Klimatstrategi Lägesrapport 215-11-17-1 -
INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/9 211. Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Observera att SCB och RUS (Regional utsläppsstatistik) publicerar klimatstatistik med två års eftersläpning. 211: Vindbruksplanen antogs av fullmäktige 211-9-13 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen 211: Kommunen genomförde 211 en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket sverigebäst det året på upphandling med låg klimatpåverkan 211: Kristianstad blev 211 uttagen som "Role model" i den stora FNkampanjen för Resilient cities http://www.unisdr.org/campaign/resilientcities/ med över 1 medverkande städer i hela världen 212: Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades 212. 212: Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december 212. 214 avslutades kommunens medverkan i det nationella Energieffektiviseringsprogrammet (EES) Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Biogasförsäljningen ökar år från år och nådde redan under 212 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Vindkraftsproduktionen fortsätter at öka och uppgick 214 till ca 145 GWh, motsvarande hushållsel till ca 23 4 hushåll (62 kwh/hushåll) Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer fortsätter. 215 utnämndes Kristianstad till Sveriges bästa klimatanpassningskommun av IVL och Svensk Försäkring. 215-4-1 Kommunfullmäktiges klimatberedning inledde sitt arbete - 2 -
ton/år Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 4 % till 22 jämfört med 199. Utsläppen av koldioxid ska minska med 4 % till 22 jämfört med 199 Måluppfyllelse 212: Utsläppen av växthusgaser har minskat med 28 %, varav koldioxid 32 % och övriga växthusgaser med 24 % Källa RUS (Regionalt utsläppssystem) Allmänt Ca 4 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av övriga växthusgaser, huvudsakligen metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 2 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en 1/3 av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen. 7 Växthusgaser CO2 ekvivalenter 6 5 4 3 2 Alla växthusgaser Metan lustgas m fl Koldioxid 1 Källa: RUS 212 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca 439 ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat väsentligt jämfört med basåret 199 då utsläppen var ca 696 ton. Minskningarna har framförallt - 3 -
ton CO2/år skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Om kolidoxidutsläppen redovisas separat fås följande diagram. I diagrammet visas del de samlade utsläppen dels utsläppen från de två mest betydande sektorerna: 45 Koldioxidutsläpp 4 35 3 25 2 15 Summa Energiförsörjning Transporter 1 5 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa RUS Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 22 jämfört med 28. Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 214 och 16 % till 22 jämfört med 29. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 28 och 212. AB Kristianstadsbyggen: Minskning med 18 % mellan 29 och 214. Kommunens fastigheter: Minskning med 17 % mellan 29 och 212 Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 28 var 34,1 MWh/inv. 211 var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %. - 4 -
Energianvändning/invånare 4 35 3 25 2 15 1 5 Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Energianvändning fördelat per sektor (SCB) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de resultaten hittills för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. De uppsatta målen har överträffats betydligt. Basår 29 Mål Resultat Mål 214 214 22 MWh MWh % MWh % MWh % Kristianstads kommun 87151-65 7% -14661-17% 125 14% ABK 116276-1 9% -2851 18% 2 17% Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 27 till 5 % 22. Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 22 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 49 % år 213. 213 var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %. Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin i det geografiska området fördelar sig. - 5 -
El 38% Energianvändning Kristianstad 213 Bensin och diesel 25% Biodiesel 2% Biogas 3% Olja 4% Fjärrvärme 16% Trädbränslen 4% Naturgas 8% Kristianstads kommun, geografiskt område (SCB + kompl med gasol) Nedanstående diagram visar andelen förnybar respektive fossil energi som används i Kristianstad. Andelen har förändrats över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. Vid beräkningen har andelen förnybart i den svenska elmixen används och hänsyn har tagits till lokalt producerad elkraft. Kärnkraftsandelen visas inte i diagrammet. 7,% Energianvändning i Kristianstad 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 1991995221222324252627282921211212213 Andel förnybar energi Andel fossilt Mål förnybart SCB statistik samt svensk elmix och lokal elproduktion. Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger - 6 -
därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Förnybar el Mål: År 225 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 5 GWh/år Måluppfyllelse 214: 145 GWh/år (29 % av målet) vindkraft produceras i 43 vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 213 med en bedömd framtida potential på ca 1 GWh. 212 fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 3 Förnybar elproduktion GWh/år 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Vattenkraft El från kraftvärmeverk Vindkraft Solceller Källa: C4 Energi + egna beräkningar av lokal elkraft - 7 -
Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har 214 minskat CO 2 -utsläppen med ca 13 ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som,43 kg CO 2 /MWh värme. 6, Fjärrvärmeproduktion 5, 4, 3, 2, 1,, 1982198419861988199199219941996199822224262821212214 Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Hetvatten Källa C4 Energi Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 214 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet på nästa sida framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar. - 8 -
Förnybara drivmedel 3,% Fossilbränslefri kommunkoncern 214: 92 % Fossila drivmedel 5,3% Fossil värme 3,3% Fossil el,3% Förnybar el 26,6% Förnybar värme 61,5% Källa: Kristianstads kommun Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen i de egna lokalerna. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. Källa: C4 Teknik - 9 -
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 BIOGAS Mål: År 22 ska 1 GWh biogas produceras i kommunen (Biogasstrategi 215) År 22 ska 8 GWh avsättas som fordonbränsle. Måluppfyllelse: 214 producerades ca 73 GWh biogas (73 % av målet) 214 såldes 38,5 GWh som fordonsbränsle (48 % av målet) Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 211 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen. Biogasproduktion MWh/år 8 7 6 5 4 3 2 1 Härlövsdeponin Reningsverket Karpalund - 1 -
Källor: C4 Energi + C4 Teknik För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Fordonsgas MWh/år 4 35 3 25 2 15 1 5 Bussar och lastbilar Snabbtankning Export Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 1 % till 215 jämfört med 27. Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 22 och 5 % respektive 1 % effektivare åren 214 och 22 jämfört med 29. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 7 % från 27 fram till och med 212. Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % 214. Utsläppen från transportsektorn har minskat sedan 27 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 27 uppgår till 7 % fram till 212. - 11 -
ton koldioxid/år 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Transportsektorns CO2-utsläpp 27 28 29 21 211 212 Samtliga Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Källa RUS Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 16 GWh/år. Bensin och diesel utgör tillsammans 64 % och andelen förnybart 36 %. HVO står för Hydrated Vegetable Oil (huvudsakligen tallolja i Evolution diesel) Drivmedel i kommunkoncernen; 214 Biogas 24% Tallolja 8% El % Diesel 58% RME 1% Låginblandning förnybart 3% Bensin 6% - 12 -
Antal lätta fordon Källa: Drivmedelsinköp (Kristianstads kommun och bolagen) Nedanstående diagram visar hur antalet personbilar och lätta lastbilar inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Det totala antalet fordon ökar liksom antalet gasbilar och dieselbilar medan antalet bensinbilar minskar. 7 6 Fordon per drivmedel 5 4 3 2 1 Samtliga Bensin Diesel Gas 21 211 212 213 214 Källa: Miljöfordon Syds miljöfordonsdiagnos De förvaltningar som betalar ut mest ersättning för privatbil framgår av nedanstående tabell: Antal mil privatbil 212 213 214 Barn och utbildningsförvaltningen 5 492 51 495 49 848 Arbete- och välfärdsförvaltningen 16 64 18 239 2 328 Omsorgsförvaltningen 11 814 11 223 9 999 JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet (ha) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 215 jämfört med 27-13 -
Ton/år Från år 199 till 27 minskade utsläppen av metan och lustgas från jordbruket. Det berodde framförallt på en minskad djurhållning. De senaste åren har utsläppen ökat något igen. När det gäller gödsel har utsläppen från hästhållning ökat de senaste åren. De utsläpp som har ökat mest är kopplade till lustgasutsläppen från mark (denitrifikation). Det kan bero på minskat trädesbruk, minskad användning av fånggrödor och ökade kvävegivor. CO2-ekvivalenter 16 14 12 1 8 6 4 2 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Tarmgaser från idisslare Metan från gödsel Övrigt Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. 12 Biogödsel och flytgödsel 1 8 6 4 Biogödsel Rötad flytgödsel 2 Källa Kristianstads Biogas - 14 -
Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. I Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar. AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Matavfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads mål enligt nya avfallsplanen är att insamlingsgraden ska öka till 7 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har förändrats över tid. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Insamlat matavfall (%) 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214-15 -
Källa: Renhållningen, Kristianstad Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 212 skickades ca 2 25 ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca 61 MWh under 211. Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB (SCB publicerar klimatdata i juni med två års eftersläpning, RUS data publiceras med två års eftersläpning i september årligen. 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar - 16 -