Parkplan Rinkeby-Kista www.stockholm.se
Exploateringskontoret Elisabet Elfström Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Roger Örneholm Landskapsarkitekt LAR Msa Ingela Näslund
Innehåll INLEDNING 4 Bakgrund Syfte Målsättning Parkplanens innehåll PARKPLANENS OMFATTNING 6 PARK- OCH NATURMARK I KISTA RINKEBY 7 Allmän beskrivning om stadsdelen Park- och naturmark Bebyggelse och kulturhistoria VÄRDEN 9 Kulturella värden Ekologiska värden Ekonomiska värden Sociala värden PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT 29 Pågående projekt Planerade projekt Hur påverkar detta stadsdelens parkplanering? ÅTGÄRDSBEHOV FÖR PARK- OCH NATURSTRÅK 30 Övergripande åtgärdsbehov Åtgärder och strategier för genomförande Platsbeskrivningar PLATS FÖR PLATS 32 Rinkeby Kista Husby Akalla KÄLLOR 96 PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER 10 Rinkeby Kista Husby Akalla SKÖTSEL OCH UTVECKLING 16 Dagens skötsel Skötsel i framtiden Målkaraktärer för skötsel Rinkeby Kista Husby Akalla PLANERINGSUNDERLAG 28 3
4 INLEDNING Stadens parker och natur gör livet i staden bättre. Parker, vatten och natur ger staden skönhet och identitet. De bidrar till folkhälsan och att luften renas och syresätts och ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Stockholmarna vill ha sina gröna oaser för avkoppling, lek, samvaro, promenader, solbad och naturupplevelser som delar i sitt stadsliv. Parker och natur gör staden mer attraktiv som livsmiljö, vilket i sin tur utgör grunden för markvärden och ekonomisk tillväxt. Stockholms Stads parkprogram, handlingsprogram för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur, godkändes av Gatu- och fastighetsnämnden 2004-09-21. Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2006-01-23 att godkänna Stockholms parkprogram. Huvudsyftet med Stockholms parkprogram är att skapa en samsyn om vad som är väsentligt för stadens park- och naturmark och hur den bör hanteras. Viljan är att skapa samordning, samförstånd och samspel mellan förvaltningar och konsulter genom generella mål, program, råd och riktlinjer. Parkprogrammet föreslår tre övergripande mål som ledstjärnor: God park- och naturtillgång Rik park- och landskapskultur Hållbar park- och naturmiljö God park- och naturtillgång Hållbar parkoch naturmiljö Rik park- och landskapskultur Värdetäthet Tillgänglighet Ekologi Ekonomi Identitet Verksamhet Inom 200 m: grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen Inom 500 m: blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick Inom 1 km: bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulka, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, uteservering, utsikt, vattenkontakt, vild natur Nåbarhet: säker väg och god orienterbarhet Offentlighet: tillträde för alla Framkomlighet: tänk särskilt på funktionshindrade Sammanhållet nät för gångtrafik Biologisk mångfald: många biotoper och arter Kretslopp: LOD, kompostering, odling, stadsjordbruk Miljö: ren och syrerik stadsluft, giftfri mark och växtlighet Sammanhållen grönstruktur med gröna kilar Hållbarhet: markbyggnad, material, växter, god skötselnivå Dynamik: förändringspotential, processer, brukarmedverkan Stadsvärden: skapa markvärden och främja turism Samordning: gestaltning, anläggning, etablering, skötsel Historia: vårda kulturmiljöer, minnen och fornlämningar Platsen: förstärk landskapsbild och platsens identitet Kultur: utveckla landskapsarkitektur, trädgård och konst Trygghet och säkerhet är en förutsättning Planering: parkplaner, landskapsanalyser, MKB, lagskydd Projekt: nyanläggningar, förnyelser och upprustningar Skötsel: prioritera skötselintensiv park- och naturmark Samarbete och dialog mellan förvaltare och brukare STOCKHOLMS PARKPROGRAM Första sidan i Stockholms parkprogram Bakgrund Parkplanen fastslår utveckling och skötselprioriteringar på sikt i ett stadsdelsområde och är en utveckling av det som tidigare kallades grönplaner. Den används som stöd för genomförandet av parkprogrammet. Parkplanen ska beskriva grönstrukturens historia och identitet, karaktärer, värden och andra viktiga förutsättningar. I parkplanen framgår behovet av lagskydd, detaljplanering, upprustning, förnyelse, nyanläggning, skötsel och underhåll av park- och naturmark. Parkplanen ska kunna uppdateras med ny information om historia, miljö och värden för varje enskild park eller grönområde för att bli en levande kunskapsbank för stadsdelens park- och naturmark. Varje park ska vara klarlagd när det gäller utvecklingsinriktning och skötselprioritet. Den första parkplanen som utarbetades är Parkplan för Östermalm som behandlar innerstadens parkstruktur. Parkplan för Rinkeby-Kista behandlar den senmodernistiska förortens grönstråk och innefattar allt från bergsknallar med sparad naturmark till stora öppna gräsytor. Parkernas karaktärer och nyttjande samt skötsel har inventerats i fält. Parkskötseln har analyserats utifrån villkoren i pågående skötselupphandling. Parkplanen har utförts av Tema Landskapsarkitekter på uppdrag av och i samarbete med Exploateringskontoret i Stockholms Stad och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
