H2OLAND ÖSTERRÖDS AVLOPPSRENINGSVERK

Relevanta dokument
HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Mark de Blois/Behroz Haidarian/Therese Areskoug

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

Dals-Eds kommun. Teknisk beskrivning av. Brattesta avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Mark de Blois/Behroz Haidarian

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?


Mark de Blois DALS-EDS KOMMUN BRATTESTA AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR NYTT TILLSTÅND OCH OMBYGGNAD


Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD

Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Mark de Blois/Behroz Haidarian/Therese Areskoug Bilaga 1. Översiktskarta över Strömstads kommun

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

2. TEKNISK BESKRIVNING

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Examensarbete Näs avloppsreningsverk

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

Vatten Avlopp Kretslopp

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

VeVa Tynningö Prel. version

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Halmstads Energi och Miljö AB

Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7

Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJOKK

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Kungsbacka vattenrike

LIA1. CV-Rapport Bilaga - Reningsverk

Miljöpåverkan från avloppsrening

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJÅKK

Klinte Robbjäns 1:64

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Miljörapport Kvicksund 2018

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

MILJÖRAPPORT 2004 STORVIKS AVLOPPSRENINGSVERK Sandvikens kommun

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Transkript:

ÖSTERRÖDS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION

PROGRAM 1. LOKALISERING OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE 2. FLÖDE OCH BELASTNING 3. DAGENS RENINGSVERK 4. ANLEDNING TILL OMBYGGNAD 5. TIDSPLAN 6. OMBYGGNAD 7. UTSLÄPPSVILLKOR 8. NYA ANSLUTNINGAR 9. PLANFÖRHÅLLANDEN 10.MILJÖPÅVERKAN 11.UTSLÄPP 12.SAMMANFATTNING

ÖVERSIKTSKARTA

DAGENS UPPTAGNINGSOMRÅDE

FRAMTIDA UPPTAGNINGSOMRÅDE

FRAMTIDA UPPTAGNINGSOMRÅDE

FLÖDE OCH BELASTNING Dimensionerande flöde (m3/d) Torrväderflöde Idag (2011-2013) Framtid Höst, vinter, vår 3730 4930 Sommar 3857 5857 Q-dim höst, vinter, vår: 290 m3/h Q-dim sommar: 350 m3/h Dimensionerande flöde: 300 m3/h Dimensionerande pe-belastning (70 g BOD7/person.d) Period Idag (11-13) Framtid 16/8-30/6 medel 7 641 13 641 1/7-15/8 medel 14 501 24 501 16/8-30/6 maximalt veckomedel 12 184 18 184 1/7-15/8 maximalt veckomedel 17 593 27 593 Dimensionerande belastning: 30 000 pe

INKOMMANDE FLÖDE

INKOMMANDE FLÖDE

INKOMMANDE BELASTNING

ÖSTERRÖDS ARV IDAG

ÖSTERRÖDS AVLOPPSRENINGSVERK

SILTRUMMOR

AKTIVSLAM

MELLANSEDIMENTERINGSBASSÄNG

SLUTSEDIMENTERINGSBASSÄNG

POLERINGSDAMM

VASSBÄDD

ANLEDNING TILL OMBYGGNATION 1. Kapacitetsproblem för kväverening (för kort slamålder) 2. Kapacitetsproblem för sedimenteringen (utspolning av slam) 3. Kapacitetsproblem för slamhantering (kapacitetsbrist på vassbäddarna) 4. Dagens reningsverk är slitet: gammal maskinell utrustning 5. Styr- och reglerfunktioner är föråldrade 6. Stora nyanslutningar planeras fram till 2030 7. Möjlighet att ta emot förbehandlat vatten från Koster i framtiden

TIDSPLAN Hela 2017 Hela 2017 1/1 2018

ALTERNATIVA PROCESSER Aktivslam MBBR Nereda

ÖSTERRÖDS ARV FRAMTID ALTERNATIV

VATTENBEHANDLING FRAMTID

SLAMBEHANDLING FRAMTID

OMBYGGNAD AV ÖSTERRÖDS ARV Ombyggnad av vattenbehandlingen Kapacitetsökning av in- och utloppspumpar (till 900 m3/h) Ombyggnad sandfång Gammalt fettfång tas i bruk Två nya renssilar med renstvätt Flockning innan försedimenteringarna med kemikaliedosering Tre nya försedimenteringsbassänger med förfällning varav en används för bräddvattenrening Fördelningslådor installeras Nya zoner till befintlig aktivslambassäng Ny biologisk linje med Nereda Ny inblandningskammare Två nya flockningskammare med kemdosering Ombyggnad av slamavvattningen Nytt tunnslamslager Nytt externslamlager Mekanisk förtjockare Ytterligare 3 st vassbäddar

