Folkbildning Årsskrift om folkbildningen i samhället

Folkbildning 2010 Årsskrift om folkbildningen i samhället

Folkbildning 2010 Årsskrift om folkbildningen i samhället Folkbildningsrådet 2010 Foto: Jörgen Carlsson och Sven Kruse (s 40) Grafisk form och layout: Johan Nilsson, Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm 2010

Innehåll Förord 4 1. Folkbildning är 7 2. Folkbildning handlar om demokrati 13 3. Kraft för påverkan och samhällsengagemang 23 4. Mindre utbildningsklyftor och högre bildnings- och utbildningsnivå 29 5. Mer kultur och bredare kulturintresse 35 6. Sista ordet 41 Bilaga: Tabeller och diagram 43 Referenser 55

Förord Vilken roll spelar egentligen folkbildningen? Har den någon betydelse för demokratin? Innebär den att människor ges möjligheter att påverka samhället och får redskap att påverka sin livssituation? Minskar den utbildningsklyftorna i landet och förbättrar deltagarnas möjligheter att få jobb eller läsa vidare? Breddar studieförbund och folkhögskolor intresset för och delaktigheten i kulturlivet? Folkbildningsrådet ska kunna ge svar på dessa och liknande frågor. I grunden handlar de om på vilka sätt och i vilken grad som de syften som staten har angett för statsbidraget uppnås. I den här skriften presenterar vi en samlad bedömning av folkbildningens effekter i samhället. Folkbildningsrådet är en ideell förening som har ansvar för myndighetsuppgifter inom folkbildningsområdet. Mest framträdande är uppdraget att varje år fördela cirka 3,2 miljarder kronor i statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Fördelningen ska ske i enlighet med de syften för folkbildningen som riksdagen beslutat om. Folkbildningsrådet ska också följa upp hur statsbidraget används och utvärdera om den verksamhet som kommer till stånd med hjälp av statsbidraget stämmer överens med statens syften. Med skriften Folkbildning 2010 vill Folkbildningsrådet ge en samlad bild av den verksamhet som erbjöds av studieförbund och folkhögskolor under 2009. Perspektivet är alltså i första hand tillbakablickande. I slutordet riktar vi emellertid intresset framåt. Här ber vi Conny Pettersson från ABF Malmö sammanfatta sin syn på vilka utmaningar som folkbildningen kommer att ställas inför under de kommande åren. Folkbildningsverksamheten är redan välkänd och uppskattad. Varje år anmäler sig hundratusentals deltagare till studiecirklar, folkhögskolekurser och annan folkbildningsverksamhet, eller deltar i de kulturprogram som studieförbunden och folkhögskolorna erbjuder. Deltagandet är fritt och frivilligt. Individens intressen och behov styr. Många kommer tillbaka till folkbildningen år efter år. Men den personliga erfarenheten är inte tillräcklig för att studieförbundens och folkhögskolornas arbete ska komma till sin rätt, kunna förstås och värderas. Folkbildningen är mångsidig. Den anknyter till många politikområden, inte bara utbildnings- 4 FolKBIldNING 2010

och kulturpolitiken. Effekterna av studiecirklar, kulturprogram och folkhögskolekurser kan spåras inom socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetspolitiken och integrationspolitiken, m.fl. Det blir tydligt i reportagen från Sjöviks folkhögskola och Folkuniversitetets Entreprenörsskola. För folkbildarna själva kan den fördjupade analys som ges i skriften innebära nya perspektiv på en verksamhet som många har ägnat stora delar av sina liv åt. Vad skulle till exempel Grundtvig ha sagt om Dan Pärlerstrands väg från hårdrock, via två folkhögskolor och sönderspelade tummar, till musikhögskola och en framtid som innehåller fler möjligheter än vad han kan överblicka i dag? Jag hoppas att Folkbildning 2010 ska inspirera till många samtal om folkbildningens betydelse i det svenska samhället och omvärlden, i dag och inför framtiden. Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare Stockholm den 15 mars 2010 FolKBIldNING 2010 5

Keith Palmroth

1 Folkbildning är Från andra klassens till första klassens medborgare Agnesbergs folkhögskola i Göteborg är en folkhögskola för romer. Den inrättades formellt i januari 2010. Innan dess fungerade den i ungefär två år som en filial till Göteborgs folkhögskola. Här finns i dag tolv anställda och 64 deltagare som läser allmän kurs på tre olika nivåer, från grundskoleförberedande till gymnasienivå. Agnesberg grundades, och leds numera, av Soraya Post som arbetar som lärare och informatör på folkhögskolan och av Keith Palmroth som är rektor och förvaltningschef. Agnesberg är den första romska institutionen, alla kategorier, i Europa. Någonsin. Det vill säga den första institution som startats av romer och på initiativ av romer, som leds av romer och vars verksamhet riktas mot romer. Vi är unika, inleder Keith. Folkbildning är banbrytande, åtminstone i Agnesbergs skepnad. Och vi är inte bara exotiska, som folkbildare är vi produktiva också, fortsätter han. Här utbildas lika många romer som kommer ut i arbete som i resten av Sverige sammanlagt. Nästa år har vi hållit på i fyra år och då kommer 18 personer med högskolebehörighet att lämna oss. De startade från scratch, var knappt på grundskolenivå när de kom hit. Nu är den klassen så bra! I dag står ungefär 200 personer på kö bara här i Göteborg för att få börja läsa Agnesberg är den första romska institutionen, alla kategorier, i Europa. Någonsin. FolKBIldNING 2010 7

vid Agnesberg. Hur många som skulle vilja ha samma möjlighet i övriga landet orkar man knappt tänka på. Vi provar olika lösningar, misslyckas ibland och startar om för att komma fram till arbetssätt som fungerar för våra deltagare. Men om behovet nu är så stort, varför söker sig inte romerna till andra folkhögskolor? Eller till andra typer av utbildningar? Varför behövs en romsk folkhögskola? Det handlar om kulturell identitet och manöverutrymme, sammanfattar Soraya. Bland romerna finns ingen stark utbildningstradition. Tvärtom, många har låg eller nästan ingen utbildning alls. Det formella skolsystemet kan inte hantera den här gruppen. Folkbildningen är mer flexibel. Vi provar olika lösningar, misslyckas ibland och startar om för att komma fram till arbetssätt som fungerar för våra deltagare. I det arbetet har vi stöd från forskare vid Högskolan Väst. Samtidigt passar folkbildningens pedagogik bra ihop med romer. I det romska samhället har respekten för individen en avgörande betydelse. Ingen är chef, alla är sina egna chefer, och på det sättet arbetar vi tillsammans. Det är ju även folkbildningens tanke. Folkbildningens långa historiska traditioner spelar roll, på gott och ont. Romerna har påbörjat en klassresa som handlar om att gå från andra klassens till första klassens medborgare, menar Soraya. Historien visar att folkbildningen tidigare har fungerat som en språngbräda för andra grupper som gjort liknande resor. Den historien är en trygghet att bära med sig, samtidigt som vi är övertygade om att folkbildningens idé fortfarande fungerar för 2000-talet. Folkbildning kan leda till att romska föräldrar får jobb eller läser vidare. Deras barn lär sig att utbildning och arbete är viktigt. Folkbildning öppnar på det här sättet upp för nya sätt att tänka. Det blir som ringar på vattnet. För romer är folkbildningen en väg till egenmakt, fortsätter Keith. Om inte regelsystem och traditioner begränsar oss kan vi snart vara den största folkhögskolan i landet. Men då måste vi till att börja med ha ekonomiska förutsättningar så att vi kan ta emot dem som vill börja studera. Till Agnesberg står folk på kö och anslagen borde gå dit pengarna behövs. Regelverken får inte heller hindra oss från att ta fram fungerande utbildningar. Dessutom måste deltagarna få reella möjligheter att genomföra sina utbildningar, betonar Soraya. Många börjar hos oss med så svaga språkkunskaper och så stora kunskapsluckor att de inte hinner skaffa sig grundskolebehörighet innan studiemedlen tar slut. Då har vi hunnit skapa motivation och framtidstro och så får de plötsligt inte fortsätta. Det är frustrerande. i 8 FolKBIldNING 2010

Soraya Post

A n A lys Folkbildning ska vara något mer och något annat än den utbildning som ges via det formella utbildningsväsendet. folkbildning som idé Folkbildningen är fri och frivillig. Den ska tillgodose framför allt de vuxna medborgarnas bildningsbehov, i vid mening. Folkbildning ska alltså vara något mer och något annat än den utbildning som ges via det formella utbildningsväsendet, det vill säga via grundskolan, gymnasieskolan, högskolan, yrkeshögskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Riksdagen har formulerat fyra syften som visar på folkbildningens idé. Dessa återges i den senaste folkbildningspropositionen 2005/06:192, Lära, växa förändra. Här står att läsa att syftena med statens bidrag till folk bildningen ska vara att stödja verksamhet som: bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidrar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja ut bildnings och bildningsnivån i samhället bidrar till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. www.folkbildning.se På folkbildningsrådets hemsida www.folkbildning. se finns ytterligare information om landets studieförbund och folkhögskolor. folkbildning en stor del av utbildningsväsendet Till svensk folkbildning räknas framför allt den verksamhet som landets 150 folkhögskolor och nio studieförbund står för. 1 En stor del av folkbildningsarbetet, inom både studieförbund och folkhögskolor, sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna. Folkbildningen är en del av det svenska utbildningssystemet. Den är dessutom en stor del. Den kan beskrivas som den största utbildningsformen av alla. 2009 hade folkhögskolorna drygt 29 000 deltagare i de långa kurserna, 125 500 deltagare i korta kurser och ungefär 246 000 deltagare i kulturprogram. Samma år hade studieförbunden cirka 2,6 miljoner deltagare motsvarande 980 000 unika personer i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, och cirka 17 miljoner deltagare i kulturprogram. Som en jämförelse visar SCB:s statistik att det under höstterminen 2008 fanns unge fär: 390 000 gymnasieelever 325 000 högskolestuderande 1. Den 1 januari 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Den 1 juli 2010 startar ett nytt studieförbund, Kulturens bildningsverksamhet. Från och med då finns tio studieförbund i Sverige. 10 folkbildning 2010

