PRESIDIET REMISSVAR Sida 1/2 Att: Studieregelskommittén Remissvar

PRESIDIET REMISSVAR Sida 1/2 Att: Studieregelskommittén 2009-10-07 Remissvar Göteborgs Universitets Studentkårer (GUS) har beretts möjlighet att svara på remiss Rättigheter och skyldigheter Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet. GUS har skickat ut remissen till sina medlemskårer och fått svar från följande kårer: Filosofiska fakulteternas studentkår (FFS), (SLUG), Hälsovetenskapliga studentkåren (HVS), Medicinska föreningen(mfg), Haga studentkår (Haga), samt Odontologiska föreningen (OF). Dessa synpunkter har varit utgångspunkten för en arbetsgrupp med representanter från följande kårer. Filosofiska fakulteternas studentkår (FFS), (SLUG), Hälsovetenskapliga studentkåren (HVS), Medicinska föreningen(mfg) samt Haga studentkår (Haga). I arbetsgruppen har även ingått Jonas Gren, studentombud vid GUS, Lotta Larsson, studentombud vid FFS samt Christina Dackling, vice ordförande GUS. Denna arbetsgrupp har utarbetat ett förslag till remissvar som fastslagits av GUS presidium. GUS har valt att svara på remissen Rättigheter och skyldigheter Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet genom att lämna ett fullständigt förslag till dokument. Först följer förklaringar och argumentation kring de stycken där vi vill göra mer än marginella ändringar samt där vi vill föra in helt nya stycken, varefter följer vårt förslag till ny regelsamling. GUS vill lämna följande svar på remissen Rättigheter och skyldigheter Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet: För Göteborgs universitets studentkårer Klara Gustafsson Christina Dackling Martin Thulin ordförande vice ordförande vice ordförande

PRESIDIET REMISSVAR Sida 2/21 Skall eller ska? GUS vill uppmärksamma att användande av verbformen skall är ålderdomlig och förlegad. Det finns i nuläget ingen innehållsmässig skillnad mellan orden ska och skall. I Svenska Akademins Ordlista presenteras orden bredvid varandra då SAOLs redaktion menar att orden helt saknar betydelseskillnad och från och med den 18 september 2007 ska även alla officiella texter från Regeringskansliet använda verbformen ska. Även alla nyskrivna lagförslag och förordningar ska använda ska. GUS förordar därför att alla förekomster av skall ersätts med ska. Prov, examination eller tentamina? Betyg, resultat eller examinationsbeslut? Idag råder i Regelsamlingen en viss inkonsekvens i språkbruket. Prov, examination och tentamina förefaller användas synonymt på olika ställen. Detta kan skapa förvirring för personer som använder regelsamlingen. Liknande problematik finns kring betyg, resultat och examinationsbeslut. GUS efterlyser här ett mer konsekvent och enhetligt språkbruk i enlighet med förslagen nedan. Struktur och nya kapitel Regelsamlingen har stundtals en litet onaturlig struktur. Ibland hittar man inte det man söker under rätt rubrik och ibland är ordningsföljden på kapitlen inte optimal. GUS förordar att kapitelindelningen i Regelsamlingen, där det är möjligt, följer upplägget av en kurs: information inför kursstart, examination, kursvärdering i den följden, och övriga punkter såsom byte av examinator eller handledare och regelns om en kurs upphörande hanteras där efter. GUS medlemskårer får ofta frågor och ärenden av studenter som vill överklaga betyg och se dem förändrade och ser därför ett behov av att i Regelsamlingen tydliggöra att betyg endast kan förändras om det rör sig om en rättelse av skrivfel eller omprövning utifrån nya omständigheter, men att det inte är möjligt att överklaga till någon annan instans än examinator.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 3/21 Anledningen till att GUS vill ha in en tidsram för omprövningen är att beslut i många fall dragit ut på tiden med följden att studenter inte har vetat om man har blivit godkänd eller inte alldeles innan omtentamen. GUS förordar att ett nytt kapitel om omprövning av examinationsbeslut införs enligt nedanstående förslag. GUS medlemskårer har haft flera ärenden där studenter har uppfattat samarbetet med handledaren som mycket problematiskt och önskat byte av handledare. Detta hanteras olika på olika institutioner och GUS anser att studenter ska ha rätt att byta handledare vid behov. GUS förordar att ett nytt kapitel om handledare införs enligt nedanstående förslag. Funktionsnedsättning GUS vill byta ut begreppet funktionshinder och ersätta det med funktionsnedsättning i Regelsamlingen. Trots att diskrimineringslagen använder begreppet funktionshinder finns det goda skäl att ersätta begreppet. Socialstyrelsen definierar begreppen som följer: Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är alltså enligt detta något som skapas av omgivningen. Så länge Göteborgs universitet anpassar lokaler, examinationer och andra förutsättningar för att bedriva studier kan man förhindra att studenters funktionsnedsättningar innebär ett hinder i deras studier. GUS förordar att ordet funktionshinder på samtliga ställen i Regelsamlingen ersätts med ordet funktionsnedsättning. Efterlevnad GUS anser att det saknas information i Regelsamlingen om var man som student ska vända sig om Regelsamlingen inte efterlevs och om vilka åtgärder studenterna kan förvänta sig då reglerna inte efterlevs. GUS anser, och GUS medlemskårer upplever, att detta är ett stort problem, och ett hinder för implementeringen av reglerna. Om ansvaret för de olika reglerna tydligare angavs