NEREDA Ny teknik med aeroba granuler Holländskt företag, Royal Haskoning DHV Flera anläggningar byggda i Europa och Sydafrika

SITUATIONSPLAN FRAMTID NEREDA

ÖSTERRÖDS ARV FRAMTID

YRKADE UTSLÄPPSVILLKOR Dagens utsläppsvillkor Kvartal mg/l Gränsvärde Månad mg/l Riktvärde År mg/l Riktvärde BOD 7 15 15 - P-tot 0,5 0,5 - N-tot - - 15 Yrkade utsläppsvillkor Begränsningsvärden År mg/l / % red. Tertial 2 mg/l / % red. BOD 7 10 / 95 10 / 95 Provisoriska villkor Riktvärden År mg/l Kvartal mg/l - 80 % P-tot 0,3 / 95 0,3 / 95-0,5 N-tot 15 / 70 - - -

UTREDNINGSVILLKOR Idag finns många delar med kombinerat ledningsnät från 60- och 70-talet. Bräddningar på ledningsnätet är ännu ej helt karterade. Minskade bräddningar uppnås genom en kombination av ledningssanering och kapacitetshöjning. Utredning lämnas senast den 31/12 år 2017.

BEFINTLIG ANTAL ANSLUTNINGAR (ENLIGT VA-PLAN 2009) Framtida anslutningar (till 2040): Högsommar: 10 000 pe Resten av året: 6 000 pe

ÖVERSIKTSPLAN, REGLER & REKOMMENDATIONER 2012

DETALJPLAN

SKYDDSAVSTÅND OCH UTLOPPSLEDNING Reningsverket smälter väl in i områdets EkoPark Utsläppspunkt Huvudpumpstation Bräddpunkt 500 m Inga klagomål på lukt eller buller Närmsta badplats ca 700 m 1000 m Badplats

VATTENKVALITET Ekologisk status och ekologisk potential Status eller potential 2009: Måttlig ekologisk status Miljöproblem: Övergödning (ja), miljögifter (ja), främmande arter (ej klassad), miljögifter, exklusive kvicksilver (ej klassad) Kvalitetskrav och tidpunkt: God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Status 2009: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav och tidpunkt: God kemisk ytvattenstatus 2015 Kompletterande krav för skyddade områden Strömstadsfjorden: Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordningen Kosterfjorden-Väderöfjorden: Gynnsam bevarandestatus Seläter: Tillfredsställande badvattenkvalitét

PROVTAGNINGSPUNKTER NÄRA ÖSTERRÖD

SKYDDADE OMRÅDEN

MILJÖPÅVERKAN NATURA 2000-OMRÅDE STRÖMSVATTNET 1. Näringsrik slättsjö med rik vass-, säv- och starrvegetation 2. Varierat fågelliv, främst änder och vadare, som här har bra rast, uppehålls- och häckningsplatser. Häckande arter är bl.a. skäggdopping, sothöna, rörhöna, gräsand och rödbena 3. Sjön avvattnas av Strömsån till Strömstadsfjorden NATURA 2000-OMRÅDE SALTÖ 1. Större delen av Saltö är ett kuperat, skogbeväxt område. 2. På havsstranden lever de fridlysta arterna martorn och ostronört. NATURA 2000-OMRÅDE NÖDDÖKILEN/ÄLGÖLERAN 1. Rikt fågelliv både under häckningssäsongen och flyttningsperioderna. Många intressanta arter har noterats som t.ex. gluttsnäppa, brushane, rödbena och häger. 2. Området har stor betydelse som reproduktions- och näringsområde för många fiskarter. NATURRESERVATET NÖTHOLMEN 1. Landskapet är varierat med karga hällmarker, tallskog, kalkpåverkade blandskogar med inslag av mindre sumpskogar. Ön är präglad av bergens klyftor, åkrar, strandängar och havsvikar 2. Floran är inte speciellt rik, men anmärkningsvärt är förekomst av bohuslind. 3. Utsläppspunkten ca 1,2 km från Nötholmens naturreservat.

RIKSINTRESSEN

SPRIDNINGSUTREDNING 2010 Antaganden om framtida förhållanden i spridningsmodellen 1. Belastningsökning: 6000 pe, helårsanvändare 2. Utsläppshalter: N-tot 15 mg/l, P-tot 0,5 mg/l, över hela året Resultat P-tot 1. Mycket liten påverkan förutom precis vid utsläppet N-tot framtida påverkan 1. Viss ökning av påverkansområdet 2. Maxkoncentrationerna ökar inom ett begränsat område men minskar precis vid utsläppet 3. Längre varaktighet för koncentrationer som överstiger gränsvärdet 4. I medeltal ökar påverkan endast inom ett mycket begränsat området precis närmast utsläppspunkten Påverkan på Hålkedalskilen och Starekilen är begränsat till dessa vattenområdens mynningar samt enstaka tillfällen. Vattenområdena runt Daftö-Valö och Daftön påverkas EJ