104 000 komvuxstuderande 1 000 000 elever inom grundskolan och i förskoleklass. Folkbildning i praktiken Studieförbunden erbjuder folkbildning i form av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Flest studiecirklar anordnas inom ämnesområdena konst/musik/media, humaniora samt samhälls- och beteendevetenskap. De estetiska cirklarna dominerar och det enskilt största ämnet är improvisatorisk musik (rock, jazz, etc.). Antalet unga män som deltar i pop- och rockcirklar är betydande. Folkhögskolorna anordnar långa kurser som kan vara mellan 15 dagar och fyra år långa och som ger rätt till studiestöd. Man ger också korta kurser som kan vara från en halv dag till tre veckor långa, samt arrangerar olika kulturaktiviteter. Folkhögskolan strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform i kurser där teori och praktik varvas. Många folkhögskolor har internat där deltagarna kan bo. Studieförbund och folkhögskolor bedriver även verksamhet på uppdrag av offentliga institutioner och de egna medlemsorganisationerna. Folkbildningens pengar Folkbildningen finansieras till stora delar genom stöd från stat, landsting/regioner och kommuner. De totala intäkterna uppgick till nästan 7,9 miljarder kronor under 2008. Staten bidrog med mest, med ungefär 3,1 miljarder kronor. Drygt 50 procent av statens bidrag fördelades till studieförbunden, något mindre än 50 procent till folkhögskolorna. Statsanslaget höjs i takt med pris- och löneomräkningar. Både under 2006 och 2007 tillkom nya medel som gjorde att det totala anslaget växte. Vid sidan av statliga medel har studieförbunden anslag från kommunerna och från landsting/regioner. Dessa har dock minskat kraftigt under senare år. Kommunbidragen utgjorde under 2009 bara 23 procent av statsbidraget, jämfört med 55 procent 1991. Vissa kommuner ger inte längre några allmänna anslag till studieförbunden. Bidraget från landsting/regioner minskade under perioden från 27 till 18 procent av statsbidraget. Det här innebär att studieförbunden under senare år har blivit mer beroende av statens ekonomiska stöd. För sju av studieförbunden står statsbidraget för mellan 40 och 60 procent av intäkterna. För de övriga utgör statsbidragets andel 19 respektive 14 procent. Deltagaravgifterna stod 2008 för 24 procent av studieförbundens intäkter. 2 studieförbundens cirklar, övrig folkbildningsverksamhet och kulturprogram Studiecirkeln utgör grunden i studieförbundens verksamhet. den består av minst tre personer, inklusive cirkelledare, som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap tillsammans. Annan folkbildningsverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare. Antalet sammankomster kan vara färre, deltagarna kan vara fler, och också yngre. den största verksamheten, räknat i antalet deltagare, är kulturprogrammen. dessa är verksamheter eller produktioner som framförs eller redovisas inför publik, t.ex. teaterföreställningar, musikframträdanden eller föreläsningar. 2. Andelen avser den bidragsberättigade verksamheten på lokal nivå. FolKBIldNING 2010 11

Folkhögskolornas långa och korta kurser de långa så kallade allmänna kurserna kan ge behörighet att söka vidare till gymnasieskola, högskola eller andra högre studier. Folkhögskolans särskilda kurser profilkurserna är inriktade mot speciella ämnesområden. En del av dessa är yrkesutbildningar, till exempel utbildning till journalist, fritidsledare, behandlingsassistent, kantor, teckenspråkstolk, med mera. Till de korta kurserna hör till exempel de sommarkurser som många folkhögskolor erbjuder. För folkhögskolornas del utgjorde statsanslaget lite mindre än hälften, 44 procent, av de totala intäkterna under 2008. Därutöver får folkhögskolorna medel från landsting och regioner. Dessa anslag har under de senaste tio åren motsvarat mellan 34 och 37 procent av statsanslaget. Ytterligare intäkter kommer i huvudsak från uppdrags-, projekt- och konferensverksamhet. Deltagarintäkter utgjorde 14 procent av folkhögskolans totala inkomster. Kostnaderna för folkbildningsverksamheten uppgick till drygt 6,4 miljarder kronor. Därutöver hade studieförbund och folkhögskolor kostnader på 1,4 miljarder kronor för övrig verksamhet, i första hand för uppdragsutbildning och konferenser. Studieförbund och folkhögskolor visar olika resultat. Studieförbundens verksamhet har sedan 2005 gått med överskott, även om variationerna har varit stora mellan olika år. Studieförbundens sammanlagda verksamhetsresultat 2008 var cirka 59 miljoner kronor. Folkhögskolornas sammantagna resultat har visat på överskott under perioden 2005 2007, mycket beroende på att intäkter från till exempel uppdrag, projekt och konferenser har kunnat täcka upp underskott i själva folkhögskoleverksamheten. 2008 gick dock verksamheten med underskott med 1,8 miljoner kronor totalt. Av de 150 folkhögskolorna visade 50 ett negativt resultat, det vill säga 28 fler jämfört med året innan. tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43: Kostnader i miljarder kr för olika delar av utbildningsväsendet Förskolan: 48,2 Grundskolan: 77,9 Gymnasieskolan: 36,1 Komvux: 3,7 Svenskundervisning för invandrare (sfi): 1,5 Högskolans grundläggande utbildning: 22,6 Tabell 1: Studieförbundens samlade verksamhet 2007 2009 Tabell 2: Studiecirklarnas ämnesinriktning 2007 2009 Tabell 3: Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007 2009 Tabell 4: Inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 5: Studieförbundens intäkter, kostnader och resultat 2006 2008. Tabell 6: Folkhögskolornas intäkter, kostnader och resultat 2006 2008 Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets uppföljning av folkbildningens verksamhet. Källor: www.skolverket.se, Högskoleverket (2009). 12 FolKBIldNING 2010

2 Folkbildning handlar om demokrati I grunden är alla kapabla Lena Lönnqvist är rektor vid Sjöviks folkhögskola. För henne är folkbildning och demokrati två sidor av samma mynt. Folkbildning är demokrati och demokrati skapas med folkbildning. JAg tror Att varje människa har lust och förmåga att göra något bra av sitt liv, inleder Lena Lönnqvist. I grunden är alla kapabla. Det är en självklar inställning i en demokrati, tycker jag. Allas lika värde. För mig är det också vad folkbildningen står för. Inom folkhögskolan försöker vi bygga på var och ens förmågor. För våra deltagare är studierna här på Sjövik ofta inte deras första försök att skaffa sig en utbildning. Många har inte fullföljt grundskolan eller gymnasieskolan. Vi är andra försöket, eller tredje, eller fjärde. När deltagarna kommer hit utgår vi från att de kommer att göra något bra av sin tid här och för många går det alldeles utmärkt. Ungefär hälften klarar till exempel den allmänna kursen vid första försöket, andra tar lite längre tid på sig. Jag tror också att mötet människor emellan är viktigt, fortsätter Lena. På den här folkhögskolan finns lärare som undervisar och kurskamrater att diskutera med. Men vi sätter ingen ära i att bara vara snälla. Folkhögskolestudier handlar inte om välgörenhet. Vistelsen här är inte kravlös, utan vi jobbar hårt med att sätta gränser och lära ut ansvar. Om man inte tidigare lärt sig vilket beteende och ansvar som en medborgare i ett demokratiskt samhälle antas klara då är det dags att lära Folkhögskolestudier handlar inte om välgörenhet. Vistelsen här är inte kravlös, utan vi jobbar hårt med att sätta gränser och lära ut ansvar. FolKBIldNING 2010 13

14 folkbildning lena lönnqvist 2010

sig det här. Och det kan bli ganska bråkigt ibland. Det här kan vara smärtsamma lärdomar. Just det här läsåret, 2009/2010, har det varit särskilt stökigt. Lena kan inte riktigt förklara varför, men andra rektorer har sagt samma sak. Kanske handlar det om att utanförskapet ökar? Egentligen går det inte att lära sig samhällsansvar för den som inte ser sin plats i detta samhälle. Om man överhuvudtaget inte inser att man hör hit. Jag hade en ung lärare som formulerade det så bra. Hon sa att hon länge såg samhället som någonting annat än sig själv, som några andra. Det var dom som beslutar att man ska betala skatt, som skickar papper från Försäkringskassan, som vill att man ska betala räkningar, eller som ordnar vård och kräver avgift på bussen. Det här är kanske folkhögskolans viktigaste uppgift när vi pratar om demokrati, menar Lena. Våra deltagare ska inse att de är samhällsmedborgare och att det är därför som de behöver ta sitt samhällsansvar. De ska sköta sig, men de ska bidra också, betonar Lena. Delaktighet är ett honnörsord. Den folkhögskoledeltagare som inser det här har tagit sin plats i demokratin. Då tycker jag att folkhögskolan bidragit till en demokratisk utveckling. Egentligen går det inte att lära sig samhällsansvar för den som inte ser sin plats i detta samhälle. Om man överhuvudtaget inte inser att man hör hit. vikten Av denna demokratiska delaktighet vill Lena inte begränsa till att bara handla om Sverige. Hon menar att vi måste se oss som en del av världssamhället och tar Kista folkhögskola som exempel. Kista folkhögskola fungerade som filial till Sjövik mellan 2007 och 2009. Från och med 2010 är den en självständig folkhögskola. Kista leds av en muslimsk styrelse, men är öppen för alla. Jag ser Kista som ett demokratiprojekt, säger Lena. Här ges utbildning som når grupper i Sverige som inte hittat sina platser i den övriga utbildningsapparaten. När Kista startade hade vi plötsligt 300 sökande i kö. Det betyder att folkbildningen nu når kvinnor och män från andra kulturer som alltför ofta eftersom de inte har (svensk) utbildning hänvisas till okvalificerade och lågbetalda jobb. På det här sättet bidrar folkbildningen väldigt konkret till att stärka och utveckla demokratin, menar Lena. I förlängningen kan folkhögskolan leda till att de här deltagarna får mer kvalificerade arbeten framöver, med högre löner och högre status. Det betyder samtidigt att vi skapar en utbildningskultur som deras barn också påverkas av. Om inte föräldrarnas plats är på arbetsmarknadens botten, så blir inte heller barnens plats självklart där. Då är jag säker på att utanförskap, frustration och motsättningar minskar. FolKBIldNING 2010 15

Som jag ser det kan folkbildningen knappast bidra till ett demokratiskt samhälles utveckling på ett mer hoppingivande sätt än så, avrundar Lena Lönnqvist. i ANAlYS Ett demokratiskt samhälle och demokratiska processer förutsätter dialog. Medborgare med olika åsikter och perspektiv behöver mötas och samtala. Här spelar folkbildningen en viktig roll. Folkbildningen som mötesplats Samhället stödjer folkbildningen för att man vill främja en demokratisk grundsyn och demokratisk utveckling. Ett demokratiskt samhälle och demokratiska processer förutsätter i sin tur dialog. Medborgare med olika åsikter och perspektiv behöver mötas och samtala. Här spelar folkbildningen en viktig roll. Studieförbunden och folkhögskolorna fungerar som mötesplatser för män och kvinnor med olika etnisk bakgrund, i olika åldrar, med eller utan funktionsnedsättning, och som socialt och ekonomiskt befinner sig i olika skeden i livet. Cirkeldeltagarna är en heterogen grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och äldste deltagaren, det vill säga mellan 13-åringen och 95-åringen. Nästan 40 procent av de här deltagarna är pensionärer, ungefär lika många är yrkesverksamma och 15 procent studerar. Cirka 60 procent är kvinnor och 20 procent är antingen födda utomlands eller har föräldrar som är födda i annat land än Sverige. 60 procent lever i ett förhållande med en annan vuxen, medan cirka 30 procent är ensamstående. Övriga bor hemma hos sina föräldrar. 25 procent har barn som bor hemma. Även inom folkhögskolan samlas deltagare med vitt skilda förutsättningar och erfarenheter. Kvinnorna är i majoritet i de flesta verksamheterna. De utgör 61 procent av deltagarna i allmän kurs, 66 procent av deltagarna i särskild kurs och 58 procent av kulturprogrammens deltagare. Folkhögskolan har unga deltagare. Ungefär hälften av deltagarna i de långa kurserna är yngre än 25 år. Drygt 17 procent är över 45 år. Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsätter varje år cirka tio procent av statsbidraget för folkhögskolornas insatser till deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Det är en satsning som åtminstone storleksmässigt är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer. Det så kallade förstärkningsbi 16 FolKBIldNING 2010