Syfte Syftet med parkplanen är att beskriva den framtida utvecklingen av stadsdelsområdets park- och naturmark. ange nya projekt och skötselprioriteringar för parkerna och naturmarken på sikt. vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel. vara underlag för hanteringen av park- och naturmark i kommunens fysiska planering. fungera vägledande vid prioritering och samordning av stadens investeringsarbeten. Parkplanen är ett dokument som visar generella och övergripande riktlinjer och är inte detaljstyrande. Målgrupp är beslutsfattare, stadens förvaltningar, näringsidkare, föreningar och allmänheten. För att parkplanen ska vara aktuell och fungera som stöd i stadsdelens arbete bör den uppdateras vart tionde år. Målsättning Parkplanens målsättning är att definiera vilka åtgärder eller driftsförändringar som behövs för att park- och naturmarken skall uppnå Stockholms parkprograms intentioner avseende värden och karaktärer. Följande målsättningar är speciellt angelägna för Rinkeby-Kista: Förstärka befintliga karaktärer för att höja upplevelsevärdet där det behövs. Öka trygghetsupplevelsen längs parkstråken i stadsdelen. Förbättra orienterbarheten i parker och grönstråk. Införa mer konst i det offentliga rummet. Öka utbudet av olika typer av parkrum som tillgodoser olika åldersgrupper och önskemål om aktivitet eller ro. Höja skötselnivån i parker med många besökare och stort slitage. Ta till vara på de befintliga värden som finns och vårda dem. Parkplanens innehåll Parkplanen är indelad i två delar. Den första delen beskriver hela Rinkeby-Kista. Här redovisas kulturhistoria, naturmarkens karaktärsdrag och olika värden som finns i stadsdelen. Med hjälp av kartor och beskrivande text visas hur tillgången på olika sorters parker och naturmark ser ut. Finns det gott om lekplatser i området, är det nära till ett friluftsområde och är det lätt att ta sig dit? Saknas någon typ av parkrum? Även skötseln av parkerna och naturmarken beskrivs med hjälp av kartor och text. Hur sköts parkerna idag? Är det något man kan förändra för att utveckla parkerna? Kan man fördela insatserna annorlunda? Den andra delen redovisar varje park eller grönstråk på detaljnivå. Dagens förutsättningar och problem beskrivs. Förslag till åtgärder presenteras tillsammans med föreslagen prioritering. 5
6 PARKPLANENS OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner och som förvaltas av stadsdelen. Gator och gatumark tillhör inte stadsdelsförvaltningen utan sköts centralt. I planen ingår heller inte privatägd mark, torg, skolgårdar, kyrkogårdar eller idrottsplatser. För att grönytornas karaktärer och utbredningen av skötselklasser tydligt ska framgå, redovisas stadsdelen uppdelad i sina fyra delområden; Rinkeby, Kista, Husby och Akalla. AKALLA HUSBY KISTA RINKEBY
STADSDELEN RINKEBY-KISTA Allmän beskrivning om stadsdelen I stadsdelen bor 46 000 människor och ungefär lika många jobbar här. De som bor här kommer från många olika länder och tillhör olika religioner. Det finns både flerbostadshus och radhus i stadsdelen men den största delen av bostäderna är hyresrätter. Andelen varierar i de olika områdena och är högst i Rinkeby med 99,4% hyreslägenheter. 43% av hushållen bor i 1-2 rum och kök och andelen barn och ungdomar upp till 19 år är 27%. Den största åldersgruppen är mellan 20-30 år och medelinkomsten för invånarna i stadsdelen är låg. Denna information är viktig för planeringen av park-och naturmarken. Trångboddhet och en stor andel barn innebär att lekplatser har högt besökstryck. Låga inkomster innebär att de allra flesta inte har möjlighet att åka bort under semestern utan stannar hemma. Därför har närmiljöns utformning och innehåll mycket stor betydelse. Under 2007 slogs Rinkeby och Kista ihop och bildade en stadsdel, Rinkeby-Kista. Rinkeby-Kistas totala area är 1083 ha varav drygt 70% är friyta. 55% är offentlig mark som parker och naturområden. Rinkeby-Kista är en av Stockholms få stadsdelar som saknar vattenkontakt. odlingsmark är nu öppna breda parkstråk. Inom bebyggelsen finns ytor av sparad naturmark i varierande storlek. Hällmarkstallskog med mycket berg i dagen finns sparad både mellan husen och i flera gårdsmiljöer. Rinkeby-Kista hör till senmodernismen som präglades av ett mer storskaligt formspråk och mer ensidig vegetation än tidigare. Trots att stadsdelen byggdes som en variant på en tät stenstad för att spara naturmark utanför bebyggelsen innehåller många av bostadsområdena en omväxlande park- och naturmiljö. Långa siktstråk skapas i såväl parkstråk som vägstråk. Ett exempel är Spångadalen med ett tydligt siktstråk i öppen parkmiljö, med bebyggelse på de omgivande höjdryggarna. Bebyggelse och kulturhistoria Järvafältet köptes år 1905 av staten och användes som militärt övningsområde. De gårdar som fanns 1905 drevs vidare som jordbruk. Militären lämnade fältet helt 1970 och området hade då fortfarande en lantlig prägel med drag från medeltiden. Planerna på att bebygga Järvafältet uppkom redan på 1940-talet, men det kom att dröja till 1960-talets högkonjunktur innan idéerna förverkligades. Då var det gott om jobb i Sverige men ont om bostäder. För att få bukt med en långvarig bostadsbrist togs ett historiskt beslut om att bygga 100 000 bostäder varje år under perioden 1965-1975, det så kallade Miljonprogrammet. Rinkeby och Tensta byggdes efter ett nytt stadsbyggnadstänkande. Bebyggelsen