PRESIDIET REMISSVAR Sida 4/21 skulle respekten för dokumentet öka. Till detta anser GUS att Studieregelskommitténs roll behöver definieras tydligare i Regelsamlingen, och att denna roll ska vara aktiv och uppföljande. GUS förordar att studieregelkommitténs roll förtydligas i dokumentet, samt att det ska vara tydligt vems ansvar det är att reglerna efterlevs och vart man vänder sig om de inte efterlevs. Värdegrund I och med att den nya diskrimineringslagen trätt i kraft är numera ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck diskrimineringsgrunder och bör därför inkluderas i värdegrunden. I värdegrunden talas det också om särbehandling. Särbehandling är ett värdeneutralt begrepp och innebär endast att behandla någon annorlunda än andra. Värdegrunden säger att ingen ska särbehandlas på grund av funktionshinder, men studenter med funktionsnedsättning ska särbehandlas till exempel genom att efter begäran erbjudas lämpliga examinationsformer. GUS tolkar värdegrundens syfte som att ingen ska otillbörligen missgynnas. GUS förordar att begreppet negativ särbehandling används i värdegrunden. Examinationsbeslutets annonserande GUS medlemskårer noterar att studenterna framför önskemål om att resultatet av tentamen och betyg ska meddelas snarast möjligt. Det är många gånger av yttersta vikt för studenten att få sitt betyg så snabbt som möjligt för att kunna planera sina studier och i kontakter med CSN. Vidare fastslås det i Förvaltningslagen 7 att: Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. GUS förordar därför att ordet skyndsamt läggs till nuvarande formulering i 10.1 Vidare finns ett utbrett önskemål bland studenterna att inte heller del av personnumret ska användas vid examinationsbesluts annonserande på anslagstavlor. Det är vanligt att resultatanslag innehåller de första sex siffrorna i personnumret. Det finns exempel på att man bara maskerar de

PRESIDIET REMISSVAR Sida 5/21 sista fyra siffrorna i befintliga listor med personnummer och att maskeringen skett så slarvigt att personnumret i sin helhet har kunnat utläsas. På vissa kurser kan även enskilda individer lätt urskiljas om födelsedatum används eftersom en av kursdeltagarna kan vara signifikant äldre än de andra kursdeltagarna. Eftersom salsskrivningar och hemtentamen ändå ska anonymiseras finns i många fall redan en kod att tillgå vid annonserandet av resultaten. GUS förordar att alla former av offentliga anslag av betyg bör anonymiseras med hjälp av kod. GUS anser att studenter som efterfrågar det ska få ta del av på vilka grunder ett betyg är satt. Detta ökar studentens förståelse för betygssättningen och innebär ett ytterligare tillfälle för studenten att relatera sin prestation till kursens lärandemål. GUS anser vidare att betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor för en examination ska framgå av kursplan. GUS förordar att nya regler införs i enlighet med nedanstående förslag. Studiemiljö GUS ser ett stort behov av att tydliggöra vilka tider utbildningen ska förläggas. Det finns flera exempel på hur utbildningar som ges på dagtid har föreläsningar förlagda till kl. 19.00, salstentamina på kvällen på helgen etc. I Studieregelskommittén har ett ärende behandlats där en examination pågick till kl. 23.00. Detta skapar problem för studenternas planering av sin tid och livet utanför studiesituationen, inte minst för studenter som arbetar extra och för studenter som har barn. Denna problematik aktualiserar behovet av en reglering av vad som menas med dagtid och kvällstid. GUS anser att när kurser ges på heltid dagtid ska studenterna kunna göra allt sitt arbete på dagtid under veckorna. Därför ska även examinationstillfällen ligga på dagtid under veckorna. När det gäller tentamina anser vi att en tydlig ambition ska vara att tentamen förläggs till vardagar under dagtid om studierna bedrivs på dagtid. Vid omtentamen utanför tiden för kursen kan lördagar vara acceptabelt. Kvällskurser bör tenteras på kvällstid. GUS förordar reglering av tidsspannet inom vilka seminarier, föreläsningar och examinationer får förläggas inom kurser som ges dagtid respektive kvällstid och kurser som ges under helger.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 6/21 Information vid kursstart Vi anser att studenter ska få tillgång till kursplan, litteraturlista, examinators och kursansvarig lärares namn och kontaktuppgifter i god tid. Detta för att studenter ska kunna ha möjlighet att veta vad som ingår i kursen samt vad som krävs av studenten innan kursen startar. Detta underlättar om det skulle dyka upp frågor om kursen så ska man kunna kontakta kursansvarig innan kursstart för att få sina frågor besvarade. I Lunds universitets motsvarighet till Regelsamlingen, Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, finns bl.a. följande regler: 4.1 Kurs- och utbildningsplaner ska, vad avser studier kommande termin, normalt föreligga även samlade på institutionens hemsida senast en månad före sista ansökningsdagen. 