draget får också genomslag i folkhögskolornas arbete. Av deltagarna i folkhögskolans långa kurser hade 19 procent någon form av funktionsnedsättning under höstterminen 2009. 3 Inom allmän kurs var andelen 26 procent. Ungefär 12 procent av deltagarna i folkhögskolans långa kurser 24 procent av deltagarna i allmän kurs var utlandsfödda med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket Att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att människor med olika bakgrund möts i enskilda studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Flera verksamheter har startat under senare år som uttalat riktas mot att tillfredsställa vissa etniska gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med särskild uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam. En analys av folkbildningens deltagare under 2009 visar en viss uppdelning efter etnisk bakgrund: I 34 procent av cirklarna fanns både deltagare med svensk och med utländsk bakgrund. 4 I 51 procent av alla studiecirklar var samtliga deltagare av svensk bakgrund, det vill säga födda i Sverige och med föräldrar som båda är födda i Sverige, och i 15 procent av cirklarna hade samtliga utländsk bakgrund, det vill säga de var antingen födda utomlands eller hade minst en förälder som fötts utomlands. Andelen invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, det vill säga deltagare som själva invandrat till Sverige, varierade mellan olika folkhögskolor från 0 procent (14 folkhögskolor) till 100 procent (en folkhögskola). På 96 av 148 folkhögskolor uppgick andelen till 10 procent eller lägre. 5 6 Att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att människor med olika bakgrund möts i enskilda studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Könsuppdelad verksamhet förekom också under 2009: I 26 procent av alla studiecirklar uppgick kvinnornas andel till 10 procent eller mindre, och i 23 procent var andelen män 10 procent eller lägre. Andelen kvinnor bland deltagarna i folkhögskolornas långa kurser varierade under höstterminen 2009 från 37 till 100 procent (en folkhögskola) mellan olika folkhögskolor. Vid en majoritet av folkhögskolorna, 89 stycken, var andelen kvinnor större än 60 procent. 7 3. Inklusive deltagare med dyslexi. 4. Utländsk bakgrund är en samlingskategori för personer födda utomlands eller med en eller båda föräldrarna födda utomlands. 5. Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser. 6. Kategorin invandrade deltagare omfattar inte deltagare födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utomlands. 7 Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser. folkbildning 2010 17

Beträffande deltagare med funktionsnedsättning visar statistiken att: Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning varierade under 2009 mellan olika studieförbund från 0 procent (ett studieförbund) och 18 procent. I genomsnitt hade 8 procent av cirkeldeltagarna någon form av funktionsnedsättning. Andelen deltagare med funktionsnedsättning inom folkhögskolornas långa kurser varierade under höstterminen 2009 från 0 procent (nio folkhögskolor) till 88 procent. På 37 av folkhögskolorna uppgick andelen till 20 procent eller högre, och på 26 folkhögskolor var andelen endast 0 2 procent. 8 Ibn Rushd möten i många bemärkelser intervju Med MArtin nihlgård, FörbundsreKtor på studieförbundet ibn rushd Ibn Rushd var en arabisk filosof som verkade i Spanien på 1200-talet, i en tid som präglades av samförstånd mellan kristna, muslimer och judar. Hans filosofi beskrivs bland annat som en föregångare till modern sekularism. De här idéerna är i dag självklara i modernt, västerländskt tänkande. Ibn Rushd är också att ett studieförbund som bildades 2002, som samarbetspart till studieförbundet Sensus. Sedan 2008 är Ibn Rushd självständigt. Ibn Rushds vision är att det ska vara naturligt att vara muslim i Sverige. Det ska vara självklart för svenskar och muslimer att mötas på jämlika villkor. Martin Nihlgård är förbundsrektor. För att reella möten ska kunna äga rum måste den muslimska gruppen bygga en egen identitet, inleder Martin. Det är en process som tar tid. Vi behöver skapa mötesplatser för våra medlemsorganisationer och de muslimer i Sverige som hör till dessa. De behöver tid för reflektion, för att på så sätt kunna finna stolthet. Då är det möjligt att förändra. Först då kan man delta i jämlika möten med andra grupper i samhället. Största delen av Ibn Rushds verksamhet riktas mot medlemsorganisationerna. Själva existensen av ett studieförbund som samlar muslimska och islamiska organisationer innebär nya typer av möten inom folkbildningen. 8 Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser. 18 FolKBIldNING 2010

I våra styrelser och ledningsgrupper på olika nivåer och bland de anställa har vi en mångfald som knappast finns någon annanstans, fortsätter Martin. Minst tre världsdelar är representerade. Det är den organisationen som nu tar plats och möter övriga folkbildningssverige. Det är dessutom en organisation som ger tyngd åt muslimska frågor och inflytande åt muslimska grupper. När våra medlemsorganisationer tidigare vände sig till andra studieförbund var det inte självklart att de skulle få gehör för sina frågor eller bli involverade i besluten. Ibn Rushd möter också andra delar av det svenska samhället. Vi har blivit en samtalspart att räkna med i frågor som har att göra med muslimer och islam. Andra studieförbund, kyrkan, kommuner och till och med polisen vänder sig till oss med frågor och samarbetsförslag. Nu driver vi till exempel ett projekt som handlar om förortsungdomar och deras deltagande i politiken. Vi har också en liten öppen verksamhet som riktas till allmänheten. Vi räknar med att den kommer att växa i framtiden. i demokratisk fostran och folkbildningens pedagogik Kärnan i folkbildningens pedagogik är ett gemensamt och jämlikt kunskapssökande där varje deltagare bidrar utifrån sina förutsättningar och behov. När folkbildningen fungerar på det sättet innebär den en fostran till demokrati. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 hade studiecirklarna i allmänhet färre än tolv deltagare. Deltagarinflytandet, t.ex. i form av samtal med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och många grupparbeten, framstår som betydligt starkare i dessa cirklar med relativt få deltagare än i studiecirklar med fler deltagare. Även i undersökningar av folkhögskolans pedagogik betonas att deltagarna har inflytande över planeringen av kurserna, och över undervisning och lärande. Undervisningen utgår ofta från var och ens behov och förutsättningar. 9 Folkbildning för demokratisk fostran förutsätter lärare och ledare med kunskap och erfarenhet om just folkbildningens pedagogik. I statsbidragsvillkoren från 2007 fastställs exempelvis att en cirkelledare ska vara godkänd av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning. Genom införandet av det så kallade steg G finns nu gemensamt antagna minimikrav för vad som ska ingå i en grundutbildning. I 2009 års nationella redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete konstaterar Folkbildningsrådet att cirka 9 Se till exempel rapporten Det här borde alla få prova! av Sam Paldanius. Denna presenteras i Deltagares upplevelse av folkbildningen (SOU 2003:112). Cirkelledarutbildning, steg g Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning men den ska minst innehålla information eller teorier om: studieförbundets värdegrund i relation till statens syften allas lika värde och hur olikheter kan tas tillvara cirkelns pedagogik planmässiga studier ledarrollen. omfattningen ska vara minst nio studietimmar. Källa: Folkbildningsrådet (2010a) FolKBIldNING 2010 19

Folkhögskollärarprogrammet folkhögskollärarprogrammet är en ettårig påbyggnadsutbildning som riktas till studerande som har akademisk utbildning om 180 högskolepoäng motsvarande tre års heltidsstudier inom några av följande ämnesområden: kultur, kommunikation, media, natur, Samhälle och människa samt Språk. Alternativt kan ämneskunskaperna ha inhämtats genom pedagogiskt arbete i folkbildning eller folkrörelse. Programmet finns endast vid linköpings universitet. Lärare med lärarexamen i olika skolformer 78 procent av lärare inom den kommunala vuxenutbildningen hade pedagogisk högskoleexamen läsåret 2008/09. i gymnasieskolan hade nästan 74 procent pedagogisk högskoleexamen och i gymnasiefriskolor var andelen 55 procent. Av den officiella statistiken för högskolan framgår inte den undervisande personalens pedagogiska utbildning. källor. www.skolverket.se och www.hsv.se 35 000 av totalt cirka 110 000 cirkelledare deltagit i steg G. Cirkelledarnas övriga utbildning och erfarenhet framgår inte av redovisningen. Till skillnad från det offentliga skolväsendet är folkbildningen en fri och frivillig utbildningsform. Det innebär bland annat att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska meriter som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Majoriteten av de drygt 1 500 lärare som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans pedagogiska personal hade under 2009 lärarexamen. 10 I allmän kurs var andelen lärarutbildade 73 procent, varav 32 procent hade folkhögskollärarexamen och 41 procent annan lärarexamen. I de särskilda kurserna var andelen något lägre. Här hade 61 procent av den undervisande personalen lärarexamen. Av dessa hade 22 procent folkhögskollärarexamen och 39 procent annan lärarexamen. Det betyder att andelen lärare med pedagogisk examen inom folkhögskolan är ungefär lika hög som bland lärare inom jämförbara utbildningsformer. Folkhögskolans undervisande personal är också erfarna folkbildare. I genomsnitt hade de varit anställda vid folkhögskola i elva år, och vid studieförbund i ett år. folkbildning i hela landet För att kunna bidra till och stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut. Folkbildarna måste finnas närvarande ute i landet. Så är det också i dag. Folkbildningen bildar en infrastruktur för kultur och bildning som är rikstäckande och som engagerar en stor andel av befolkningen. Studieförbunden erbjuder studiecirklar, annan folkbildning och kulturprogram i hela Sverige, i alla kommuner. Andelen cirkeldeltagare av befolkningen i kommunerna varierade under 2009 mellan Värmdös cirka 4 procent och Malås 27 procent. I hälften av kommunerna deltog minst åtta procent av befolkningen i minst en studiecirkel under året. Folkhögskolorna genomför verksamhet med statsbidrag i cirka 160 kommuner. Vissa förändringar har ägt rum när det gäller den geografiska spridningen. Under perioden 1991 2010 har 23 nya folkhögskolor startat. De flesta, 13 stycken, har etablerats i någon av landets större städer. Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i Malmö. I dag, 2010, finns fem stycken. Denna urbaniseringstrend förstärks av att även tre av de äldre folkhögskolorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad. Samtidigt har jämförelsevis många folkhögskolor etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under 2009 bedrevs drygt 50 procent av folkhögskolornas långa kurser i storstäder, förortskommuner och större städer. Mellan 1997 och årsskiftet 2009/10 minskade antalet lokalavdelningar inom studieförbunden från sammanlagt 642 till 343. Hur denna minskning fördelats över landet 10 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt högre än de som rapporterats till SCB. 20 folkbildning 2010

