KTH och Chalmers, designstudier på HDK, Konstfack, Växjö högskola, industridesignutbildningen på Umeå universitet etc. Några studerande har gått vidare direkt ut i anställningar där kompetensen från utbildningen varit direkt avgörande för jobberbjudandet. Ytterligare några studerande har kompletterat utbildningen med KY-studier inriktade mot designverktyg för bilindustrin, varefter de gått vidare till uppdrag och anställningar. Utbildningen är framgångsrik och har fått vitsord om att väl förbereda de studerande för högre 1

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 2 Diplomerad hästskötare Elektriker/automation Syftet är också att ge möjlighet att utveckla och kvalitetshöja näringen, samt höja yrkeskunnandet och branschens yrkesstatus Elektriker att ge kunskaper o färdigheter för arbetsuppgifter inom installation, reparation o underhåll av elanläggningar med möjlighet till vidareutbildning som lärlingsanställd på ett elinstallationsföretag. designstudier. Intresseorganisation har efterfrågat en utbildning av detta slag som ska bidra till en kvalitetssäkring av branschen samt en ökad professionalisering. Utbildningen ligger i linje med regionens mål om utveckling av upplevelse-/turistnäringen för en ökad tillväxt. Utbildningen är dessutom ett krav för att söka vidare till vissa högre utbildningar. Diplomerad hästskötare är en breddning i förhållande till de traditionella hantverksutbildningarna. Efterfrågan på utbildad personal i branschen är stor. Automation - att ge felsöknings- installations- anläggningstekniska- kunskaper och kunskaper om styr- och reglerteknik samt kontroll och övervakning Elevassistent Att förse skola och förskola med kvalificerade elevassistenter Inrättandet av påbyggnadsutbildningen är ett statligt initiativ, som ingår i en satsning på kortare yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningen har en nationell kursplan. Elevassistenter har en viktig uppgift som stöd för barn och elever i förskola och skola. Det finns en stor efterfrågan på elevassistenter, men dessa har sällan adekvat utbildning. Detta är den första yrkesutbildningen för elevassistenter med nationell kursplan. Utbildningen kommer att bidra till att personer som arbetar inom yrket får höjd kompetens och status.vid kontakter med skolledare inom skola och särskola har det framkommit att man ser mycket positivt på att utbildningen anordnas. Vid nyrekrytering av Entreprenadmaskiner Utbildningen innehåller arbetsplatslärande. Genom handledd utbildning ges färdighet i att köra grävmaskin samt hjullastare. Förarintyg för både grävmaskin och hjullastare erhålls enligt de regler som gäller för branschen. elevassistenter vill man gärna anställa personer med denna utbildning. Utbildningen täcker brist på arbetsmarknaden. Det finns ett stort behov pga av stor anläggningsbyggnation exempelvis vägbyggen, utbyggnad av riksväg 45 samt dubbelspår järnväg Trollhättan-Göteborg. Starka högkonjunkturen för byggsektorn verkar bestå liksom högkonjunkturen i Västsverige överhuvudtaget. Snittåldern på maskinförare är hög Fastighetsskötare Att utbildningen skall leda till arbete som fastighetsskötare. Enligt AMS kommer det framöver finnas behov av utbildade fastighetsskötare. http://afi3.ams.se/go.aspx?tc=31&c1=31&c2=107&c3=107&goredirect=true&url3=http:/ /afi3.ams.se/yrken/ Samma bedömning gör fastighetsbranschens utbildningsnämnd, se: http://www.utbildningsnamnden.se/ Friskvårdsterapeut 1 Utbildningen leder till yrkesutbildning som friskvårdsterapeut. Utbildningen leder ofta till etablering av nyföretag antingen som egenföretagare eller i kluster med andra. Anställningsmöjligheter finns. En del av deltagarna behåller sina tidigare arbeten och får fördjupade arbetsuppgifter vad gäller friskvård. Ett öppnare klimat har noterats mellan den traditionella skolmedicinen och den komplementära medicinen. Forskning inom områdets olika behandlingsformer pågår på Karolinska i Stockholm samt i Danmark Många ser