Internet: www.cumulus.se Adress; C Ahlström, Castorvägen 5, 444 65 Jörlanda, Tel. 0303-56256, Pg 4812975-3 Februari 2011 Vintern dör Jodå, den tar slut. Så småningom. Vill vi. Tror vi. Jag vet. Kallelse till Hjertmansträff Kommer snart. Hjertmans har ännu inte spikat vilken dag det blir. Rabatt till medlemmarna blir det i alla fall. Håll utkik på hemsidan! Kallelse till årsmöte, buffe och prisutdelning Välkomna till Nordöns klubbhus torsdagen den 3:e Mars, 18.30! Efter att årsmötet är avklarat, så kör vi prisutdelning för sommarens seglingar. Vår traditionella räkbuffé väntar sedan på att bli aväten. Ola Zachrisson kommer att informera om Bohusracet, som är en shorthandkappsegling (2 personer) inom-/utomskärs. Anmälan senast 28/2, tack. Till Lars Rehn, tel 031-478815, alt. mail till medlem@cumulus.se Resultat Cumulus Väst Cup 2010 Pris går till de tre första båtarna vars rorsmän är medlemmar i Cumulus Väst. Detta innebär: 1:a pris: Johan Söderberg 2:a pris: Ola Zachrisson 3:e pris: Magnus Fredriksson Listan nedan är gjord utan hänsyn till om rorsmännen är medlemmar i Cumulus Väst. Pater Noster Tjörn Runt Sista Chans Poäng Plac Johan Söderberg BKSS 1 1 1 3 1 Ola Zachrisson BKSS 2 DNF DNC 21 2 Anders Johnsson SSVÄ DNC 2 DNC 22 3 Magnus Fredriksson BKSS DNC DNC 2 22 4 Svante Persson CRSS DNC 3 DNC 23 5 Dennis Olsson STSS DNC 4 DNC 24 6 Thomas Rask STSS DNC 5 DNC 25 7 Mikael Hallin GKSS DNC 6 DNC 26 8 Johan von Bülzings KDSS DNC 7 DNC 27 9 Raoul Wall SYC Smögen DNC 8 DNC 28 10 Kommentarer: Antal målgående båtar i seglingen med flest deltagare = 8. Detta ger att DNF skall ges siffervärdet 9 och DNC skall ges siffervärdet 10. I Cupen ingick även seglingarna Nordön Race och Höstknalten. Inga Cumulusar deltog i Nordön Race och Höstknalten ställdes in p g a hård vind. Till poängtalen ovan skall därför egentligen adderas 10 poäng, men det innebär ju ingen förändring. 1 Vårträff på Dyrön 5:e Juni Då är det varmt! Soligt! Somrigt! Som vanligt blir kvällen vindstilla och ljummen. Du tar själv med dig mat, dryck, båt, gott humör. Cumulusatmosfär skapar vi tillsammans. Vi ligger i sydhamnen i år. Lösenordet till hemsidan är eskader
Båttoalett och kommande utsläppsförbud Saxat från På Kryss nr 1/2011 I juni 2010 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag på hur utsläppsförbud av toalettavfall från fritidsbåtar ska utformas. Regeringen anser att det ska finnas undantagsregler för äldre båtar och man vill att Transportstyrelsen ska definiera vilka hamnar som behöver utrustas med mottagningsstation för toalettavfall och hur de ska finansieras. Den 1 november 2010 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av hur man anser att dispensreglerna ska se ut. Följande grundregler föreslås: Ett generellt förbud att släppa ut toalettvatten innanför Sveriges territorialgränser. Båtar med fast toalett ska ha hålltank och tömningsanordning över däck. Följande undantag föreslås: Båtar som är tagna i bruk före 1 juli 1998 och är mindre än 10 meter långa och/eller 3 meter breda behöver inte ha hålltank och tömningsanordning över däck. Toalettvatten från dessa båtar kan släppas ut utanför en gräns belägen två nautiska mil utanför yttersta skären. Kontroll och böter: Om båten inte är utrustad enligt bestämmelserna eller släpper ut avfall på otillåtet sätt ska böter kunna tas ut. Det blir befälhavaren av båten som bötfälls. Transportstyrelsen vill att Kustbevakningen ska utöva tillsynen. Slutsats: - Inomskärs och i våra sjöar och kanaler blir det alltså ett generellt förbud mot att släppa ut toalettvatten. - Båtar med fast toalett ska ha hålltank och tömningsanordning över däck om de inte omfattas av undantagsreglerna, (vilket Cumulus gör). - Utsläpp kan göras 2 distansminuter ut till havs för undantagna båtar. Nyare och större båtar kan släppa ut först utanför territorialgränsen som är 12 nautiska mil utanför kusterna. Vår lösning Det finns många olika lösningar på toalettsystem när det gäller Cumulus. Det finns båtar som kör helt utan toa men vanligast är nog att man har toalett och en septiktank liggande i styrbords bänk i förpiken. Det innebär att man pumpar avfallet från toaletten direkt till tanken. När man sedan tömmer