går inte att se i den nationella statistiken. Det kan heller inte tas för givet att färre avdelningar leder till att den lokala verksamheten cirklar, kulturprogram och annan folkbildning påverkas på avgörande sätt. Tillgänglighet på distans Folkbildningen och folkbildarna behöver inte alltid vara fysiskt närvarande. Nya pedagogiska och tekniska lösningar kan göra det möjligt för människor som bor långt från folkhögskolor och studieförbundslokaler att delta. Folkbildning på distans, där kommunikation och kunskapssökande sker via modern teknik, gör det också möjligt att studera när som helst under dygnet och att kombinera studier med arbete. Försök med distansutbildning har pågått inom folkbildningen sedan mitten av 1980-talet. Hittills verkar inte distansformen ha fått något större genomslag. Under 2009 erbjöds distansstudier vid 82 av dåvarande 148 folkhögskolor. Ungefär 780 deltagare läste allmän kurs med bred ämnesinriktning på distans, det vill säga ungefär sex procent av deltagarna. 11 Under 2009 studerade sammanlagt 4 120 studiecirkeldeltagare på distans. Detta innebar en minskning från cirka 5 800 deltagare år 2005. 12 den digitala klyftan Informationstekniska hjälpmedel ingår i de flesta distanskurser. Men tekniken spelar inte bara roll för demokratin i och med att den kan öka folkbildningens tillgänglighet. Den är också en nyckel till information, och den gör det möjligt för människor att ta kontroll över sin livssituation. Den så kallade digitala klyftan är i den meningen en av vår tids stora demokratiska utmaningar. I betänkandet Se medborgarna för bättre offentlig service (SOU 2009:92) beskriver t.ex. utredaren hur statlig och kommunal service i allt större utsträckning anpassas till dem som kan använda Internet och telefon. Detta leder till att de cirka två miljoner medborgare som inte kan använda den teknikstödda servicen, eller som bor utanför tätorterna, får sämre service. Att överbrygga den digitala klyftan är en naturlig del i folkbildningsuppdraget. Studieförbunden engagerade under 2009 totalt 54 800 inom verksamhet som innebar datoranvändning och/eller syftade till att utveckla deltagarnas förmåga att nyttja den digitala tekniken för att på så sätt minska den digitala klyftan. Inom folkhögskolan integreras datoranvändningen i undervisning och lärande framför allt inom allmän kurs. Distansutbildning inom högskolan läsåret 2007/08 läste ungefär var fjärde högskolestuderande i någon utsträckning på distans, det vill säga drygt 100 000 studenter. Antalet har nästan tredubblats sedan 1998/99. den kraftiga ökningen förklaras i första hand av att extra ersättning utgick till distanskurser som registrerades inom Sveriges nätuniversitet under perioden 2001/02 2003/04. någon motsvarande satsning har inte gjorts inom folkbildningen. källa: Högskoleverket (2009) Att överbrygga den digitala klyftan är en naturlig del i folkbildningsuppdraget. 11 Tore Mellberg. Distansstudier på folkhögskola 2007. 2010-01-22. 12 Folkbildningsrådet (2005). Distansstudier i folkbildningsverksamhet. folkbildning 2010 21

tabeller och diagram som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43: Tabell 7: Studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, ålder och kön, 2009 Tabell 8: Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2009 Tabell 9: Studieförbundens arbetslösa deltagare, deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i studiecirkel, 2009 Tabell 10: Folkhögskolornas deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 11: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas etniska bakgrund, per studieförbund, 2009 Tabell 12: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund, 2009 Tabell 13: Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning, per studieförbund, 2009 Tabell 14: Andel (%) invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 15: Andel (%) kvinnor i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 16: Andel (%) deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 17: Folkhögskolans undervisande personal inom allmän kurs, utbildningsbakgrund, 2009 Tabell 18: Folkhögskolans undervisande personal inom särskild kurs, utbildningsbakgrund, 2009 diagram 1: Antal deltagare i studiecirkel 2009 samt deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009, i relation till kommunernas invånarantal Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets uppföljning av folkbildningens verksamhet. 22 FolKBIldNING 2010

3 Kraft för påverkan och samhällsengagemang Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer För Johan von Essen, forskare vid Ersta Sköndal högskola, är folkrörelseanknytningen en grundsten i den svenska folkbildningstraditionen. På uppdrag av Folkbildningsrådet har han tillsammans med sin kollega Pelle Åberg undersökt studieförbundens relationer till sina medlems- och samverkansorganisationer. Resultaten publicerades i rapporten Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. samhällets ideologiskt drivna organisationer vill påverka. Folkrörelserna vill förändra samhället i enlighet med den värdemässiga grund som de själva vilar på och studieförbunden tjänar som redskap i det arbetet. Det är så man brukar beskriva förhållandet mellan studieförbunden och deras medlemsorganisationer, inleder Johan. Johans och Pelles forskning visar emellertid att relationen mellan studieförbunden och medlemsorganisationerna inte ser ut som tidigare. En gång i tiden, under första halvan av 1900-talet när grunden lades till de flesta av dagens studieförbund, fanns en naturlig ideologisk samsyn mellan studieförbunden och deras medlemsorganisationer, säger Johan von Essen. Så är det inte längre. Sedan dess har många nya medlemsorganisationer och samverkansorganisationer tillkommit. I rapporten visas att de ursprungliga medlemsorganisationerna oftast har samma När grunden lades till de flesta av dagens studieförbund fanns en naturlig ideologisk samsyn mellan studieförbunden och deras medlemsorganisationer. FolKBIldNING 2010 23

Johan von Essen

ideologi och ursprung som studieförbundet. De påverkar studieförbundet och blir själva påverkade av den bildningssyn som studieförbundet står för. Den folkbildning som samarbetet leder till präglas av den gemensamma värdegrunden. De medlemsorganisationer som tillkommit senare har för det mesta samma grundvärderingar som sitt studieförbund, men det är i första hand den praktiska nytta som de kan ha av studieförbundet som lockat dem. De idémässiga banden är svagare. Från och Med 1990-talet har dessutom många samverkansorganisationer skrivit avtal med studieförbunden. Under 2008 var ungefär en tredjedel av de organisationer som studieförbunden samarbetar med just samverkansorganisationer. Dessa har sällan ideologiska band till studieförbundet. Samverkansavtalet är i princip ett köp-/säljavtal. Organisationerna köper vissa bildningsinsatser av ett studieförbund. Vad betyder det här om man vill se studieförbunden som instrument för samhällsengagemang och samhällspåverkan? Om man skalar bort den verksamhet som bedrivs tillsammans med samverkansorganisationerna och de perifera medlemsorganisationerna, och även räknar bort den öppna verksamheten och de bolagiserade delarna, så återstår inte särskilt mycket verksamhet, resonerar Johan. Då undermineras tanken att studieförbundens verksamhet präglas av medlemsorganisationerna. Med så små verksamhetsvolymer blir det också en öppen fråga om studieförbunden verkligen fungerar som forum för samhällspåverkan. Det betyder inte att studieförbundens verksamhet inte har en idémässig grund. Frågan är dock vilken ideologi den har, kan ha och bör ha med de villkor som gäller i dag? De medlemsorganisationer som har tillkommit under senare år står för andra idéer än de tidigare. Säkert har också de ursprungliga medlemsorganisationernas värderingar förändrats med tiden. Därmed är det oundvikligt att studieförbundens verksamhet kommer att se annorlunda ut. Det går inte att hålla fast vid en ideologi som inte längre stämmer överens med de flesta medlemmarnas. Vår forskning visar att det finns en risk att studieförbundens profiler med tiden kommer att bli mer otydliga, varnar Johan von Essen. För att locka nya medlemmar kan det bli nödvändigt att undvika alltför skarpa ideologiska markeringar. i Det går inte att hålla fast vid en ideologi som inte längre stämmer överens med de flesta medlemmarnas. FolKBIldNING 2010 25

ANAlYS Individuellt samhällsengagemang Folkbildningen ska ge kraft och styrka. Den ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som arena för samhällspåverkan. I vad mån åstadkommer folkbildningen detta? I Folkbildningsrådets studie Studiecirkeldeltagare 2008 svarar cirka 20 procent av deltagarna att de haft praktisk användning av kunskaperna från cirkelstudier i en förening eller församling. Cirka 10 procent har använt kunskaperna i samhällslivet i stort. Som en jämförelse kan nämnas SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006, som genomfördes bland personer som tre år tidigare avslutat långa kurser i folkhögskolan. I denna ställdes ingen fråga om praktisk användning av kunskaperna. Däremot ansåg ungefär 70 procent av kvinnorna, och en något högre andel av männen, att folkhögskolestudierna fått dem mer engagerade i samhällsfrågor. I en tänkt kedja av samhällspåverkan kanaliseras individens engagemang via en förening eller organisation, som i sin tur samarbetar med ett studieförbund eller en folkhögskola för att föra fram sin idé och utföra sitt uppdrag. Samhällsengagemang via föreningar och andra organisationer Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt. Enskilda medborgare visar ofta sitt samhällsengagemang genom att gå med i en förening. Och en stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är knutna som medlemmar till studieförbunden eller som huvudmän för folkhögskolor. I en tänkt kedja av samhällspåverkan kanaliseras alltså individens engagemang via en förening eller annan organisation, som i sin tur samarbetar med ett studieförbund eller en folkhögskola för att föra fram sin idé och utföra sitt uppdrag. I Folkbildningsrådets nationella utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer undersöks relationerna mellan studieförbunden och deras medlems- och samverkansorganisationer. Forskarna konstaterar att de ideologiska banden mellan studieförbunden och medlemsorganisationerna inte kan tas för givna. Förutsättningarna för samarbete har förändrats i och med att studieförbundens medlemsbas har vuxit och breddats. Folkbildningens samhällsmotiv uppfattas fortfarande som starka, men de utmanas av mer marknadsmässiga relationer till omgivande folkrörelser och övriga organisationer. (Se även intervjun ovan.) 26 FolKBIldNING 2010