denna utbildning som ett komplement till den traditionella skolmedicinska utbildningen för att få helhetssynen på människan och hennes sjukdomsreaktioner Förare buss Att göra deltagarna anställningsbara som yrkesförare av buss. Det finns en brist på bussförare i regionen och utbildningsbehovet anses vara oförändrat. Många kommuner planerar för en utökad kollektivtrafik, inte minst Göteborg, vilket medför att behovet av bussförare kommer att öka. Enligt Anna Grönlund, förbundsdirektör för Svenska Bussbranschens Riksförbund, behövs 5000 nya bussförare de närmaste åren. Se vidare information på: http://www.bussbranschen.se/press/debattartiklar/bussf%c3%b6rar%c3%a5lder/tabid/280/defaul t.aspx 2

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 2 Förare lastbil Att göra deltagarna anställningsbara som yrkesförare av tung lastbil med släp. Behovet av yrkesförare är stort. Detta gäller såväl regional som nationellt och även i ett europeiskt perspektiv. Omslaget till AMS statistik för Västra Götaland 2008 pryds av en lastbil och nedanstående kommentarer ger en god bild av behovet. Transport och kommunikation. Efterfrågan på transportsektorns tjänster är fortfarande mycket hög. Åkeribranschen har full sysselsättning. Svenska åkerier har tagit tillbaka marknadsdelar från utländska åkerier som utfört tran sporter i Sverige. Kapaciteten utnyttjas fullt ut. Alla bilar rullar och leveranstiden på nya lastbilar är för närvarande lång. Sedan tidigare råder briskt på lastbilschaufförer, utöver att köra Handel i butik Hantverk Installations och industrielektriker Kock storhushåll/restaurang Kock restaurang/storkök Ge kunskaper och färdigheter som gör den studerande attraktiv inom handeln och öppnar möjligheter till karriärutveckling. Utbildningarna skall ge grundläggande yrkeskompetens inom respektive inriktning, samt ge kompetens för att söka fördjupande KY eller högskoleutbildning inom områdena. Ge kunskap om elteknik, med inriktning på installation, vilken följer elbranschens baskrav på genomgångna kurser i karaktärsämne, dra in ledningar och installera elektrisk utrustning i bostäder, kontor, affärer och industrier. Elektriska arbeten kräver noggrannhet och ställer stora krav på noggrannhet. Att erbjuda en utbildning av en sådan karaktär att eleven kan arbeta självständigt inom såväl offentlig verksamhet som privat som: Kock, kallskänka, servitris/servitör, kokerska inom storhshåll/barnomsorg Att uppnå grundläggande kompetens som gör kursdeltagaren anställningsbar för arbete som kock inom restaurang/storkök, t.ex. på personalrestauranger, skola/förskola, äldreboende likväl som på någon av stjärnrestaurangerna i Sverige eller utomlands. För anställning krävs kunskap om och erfarenhet av att laga välsmakande och hälsosam mat med god produktsäkerhet och inom ekonomiska ramar och under begränsad tid. lastbilen, är känslan för kundens behov och kännekom om transportekonomi. Enligt LAN:s prognos är efterfrågan ökande. Utbudet av nya köpcenter i regionen är mycket stort och utbyggnad av affärscentra för detaljhandeln fortsätter. Över 80% av de studerande inom våra HV-utbildningar fortsätter att verka inom de områden de utbildade sig till på Hantverk & Design. Antingen som egenföretagare, anställda eller i fördjupande studier på KY eller högskolenivå. Under de senaste åren signaleras de från allt fler håll om brist på hantverkare inom flertalet hantverksområden. Möbelsnickeri Flertalet går vidare till anställning, under senaste året har intresset för möbelsnickare/inredningssnickare från båtbyggeribranschen ökat, studerande har haft praktik och fått anställningar. Övriga mer traditionella snickerier efterfrågar våra studerandes kompetens. Färre öppnar eget eftersom det är höga investeringskostnader. Några studerande varje år söker o kommer in på högskoleutbildning på Carl Malmstens skola i Stockholm, HDK-Steneby eller Capellagården på Öland. Under senare år har också flera elever sökt och kvalificerat sig in