4.2 Kursscheman, tider för prov och omprov samt eventuella ändringar av uppgifter om kurslitteratur och annat studiematerial sak finnas tillgängligt även på utbildningens hemsida senast en månad före kursstart. GUS ser inget skäl till varför studenter vid Göteborgs universitet skulle vara i mindre behov av att kunna planera sina studier och ser inte heller några i frågan relevanta skillnader mellan lärosätena som skulle kunna förklara varför liknande krav inte skulle kunna ställas på Göteborgs universitet. Eftersom studenter oftast har en mycket ansträngd ekonomisk situation skapar dyr kurslitteratur problem. Eftersom inget krav på angivande av läsanvisningar i litteraturlistan finns i Regelsamlingen händer det att studenter köper dyr kurslitteratur för att sedan upptäcka att endast ett kapitel eller en del av ett kapitel faktiskt används. GUS förordar att tillägget om kostanden för kurslitteratur läggs till 2.1 och att man i 4.2 lägger till att sidor ska anges i litteraturlista, för att påvisa de sidor som kommer att vara relevanta i kursen. Byte av examinator

PRESIDIET REMISSVAR Sida 7/21 Studentens rättssäkerhet vid alla sorters bedömningar/examinationer/prov är intimt beroende av examinator. Rättigheten att byta examinator efter två underkända examinationer är därför viktig. I vissa situationer kan det finnas ett behov av en utomstående examinator. Detta eftersom det i praktiken blir examinators kollega som utses till ny examinator, vilket i vissa speciella situationer, till exempel vid små institutioner, kan vara problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt. Ett sådant förfarande möjliggörs genom att en examinator från ett annat lärosäte anställs som tim- eller gästlärare för uppgiften. (Se Högskoleverkets Rättssäker examination, Andra omarbetade upplagan, s. 35-36.) Studenter som bedöms på praktik eller motsvarande faller dock utanför denna rättighets räckvidd då deras provtillfällen oftast är begränsade till två. Anonymisering av tentamina I Göteborgs universitets studentbarometer 2007 (s. 65) svarade studenterna som följer på frågan om de anser att proven bedöms på ett rättvist sätt: Var tredje student anger I varken stor eller liten utsträckning, I ganska liten utsträckning eller I mycket liten utsträckning vilket tyder på att det finns tydliga brister i förtroendet för rättande lärare. 2/3 anger I mycket stor utsträckning eller I ganska stor utsträckning. Vidare fick studenterna svara på frågan om skriftliga tentamen anonymiseras. Andelen som angav att det inte alls stämmer att skriftliga tentamen anonymiseras var hela 27 % alltså ungefär var fjärde student. I GUS rapport Studierektorerna och regelsamlingarna (2009) framgår bland annat att knappt var tionde studierektor instämmer helt eller instämmer i hög grad i påståendet att hemtentamina anonymiseras. Motsvarande siffra när det kommer till salstentamina var knappt sex av tio studierektorer. Bristerna i regelefterlevnaden kring anonymisering bekräftas således även av studierektorerna. Att proven bedöms rättvist, och att studenterna också anser att de gör det, är en mycket viktig förtroendefråga för universitetet. Ett mycket effektivt sätt för universitetet att minimera orättvisor som består i att lika fall behandlas olika vid rättning av skriftliga tentamina är att maximera användandet av anonymisering av tentamina inför rättning.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 8/21 Salsskrivningar och vanliga hemtentamina är till sin karaktär sådan att de alltid är möjliga att anonymisera. Detta faktum tillsammans med regel 6.3 nuvarande lydelse implicerar att de ska anonymiseras. Anti-plagieringssystemet Urkund har t.ex. en anonymiseringsfunktion. Det finns även andra välfungerande rutiner för anonymisering av hemtentamina. GUS förordar ändringar i reglerna enligt nedanstående förslag för att tydliggöra, och göra det mer explicit, vad reglerna kräver kring anonymisering. Kollektiv examination Ett ständigt återkommande problem, som påtalas av såväl examinatorer och lärare som studenter, är brister när det kommer till examination av olika former av grupparbeten. Detta eftersom det långt ifrån alltid är tydligt vem som gjort vad i ett grupparbete, hur den enskildes bidrag skall bedömas och hur man ska lösa olika problem som uppstår när någon blir sjuk, hoppar av eller när det uppstår samarbetsproblem inom gruppen. GUS förordar ett förtydligande av reglerna kring examination av grupparbeten enligt nedanstående förslag. Obligatoriska kursmoment Det ligger i studenternas intresse att förtydliga reglerna kring obligatoriska