tanken har man en separat pump för att få ut avfallet genom en bottenventil. Denna lösning medför att det går åt mycket slang. När vi köpte vår båt år 2000 tyckte vi att det inte luktade speciellt fräscht i båten. Varken slangarna eller extrapumpen var riktigt gas täta. Vi bestämde oss direkt för att hitta en bättre lösning och det fann vi i Tekniska tips. Vi tog bort den gamla tanken, pumpen och alla slangar (flera meter ). Vi skaffade en ny rostfri rektangulär tank på 40 liter. För att få den på plats fick vi ta ut toalettskåpsmodulen (se byggbeskrivningen till Cumulus) och så fäste vi upp tanken mot skrovsidan och så högt upp under däck som möjligt. Luftningen till tanken går nu ut på motsvarande sätt som färskvattentankens luftning på babordsidan. 2 Den nya slangdragningen blir följande: från toaletten till påfyllning i överkant av tanken och från underkant tanken till bottenventilen. Öppen eller stängd tank reglerar du med bottenkranen. Har du fyllt på tanken med toalettvatten får du segla ut utanför 2 milsgränsen ovan och där kan du tömma tanken genom att öppna bottenventilen. Vi har kört med denna lösning i flera år nu och det fungerar utmärkt. En nackdel är att vi inte kan ha kvar det gamla rektangulära handfatet längre men det har vi löst på annat sätt. När vi nu skall anpassa oss till de nya reglerna (vi utgår ifrån att det nya förslaget kommer att gälla) så har vi gjort på följande sätt: slangen som går ifrån septiktanken till bottenkranen har vi kapat av och satt in en Y-grenkoppling. Det tredje röret har vi försett med en slang som går upp genom däcket precis akter om tanken. Beslaget i däcket finns att köpa på Hjertmans och är märkt med Waste. Sugslangen vid hamnens tömningsstation är anpassad till dimensionen i beslaget på däcket. Idé med skiss till denna lösning finns att hämta på www.renthav.nu forts.
Snabblösningen Innan du bestämmer dig för vilket system du vill använda kan du göra din egen snabblösning på del av problemet. Som gammal havskappseglare så vet jag att det alltid är problematiskt att tömma blåsan i hårt väder. När man var yngre klarade man väl av att stå vid push-pit upp till liten kuling, men det var ibland med livet som insats. När man blivit lite mer förståndig och rädd om livhanken så var det läge att söka alternativlösning. Vidstående skiss visar på en variant: Köp en fender på Biltema för ca 35 kr och skär av den i ena ändan och gör hål för knytändan (1). Kapa till en flagglina så att du får en bukt som du kan hänga runt nacken (1). Anpassa längden så att fendern kommer på rätt nivå. Knyt en tamp i bakändan på fendern med en ögla (2). När du har uträttat ditt behov är det bara att sänka ner apparaten utanför relingen och tömma och skölja, förutsatt att du befinner dig 2 Nm utanför yttersta kustbandet. Du klarar av att göra dina behov samtidigt som du seglar men tyvärr fungerar denna lösning enbart för det ena könet. Cumulus 333 Marlin Skeppare: Sture Andersson Cumulus Väst Cup 2011 Datum Segling Klubb 2011-05-28 Pater Noster Race Stenungsunds SS 2011-06-02 Björlanda Cup Björlanda Kile SS 2011-08-20 Tjörn Runt Stenungsunds SS 2011-09-17 Höstknalten Långedrags SS 2011-09-24 Sista Chansen Björlanda Kile SS Observera att det är enbart medlemmar i Cumulus Väst som räknas i slutresultatet. Reservroder till Cumulus Om rodret av någon orsak skulle haverera under semestertid, kan det vara svårt att få tag i ett nytt eller få det reparerat. Cumulus väst har därför som medlemsservice därför ett fabriksnytt roder i sin ägo. Du kan som betalande medlem, med mycket kort varsel, få tillgång till rodret om olyckan varit framme. Rodret förvaras hos Kjell Harald i Sävedalen, Göteborg. Pris: självkostnadspris (= återanskaffningspris). (Febr. 2010 var priset 9500kr exkl frakt från Albinhallen. Det är det aktuella priset vid återanskaffning som gäller.) Om du skulle behöva köpa detta roder, ta kontakt med någon i styrelsen. Förfarandet blir sedan: 1 Kontrollera att köparen är betalande medlem sedan minst två månader (kollas med aktuell matrikel). 2 Anteckna personalia samt bank- eller plusgironummer. 3 Medlemmen deponerar 11.000 SEK (år 2011). 4 Underrätta kassören om deponeringen. 5 Kassören reglerar mellanhavandet efter återanskaffning. 3