på vår KY Möbelsnickeri/möbeldesign, en utbildning som ger utökad kompetens för arbete i branschen. Möbeltapetsering Ett ökande intresse för heminredning och en bransch i utveckling har gjort att det absoluta flertalet som utbildat sig inom möbeltapetsering kunnat starta egen verksamhet. Behovet av nya inredningar i offentlig miljö har också ökat vilket ger tapetserare fler uppdrag. Investeringskostnaderna är låga för att komma igång vilket underlättar. Från möbelbranschen (företag som Ofecct AB, Ire Möbler, vilka finns i ledningsgruppen för vår För närvarande är det brist på elektriker i Västra Götaland. Det är många faktorer som påverkar hur arbetsmöjligheterna blir i framtiden. Arbetsmöjligheterna för elektriker inom byggbranschen kommer troligen vara bra de närmaste åren. En del elektriker kommer också att gå i pension inom en fem-femtonårsperiod vilket innebär att nya behöver rekryteras.elektriker som arbetar med service, underhåll och reparationer kommer alltid att behövas. Det behövs också elektriker som arbetar med energibesparing och energieffektivisering Expanderande restaurangbransch, ökande turism, internationaliserade matvanor kombinerat med stor brist på utbildad arbetskraft innebär ett stort behov av en utbildning av denna karaktären. Utbildningen har ett inarbetat gott rykte. 90 100% av eleverna får arbete efter avslutad utbildning. Af:s arbetslöshetssiffror kan ibland påskina att behovet inte är särskilt stort. Icke desto mindre får eleverna arbete oftast efter den avslutande praktiken. Utbildningen möjliggör vidare studier på olika nivåer både i Sverige och utomlands. Från Arbetsförmedlingens hemsida http://www.arbetsformedlingen.se/ 20080114 Arbetsmarknaden för utbildade kockar med arbetslivserfarenhet är god. I många delar av Sverige råder brist på utbildade kockar. Allt fler svenska kockar arbetar en period utomlands. Restaurangbranschen är känslig för konjunktursvängningar. (Uppgifter från SHR Västsverige, Göteborgs krögarförening och kostchefer i Göteborg i samverkansgruppen för KY-ansökan 2007/08) Arbetsmarknaden är för närvarande mycket god med stor efterfrågan på kompetent kökspersonal 3

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2008-02-27 Etapp 3.3: 2008-07-01 2008-12-31 Bilaga 2 Logistik och lagerutbildning Omsorg Pedagogisk collegeutbildning Personlig assistent - deltid Kunskaper och färdigheter inom lager och godshantering samt ökad förståelse för varuflödets betydelse för företagets logistikkostnader samt kunskap om inköpsarbete och rationell varuhantering inom handeln. Målet med denna utbildning är att ge redan grundutbildad personal en specialkompetens att möta människor med ex. demenssjukdomar, psykiskt funktionshinder eller utvecklingsstörning m.m., d.v.s. ge såväl en breddning som fördjupning inom yrkesområdet. Genom de kurser som ingår skall den studerande förvärva sådana kunskaper som krävs för att genomföra kvalificerade arbetsuppgifter inom nämnda verksamheter. Den vidareutbildade personalen ska också kunna fungera som en resurs inom verksamheterna, både gentemot anhöriga och arbetskamrater. Det medför att utvecklandet av ett pedagogiskt/handledande förhållningssätt blir ett viktigt inslag i utbildningen. Att bredda rekryteringen till lärarutbildningar. Förbereda inför en kommande lärarutbildning. Utbildningen till personlig assistent skall ge kunskaper om den personliga assistentens olika uppdrag att erbjuda en god verksamhet samt ge kunskaper om de olika brukarnas behov både fysiska och psykiska. Målet är att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för dig som redan arbetar som personlig assistent och att stimulera till fortsatt lärande. inom såväl privata som offentliga sektorn. Både konjunkturen för restauranger och åldersstrukturen inom offentliga sektorn verkar för fortsatt efterfrågan. Besöksnäringen har ökat sin omsättning de senaste åren inom hela Västsverige. Hur länge den trenden håller i sig påverkar givetvis