Folkbildning och lokal utveckling Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation lokalt, regionalt och nationellt. I skriften Folkbildningens framsyn konstateras att det är i lokalsamhället som folkbildningen har sin största styrka. Samtidigt påverkas folkbildningens spridning i landet både av de prioriteringar som görs av studieförbunden och folkhögskolorna själva, och av de satsningar som görs av stat, kommuner och landsting. Inte minst de ekonomiska villkoren spelar roll. Det kostar att göra folkbildning. Att framför allt kommunernas anslag till studieförbunden har minskat kraftigt har beskrivits tidigare i denna skrift. Folkbildningens betydelse för den lokala utvecklingen är inte heller enkel att visa empiriskt, bland annat eftersom det lokala utvecklingsuppdraget är svårttolkat. I Folkbildningsrådets rapport Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden slutredovisades under 2009 det treåriga forskningsprojektet Folkbildningens roll för lokal utveckling. Projektet genomfördes av forskare vid Dalarnas forskningsråd. I projektet visas hur folkbildningen och övriga lokala aktörer bedrivit lokalt utvecklingsarbete mer vid sidan av varandra än tillsammans. Parallella utvecklingsprocesser har uppstått. Forskarna betonar hur viktigt det är att folkbildningen finns på plats lokalt om den ska kunna bidra till det lokala utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt. I de fall där samarbetet fungerade väl byggde det på personliga kontakter mellan folkbildarna och andra lokala aktörer. Folkbildare samarbetade med de föreningsaktiva vänner och bekanta som de kände sedan tidigare. Också i en tidigare rapport från 2008, Folkbildning och lokal utveckling i förorten, framstår studieförbund och folkhögskolor som relativt anonyma i det lokala utvecklingsarbetet, även om det går att finna exempel på motsatsen. Att det är viktigt att folkbildningen finns närvarande lokalt betonas också i den studien. Folkbildare måste befinna sig i området under en längre period för att bli bekant med området och de boende och också få en acceptans. Folkbildning för internationellt samhällsengagemang I Folkbildningens framsyn dras slutsatsen att politiska beslut i framtiden troligen oftare kommer fattas på internationell och lokal/regional nivå jämfört med i dag. Detta innebär i så fall att folkbildningens internationella och lokala verksamheter ökar i betydelse. Redan i dag både bidrar folkbildningen till och tjänar som modell för utbildningssatsningar och insatser för medborgarinflytande i andra länder. Inom Folkbildningsrådet har FOLAC genomfört en enkätundersökning under 2009 för att få fram en samlad bild av de internationella och EU-relaterade verksamheter som folkhögskolorna genomför. Resultaten tyder på att det internationella engagemanget är omfattande, fram- Forskarna betonar hur viktigt det är att folkbildningen finns på plats lokalt om den ska kunna bidra till det lokala utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt. FolAC (Folkbildning learning for Active Citizenship) FolAC är ett medlemsuppdrag som Folkbildningsrådet fått från folkhögskolornas intresseorganisationer RIo och SKl. Syftet med FolAC är att främja folkhögskolornas internationella arbete och verka för att de långsiktiga villkoren för detta förbättras. FolKBIldNING 2010 27

Kartläggning av folkbildningens transnationella verksamhet Under 2010 genomför Folkbildningsrådet i samarbete med Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning vid linköpings universitet, en kartläggning av studieförbundens och folkhögskolornas transnationella verksamhet. Med transnationell avses här verksamhet/projekt som involverar minst en icke statlig aktör i annat land (Norden, Europa och övriga världen). Verksamheten ska avse någon form av utbyte. för allt när det gäller kursverksamhet samt internationella projekt och samarbeten. Den EU-finansierade verksamheten är mer begränsad och i första hand finansierad med medel från Europeiska socialfonden. 13 Resultaten från FOLACs studie överensstämmer på det stora hela med den kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät som Folkbildningsrådet initierade 2006. Enligt den senare prioriterar studieförbund och folkhögskolor internationellt utbyte. Folkbildningsfinansiärer som SIDA, ramorganisationerna och Svenska Institutet betonar folkbildningens betydelse för att bygga upp det civila samhället i länder där detta är svagt. 13 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. 28 FolKBIldNING 2010

4 Mindre utbildningsklyftor och högre bildnings- och utbildningsnivå Kvinnligt entreprenörskap i folkbildningens anda Folkbildningsrådet fördelade under 2008 och 2009 fem miljoner kronor för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen, med särskild inriktning mot kvinnors entreprenörskap. Entreprenörsskolan var ett av de projekt som valdes ut. i FörrA veckan utsågs jag till en av regeringens ambassadörer för kvinnligt entreprenörskap. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig för ett år sedan. Då trodde jag inte ens att jag skulle ha F-skattsedel. Under 2009 deltog Veronica Bjursell i Folkuniversitetet Trollhättans Entreprenörsskola. Det gick bra. Veronica har i dag startat ett företag som säljer aktivitetsresor i Sverige till turister från Tyskland, England, Norge och Danmark. Alldeles nyss har hon fått en medarbetare. Det här företaget kommer att bli riktigt stort, tror Veronica. Marknaden är nästan gränslös. Det gäller bara att ha is i magen och planera ordentligt inför framtiden. Entreprenörsskolan kom igång med en rivstart i början av 2009. Förutom från Folkbildningsrådet fick projektet också stöd från Drivhuset Väst, som verkar för att stimulera entreprenörskap och företagande bland studenter, Högskolan Väst och Folkuniversitetet i Trollhättan. Under det första året anordnades ett antal öppna föreläsningar inom ramen för Entreprenörsskolan. Dessa hölls i högskolans lokaler. Hit kunde vem som ville komma och lära mer om till exempel Finansiering, I förra veckan utsågs jag till en av regeringens ambassadörer för kvinnligt entreprenörskap. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig för ett år sedan. Då trodde jag inte ens att jag skulle ha F-skattsedel. FolKBIldNING 2010 29

Entreprenörskapet och entreprenören, Budget-Lönsamhet-Försäkringar och Affärsjuridik. Samtidigt genomfördes sex kurser som innebar djupdykningar i bland annat Kvinnligt företagande, Nätverkande ur ett samhällsperspektiv och Företagsekonomi. Deltagarna fick också coachning och annan rådgivning. Allt var gratis. Projektledare vid Folkuniversitetet är Jenny Järvelä. Målet var att kunna erbjuda kvinnor tolv inspirationsföreläsningar det första året, att åtta kvinnor skulle gå vidare med sina företagsplaner och att minst två nya företag skulle komma i gång, berättar Jenny. Det blev väldigt mycket mer. Sammanlagt 46 kvinnor har gått kurs, nästan 500 kvinnor och män kom på föreläsningarna. Åtminstone tre nya företag har startat. Jag är helnöjd med deltagarna. Jo, det låter bra. Nya företag som startas när arbetslöshetssiffrorna är höga och ingen vet när lågkonjunkturen är över. Och när det dessutom sker här i Trollhättan. Men man kan ju fråga sig vad allt detta företagande har med folkbildning att göra? För Jenny är svaret enkelt. Det är folkbildning att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar. Och det är folkbildning när du som deltagare får möta andra människor som tror på dig och som satsar sin tid på att det ska gå bra för dig. Folkbildningen är öppen för alla. Oavsett var du kommer ifrån och vad du kan så är du välkommen hit för att lära mer. Jag tycker att kopplingen är solklar. Dessutom har kurserna förstås getts i form av studiecirklar. Alla deltagare har varit med och påverkat innehållet och upplägget. Det har varit många grupparbeten och givande diskussioner. Självklart har det varit mycket tragglande också. Budget, likviditetsbudget och annat matnyttigt, sånt som man måste lära sig som företagare, betonar Veronica. Den här utbildningen handlade om att kämpa, att planera sin tid och själv utföra det man vill ha gjort. Det är ingen annan som gör det åt mig. vad händer då sedan, när projektpengarna är slut? Hur blir det med Entreprenörsskolan under 2010 och framöver? Jo vi finns kvar, berättar Jenny, men i nedbantad version just nu. Under våren 2010 ordnar vi fyra inspirationsföreläsningar. Samtidigt söker vi hela tiden pengar. Jag har visioner och vill utveckla samarbetet med kommunerna och högskolan. Vi behöver stärka nätverken och samordna arbetet med nyföretagande här i regionen. Vi blir så mycket starkare om vi arbetar tillsammans. Här finns fortfarande massor att göra, avslutar Jenny Järvelä. i 30 FolKBIldNING 2010

Jenny FOLKBILDNING Järvelä 2010 och Veronica Bjursell 31

A n A lys folkbildningen som alternativ och valmöjlighet Med folkhögskolans och studieförbundens pedagogiska lösningar är det möjligt att nå nya deltagargrupper. Folkbildningen fungerar som ett alternativ till det formella skolväsendet. I framtiden kommer arbetsmarknaden att kräva allt mer utbildning av allt fler medborgare. Det innebär att samhället och det formella utbildningssystemet ställs inför stora utmaningar då trycket att skaffa sig en utbildning ökar på de grupper som inte trivs i, eller inte klarar av, eller inte är intresserade av de utbildningar som grundskolan och gymnasieskolan erbjuder. I det här sammanhanget får till exempel folkhögskolan betydelse: Vinsten med folkhögskolan är inte att man göra samma saker på samma sätt, utan att man gör delvis samma saker men på andra sätt. 14 Med folkhögskolans och studieförbundens pedagogiska lösningar är det möjligt att nå nya deltagargrupper. folkbildningen som kompensation och andra chans Folkbildningens fungerar även kompensatoriskt. Den innebär en andra chans för de medborgare som av olika skäl inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gymnasienivå. Det innebär samtidigt att folkbildningen i första hand ska riktas till de grupper i samhället som behöver den mest. Under 2009 hade 21 procent av deltagarna i särskild kurs 52 procent i allmän kurs endast förgymnasial utbildning. Motsvarande uppgifter för befolkningen som helhet är 26 procent. Ungefär 17 procent av folkhögskolans deltagare, jämfört med 29 procent av befolkningen, hade eftergymnasial utbildning. Eftersom folkhögskolans långa kurser är behörighetsgivande medan studieförbundens cirklar inte är det, har folkhögskolans deltagare i de långa kurserna kortare formell utbildning än studieförbundens deltagare. Jämfört med befolkningen i sin helhet har en något mindre andel cirkeldeltagare enbart grundskola eller motsvarande, medan något fler har eftergymnasial utbildning. 22 procent av cirkeldeltagarna har förgymnasial utbildning, ytterligare 37 procent har gymnasieutbildning och 32 procent har eftergymnasial utbildning. 15 Andelen cirkeldeltagare med den kortaste, respektive längsta, formella utbildningsbakgrunden har ökat i relativa tal sedan början av 1990-talet. I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 konstaterar forskarna att förändringarna i utbildningsnivån har ett starkt samband med deltagarnas ålder, och därigenom även med utbildningssystemets utbyggnad. 14 Utbildningsminister Jan Björklund i sitt inledningsanförande vid Folkbildningsrådets nationella konferens den 21 oktober 2009. Konferensens tema var Allas lika värde - folkbildningen och den gemensamma värdegrunden. 15 Uppgift saknas om åtta procent av cirkeldeltagarna. 32 folkbildning 2010