i Rinkeby grupperades i tre parallella bälten. Sexvåningshus ligger som en ryggrad mot det öppna landskapet i norr vid E18. Köpcentrum, kontor, och skolor placerades på höjden i mellanzonen. Här finns flera bergsknallar med sparad skogsvegetation. Lägre hus byggdes i dalgången i söder mot Bromsten. Inflyttningen till Rinkeby inleddes 1969 men först 1975 kom tunnelbanan. För bebyggelsen på den norra delen av Järvafältet utlystes en nordisk idétävling 1966. Planen som antogs beskrev en så kallad bandstad där tre stadsdelar Akalla, Husby och Kista - med varsitt köpcentrum, skulle länkas samman genom ett gångstråk. Man ville skapa en tät bebyggelse med trygga gångvägar som genom trafikseparering skulle göras fria från biltrafik. Den täta staden var en förutsättning för att stora grönytor inte skulle behöva bebyggas. Kista gränsar till Husby i norr och till Järva friområde och Rinkeby i sydväst. Stadsdelen består av två tydliga delar, bostadsområdet i väster och arbetsplatsområdet i öster, vilka ligger på varsin sida av en dalgång. Tvärs över dalgången ligger Kista centrum som binder samman de bägge delarna. Mitt i arbetsplatsområdet ligger Grönlandsparken som är liten men har stadsparkskaraktär. I nordvästra Kista ligger Kista gård med anor från 1717. Till huvudbyggnaden hör två flyglar och ett par arbetarbostäder. Gården och den tillhörande trädgården ingår i ett pågående projekt där trädgården rustas upp och blir en offentlig park. Park- och naturmark Landskapsbilden präglas av kuperad terräng som till stor del bibehållits då den exploaterades. Det kuperade landskapet är karaktäristiskt för stadsdelen Kista- Rinkeby där bebyggelsen är belägen mellan dalgångarna och de högsta punkterna. De ursprungliga dalstråken som tidigare var Spångadalen mot Rinkeby Bebyggelse vid Storbyplan Parktorg på Ärvingevägen i Kista 7
8 Husby ligger mitt emellan Akalla och Kista och är en utpräglad bostadsstadsdel med få arbetsplatser. Bebyggelsen är enhetlig och loftgångshusen dominerar. Bostadsbebyggelsen i Husby är uppdelad i fyra områden, två i norr, ett i söder samt centrumhusen i mitten. I centrumets södra del ligger Husbyparken med en vattenfallsfontän som vänder sig mot torget. Inne i området och i kilar in bland bostadskvarteren finns sparade remsor av skog. Bilvägar i området ligger nedsänkta och överbryggs av viadukter för gång-och cykeltrafik. I södra Husby, mot gränsen till Järvafältet, ligger Husby gård från början av 1800-talet. När gården rustades upp på 1970-talet anlades bland annat en lekpark och plaskdamm. Idag finns här förutom lekplatsen även kafé, konsthall och en gräsyta som hålls öppen för bollspel och picknick. I Akalla är terrängen ganska flack med sluttning mot söder och med flera höjdpartier. Järvafältets grönområde skjuter som en bred kil in i centrum. Inne i bostadskvarteren finns öar av bevarad växtlighet kvar från tiden innan stadsdelen byggdes. I norra delen av Akalla ligger arbetsplatsområdet. Utbyggnader har skett i omgångar och idag finns förutom bilföretag, även andra företag och de stora dagstidningarnas tryckerier här. I Akallas del av Järvafältet ligger flera fornlämningar, Hästa gård, Akalla by och Granholmstoppen. Akalla by är känd sedan medeltiden och på 1970-talet rustades husen upp av Stockholms stad och byn används nu för fritidsverksamhet med bland annat parklek, 4H-gård, kafé och dansbana. Granholmstoppen i södra Akalla nära Tensta är en av stadens flera konstgjorda åstoppar som byggdes upp av schaktmassor från byggandet av tunnelbanan och de nya stadsdelarna. Hansta är ett naturreservat och ligger norr om Akalla. Hansta är en del av Järvafältet men ingår inte i stadsdelens förvaltning. Reservatet är viktigt som rekreationsområde, för den biologiska mångfalden och kulturen i stadsdelen. Här finns gravfält, stensättningar, boplatslämningar, odlingsrösen och en runsten. Hägerstalunds gård har restaurerats och fungerar som värdshus. De få bostadshus som finns är bebodda. Den mark som varit åker och äng används huvudsakligen som hästhagar. I södra delen av Hansta finns även en motorcrossbana och en del småföretag. Gröna skogshöjder omger jordbruksmarken i dalsänkorna. Naturen här är en mosaik av biotoper som ger livsrum för en mängd olika arter. Vattenfallet laxtrappan vid Husbyparken Naturmark i Akalla stadspark Norgegatan i Akalla
VÄRDEN Park- och naturmarken har olika värden och förutsättningar. Värdena kan vara estetiska, kulturella, ekologiska, sociala och ekonomiska. Förutsättningarna kan vara trygghet, nåbarhet, tillgänglighet etc. Dessa värden ska enligt Stockholms parkprogram vara utgångspunkten för planering, programutredningar och programförslag. De utgör också argument till att förändra park- och naturmarken. Läs mer om värden i Stockholms parkprogram sidan 27. Parkprogrammet finns på Stockholms stads hemsida www.stockholm.se. Kulturella värden Området kring Kista gård och hela Järva friområde är markerat som värdefull kulturmiljö enligt Stockholms sociotopkarta. Särskilt värdefull är Akalla by med sin populära kulturmiljö, djurhållning och parklek. Området runt Igelbäcken är ett kulturreservat. Hansta- och Hägerstalundsområdet innehåller Stockholms i särklass främsta äldre järnålderslandskap. Detta