kursmoment. Detta skulle öka rättsäkerheten för studenterna och sannolikt minska antalet studenter som drabbas av problem i sin utbildning. Det finns bland studenterna ett utbrett missnöje med att moment görs obligatoriska på tveksamma grunder, t.ex. för att få en hög närvaro vid föreläsningar. Det händer att studenter får höra att allt som står på schemat är obligatoriskt när det inte kan motiveras utifrån momentens innehåll eller karaktär. Poängen med obligatoriska kursmoment är antingen att det är nödvändigt att genomgå momentet för att examinator ska kunna bedöma huruvida studenten uppnått lärandemålen för kursen eller att studenterna inte kan tillägna sig den kunskap som det obligatoriska momentet bibringar denne på annat sätt än att genomgå momentet. I Umeå universitets Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå står t.ex. följande att läsa: 7.5 Obligatoriskt utbildningsmoment

PRESIDIET REMISSVAR Sida 9/21 För att kräva deltagande av en student vid ett utbildningsmoment, s.k. obligatoriskt utbildningsmoment, skall detta vara av prövande karaktär, t.ex. kan laborationer, klinisk undervisning, seminarier och gruppövningar vara av sådan karaktär. Demonstrationer eller motsvarande samt förberedelser för klinisk undervisning kan bedömas ha sådan betydelse att obligatorisk närvaro kan krävas. Mot bakgrund av syftet med obligatoriska moment är det dock exempelvis inte tillåtet att göra föreläsningar obligatoriska för att höja närvaron. Obligatoriska moment ska framgå av schemat, se kapitlet om kursadministration. 1 GUS förordar att formuleringarna av reglerna kring obligatoriska moment ändras enligt nedanstående. Lagtexter och länkar Vid den nyss genomförda externa granskningen av Doktorandreglerna framkom kritik mot att man i dokumentet frångått förvaltningspraxis i det att man reglerar frågor som redan finns reglerade i t.ex. högskoleförordningen utan att detta tydligt framgår. Rubrikerna Lagtexter och Länkar behöver uppdateras eftersom vissa länkar är inaktuella och presenterat på ett oöverskådligt sätt. För att öka överskådligheten och tydligheten kan fotnoter eller referenser införas i dokumentet för att specifikt hänvisa vilka lagtexter och länkar som behandlar rubriken i fråga. Kanske även hänvisa till specifika styrdokument, snarare än till hemsidan där alla styrdokumenten finns. Examensarbeten och uppsatsskrivande I Lunds universitets Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter står följande att läsa: 5. Examensarbeten/uppsatser 5.1 Områdesstyrelsen ska fastställa riktlinjer för examensarbete. Vid kursens start ska studenten informeras om de bestämmelser och 1 http://www8.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/regelsamlingen/prov_bedomn ing.htm#obliga

PRESIDIET REMISSVAR Sida 10/21 riktlinjer som gäller för examensarbete. Informationen bör innefatta uppgifter om studentens rätt till handledning examensarbetets utformning och genomförande bedömningskriterier uppsatsens omfång och formella utformning oppositionsförfarande vilka handledare som är tillgängliga och i vilken utsträckning studenterna kan välja handledare 5.2 Examensarbete ska i första hand utföras under handledning av disputerade lärare. Handledare för examensarbete bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning innefattande utbildning i uppsatshandledning. 5.3 När handledare utses ska studentens önskemål så långt möjligt tillgodoses. 5.4 Handledning bör ske på i förväg avtalad tid. Handledning bör ske genom personliga möten, om inte kursen ges via internet eller annat överenskommits mellan student och handledare. 5.5 Handledningen bör avse bland annat ämnesval, examensarbetets omfattning, uppläggning och genomförande samt teori- och metodfrågor. Handledning kan ske enskilt eller i grupp. 5.6 Studenten har rätt till metodundervisning, i samband med examensarbetet eller i kurser som förbereder detta. 5.7 Studenten har rätt att byta handledare om det inte finns särskilda skäl däremot. 5.8 Handledare och examinator bör inte vara samma person. 5.9 Om examensarbetet utgör en del av en kurs eller om det förutsätts genomföras parallellt med en annan kurs bör schemat så långt möjligt läggas så att det under någon del av terminen finns tillräckligt med ostörd tid att ägnas åt uppsatsskrivandet. GUS ser stora fördelar med att inkludera viktiga punkter från ovanstående i Regelsamlingen och anser därför att Regelsamlingen borde kompletteras med ett liknande kapitel. Detta skulle bidra till en ökad kvalité på utbildningen och öka rättsäkerheten för studenterna. GUS förordar att Regelsamlingen kompletteras med ett liknande kapitel.