Folkbildningen har också betydelse för de grupper som har svag ställning på arbetsmarkanden. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varierade andelen arbetslösa mellan 5 och 15 procent. Störst andel arbetslösa återfanns bland dem som gått särskild utbildningsinsats, lägst bland deltagarna i särskild kurs. I Folkbildningsrådets rapport Cirkeldeltagare 2008 är andelen arbetslösa bland cirkeldeltagarna tre procent, det vill säga en tydligt lägre andel än bland folkhögskolans deltagare. Skillnaden mellan studieförbund och folkhögskolor kan möjligen delvis förklaras av de ekonomiska förutsättningarna för deltagande. Att delta i en studiecirkel kostar ibland pengar, medan det är avgiftsfritt att studera vid folkhögskola. Folkhögskolestudier ger dessutom rätt till studiemedel. En annan delförklaring är att undersökningarna genomförts vid olika tidpunkter. Många arbetslösa återfinns dessutom inom studieförbundens och folkhögskolornas uppdragsverksamhet. 16 Folkbildningen innebär inte bara att deltagarna erbjuds studie- och utbildningstillfällen här och nu som i sig innebär en kunskaps- och kompetensförstärkning. Den ger också förutsättningar för vidare utbildning och för framtida anställning och utgör på så sätt en del i individernas livslånga lärande. Många av folkhögskolans deltagare söker sig vidare till högskolan. Inför antagningen till högskolan höstterminen 2009 fanns 4 852 behöriga sökande från folkhögskolan. Av dessa antogs ungefär 67 procent. Detta är en jämförelsevis hög andel. 17 Samma termin sökte totalt 121 000 personer utan tidigare högskoleutbildning till högskolan, och av dessa antogs 55 procent. 18 I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 studerade ungefär 25 procent av folkhögskoledeltagarna vid högskolan tre år efter att de lämnat folkhögskolan. Av dessa ansåg drygt 80 procent att de fått tillräckliga kunskaper via folkbildningen för att organisera sina studier, ungefär lika många hade tillräcklig kunskap om att bearbeta information från olika källor, respektive tillräckligt mycket kunskaper när det gällde att söka ny kunskap. Uppföljningen visar även att hälften av deltagarna förvärvsarbetade tre år efter att de lämnat folkhögskolan. Någon ytterligare nationell undersökning rörande folkhögskolans deltagare har inte gjorts sedan dess. Folkbildning lockar dessutom till mer folkbildning. I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 hade 82 procent av deltagarna, i första hand bland de äldre, deltagit i studiecirkel tidigare, och 40 procent deltog under 2008 i fler än en studiecirkel. 16 Folkbildningsrådet har inte uppgifter om deltagare i uppdragsverksamhet. 17 Uppgifter från Verket för högskoleservice, VHS. 18 SCB (2009). Utbildningsinsats för ungdomar inom Jobbgarantin (UGA) 2010 Regeringen har anslagit medel till Arbetsförmedlingen motsvarande cirka 1 000 utbildningsplatser vid folkhögskolorna under 2010. Platserna är avsedda för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Målet är att motivera dessa att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Arbetsförmedlingen har gett i uppdrag till folkbildningsrådet att via de statsbidragsberättigade folkhögskolorna genomföra verksamheten i enlighet med regeringens beslut. i tidigare, liknande satsningar har även studieförbunden engagerats som genomförare. Nya antagningsregler till högskolan inför antagningen till höstterminen 2010 har antagningsreglerna till högskolan förändrats. nya kvotgrupper och principer för fördelning av högskoleplatserna har införts. förändringarna kommer inte att påverka förutsättningarna för folkhögskolans deltagare att antas till högskolan. folkbildning 2010 33

nationell utvärdering bland folkhögskolans deltagare under 2010 Under 2010 genomför Folkbildningsrådet en nationell utvärdering bland folkhögskolans deltagare i långa kurser. I denna kommer demografiska data om deltagarna att samlas in och analyseras, deltagarnas erfarenheter av folkhögskolestudierna kommer att undersökas och deras sysselsättning efter att de lämnat folkhögskolan kartläggs. deltagare med funktionsnedsättning kommer att uppmärksammas särskilt. Utvärderingen genomförs med stöd av SCB. Specialpedagogiska skolmyndigheten medverkar i planering och genomförande. Folkbildningen som komplement till formella utbildningsvägar Men folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar. Den har framför allt ett egenvärde, som komplement till det formella utbildningssystemet. Inom folkbildningen erbjuds till exempel många yrkesinriktade utbildningar som inte återfinns på andra håll inom utbildningssystemet. Ett mindre antal av dessa ges på gymnasial nivå, exempelvis utbildning till personlig assistent eller turistguide. De flesta är dock eftergymnasiala. Dessa samlar i genomsnitt drygt 2 500 deltagare per läsår. Ett antal studieförbund och folkhögskolor erbjöd också under 2009 kvalificerad yrkesutbildning (KY). Folkbildningen fungerar som komplement även i en mer utbildningsfilosofisk mening. Alla de samtal och möten människor emellan som är folkbildningens essens utgör centrala uttrycksformer i ett humanistiskt samhälle. I Sverige har vi sedan efterkrigstiden fått en mer instrumentell syn på utbildningen. Skolans uppgift har allt mer kommit att handla om att producera arbetskraft. Detta är inte enbart av godo. När skolan övergår från att vara kulturinstitution till att enbart fungera som arbetsmarknadsproducent går viktiga humanistiska värden förlorade. Dessa är sådana värden som folkbildningen värnar. tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43: Tabell 19: Utbildningsbakgrund för cirkeldeltagare 2009 och deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009, i relation till befolkningen Tabell 20: Behöriga sökande med folkhögskoleutbildning samt antagna till högskolan, höstterminen 2009 Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets uppföljning av folkbildningens verksamhet. 34 FolKBIldNING 2010

5 Mer kultur och bredare kulturintresse Med musiken som framtid? Dan Pärlerstrand har studerat musik vid två folkhögskolor. Nu läser han till musiklärare vid Musikhögskolan i Piteå. Han studerar på heltid och som det ser ut nu kommer musiken att vara en viktig del av livet i fortsättningen också. om MAn ser tillbaka lite i tiden så var det här inte ett självklart val. Jag började spela när jag var 19. Då var det hårdrock, och bara för kul. Musik var inget som ingick i min gymnasieutbildning eller överhuvudtaget i mina framtidsplaner. Då hade jag egentligen inte så många planer. Gymnasiet var ingen hit. Jag gick två år på min första gymnasieutbildning, lessnade, hoppade av och läste två år till kock. Sen fick jag nog av utbildning och började jobba istället. Efter det bodde jag i Stockholm i nästan ett år och arbetade som kock. Folk förstår nog inte hur mycket slit det är. Jag höll på att jobba ihjäl mig, för egentligen ingenting. Men det var kul just då. Mycket party. Efter Stockholmskarriären var det dags för ett första försök med folkbildning. Härnösands folkhögskola har en musikhandledarlinje. Det är en utbildning där man lär sig att leda musikgrupper. Där började jag, berättar Dan. Under tiden hade jag en jättebra gitarrlärare som peppade mig och så sökte jag efter ett år in på skolans musiklinje i Kappelsberg istället. Och där spelade jag som en galning klassisk gitarr. Det var hur kul som helst tills mina tummar pajade. Jag fick infektion i båda tummarna och kunde inte spela på flera år. Det var surt. Jag hade en jättebra gitarrlärare som peppade mig och så sökte jag in på musiklinjen i Kappelsberg i stället. Och där spelade jag som en galning klassisk gitarr. FolKBIldNING 2010 35

36 folkbildning dan Pärlestrand 2010

Dan jobbade ett tag och flyttade runt lite i Sverige, men ville helst av allt fortsätta att spela. Nästa gång han sökte in på folkhögskola blev det Framnäs folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå, och musiklinjen där. internatboendet var verkligen att sätta nerverna på prov, minns Dan. På Framnäs blev jag bättre på gitarr, men jag växte nog mest som människa. Att bo på och gå på Framnäs var som att leva i en bubbla. Här lär man sig snabbt att man inte är ensam, att min tanke inte är rätt bara för att det är jag som tänker den. Man måste ju tänka tillsammans. Många är ju väldigt unga också. Jag upptäckte att jag har mycket starka nerver. Men det är klart att jag blev bättre på gitarr också. Det var ju musikprat hela tiden. Allting handlade om musik. Vi levde musik. Själva utbildningen byggde också väldigt mycket på att man själv skulle ta ansvar för sina studier. Det var mycket självstudier. Lärarna fanns där för att se saker i spelet som jag inte själv såg, för att tipsa om hur jag kunde utvecklas. Men mest var det mitt ansvar. Det var många som övade hela tiden. De ville bli musiker till varje pris. Jag spelade för att jag tyckte att det var skoj och inte för att jag måste. Framnäs är nog bland det roligaste jag har varit med om hittills. På Framnäs blev jag bättre på gitarr, men jag växte nog mest som människa. dan har Aldrig tänkt sig att bli professionell musiker. Den som vill försörja sig som klassisk gitarrist i dag måste vara extremt duktig. Det finns inte särskilt många jobb eller uppdrag. Men vad gör en gitarrist med sin gitarr om han inte blir musiker men ändå vill fortsätta att spela? Min gitarrlärare tyckte att lärarutbildning var en bra idé. Det tyckte jag också, så jag drog en rövare och sökte till musikhögskolan och kom in. Det skulle jag inte ha gjort utan Framnäs. Det vill säga, kanske hade jag varit tillräckligt bra på gitarr, men jag hade knappat kommit på tanken att söka till högskolan. Jag hade inte känt mig tillräckligt förberedd. Och sen då? Hur ser framtiden ut efter musikhögskolan? Jag vet inte om jag kommer att jobba som musiklärare. Det är möjligt. Det verkar kul. Men man kan ju inte bara utbilda sig och köra på en sak. Det finns så många vägar om man bara tittar efter dem. Man måste tänka brett. Just nu är jag sugen på att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov. Leda in dem på något bra. Så kan man ju också använda sin musik, avslutar Dan. i FolKBIldNING 2010 37

ANAlYS Kulturverksamheten spelar en viktig roll för att folkbildningens samhällssyften ska kunna uppnås. Kulturverksamhetens samhällseffekter I skriften Folkbildningens framsyn beskrivs folkbildningen som Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande. Kulturverksamheten spelar en viktig roll för att folkbildningens samhällssyften ska kunna uppnås. Kulturverksamhet inom folkbildningen, som i demokratisk anda tillvaratar och utvecklar värderingar, idéer och politiska ställningstaganden, innebär i förlängningen att de demokratiska processerna i samhället utvecklas och stärks. Inriktningen mot amatörkultur och deltagande gör att folkbildningens kulturverksamhet är lätt att närma sig och ta till sig. Den engagerar många och ger därmed människor möjlighet att berika och förändra sina liv. Folkbildningens kurser och utbildningar inom kulturområdet innebär vägar till arbetsmarknaden, fortsatt utbildning och professionellt utövande. Folkbildningen bidrar även med nya perspektiv till den offentligfinansierade kulturverksamheten, öppnar denna för nya grupper och bidrar därmed ytterligare till att stärka kulturens förankring i samhället. Sveriges största kulturarena Folkbildningen arrangerar kulturverksamhet i hela landet. Antalet deltagare är betydande. Under 2009 utgjorde det estetiska ämnesområdet konst, musik, media 49 procent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i antalet deltagare. Drygt 927 000 personer deltog. Ämnesområdet samlade 392 00 deltagare motsvarande 53 procent inom Annan folkbildningsverksamhet. Samtidigt erbjöd studieförbunden sammanlagt 310 900 kulturprogram som nådde drygt 17 miljoner deltagare. Flest deltagare hade musikarrangemangen. Även folkhögskolans kursverksamhet inom kulturområdet är omfattande, med estetiskt inriktade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som årligen engagerar nästan 500 deltagare. De långa, särskilda kurserna i musik, bild, form och målarkonst, scenisk konst, slöjd och konsthantverk och övriga estetiska ämnen samlade ungefär 5 600 deltagare 2009. Under 2009 arrangerade folkhögskolan dessutom närmare 2 700 kulturprogram som var öppna för allmänheten, med totalt 246 000 deltagare. Inför sommaren 2010 erbjuds drygt 250 sommarkurser inom kulturområdet. 38 FolKBIldNING 2010