Vinterliggare Skönt att vara på land, eller hur?. Den kommentaren får man ofta när höstkulingen piper i. Vadå på land, det är ju en båt jag har, den hör hemma i sjön svarar jag. Det är husvagnar som står på land. 4 Cumulus 323 Märta ligger nu kvar i sjön för tredje vintern i följd. Hemmahamnen är GKSS/Långedrag och jag hade noterat att fler och fler båtar blir kvar i sjön för varje vinter. Hösten 2008 bestämde jag mig för att pröva. Jag ska erkänna att det var lite nervöst. Man hör ju rövarhistorier om sönderfrusna genomföringar och sjunkna båtar. Dock kan jag inte påminna mig om att hört eller läst om ett sådant missöde i verkligheten. (Annat än i vissa försäkringsbolags reklam). Vid rundkoll visar det sig att en del hävdar att genomföringarna ska vara stängda, en del att de ska vara öppna. Alltså har jag lite av varje, toan stängd, övriga öppna. För säkerhets skull ville jag ha plusgrader i båten, då kan ju inget frysa sönder. Det hänger en frostvakt på skottet framför bordet och en liten termostatreglerad värmefläkt står på durken och slår på när det behöver köras runt varmluft. Dynorna på högkant och luckorna i britsarna är öppna. Allt är kvar i båten och eftersom det alltid är 5-10 plusgrader känns det väldigt komfortabelt att komma ner i ruffen när det är minus 10 ute. Alla kläder och textilier är kvar och mår bra forts.
Vintern 08/09 var mild. Värre blev det som bekant 09/10. Sjöräddningen fick låna svävare från baksidan, sådana har vi inte sett tidigare utanför Långedrag. Isen var 25-30 cm tjock i hamnen. Isen pressade båtarna in mot piren och drog med sig stolparna. Man var tvungen att hålla en vak öppen i aktern. Min son och jag var ute och sågade ett antal gånger. Någon båt hade oturen att få peket in under bryggan och när vattnet steg knäcktes det. Jag tror att det sedan kostade klubben ett 6-siffrigt belopp att fixa stolparna. 09/10 blev alltså den värsta vintern på årtionden. Då kan det ju inte bli en till tänkte jag och många med mig, båten får ligga kvar i sjön en vinter till. Tji fick vi. Den här vintern slog ju också rekord när den började så tidigt. Isen har dock inte alls varit något stort problem i år. Det ligger ett 50-tal båtar kvar varav ca hälften är bebodda vintertid. Enligt expertisen mår motorn bra att köras då och då. Den ska helst arbeta sig varm så den får gå med växel i och lite gaspådrag 20-30 minuter. Ungefär var tredje vecka gör jag det. Förra vintern ville den inte starta när det var som kallast. Bort med motorhuven och värmefläkten riktad på motorn, dagen efter startade den hur snällt som helst. Det är inte helt gratis att värma båten. Första vintern kostade elen några hundralappar. Förra vargavintern över 3 000:-. Borde kanske isolera. Det ska erkännas att det inte blivit mycket vintersegling, man har ju inte kommit ut genom isen. Men stor tjusning är när det blir vår i luften och folk börjar rycka i sina presenningar på land. Då lossar jag förtöjningarna och sticker ut i en alldeles tom skärgård. Bara vi och fåglarna. Det kan också bli vackra dagar i oktober/november då ett par dygn på Vinga är en lisa för själen. Att ligga fyr är speciellt i höstmörkret. Det går också bra att bryggsegla på vintern. Ner i ruffen och sätta på kaffet, upp i brunnen och kolla det blanka vattnet. (Is, inte vindstilla). Någon gång i början juni när det är varmt och gott tar jag upp båten för att kolla botten. Har ju nära till Hinsholmen där Wahlborgs lyfter med riggen på. Våren -10 behövde jag bara spola av den. Får se hur det ser ut i vår. Beroende på bottenfärg och var man ligger är det ju olika hur beväxningen är. Har man tur tar man upp precis när havstulpanlarverna sätter sig. Enligt uppgift gör de det under en mycket kort period någon gång i början juni. (fast man vet ju inte exakt när). Sedan är det bara att spola av nästa vår igen. På det hela taget tycker jag att det är ganska bekvämt att ha båten kvar i sjön. Slutsatsen blir: varför ta upp båten på land? På kryssarklubbens hemsida finns en flik som heter Vinterseglare. Kolla gärna den för mer info. Har ni frågor/synpunkter är ni välkomna att höra av er. Hälsningar sven@sarnell.se 0708-869409 5