område ingår i Hansta naturreservat och ingår inte i Stadsdelens förvaltning. Enligt Stockholms parkprogram är även grönstrukturens dalar, branter och vattenstråk en del av platsens identitet och de kulturella värdena. Hela stadsdelen är en del av en modern stadsbyggnadsepok som medfört kulturella värden genom dels karaktäristiken i bebyggelsen och dels genom det sociala liv som finns här. Aspekter på förortsliv, socialhistoria och identitet är därför också viktiga för Rinkeby- Kistas kulturella värden. Ekologiska värden Främst finns de ekologiska värdena i Rinkeby-Kista i Järva friområde. Det är ett mosaikartat kulturlandskap med många olika miljöer och skyddsvärda arter. Även de flesta parker och grönområden har ett ekologiskt värde genom att grönskan bidrar till den biologiska mångfalden. Mångfalden kan utvecklas ytterligare både i planering av nya projekt och genom god parkskötsel och naturvård i den lilla skalan. I Stockholms parkprogram lyfts bland annat naturområdet Hansta-Igelbäcken fram som ett av Stockholms värdefulla naturområden, ett s.k kärnområde. Området är också skyddat av Miljöbalkens hushållningsbestämmelser som ekologiskt särskilt känsligt. Hansta är naturreservat och ligger i anslutning till stadsdelsområdet Akalla men ingår inte i Stadsdelens förvaltning. Ekonomiska värden Parker och natur bidrar till att göra en stadsdel attraktiv som turistort och som kreativ miljö för företag. Många människor söker sig till bostadsområden nära grönområden. Turister, boende och företag ökar stadsdelens och regionens ekonomiska tillväxt. Därför har parker och naturområden stort samhällsekonomiskt värde. Rinkeby-Kista har gott om naturmark med gångstråk inom Järvakilen och flera stora öppna gräsytor nära bebyggelsen. Det finns också flera välbesökta aktivitetsparker med lekredskap och plats för bollspel. Det är ont om attraktiva stadsdelsparker av finkaraktär med sittplatser och ett varierat växtmaterial. Sociala värden Enligt Sociotopkartan för stadsdelen återfinns flera sociala värden i Rinkeby-Kista. Sociotopkartan visar var olika sociala värden finns i stadsdelen. Det kan vara bollspel i Spångadalen, kulturmiljö i Akalla by eller picknick vid Husby gård. Sammanfattningsvis saknar stadsdelen kontakt med större vattenytor. Badupplevelser vid strand, bryggor eller utomhusbassäng saknas också. I en stadsdel med så många invånare och stor andel barn bedöms detta vara en stor brist. Det finns gott om lekplatser men bara en är bemannad som en parklek. I Rinkeby- Kista finns mycket öppna grönytor och promenadstråk men det saknas finparker med blomprakt och möjlighet att sitta en stund i solen. Det är nära till Järva friområde men inte alltid så lätt att hitta dit. Järva friområde Norra stadsparken Rinkeby Husby gård 9
10 PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER En karaktär beskriver hur en miljö ser ut och hur den kan vara gestaltad. Eftersom Parkplanen är ett arbetsredskap för Stadsdelen är det aktuellt att bestämma huvudkaraktären på park- och naturmarken för att kunna ta ställning till om karaktären ska bibehållas, ändras eller nyskapas. Karaktärerna har schematiskt delats in i olika storleksgrupper. De fyra första enligt Stockholms parkprogram. Den femte är Naturmark som är en komplettering till Parkprogrammets indelning och som beskriver en ofta förekommande karaktär i stadsdelen: Natur- och friluftsområden Stadsdelsparker Kvartersparker Friytor Naturmark Friytor < 0,5 ha Jyllandsgatan Friytorna är mark mellan bebyggelsen. I storskaliga lamellhusområden som Rinkeby- Kista består de mest av smala gräsremsor, trädplanterade stråk med gångvägar och buskytor som ofta löper genom hela området. Järvafältet vid kvarteret Ribe Natur- och friluftsområden > 50 ha Järva friområde är ett för Stockholm typiskt gammalt odlingslandskap och är en del av Järvakilen. Flera områden är naturreservat och här har Stadsdelen inget skötselåtagande. Skog vid kvarteret Ribe Naturmark Sparad naturmark, ofta skogsbeklädd, förekommer som öar och remsor av olika storlek inom stadsdelen. På några ställen innehåller de fornlämningar. Parkområden och naturmark i Rinkeby-Kista tillhör olika huvudmän. Alla friytor ägs inte av staden och sköts inte av stadsdelsförvaltningen. Det är till exempel idrottsplatser, gatumark, skolgårdar och kvartersmark som ägs och förvaltas av privata fastighetsägare eller allmännyttiga bostadsbolag. En annan typ av gröna ytor är grässlänter intill vägar och mittremsor med gräs och träd i gatumiljö. Dessa ytor sköts av Vägverket respektive Trafikkontoret. Parkplanen avser endast den mark som förvaltas av stadsdelsförvaltningen. De övergripande karaktärerna för varje stadsdelsområde redovisas var för sig på följande sidor. Spångadalen Stadsdelsparker 5-50 ha Spångadalen och Rinkebydalen är exempel på dalstråksparker som är mångfunktionella. De ligger utanför bebyggelsen och här promenerar man, leker, spelar fotboll och har picknick. Mellan Järva friområde och bebyggelsen i Akalla-Husby-Kista finns gräsytor på ömse sidor Kvartersparker 0,5-5 ha Gläntan Mindre parker inne bland bebyggelsen är viktiga närrekreationsplatser som kompletterar de större dalstråksparkerna. Här finns ofta gräsytor, lekplatser, sittplatser och planteringar.
PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER - RINKEBY Järva friområde E18 Tensta Teckenförklaring Friluftsområde > 50ha Stora Ursvik Stadsdelspark 5-50 ha Kvarterspark 0,5-5 ha Friytor < 0,5 ha Naturmark 11
12 PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER - KISTA ARBETSPLATSOMRÅDE Sollentuna E4 an Kymlingelänken Sundbyberg Teckenförklaring Friluftsområde > 50ha Stadsdelspark 5-50 ha Kvarterspark 0,5-5 ha Friytor < 0,5 ha Kista Galleria Naturmark
PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER - KISTA Kista Galleria Sundbyberg Kymlinglänken Teckenförklaring Friluftsområde > 50ha Stadsdelspark 5-50 ha Kvarterspark 0,5-5 ha Koloni trädgård Koloni trädgård Friytor < 0,5 ha Naturmark 13
14 PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER - HUSBY Bollplan Järva friområde Teckenförklaring Friluftsområde > 50ha Stadsdelspark 5-50 ha Bollplan Kvarterspark 0,5-5 ha Friytor < 0,5 ha Naturmark Koloniområde Koloniområde Koloniområde
PARK- OCH NATURMARKENS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER - AKALLA Teckenförklaring Friluftsområde > 50ha Stadsdelspark 5-50 ha Kvarterspark 0,5-5 ha Bollplan Friytor < 0,5 ha Naturmark Bangolf Koloniområde 15
16 SKöTSEL OCH UTVECKLING Dagens skötsel Hur ser skötseln i Rinkeby-Kista ut idag? Varför sköts vissa ytor extensivt och andra inte? Genom att göra en tillbakablick på den historiska bebyggelseutvecklingen i stadsdelen är det lättare att förstå dagens situation. De äldsta bostadsområdena i stadsdelen byggdes för 40 år sedan och många av parkerna är i behov av upprustning. Träd och buskar som planterades då har nu vuxit upp och fått en annan karaktär än vad som planerades. Naturområden som har fått utvecklats fritt utan gallring har blivit täta skogspartier. Ett antal insatser har redan gjorts för att förnya parkstrukturen men det finns fortfarande områden att se över. En annan förändring som påverkar parker och grönområden är att andelen barn i stadsdelen har ökat sedan 1960-talet. Områden förtätas och vissa parker och naturområden får ökat besökstryck. Andra områden används inte alls. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att det fanns utrymme för en ambitiös skötsel av parkytorna när stadsdelen byggdes. Stora gräsytor klipptes och vårdades med en ambitionsnivå som är svår att upprätthålla idag. Därför är det nödvändigt att göra prioriteringar. Mycket av den sparade naturmarken går bra att lämna utan regelbunden skötsel medan ytor som tidigare varit klippta och välskötta ser skräpiga och ovårdade ut när skötseln minskas. Huvudstråk och platser med många besökare har hög prioritet. Grönytor som ligger mindre centralt och har lägre besökstryck prioriteras lägre. Skötsel i framtiden Hur ska park- och grönområden i Rinkeby- Kista skötas i framtiden? Vilka delar behöver förstärkas och få en högre skötselnivå? Skötselinsatserna för Rinkeby-Kistas park- och naturmark bör också spegla dagens verklighet och behov i just denna stadsdel. Redan idag är parkrummen väl utnyttjade för promenader, picknick och bollspel. Det är viktigt att värna om detta även i framtiden. Inom en tioårsperiod beräknas befolkningen i stadsdelen att öka kraftigt eftersom flera nya bostadsområden planeras. Ett viktigt mål är därför att bredda utbudet och skapa parker som lockar alla åldrar och olika kulturer. Dessa satsningar ger också stadsdelen en tydligare identitet och kan stärka statusen för hela stadsdelen. man se över om det finns andra platser som fungerar med en sänkt skötsel. Parkplanen handlar bland annat om att optimera skötselinsatserna över hela stadsdelen. På följande uppslag visas planer över hur stadsdelen sköts idag samt förslag på hur området ska skötas i framtiden. De olika stadsdelsområdena redovisas var och en för sig. Parkens värde beror av hur väl den sköts. En dåligt skött park resulterar i att färre kommer att använda den och färre besökare får till följd att parken känns mindre trygg. När parken har få användare ökar förstörelse och klotter. Den här negativa spiralen går att motverka genom att införa en mer intensiv och riktad skötsel. Vid mer riktad skötsel är det viktigt att eftersträva att parkens ursprungliga karaktärer lyfts fram och förstärks. Det är viktigt att jämföra parkens ursprungliga utformning med dagens situation. Idag finns ett annat behov av våra parker än när stadsdelen byggdes. Parkerna används på ett annat sätt och barn och ungdomar efterfrågar en annan typ av lekplatser och lekredskap. Sittplats på Porkala storgård som bör få en annan utformning och intensiv skötsel. Akallas storgårdskvarter och de större parkerna med tillgång till lekplats är viktiga i stadsdelen. De har ofta många besökare och högt slitage. Dessa platser har prioriterats högt i parkplanen. En högre prioriterad och intensifierad skötsel handlar om hur ofta en park eller naturmark kan ses över. Handlar det om skötselinsatser en gång per år eller 1-2 gånger i veckan? Nivån på skötselinsatsen bestämmer i grova drag vilket parkinnehåll som går att upprätthålla. Med en intensiv skötselinsats går det att sköta kortklippta gräsytor, blomsterplanteringar och se efter markbeläggningar, papperskorgar och belysning så att de är hela och rena. Med en hög skötselinsats kan trivseln på en plats höjas och trygghetskänslan ökas. För att lättare kunna höja skötselinsatsen på en plats bör Norra Akalladalen med stora klippta gräsytor som bör kunna få en ökad andel ängmark.