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 11/21 I det som följer utgår vi från Regelsamlingens nuvarande lydelse. Där vi förordar en ny lydelse för en befintlig regel stryks nuvarande formulering över och den förordade lydelsen återfinns i direkt anslutning till den nuvarande lydelsen. I de fall vi förordar tillägg av en ny regel återfinns den med fet stil i dokumentet på den plats där vi anser att den bör placeras. Värdegrund Verksamheten vid universitetet skall präglas av ömsesidig respekt och hänsyn mellan dem som verkar där, studenter, lärare och andra. Ingen skall särbehandlas på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller könstillhörighet. Värdegrund Verksamheten vid universitetet ska präglas av ömsesidig respekt och hänsyn mellan dem som verkar där, studenter, lärare och andra. Ingen ska utsättas för negativ särbehandling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könstillhörighet, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Definitioner 1.1. Student är den som är antagen till och bedriver studier vid universitetet. Med student menas såväl student inom utbildning på grundnivå och på avancerad nivå som student inom utbildning på forskarnivå (doktorand). 1.2. Med utbytesstudent menas student vid annat lärosäte som via avtal eller annan överenskommelse, under kortare eller längre tid, bedriver studier här vid universitetet. Utbytesstudent omfattas av dessa regler. 1.3. Den som deltar i uppdragsutbildning är inte student vid universitetet och omfattas inte av dessa regler. 1.4. En kurs utgör en sammanhängande utbildning för vilken kursplan har fastställts och som tilldelats en kurskod i Ladok. 1.5 Med examination avses samtliga tillfällen då enskild student prövas utifrån lärandemålen för en kurs. 1.6 Med arbetsdag menas helgfri vardag 1.7 Att göra material eller handling tillgänglig innefattar att upplysa studenterna om var och hur de kan ta del av material eller handling.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 12/21 Regler 2. Avgifter och kostnader för studier 2.1. Utbildningen vid universitetet får inte beläggas med avgift för studenten. I övrigt skall universitetet sträva efter att minimera kostnaderna för studenten i studierna. 2.1. Utbildningen vid universitetet får inte beläggas med avgift för studenten. I övrigt ska universitetet sträva efter att minimera kostnaderna, inklusive kostnaderna för kurslitteratur, för studenten i studierna. 2.2. Universitetet får belägga ett frivilligt nyttjande av vara eller tjänst med kostnad för studenten. Studenten skall då ges möjlighet att själv välja i vad mån studenten önskar att nyttja ett sådant erbjudande eller inte. 2.2. Universitetet får belägga ett frivilligt nyttjande av vara eller tjänst med kostnad för studenten. Studenten ska då ges möjlighet att själv välja i vad mån studenten önskar att nyttja ett sådant erbjudande eller inte. 2.3. Om kurs innehåller kursmoment som medför kostnad för student, skall detta klart framgå av kursplan. Normalt skall ett kostnadsfritt alternativ finnas. 2.3. Om kurs innehåller kursmoment som medför kostnad för student, ska detta klart framgå av kursplan. Ett likvärdigt kostnadsfritt alternativ ska finnas. 3. Studentkårstillhörighet 3. Studentmedverkan 3.1. Student skall tillhöra studentkår och ha erlagt kåravgiften för att ha rätt att delta i studier vid universitetet. 3.2. Deltagare i uppdragsutbildning och inresande utbytesstudent omfattas inte av kårobligatoriet. 3.1 Studenterna har rätt till inflytande över sin utbildning i enlighet med de av rektor beslutade Regler för studentmedverkan. 4. Information vid kursstart 4. Information 4.1. Student skall senast vid kursstart ha tillgång till följande information; - Kursansvarig lärares namn och andra kontaktuppgifter

PRESIDIET REMISSVAR Sida 13/21 - Examinators namn och andra kontaktuppgifter - Kursplan - Examinationstillfällen och examinationsformer - Lokala regler som har betydelse för studenten vid fullföljandet av studierna. 4.2. Student skall ha tillgång till kursschema minst två veckor före kursstart. Av kursschema skall eventuella obligatoriska kursmoment samt provtillfällen framgå. 4.1 Student ska senast 20 arbetsdagar innan sista ansökningsdag ha tillgång till - kursplan 4.2 Student ska senast 30 arbetsdagar före kursstart ha tillgång till - Litteraturlista, med sidangivelser - examinators och kursansvarig lärares namn och kontaktuppgifter - kursschema 4.3 Av kursschema ska framgå examinationsformer, eventuella obligatoriska kursmoment, examinationstillfällen och tillfällen för omtentamina samt eventuell inlämning av hemtentamina. 4.3 Schemaändringar får endast göras vid oförutsedda händelser och får endast vara av marginell natur. Ändringarna ska skyndsamt meddelas studenterna. 4.4 Student ska senast vid kursstart ha tillgång till - lokala regler som har betydelse för studenten vid fullföljandet av studierna. 4.5 Student ska senast 10 arbetsdagar innan praktikperiods början meddelas sin praktikplats. 5. Kurslitteratur och annat studiematerial 5.1. Litteraturlista över kurslitteratur skall finnas tillgänglig för studenterna senast fyra veckor före kursstart. 5.2. Kurslitteratur och annat studiematerial för personligt bruk bekostas av den enskilda studenten. 5.3. Institution skall, till självkostnadspris, tillhandahålla sådan obligatorisk kurslitteratur som inte finns att tillgå i handel, alternativt möjliggöra för student att få tillgång till den på annat sätt.