efterfrågan. Kraven på kökspersonal ökar med såväl nya hygien- och matsäkerhetsföreskrifter som Enligt uppgift från företag inom daglighandels centrallager, tillverkningsföretag mm finns ett stort anställningsbehov i Västra Götalands Regionen. Utbildningen kan bidra till en breddning av kompetens för personer som vill ha en möjlighet till anställning inom handeln. Utfärdat truckkort bidrar till större anställningsbarhet inom en stor sektor exempelvis posten, centrallager, systembolag, industri och tillverkningsföretag mm. Bland undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i riket har bara 68 procent en formell omvårdnadsutbildning. Av de som kommer in som nyanställda är andelen ännu mindre - 58 procent. Stora ansträngningar görs för att fler ska få en relevant grundutbildning vilket i sin tur reducerar möjligheten att erbjuda adekvat och nödvändig fortbildning för redan utbildad personal. Karriärvägarna behöver förbättras och påbyggnadsutbildningar som ger specialkompetens och fördjupade kunskaper behöver införas eftersom yrket ställer allt högre kvalitativa krav. Kommunerna har redan i dag att leva upp till ett åtagande som gäller enligt lag. Enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och LSS skall kommunerna tillhandahålla insatser av god kvalitet och det skall finnas personal med lämplig utbildning, vilket alltså inte alltid överensstämmer med verkligheten. Enligt alla prognoser kommer vi att få svårt att rekrytera och behålla personal. Pedagogisk collegeutbildning är en förberedande yrkesutbildning. Det råder stor efterfrågan på förskollärare, fritidspedagoger och yrkeslärare, och pedagogisk collegeutbildning bidrar till att förbättra rekryteringen till dessa lärarutbildningar. Marknadsföringen inför hösten 2008 kommer särskilt att inriktas på att rekrytera till dessa lärarutbildningar Kompetensen är efterfrågad eftersom många av dem som idag arbetar som personliga assistenter är outbildade. Med utbildning höjer man kvalitén på omsorgen av brukarna. Behörigheten till vidare studier ökar inte. Utbildningen är på deltid och vänder sig till dem som arbetar som personliga assistenter idag. Personlig assistent - heltid Servicetekniker inom fordonsbranschen Svetsare / Plåtslagare Utbildningen till personlig assistent skall ge kunskaper om den personliga assistentens olika uppdrag att erbjuda en god verksamhet samt ge kunskaper om de olika brukarnas behov både fysiska och psykiska. Målet är att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att arbeta som personlig assistent och att stimulera till fortsatt lärande. Att utbildningen skall leda till arbete. Utbildningen ger dig kompetens att arbeta som till exempel plåtslagare, rörsvetsare, industrisvetsare eller där kompetens för tillverkning, underhåll och service inom industrin efterfrågas. Kompetensen är efterfrågad eftersom många av dem som idag arbetar som personliga assistenter är outbildade. Med utbildning höjer man kvalitén på omsorgen av brukarna. Behörigheten till vidare studier ökar inte. Eftersom utbildningen är på heltid vänder den sig till dem som inte arbetar som personliga assistenter idag. Det finns behov av motorreparatörer, se AMS hemsida: http://www.ams.se/go.aspx?c=30950 Se AMS prognos: http://www.ams.se/go.aspx?c=30950 Bristen på utbildade och licensierade svetsare har ökat markant det senaste året och är nu mycket omfattande. Anledningen är främst för låga utbildningsvolymer och otillräcklig anpassning av utbildningarna till arbetsgivarnas krav. Framför allt gäller detta licenssvetsare, där särskild behörighet krävs. Den stora efterfrågan på svetsare beror också på att detta är ett genomgångsyrke med stora behov av ersättningsrekryteringar.många svetsare har emellertid inte den kompetens som krävs i dag, och därför är arbetslösheten inom yrket som helhet fortfarande ganska hög, trots en stark nedgång det senaste året. En stor del av de yrkesaktiva få sin kompetens genom arbetsmarknadsutbildning. 4