Samhällsekonomisk betydelse Ett rikt kulturliv kan antas ha betydelse för en regions möjligheter att leva och utvecklas. Intresset för den så kallade kreativa ekonomin har ökat under senare år. I det här sammanhanget har Sverige en god grund att stå på, bland annat tack vare kulturpolitiska satsningar på bredd- och ungdomskultur inom ramen för folkbildningen. Folkbildningens kulturverksamhet får olika tyngd och betydelse i olika delar av Sverige, för den lokala utvecklingen och det lokala kulturlivet. I landets glesbygdsområden deltar varje invånare i genomsnitt tre gånger årligen i något av studieförbundens kulturprogram. Motsvarande siffra för storstäder och förortskommuner är drygt en gång per år. Många folkhögskolor erbjuder samlingslokaler, kulturaktiviteter, föreningssamarbete med mera av betydelse för lokalsamhället. På så sätt kommer dessa att utgöra lokala kulturcentrum för exempelvis musik, teater och dans. Arbetsmarknad för kulturarbetare I och med att den kulturinriktade verksamheten är så stor utgör folkbildningen också en betydande arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engagerades 1 242 000 medverkande i studieförbundens kulturprogram under 2009, varav ungefär hälften var professionella eller semiprofessionella kulturutövare och hälften var amatörer. Inom folkhögskolan engageras kulturarbetande lärare, ledare och professionella som medverkande. Kulturella aktiviteter ingår dessutom som integrerade delar i folkbildningens pedagogik. De flesta av folkhögskolans långa kurser har inslag av estetiska ämnen. Det innebär att en majoritet folkhögskolornas deltagare kommer att delta i kulturella aktiviteter som en del av sin utbildning, egentligen oavsett vilken inriktning de har på sina studier. tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43: Tabell 1: Studieförbundens samlade verksamhet 2007 2009 Tabell 2: Studiecirklarnas ämnesinriktning 2007 2009 Tabell 3: Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007 2009 Tabell 4: Inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009 Tabell 21: Studieförbundens kulturprogram per verksamhetsform Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets uppföljning av folkbildningens verksamhet. Ett rikt kulturliv kan antas ha betydelse för en regions möjligheter att leva och utvecklas. Intresset för den så kallade kreativa ekonomin har ökat under senare år. Kulturens bildningsverksamhet Folkbildningsrådets styrelse har under 2009 beslutat att godkänna Kulturens bildningsverksamhet som statsbidragsberättigat studieförbund från den 1 juli 2010. det innebär att ytterligare tyngd har getts åt de kulturellt inriktade delarna av folkbildningen. det nya studieförbundets syfte är att verka för att främja kultur även nya och framtida kulturformer med utgångspunkt i en bred estetisk verksamhet. den primära målgruppen är utövare av amatörkultur. FolKBIldNING 2010 39

40 FolKBIldNING Conny Pettersson 2010

6 Sista ordet Vägen framåt Conny Pettersson är studieombudsman vid ABF Malmö. Det är en stor avdelning som omfattar Malmö och Lomma kommuner. Just samarbetet med kommunerna är något som har präglat den här ABF-avdelningens arbete under senare år. under den senaste tjugoårsperioden har statens stöd till folkbildningen varit oförändrat och högt. På riksnivån markerar politikerna att folkbildningen är viktig, inleder Conny. Men ju närmare man kommer verksamheten ute i landet desto större verkar frågetecknen bli. Landstingens bidrag har skurits ner litegrann, och kommunernas ekonomiska stöd har minskat dramatiskt. Det är ju alldeles bakvänt. Varför sätter man inte större värde på folkbildningen ute i kommunerna? Det är ju lokalt som vi arbetar och spelar roll. i Mitten på 2000 talet bestämde sig därför ABF och andra studieförbund i Malmö för att förbättra kontakten med kommunen. Arbetet har gett resultat. Från och med 2008 fördelas kommunens anslag i enlighet med ett nytt bidragssystem som bygger på dialog. Som studieförbund behöver vi bli bättre på att visa på folkbildningens betydelse. I Malmö arbetar ABF till exempel sedan flera år tillbaka med hemlösa data för hemlösa, foto för hemlösa, verksamheter för kvinnor som är hemlösa eller på annat sätt marginaliserade, berättar Conny. I ett bostadsområde arbetar vi Som studieförbund behöver vi bli bättre på att visa på folkbildningens betydelse. FolKBIldNING 2010 41

för att minska främlingsfientligheten och förbättra miljön. ABF Malmö ger också ut böcker. De flesta handlar om Malmö. Periodvis har malmöborna köpt fler böcker från ABF än Harry Potter-böcker. Diskussionen med kommunen blir viktig framöver, betonar Conny. När kommun och folkbildning förstår varandras behov fungerar stödet bättre. På sikt hoppas vi förstås också att anslagen blir större, att kommunen satsar mer på folkbildningen. Mer pengar och mer folkbildning får däremot inte bli ett självändamål. Målet är att hela tiden erbjuda allt bättre folkbildning. Där kommer statens stöd in. Folkbildning ska inte vara vad som helst, säger Conny bestämt. Det kan vara frestande att glömma det när hela vår grundfinansiering bygger på volym. Ju fler cirklar och kulturprogram desto mer folkbildningsanslag. I framtiden hoppas jag att Folkildningsrådet belönar kvalitet i folkbildningen tydligare än i dag. Reglerna får inte heller hindra oss att starta verksamheter som kommunen och kommuninnevånarna vill ha. För i så fall tappar vi i legitimitet, och då minskar kommunernas intresse och ekonomiska stöd, och vi får ännu svårare att erbjuda den lokala verksamhet som efterfrågas. Det blir en ond cirkel. Jag är jätteglad över att få vara med just nu, när folkbildningen tar steget in i framtiden. Men KvAliteten beror inte bara på staten och kommunerna. Folkbildningen och folkbildarna själva har flera utmaningar att hantera. Folkbildning är en historisk och ideologisk företeelse, resonerar Conny. Den bygger på möten mellan människor, informellt lärande, bildning och skapande. Folkbildare har ett ansvar att hålla fast vid sina värderingar när samhällets värderingar förändras och vi blir överösta med information och nya budskap. Det är inte fel att vara lite hälsosamt konservativ ibland, att våga stanna till och reflektera. Det betyder inte att folkbildningen ska försöka stanna tiden. 2010 är vi mitt uppe i en brytningsperiod. Allt fler svenskar har annan bakgrund än helsvensk och inom folkbildningen är en generationsväxling på gång. Nya och yngre krafter behöver bjudas in till studieförbund och folkhögskolor. De här nya deltagarna, anställda och ledarna kommer att ompröva folkbildningens idéer. Vi som har funnits med länge måste tillåta oss att bli vitaliserade och orka utvecklas. Jag är jätteglad över att få vara med just nu, när folkbildningen tar steget in i framtiden. i 42 FolKBIldNING 2010

Bilaga: Tabeller och diagram tabell 1. studieförbundens samlade verksamhet 2007 2009 studiecirkelverksamhet Cirklar deltagare Män Kvinnor studietimmar 100% 43% 57% 2009 281 500 1 890 300 810 800 1 079 500 10 329 700 Förändring mot senaste år 2% -1% 2% -3% 6% 2008 275 600 1 909 400 797 200 1 112 200 9 787 200 2007 283 500 2 020 900 839 900 1 181 000 9 938 600 Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang deltagare Män Kvinnor studietimmar 100% 36% 64% 2009 63 100 743 200 271 000 472 200 1 460 000 Förändring mot senaste år 5% 8% 12% 6% 14% 2008 59 900 688 800 242 600 446 200 1 276 600 2007 54 800 647 200 223 800 423 400 1 133 700 Kulturprogram Arrangemang deltagare Män Kvinnor Medverkande 100% 43% 57% 2009 310 900 17 079 600 7 439 200 9 640 400 1 242 100 Förändring mot senaste år 9% 5% 6% 4% 7% 2008 284 600 16 277 900 7 022 800 9 255 100 1 162 700 2007 251 600 14 970 000 6 803 400 8 166 600 1 085 200 Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal. Utöver den redovisade verksamheten finansierad med folkbildningsanslag bedriver studieförbunden en omfattande uppdragsverksamhet med annan finansiering. FolKBIldNING 2010 43

tabell 2. studiecirklarnas ämnesinriktning 2007 2009 2009 2008 2007 ämne deltagare Andel % deltagare Andel % deltagare Andel % Konst, musik och media 926 985 49,0 935 612 49,0 980 609 48,5 varav Bild- och formkonst 80 683 4,3 80 718 4,2 82 459 4,1 Musik, dans och dramatik 612 442 32,4 621 374 32,5 655 637 32,4 Medieproduktion (grafisk formgivning) 25 788 1,4 20 994 1,1 18 634 0,9 Formgivning 3 090 0,2 3 050 0,2 4 209 0,2 Konsthantverk 204 982 10,8 209 476 11,0 219 670 10,9 Humaniora (språk, historia ) 343 823 18,2 338 121 17,7 364 124 18,0 varav Religion 55 320 2,9 49 816 2,6 60 819 3,0 Främmande språk 123 387 6,5 122 638 6,4 126 360 6,3 Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) 80 089 4,2 77 601 4,1 82 930 4,1 Historia och arkeologi 56 767 3,0 57 403 3,0 59 923 3,0 livsåskådning, filosofi, logik och etik 28 260 1,5 30 663 1,6 34 092 1,7 Samhälls- och beteendevetenskap 129 905 6,9 133 532 7,0 149 804 7,4 Personliga tjänster 109 444 5,8 112 755 5,9 116 991 5,8 lantbruk, trädgård, skog och fiske 99 691 5,3 99 405 5,2 104 410 5,2 data 68 344 3,6 66 926 3,5 63 298 3,1 Hälso- och sjukvård 46 351 2,5 51 112 2,7 57 076 2,8 Socialt arbete och omsorg 27 083 1,4 29 425 1,5 34 361 1,7 Företagsekonomi, handel och administration 37 437 2,0 31 173 1,6 29 458 1,5 Teknik och teknisk industri 15 047 0,8 18 497 1,0 22 574 1,1 Pedagogik och cirkelledarutbildning 14 029 0,7 13 842 0,7 14 827 0,7 Övriga 72 110 3,8 79 061 4,1 83 378 4,1 summa 1 890 249 100 1 909 461 100 2 020 910 100 44 FolKBIldNING 2010