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 14/21 5.3. Institution ska till självkostnadspris, tillhandahålla sådan obligatorisk kurslitteratur som inte finns att tillgå i handel. I de fall där detta inte är möjligt ska institutionen möjliggöra för student att få tillgång till den på annat sätt. 5.4. Institution bekostar kopiering av studenters inlämnade arbeten för de exemplar institutionen efterfrågar för sin egen verksamhet. 5.x Student i behov av anpassat studiematerial ska garanteras tillgång till detta. 5.5.Vid hantering av övrigt kursmaterial gäller i tillämpliga delar ovanstående. 6. Prov och examination 6. Examination 6.1. En examination innebär en prövning av i vad mån en enskild student uppnått lärandemålen för en kurs varvid en enskild students prestation alltid skall vara avgörande för betygssättningen. 6.1. En examination innebär en prövning av i vad mån en enskild student uppnått lärandemålen för en kurs varvid en enskild students prestation alltid ska vara avgörande för betygssättningen. 6.2. När en kurs består av flera prov inom såväl delkurser som kursmoment och dessa var för sig utgör underlag för en betygssättning skall prestationerna var för sig ha betydelse för den slutliga betygssättningen. 6.2. När en kurs består av flera examinerande moment inom såväl delkurser som kursmoment och dessa var för sig utgör underlag för en betygssättning ska prestationerna var för sig ha betydelse för den slutliga betygssättningen. 6.3 Kursmoment som utgör underlag för examination ska genomföras på sådant sätt att den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas. Vid grupparbeten ska varje enskild students bidrag bedömas för sig. 6.4 Det ska klart framgå av kursplan hur många högskolepoäng (hp) som examineras vid varje examinationstillfälle respektive examinerande moment. 6.5 Betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor för en examination ska anges i kursplanen. Sådana villkor ska särskilt uppmärksammas med avseende på hemtentamina och examensarbeten.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 15/21 6.6. Vid skriftligt prov skall examinator ange det högsta antal poäng som varje fråga kan ge. Undantag skulle kunna motiveras. 6.6. Vid skriftlig examination ska examinator på förhand ange det högsta antal poäng som varje fråga kan ge. Undantag ska motiveras. 6.3. Om så är möjligt med hänsyn till provets karaktär skall provet anonymiseras före rättning. I sådant fall skall den rättande läraren inte ha tillgång till studenternas identitet. 6.7 Salstentamina och hemtentamina ska anonymiseras före rättning. 6.8 Övriga examinationsformer ska i största möjliga mån anonymiseras. Eventuella undantag ska motiveras. 6.9 Vid anonymisering ska den rättande läraren inte ha tillgång till studenternas identitet. 6.4. Bedömningsvillkoren och övriga villkor för ett prov skall vara angivna på förhand. Sådana villkor skall särskilt uppmärksammas med avseende på hemtentamina. 6.5. Om det i kurs ingår obligatoriska kursmoment utöver examination skall detta klart framgå av kursplan. 6.10 Obligatoriska moment ska klart framgå av kursplan. Andra obligatoriska moment får inte förekomma. 6.11 Examination av hel kurs, så väl som examinerande moment inom en kurs, utgör obligatoriska moment. 6.12 Obligatoriska kursmoment ska vara av examinerande karaktär. 6.13 ärvaro, utan prestationskrav, vid föreläsningar ska inte utgöra obligatoriskt moment. Eventuella undantag ska motiveras. 6.14. Student som är i behov av allmänspråklig ordbok för fullföljande av examination kan, genom skriftlig begäran hos kursansvarig lärare, beviljas tillgång till relevant ordbok. Detta förutsätter att tillgång till ordboken inte strider mot examinationens syfte och innehåll. Ordboken får inte innehålla anteckningar av något slag. 6.8. Student som på grund av funktionshinder är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen, skall senast två veckor före examinationen anmäla detta till kursansvarig lärare. Institutionen skall tillse att lämplig examinationsform arrangeras.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 16/21 6.x Student som på grund av funktionsnedsättning är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen, ska senast två veckor före examinationen anmäla detta till kursansvarig lärare. Institutionen ska tillse att lämplig examinationsform arrangeras. 7. Begränsning av examinationstillfällen 7. Tillhandahållande och begränsning av examinationstillfällen 7.1. Fakultetsnämnd får besluta om begränsning av antalet tillhandahållna prov- respektive praktiktillfällen för godkänt betyg. En sådan begränsning får endast göras med utgångspunkt av kostnads- och/eller resursmässiga skäl. 7.1. Fakultetsnämnd får besluta om begränsning av antalet tillhandahållna examinations- respektive praktiktillfällen för godkänt betyg. En sådan begränsning får endast göras med utgångspunkt av kostnads- och/eller resursmässiga skäl. 7.2. Om beslut föreligger om begränsning av antalet tillhandahållna provtillfällen för godkänt betyg får det inte innebära att färre än fem provtillfällen tillhandahålls. Vid praktik skall minst två tillfällen tillhandahållas. 