Målkaraktärer för skötsel Sex målkaraktärer för Rinkeby-Kista har utvecklats utifrån parkprogrammets karaktärsbeskrivning och indelning i skötselklasser. Tillsammans beskriver de hur en plats ser ut och används samt vilken inriktning skötseln har. Färgkoderna återfinns på planerna. Finpark Mindre park med blomsterplanteringar och sittplatser. Prydnadsdammar och skulpturer förekommer. Mycket skötselintensiv parkmark. Rinkeby Norra stadspark och Grönlandsparken är exempel på finparker idag. Aktivitetspark Parker formgivna för intensiv användning. Stommen är öppna klippta gräsytor och solitärträd. Här finns ofta bollplaner, lekplatser, sittbänkar och ibland uteserveringar. Skötselintensiv parkmark. Rinkeby parklek, KFUM-parken och Akalla by är exempel på aktivitetsparker. X-område Markytor som ligger på fastighetsmark men som stadsdelen har skötselansvar för i syfte att säkerställa framkomlighet och tillgänglighet. Låganvända gräs- och parkytor Parkmark som inte används och slits i så stor utsträckning. Skötseln handlar främst om gräsklippning. Skötselextensiv parkmark. Exempel är mindre gräsytor och planteringar vid gång- och cykelstråk. Inom stadsdelen finns även parkmark med denna karaktär som utnyttjas i högre grad. Det är stora öppna, klippta gräsytor som utnyttjas till bollspel, lek, promenader och picknick. Exempel är Rinkebydalen och nordvästra Järvafältet närmast bebyggelsen. Ängs-, lund- och betesmark Slåtterytor och betesmarker. Skötselintensiv öppen naturmark. Denna typ av naturmark finns mycket sparsamt i stadsdelen. Det rör sig om några ytor som hålls öppna men röjs några gånger varje växtsäsong. Hävdad skogsmark Skogsmark som sparats vid stadsdelens utbyggnad och ligger nära husen. Viss hävd som gallring och rensning i bottenskikt förekommer. Skötselintensiv sluten naturmark Skogspartierna i Akallas storgårdskvarter och skogen runt Nordkapsgatan är exempel på hävdad skogsmark. Natur-och skogsmark för fri utveckling Natur- och skogsmark som inte hävdas alls. Det kan vara våtmarker, hällmarkstallskog eller tät äldre skog. Inom stadsdelen Rinkeby- Kista handlar det dels om skogsmark som sparats som en tillgång vid exploatering av området och dels om mindre ytor av naturmark. Skötselextensiv naturmark. Karaktären finns exempelvis i Rissne skog, på Töjnanberget och som kilar inne i bebyggelsen. Grönlandsparken Rinkeby parklek Skogsbacken i Saima Rinkebydalen 17
18 DAGENS SKÖTSEL - RINKEBY E18 Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark Tensta Stora Ursvik Gravfält
FRAMTIDA SKÖTSEL - RINKEBY Teckenförklaring Finpark/torg E18 Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark Skötsel förändring Tensta Stora Ursvik Gravfält 19
20 DAGENS SKÖTSEL - KISTA ARBETSPLATSOMRÅDE Sollentuna E4 an Kymlingelänken Sundbyberg Teckenförklaring Finpark/torg Kista Galleria Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark
FRAMTIDA SKÖTSEL - KISTA ARBETSPLATSOMRÅDE Sollentuna E4 an Kymlingelänken Sundbyberg Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Kista Galleria Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark Skötsel förändring 21
22 DAGENS SKÖTSEL - KISTA Kista Galleria Sundbyberg Kymlinglänken Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Koloni trädgård Koloni trädgård Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen
FRAMTIDA SKÖTSEL - KISTA Kista Galleria Sundbyberg Kymlinglänken Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Koloni trädgård Koloni trädgård Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark Skötsel förändring X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen 23
24 DAGENS SKÖTSEL - HUSBY Gravfält Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen
FRAMTIDA SKÖTSEL - HUSBY Gravfält Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Ängsyta Hävdad skogsmark Natur/skogsmark Skötsel förändring X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen 25
26 DAGENS SKÖTSEL - AKALLA Bollplan Gravfält Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Koloniområde Bangolf Bollplan Låganvända/gräs/ park Ängsyta Koloniområde Hävdad skogsmark Natur/skogsmark X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen
FRAMTIDA SKÖTSEL - AKALLA Bollplan Gravfält Teckenförklaring Finpark/torg Aktivitetspark Låganvända/gräs/ park Koloniområde Bangolf Bollplan Ängsyta Hävdad skogsmark Koloniområde Natur/skogsmark Skötsel förändring X-områden Fastighetsmark som sköts av stadsdelen 27