SPRIDNING KVÄVE

SPRIDNING FOSFOR

BRÄDDNINGAR VID PUMPSTATIONER Pumpstation 2011 (m 3 ) 2012 (m 3 ) 2013 (m 3 ) Recipient Ma - - 246,5 Vattendrag Ånneröd - - 51,6 Vattendrag Erik Sthare - - 9,0 Dike Skonarevägen - - 14,7 Okänd Prästängen 1 - - 17,4 Dike Båleröd 14,9-24,6 Tångebukten Strandvägen - - 24,6 Tångeflo Långövägen - - 0,4 Dike Höjden 2,9 - - Norra Rossö Rossö 5,9-10,8 Norra Rossö Stare 207,9-1365,3 Starekilen Tjärnö 1 - - 390,6 Hasslebukten Öddö 15,5 0,6 Räkstigen - - 0,6 10,5 Koskärsflaket Långörännan Pumpstation 2011 (m 3 ) 2012 (m 3 ) 2013 (m 3 ) Recipient Fiskarebacken 5,2 4,7 - Utanför Höskär Seläter Nya - 0,5 8,8 Långörännan Skee 0,4-25,4 Vättlandsån Strand - - 8,2 Dynekilen Mellby - - 9,6 Dike Myren 3160 2697 7735 Myrens hamn Slön 1 168,4 327,4 - Okänd Lilla Oslovägen - -? Strömsvattnet Oslovägen 12,7-128,5 Strömsvattnet Skeppsbron - - 30,8 Strömsvattnet Tången 2 - - 1,7 Strömsvattnet Soptippen 147 - - Bojarkilen AP 4 (brädd vid nederbörd) AP 4 (nödbrädd) 1325 133,4 785 - - - Hålkedalskilen Hålkedalskilen

BRÄDDNINGAR VID PUMPSTATIONER

TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING Transporter Typ av last Km/transport Antal transp./år (11-13) År Medel 11-13 Framtid MWh/år 1122 1973 MWh/pe*år 0,13 0,13 Km/år (11-13) Antal transp./år (framtid) Km/år (framtid) Avvattnat slam 170 14 2390 14 2342 Rens 90 1 71 1 90 Sand 115 2 249 4 437 Sand från externslam 115 3 345 3 345 Polymer 480 2 808 1 500 Fällningskemikalie 450 6 2575 10 4513 Inkommande externslam Totalt - 28 6438 33 8226 Energi

SLAMPRODUKTION Före behandling Till centrifug Efter behandling Till vassbäddar År Mängd [m3/år] TS-halt Mängd TS [ton/år] TS-halt Mängd [m3/år] Mängd TS [ton/år] TS-halt 2011 7563 2,8 % 368 * 18,9 % 18 409 184 1 % 2012 2653 2,4 % 63,6 18,7 % 27 024 270 1 % 2013 1157 3,0 % 58,4 ** 19,8 % 21 247 213 1 % Framtid Korrigeras! 2761 2,7 % 101 19,1 % 40 000 400 1 % * Inkl. slam från rengöring av damm 1 och 2 (motsvarande 157 ton TS) ** Inkl. slam från rengöring av damm 1 och 2 (motsvarande 23,8 ton TS)

VECKOMEDELUTSLÄPP TILL RECIPIENT IDAG OCH I FRAMTIDEN 16/8 30/6 Idag (2011-2013) BOD 7 COD P-tot N Medelhalt (mg/l) 4 37 0,22 13 Medelmängd (kg/d) 17 154 0,9 50 Framtiden BOD 7 COD P-tot N Medelhalt (mg/l) 4 37 0,22 13 Medelmängd (kg/d) 22 199 1,21 68

VECKOMEDELUTSLÄPP TILL RECIPIENT IDAG OCH I FRAMTIDEN 1/7 15/8 Idag (2011-2013) BOD 7 COD P-tot N Medelhalt (mg/l) 6 52 0,29 14 Medelmängd (kg/d) 21 189 1,1 54 Framtiden BOD 7 COD P-tot N Medelhalt (mg/l) 6 52 0,29 14 Medelmängd (kg/d) 32 293 1,64 82

SAMMANFATTNING Den maximala veckomedelbelastningen uppskattas öka från dagens 18 000 pe till 30 000 pe Det dimensionerande framtida flödet sätts till 300 m3/h Utsläppsvillkoren yrkas till 10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l P-tot, beräknat som årsmedelvärde och andra tertialvärde alternativt 95 % reduktion. För kväve yrkas 15 mg/l som årsmedelvärde alternativt 70 % reduktion. Närboende och miljö antas inte påverkas mycket av ombyggnaden FRÅGOR?