7.2. Om beslut föreligger om begränsning av antalet tillhandahållna examinationstillfällen för godkänt betyg får det inte innebära att färre än fem examinationstillfällen tillhandahålls. Vid praktik ska minst två tillfällen tillhandahållas. 7.3. Provtillfällen skall tillhandahållas vid kursslut och ytterligare provtillfällen skall tillhandahållas efter ytterligare 5-8 veckor. Därtill bör det erbjudas ett provtillfälle under eller i anslutning till sommar- och juluppehåll avseende kurser som avslutats under det gångna läsåret. 7.3. Ordinarie examinationstillfällen ska tillhandahållas vid kursslut och ytterligare examinationstillfällen ska tillhandahållas efter ytterligare 25-40 arbetsdagar. Därtill ska det erbjudas ett examinationstillfälle i anslutning till sommar- och juluppehåll avseende kurser som avslutats under det gångna läsåret. 8. Inför en kurs upphörande eller övergripande förändring av kurs 8.1. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenterna garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive

PRESIDIET REMISSVAR Sida 17/21 ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8.1. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna garanteras tillgång till minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 9. Examinator och byte av examinator 9. Byte av examinator 9.1. Student som underkänts två gånger på samma prov har rätt att hos institutionen begära byte av examinator. Begäran skall vara skriftlig och inlämnas snarast möjligt inför nästkommande provtillfälle. Institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 9.1. Student som underkänts två gånger på samma examinerande moment har rätt att hos institutionen begära byte av examinator. Begäran ska vara skriftlig och inlämnas snarast möjligt inför nästkommande examinationstillfälle. Institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran om inte särskilda skäl talar mot det 9.2 Student kan vid begäran om byte av examinator begära att ny examinator ska komma från ett annat lärosäte. Institutionen ska om möjligt bifalla sådan begäran. Y. Handledare Y.x. Student som arbetar med uppsats på grund- och avancerad nivå har rätt till handledning. Undantag från detta ska framgå av kursplanen. Y.y Student har rätt till handledning vid praktik eller motsvarande. Y.z. Student kan ansöka om att byta handledare. Begäran ska vara skriftlig och institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran om inte särskilda skäl talar mot det. 10. Examinationsbesluts annonserande 10.1. Betyg skall meddelas student senast tre veckor efter provet. Inför förnyat provtillfälle skall det ha förflutit minst två veckor efter det att studenten fått skriftligt besked om resultatet.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 18/21 10.1. Betyg ska meddelas student skyndsamt, dock senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället. Vid meddelande av betyg ska student få tillgång till den rättade examinationsuppgiften. Vid meddelande av betyg ska detta samtidigt rapporteras in i Ladok. Inför förnyat examinationstillfälle ska det ha förflutit minst 10 arbetsdagar efter det att studenten fått skriftligt besked om resultatet. 10.2. Betyg får annonseras på publika anslagstavlor inom universitetet. Vid angivande av enskild students betyg får inte namn eller personnummer användas. 10.2. Betyg får annonseras på publika anslagstavlor inom universitetet. Vid angivande av enskild students betyg ska kod användas. Namn, personnummer eller del därav får inte användas. 10.3. I anslutning till att betyg tillkännages skall student som så önskar ges tillfälle för genomgång av och ges möjlighet att lämna synpunkter på betygssättningen. 10.3. Institution ansvarar för att i anslutning till att betyg tillkännages ska student på begäran ges tillfälle för genomgång av och ges möjlighet att lämna synpunkter på betygssättningen. 10.4 Student ska på begäran få ta del av på vilka grunder betyget satts. Z. Omprövning av examinationsbeslut Z.x Ett examinationsbeslut kan inte överklagas. En student har rätt att begära omprövning av ett examinationsbeslut hos examinator. Z.y Ett examinationsbeslut kan ändras om examinator finner att betyget är uppenbart oriktigt på grund av räknefel, nya omständigheter eller liknande. Z.z Begäran om omprövning ska ske snarast av studenten. Beslut i omprövningsfrågan ska meddelas studenten skyndsamt, dock senast 5 arbetsdagar, innan nästa examinationstillfälle. 11. Kursvärdering 11.1. Fakultetsnämnd har ansvaret för att kursvärdering genomförs och sammanställs. Vid genomförandet av kursvärderingen skall de deltagande studenterna ges möjlighet att medverka anonymt. Resultatet av kursvärdering skall göras tillgänglig för studenterna och även göras tillgängligt för nya studenter vid starten av nästkommande