28 PLANERINGSUNDERLAG Följande dokument bör beaktas vid förändringar och arbete med park- och naturmark i Kista Rinkeby. Nationella miljömål Enligt regeringens nationella miljömål skall kulturhistoriska och estetiska värden tas tillvara och förstärkas och den biologiska mångfalden utvecklas. Naturreservat Järvafältet är ett naturreservat och är en del av Järvakilen. Naturreservat omfattas av föreskrifter i 7 kap. miljöbalken. Fornlämningar Fornminnena finns markerade på stadens registerkarta och omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. I stadsdelen finns fornminnen av olika ålder runt Akalla by och Husby gård. Det är Stadsmuseet som i samarbete med Länsstyrelsen upprättar vårdplaner för fornlämningarna. De skall göras synliga i landskapet, göras tillgängliga för allmänheten samt skyddas från skador. Vården av fornlämningarna ligger utanför stadsdelens förvaltning. Stockholms miljöprogram Miljöprogrammet är ett kommunövergripande styrdokument som gäller fram till 2010. Sex övergripande miljömål har tagits fram varav ett handlar om hållbar användning av mark och vatten. Enligt parkprogrammet ska alla verksamheter vidta åtgärder som leder mot de uppsatta målen. Stockholms översiktsplan med byggnadsordning Översiktsplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är fri från störningar. Områdena ska vara lämpliga för lek, motion, avkoppling, samvaro och skönhetsupplevelser och kunna fungera som mötesplatser. I Stockholms byggnadsordning, som är en del av översiktsplanen framgår att innerstadens parker ska vårdas och vidmakthållas efter de kvaliteter som utgår från parkernas funktion i staden, deras koppling till planmönster och topografi samt deras kulturhistoriska värden. Gröna ytor och trädplanteringar som förvanskats eller undanträngts ska återställas. Stockholms grönkarta Stockholms grönkarta visar översiktligt och på ett enhetligt sätt för hela staden var det finns ekologiska, sociala och kulturella värden i grönstrukturen och var sådana värden saknas. Den utgör ett samlat underlag för planering och förvaltning av grönstrukturen. Tillgänglighetsplan Tillgänglighet för funktionshindrade har inte beaktats särskilt i parkplanen. För Rinkeby och Kista finns en tillgänglighetsplan som innehåller åtgärdsprogram som stadsdelen arbetar efter.
PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT Under de senaste åren har flera park- och gatuprojekt genomförts i Rinkeby och Kista och många är planerade att genomföras inom kort. Pågående projekt Utbyggnad av gatunätet i norra Kista som förberedelse för ny bostads- och kontorsbebyggelse. (2007-2009) Planerade projekt Kistamässan / Nytt torg i anslutning till Kista Mässan och ny hotellbyggnad vid Kista gången. Planerad byggstart 2008 Ny stadspark Kista Gård. Den befintliga parken kring Kista Gård byggs om till ny stadspark. Planerad byggstart 2010 Kista Gård nytt bostadsområde kring Kista Gård. Flerbostadshus totalt ca 450 lgh, planerad byggstart 2009 Kistahöjden nytt småhusområde på Töjnanberget ca 250 lgh, planerad byggstart 2009. Kista Gallerias utbyggnad åt norr över Danmarksgatan (2008-2009) Grönlandsparken. Upprustning av befintlig park i Kista företagsområde. Byggstart 2010 Torsnästorget. Nytt torg i anslutning till Kista Galleria. Planerad byggstart 2008 Kista Torn bostäder och kontor i Kista 29 Kv. Århus ändring av gällande Detaljplan till bostäder Överdäckning E18. Utredning och programarbete för 400 lgh. Planerad byggstart 2009 E18 Hjulsta-Kista. Tillfällig omläggning av E18 på parkmark. Planerad byggstart 2008 Gång- och cykelbro i Rinkeby Allés förlängning över till Stora Ursvik Friområde Hägerstalund. Programarbete för motocross anläggning. Planerad byggstart 2008 Hur påverkar detta stadsdelens parkplanering? Fler boende inom framför allt Kista stadsdelsområde innebär större besökstryck i befintliga parker och grönområden samtidigt som tidigare koloniträdgårdar och naturmark tas i anspråk för nya bostäder. Motionsspåret på Töjnanberget försvinner när bostadsområdet Kistahöjden byggs. En möjlighet att ersätta spåret är att anlägga en slinga inom bebyggelsen, vilket också innebär en ökad trygghet för dem som motionerar. Närheten till naturmark för boende i Kista och Husby minskar när Töjnanberget bebyggs. Det innebär att Järvafältets och Hanstareservatets betydelse ökar och att tillgängligheten och orienterbarheten till och inom dessa områden bör förbättras. Kista gårds herrgårdspark fyller behovet av en ny stadspark Överdäckning av E18 runt Rinkeby och bron över till Stora Ursvik ökar tillgängligheten till Järva friområde för de boende i Rinkeby.