PRESIDIET REMISSVAR Sida 19/21 kurstillfälle. Eventuella åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat skall redovisas. 11.1 Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt lämna erfarenheter och synpunkter på kursen i en kursvärdering. 11.2 Fakultetsnämnd har ansvaret för att kursvärdering genomförs och sammanställs. Det praktiska genomförandet kan delegeras till institution eller motsvarande. 11.3 Åtgärder med anledning av kursvärderingarnas resultat ska redovisas i en sammanställning. 11.4 Resultatet av kursvärdering ska göras tillgängligt för studenterna 11.5 Vid nästkommande kurstillfälle ska sammanställning av senast utförda sammanställning av kursvärdering, inklusive eventuella åtgärder utifrån dess resultat, presenteras för de nya studenterna. 11.6 Examinationsformerna bör anpassas till studenters önskemål utifrån tidigare kursvärderingar 11.7 Sammanställning av kursvärdering ska vara utförd och gjorts tillgänglig för studenterna senast 40 arbetsdagar efter kursslut. 11.8 Kursvärderingar ska genomföras digitalt. Student som så begär ska istället få genomföra kursvärdering på papper. 12. Studiemiljö 12.1. En kurs skall i normalfallet inte schemaläggas mer än fem dagar under en vecka. Vid schemaläggning skall hänsyn tas till studenters och lärares behov av rast om minst 15 minuter på två timmar. 12.1. En kurs ska i normalfallet inte schemaläggas mer än femdagar under en vecka. Vid schemaläggning ska hänsyn tas till studenters och lärares behov av rast om minst 15 minuter på två timmar. 12.2. Schemaändringar får endast göras vid oförutsedda händelser. Vid sådana tillfällen skall berörda studenter informeras snarast möjligt. 12.2. På kurser som genomförs på dagtid ska schemalagd undervisning förläggas mellan 08-17. På kurser som genomförs på kvällstid ska

PRESIDIET REMISSVAR Sida 20/21 schemalagd undervisning förläggas mellan 18-21. Undantag ska motiveras. 12.3 Ordinarie examinationstillfälle för kurser som läses på dagtid får endast förläggas till måndag till fredag mellan 07:45-17:00. Undantag ska motiveras. 12.4. Examinationstillfälle för kurs som genomförs på kvällstid får endast förläggas på kvällstid. 12.5 Examinationstillfälle för kurser som genomförs under helger får endast förläggas på en helg. 13. Lokaler och utrustning 13.1. Universitetets lokaler skall så långt möjligt vara anpassade för att kunna användas av personer med funktionshinder. 13.1. Universitetets lokaler ska så långt som möjligt vara anpassade för att kunna användas av personer med funktionsnedsättning 13.2. I universitetets lokaler råder rökförbud. 13.3. I universitetets lokaler råder förbud mot att medha husdjur. Ledarhund får medföras i enlighet med särskilda anvisningar. 13.4. Skador på universitetets lokaler och utrustning som oavsiktligt orsakats av student i studierna ersätts av fakultetsnämnd. 14. Personskadeförsäkring 14.1. Student är genom universitetet försäkrad i studierna samt vid färd i direkt anslutning till och från dessa till bostaden. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt i vissa fall sjukdom genom smitta. Med studier menas även t.ex. praktik och exkursioner. 15. Disciplinära åtgärder och avskiljande från studier 15. Vilseledande vid examination, disciplinära åtgärder och avskiljande från studier 15.x Student får inte använda otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda när en studieprestation ska bedömas.

PRESIDIET REMISSVAR Sida 21/21 15.y Student får inte använda någon annans text eller material, från Internet eller andra källor, utan källhänvisning i eget betygsgrundande arbete. 15.z Student har ett personligt ansvar att upplysa sig om och följa de regler, som gäller vid respektive examinationstillfälle. 15.1. Student får inte avstängas från studier eller annan verksamhet inom universitetet på annat sätt eller under andra förhållanden än de som regleras i Högskoleförordningen 10 kap eller Förordning (SFS 1987 :915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning. Lagtexter Förordning (SFS1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar Högskolelag (SFS 1992:1434) HL Högskoleförordning (SFS1993:100) Lag (SFS 2001:1286 ) om likabehandling av studenter i högskolan Diskrimineringslag (2008:567) Avgiftsförordning (SFS 1992:191) Förordning (SFS 1987:915) om avskiljande från utbildning Bibliotekslag (SFS 1996:1596 ) Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) Länkar www.styrdokument.adm.gu.se/grundutbildning/ www.gus.gu.se/ - kontaktuppgifter studentkårerna www.hsv.se - Högskoleverket www.lagrummet.se - lagtexter www.ub.gu.se/organisation/ubskr.pdf - Universitetsbibliotekets regler http://www.ub.gu.se/info/mal/ www.kammarkollegiet.se studentförsäkring Relevanta styrdokument vid Göteborgs universitet Regler för tentamensskrivningar vid Göteborgs universitet, Dnr G8 1013/05 Policy för studenternas deltagande i Göteborgs universitets Verksamhet, Dnr 2825/08 Regler för studentmedverkan, Dnr 2826/08