30 ÅTGÄRDSBEHOV FÖR PARK- OCH NATURSTRÅK Övergripande åtgärdsbehov Förbättra orienterbarheten Tydliggör platsernas identitet Underlätta tillgängligheten till Järva friområde Tillgodose behovet av fler lugna platser med blomsterprakt. Tillgänglighet och trygghet Orienterbarheten och tillgängligheten försvåras av de trafikseparerade rörelsestråken. Orienterbarheten kan förbättras genom tydligare skyltning i hela stadsdelen. Många grönstråk är mycket lika varandra och saknar namn. Att namnge dessa platser och sätta upp skyltar tydliggör platsernas identitet och förbättrar orienterbarheten för både boende och besökare. Längs Rinkebystråket har gångvägarna mycket kraftiga lutningar. Vid en eventuell omdaning av gaturummet bör detta åtgärdas. Naturmarksytor nära bostadsbebyggelsen har under årens lopp vuxit igen och upplevs som otrygga av de boende. Gallring av dessa områden är ett pågående arbete men även brynzonerna längs gångstråk bör gallras ur regelbundet. Informera fastighetsägarna om deras skyldighet att klippa vegetation som hänger ut över gångytor eller skymmer sikt. Belysningen bör ses över med hänsyn till omfattning och kvalitet längs många gångstråk. Trygghetsvandringar som genomförts tillsammans med de boende visar att vissa stråk upplevs otrygga och mörka vilket påverkar tillgängligheten negativt. Kulturella värden Många fornlämningar finns mitt i stadsdelens bostadsbebyggelse. Dessa ska respekteras och gärna synliggöras. I tidigare projekt baserade på boendemedverkan har önskemål framförts om mer konst i det offentliga rummet. Ta hänsyn till detta vid nyanläggning eller upprustning. De fyra torgen i stadsdelen är viktiga mötesplatser och identitetsbärare. Värna om denna miljö och förstärk deras sinsemellan olika identitet. Mer konst i det offentliga rummet! Landskapsbild och landformer Kopplingarna från alla stadsdelsområden till Järvafältet är viktiga. Bibehåll och tydliggör siktlinjer och rörelsestråk. Detta är viktigt att ta hänsyn till speciellt vid nybyggnation och omdaning av bebyggelse eller grönytor. Bevara brynzoner så att skogen får en naturlig övergång till klippta gräsytor. Bevara de spår av det ursprungliga landskapet i bostadsbebyggelsen. Skogbevuxna bergknallar bör få utveckla sin identitet som naturmark. Upplevelsevärden och tillgångsanalys Inom ramen för Stadsdelsförnyelsen under 2003-2006 rustades många lekparker upp för att tillgodose de äldre barnens behov, men fortfarande behövs fler parker och platser för vuxna och äldre för avkoppling och möten. Närheten till naturmark för boende i Kista och Husby minskar när Töjnanberget bebyggs. Det innebär att Järvafältets och Hanstareservatets betydelse ökar och att tillgängligheten och orienterbarheten till och inom dessa områden bör förbättras (se Åtgärdsförslag under Tillgänglighet och trygghet ). I hela stadsdelen är det brist på upplysta motionsspår. Förlägg nytt belyst motionsstråk inom bebyggt område för ökad tillgänglighet och trygghet. Karaktärer Det är ont om attraktiva stadsdelsparker av finkaraktär med sittplatser och ett varierat växtmaterial. Varje stadsdelsområde bör ha sin finpark som mötesplats och identitetsbärare. Alla park- och grönytor ska vårdas utifrån sin målkaraktär som tagits fram i parkplanen. Biologisk mångfald Kopplingen mellan stadsdelarnas grönytor och Järvafältet är viktig för den ekologiska infrastrukturen. Samarbete och kontakt med fastighetsägare som planerar stora omstruktureringar i sina områden är viktigt. Sparad naturmark och närheten till Järva friområde ger goda förutsättningar att vårda och utveckla biologisk mångfald. För att ytterligare öka variationen av växtmaterial inom bebyggelsen kan nya arter föras in vid till exempel nyplantering. Mer blomsterprakt och lugna platser!
Åtgärder och strategier för genomförande Parkplanen föreslår några större parkförnyelser och därutöver flera punktåtgärder. Även driftsförändringar och underhållsåtgärder föreslås. Åtgärderna kan genomföras enligt en viss prioriteringsordning eller så kan mindre åtgärder samlas till större projekt som skulle kunna finansieras externt. Ett exempel på ett sådant projekt skulle kunna vara ett övergripande skyltprogram för hela stadsdelen. Inventeringen som gjorts under 2007 visar att underhållsbehovet i stadsdelen är stort. Vissa lekplatser och storgårdskvarter kräver mer skötsel än andra. De är platser med många besökare och högt slitage. Föreslagna driftsförändringar i Rinkeby- Kista handlar till största delen om skötsel av gräsytor. För att övergå från klippt gräsyta till äng krävs en initialkostnad men därefter bedöms driftskostnaden minska. Tid och kostnad som sparas in på minskad skötsel av gräsytor kan då investeras i de platser som behöver höja skötselnivån. Platsbeskrivningar I de beskrivningar som följer under rubriken Plats för plats behandlas platserna en och en. Mål och målkaraktär beskrivs. Dagens förutsättningar och problem analyseras. Förslag till åtgärder presenteras. En illustrationsplan över åtgärdsförslagen samt foton kompletterar beskrivningen. Åtgärderna har föreslagits med utgångspunkt från riktlinjer i Stockholms Parkprogram. De har kategoriserats enligt nyanläggning, upprustning, gallring eller rivning. Åtgärderna har också prioriterats i en tregradig skala: 1 Mycket angelägen åtgärd 2 Angelägen 3 Kan utföras senare Prioriteringen har upprättats efter flera olika kriterier som platsens läge, sociala, ekologiska och kulturella värden, samt driftskostnader. 31