tabell 3. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007 2009 deltagarveckor deltagare Kvinnor Män Kurstyp 2009 2008 2007 vt 09 ht 09 vt 09 ht 09 vt 09 ht 09 Allmän kurs 424 500 406 200 426 100 12 200 12 900 7 600 7 800 4 600 5 100 Särskilda kurser 464 900 440 200 416 400 15 300 16 700 10 200 10 900 5 100 5 800 Påbyggnadsutbildning 3 000 2 800 3 100 100 100 100 0 0 100 summa långa kurser 892 400 849 200 845 600 27 600 29 700 17 900 18 700 9 700 11 000 summa korta kurser 79 400 90 700 100 500 68 100 57 400 38 700 33 400 29 400 24 000 Folkbildning kurser 971 800 939 900 946 100 95 700 87 100 56 600 52 100 39 100 35 000 Kulturprogram 5 400 5 700 5 700 110 500 135 600 63 800 78 100 46 700 57 500 Indiv. gymnasieprogram 6 600 8 100 7 300 200 200 100 100 100 100 Kurser via lan/af 3 100 3 600 1 400 100 100 100 0 0 100 SAGA aktivitetsgarantistudier 90 600 Jobb- och utvecklingsgaranti 27 000 Kurser via kommuner 27 500 25 000 27 900 1 000 800 600 500 400 300 Övr uppdragsutbildningar 20 200 23 300 25 500 3 900 1 600 1 900 1 000 2 000 600 summa uppdragsutbildning 57 400 60 000 179 700 5 200 2 700 2 700 1 600 2 500 1 100 totalt exkl kulturprogram 1 029 200 999 900 1 125 800 100 900 89 800 59 300 53 700 41 600 36 100 Andel inom folkbildningsanslaget 94% 94% 84% Andel Uppdragsutbildning 6% 6% 16% Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal. FolKBIldNING 2010 45

tabell 4. inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009 deltagarveckor Antal deltagare 2009 höstterminen 2009 2008 2007 totalt Kvinnor Män Allmän, bred ämnesinriktning 145 820 133 690 132 910 9 030 5 400 3 630 Allmän, dominerad av basämnen 43 590 40 150 42 500 2 690 1 670 1 020 Musik 31 110 30 430 28 590 1 990 930 1 060 Bild, form och målarkonst 25 560 24 120 23 830 1 630 1 200 430 Religion och livsåskådningsfrågor 22 100 19 280 18 100 1 840 1 130 710 Fritidsledarutbildning 14 510 13 270 14 610 840 440 400 Scenisk konst (dans, film och teater) 13 250 12 780 11 640 760 500 260 Informationsverksamhet & mediautbildning 12 120 11 680 12 330 720 420 300 Slöjd och konsthantverk 12 120 10 910 10 920 830 660 170 Friskvård 11 940 9 810 10 840 960 740 220 Estetiska ämnen 7 850 8 310 7 360 480 320 160 Språk 9 340 8 220 8 850 610 490 120 Annan ledarutbildning inklusive organisation 9 570 8 140 7 250 950 620 330 Svenska 6 770 7 850 7 830 650 500 150 Beteendekunskap, humaniora 6 810 7 100 6 270 520 360 160 Samhällsfrågor, allmänt 3 940 6 020 5 220 430 300 130 Internationella frågor 6 090 5 980 6 080 460 320 140 Övrigt 6 450 5 570 4 890 470 300 170 Medicin, hälsa och sjukvård 6 610 5 390 5 900 470 360 110 Summa övriga ämnen 36 410 32 360 29 970 3 330 2 150 1 180 totalt 431 960 401 060 395 890 29 660 18 810 10 850 46 FolKBIldNING 2010

tabell 5. studieförbundens intäkter, kostnader och resultat 2006 2008, tkr 2008 2007 2006 Totala intäkter alla nivåer 4 430 759 4 583 079 4 365 882 varav folkbildningsverksamheten 3 585 682 3 731 757 3 578 534 varav annan verksamhet 845 077 851 322 787 348 Totala kostnader alla nivåer 4 386 367 4 470 837 4 351 100 varav folkbildningsverksamheten 3 580 326 3 651 738 3 527 777 varav annan verksamhet 806 041 819 099 823 323 Resultat efter dispositioner alla nivåer 58 702 146 517 50 800 varav folkbildningsverksamheten 25 454 119 717 97 008 varav annan verksamhet 33 248 26 800-46 208 Not. 2006 och 2007 års värden omräknade till 2008 års med Konsumentprisindex tabell 6. Folkhögskolornas intäkter, kostnader och resultat 2006 2008, tkr 2008 2007 2006 Totala intäkter 3 442 585 3 727 486 3 528 950 varav folkhögskoleverksamheten 2 803 247 2 851 988 2 687 814 varav annan verksamhet 639 338 875 498 891 136 Totala kostnader 3 444 391 3 615 689 3 488 189 varav folkhögskoleverksamheten 2 859 048 2 845 536 2 723 406 varav annan verksamhet 585 343 770 153 764 783 Resultat -1 806 111 797 40 762 varav folkhögskoleverksamheten -55 801 6 451-35 591 varav annan verksamhet 53 995 105 346 76 353 Not. 2006 och 2007 års värden omräknade till 2008 års med Konsumentprisindex FolKBIldNING 2010 47

tabell 7. studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, ålder och kön, 2009 Andel (%) Antal 0 14 år 15 19 år 20 24 år 25 44 år 45 64 år 65 år totalt Studiecirkel deltagare 717 105 3,2 7,7 5,6 23,3 27,5 32,7 100 Män 266 798 3,3 9,4 7,4 25,8 25,5 28,6 100 Kvinnor 450 307 3,2 6,6 4,6 21,9 28,6 35,1 100 Annan folkbildningsverksamhet deltagare 372 763 22,3 7,8 4,3 21,1 25,3 19,2 100 Män 125 822 20,3 9,5 5,2 21,4 24,8 18,8 100 Kvinnor 246 941 23,3 6,9 3,9 20,9 25,5 19,5 100 totalt 1 089 868 9,8 7,7 5,2 22,6 26,7 28,0 100 Not. Uppgifter ur Studieförbundens deltagarregister. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. tabell 8. Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2009 Andel (%) Antal 18 18 24 25 29 30 45 46 60 60+ total deltagare 29 429 0,5 49,8 12,7 19,4 8,5 9,1 100 Kvinnor 18 564 0,5 46,2 11,9 21,6 9,4 10,4 100 Män 10 865 0,6 56,1 14,1 15,5 7 6,7 100 Not. Uppgifter ur deltagarregistret tabell 9. studieförbundens arbetslösa deltagare, deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i studiecirkel, 2009 deltagare Kvinnor Män Med förstärkta insatser i studiecirkel Totalt antal deltagare 1 890 300 1 079 500 810 800 varav arbetslösa 4 100 2 400 1 700 deltagare med funktionsnedsättning 156 800 104 000 52 800 75 300 invandrade 267 500 140 600 126 900 102 500 48 FolKBIldNING 2010

tabell 10. Folkhögskolornas deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i långa kurser, höstterminen 2009 Kurstyp deltagare totalt Kvinnor Män deltagare med funktionsnedsättning inkl dyslexi Förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning invandrade deltagare Förstärkta insatser för invandrade med brister i svenska språket Allmän kurs 12 900 7600 5300 3 400 3 300 3 900 3 000 Särskilda kurser 16 700 10 200 6 500 2 300 2 200 1 400 600 Påbyggnadsutbildning 94 65 29 1 1 3 0 summa 29 700 17 900 11 800 5 700 5 500 5 300 3 600 Not. Värden avrundade till närmsta hundratal utom för Påbyggnadsutbildning tabell 11. Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas etniska bakgrund, per studieförbund, 2009 studieförbund Andel cirklar med enbart deltagare med utländsk bakgrund Andel cirklar med deltagare med utländsk eller svensk bakgrund Andel cirklar med enbart deltagare med svensk bakgrund totalt ABF 17 35 48 100 Bilda 12 29 59 100 FU 8 49 43 100 Studiefrämjandet 12 28 60 100 SV 6 34 60 100 NBV 40 22 38 100 Mbsk 20 37 43 100 Sensus 7 34 59 100 Ibn Rushd 89 11 0 100 Total andel studiecirklar alla studieförbund 15 34 51 100 FolKBIldNING 2010 49

tabell 12. Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund, 2009 studieförbund Andel cirklar där kvinnorna utgör 10 procent av deltagarna eller mindre Andel cirklar där andelen kvinnor och män är 11 procent eller större Andel cirklar där männen utgör 10 procent av deltagarna eller mindre total andel (%) ABF 19 54 27 100 Bilda 23 57 20 100 FU 22 58 21 100 Ibn Rushd 45 40 15 100 Mbsk 34 51 15 100 NBV 32 46 22 100 Sensus 26 51 24 100 Studiefrämjandet 38 43 18 100 SV 18 55 27 100 Totalt andel studiecirklar alla studieförbund 26 52 23 100 tabell 13. Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning, per studieförbund, 2009 studieförbund deltagare totalt varav med funktionsnedsättning Andel (%) ABF 572 162 50 385 9 Bilda 96 823 4 059 4 FU 131 387 9 966 8 Ibn Rushd 7 979 0 Mbsk 216 468 4 219 2 NBV 106 055 5 099 5 Sensus 134 473 4 814 4 Studiefrämjandet 240 818 8 191 3 SV 384 084 70 089 18 totalt 1 890 249 156 822 8 Not. Målgrupp kan rapporteras för antingen deltagare med funktionsnedsättning, invandrade eller arbetslösa, när mer än hälften av cirkelns deltagare är att hänföra till gruppen. Ibn Rushd, som inte registrerats för någon verksamhet med funktionsnedsatta har alla sina deltagare rapporterade i kategorin invandrade. I en mer specifik rapportering kring antalet deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts, rapporterar Ibn Rushd 20 deltagare. 50 FolKBIldNING 2010

tabell 14. Andel (%) invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Andel invandrade deltagare Antal skolor 0 5 % 40 6 10 % 22 11 50 % 74 51 100 % 12 totalt antal skolor 148 tabell 15. Andel (%) kvinnor i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Andel kvinnor Antal skolor 0-50 % 10 51-65 % 74 66-80 % 58 81-100 % 6 totalt antal skolor 148 tabell 16: Andel (%) deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009 Andel deltagare med funktionsnedsättning Antal skolor 0 5 % 27 6 10 % 23 11 20 % 56 21 30 % 25 31 40 % 11 41 50 % 3 51 100 % 3 totalt antal skolor 148 FolKBIldNING 2010 51

tabell 17. Folkhögskolans undervisande personal inom allmän kurs, utbildningsbakgrund, 2009 uppgift saknas (%) Andel (%) med annan högskoleexamen Andel (%) med annan lärarexamen Andel (%) med folkhögskollärareexamen Andel (%) med annan utbildning med anknytning till tjänsten Alla Biträdande skolledare 0 21 46 31 3 100 lärare 3 15 41 32 8 100 Rektorer 7 36 36 14 7 100 Studie- och yrkesvägledare 0 36 27 18 18 100 totalt 3 16 41 32 8 100 tabell 18. Folkhögskolans undervisande personal inom särskild kurs, utbildningsbakgrund, 2009 uppgift saknas (%) Andel (%) med annan högskoleexamen Andel (%) med annan lärarexamen Andel (%) med folkhögskollärareexamen Andel (%) med annan utbildning med anknytning till tjänsten Alla Biträdande skolledare 0 24 52 24 0 100 lärare 2 19 39 22 18 100 Rektorer 4 25 33 29 9 100 Studie- och yrkesvägledare 0 0 100 0 0 100 totalt 2 20 39 22 17 100 52 FolKBIldNING 2010

diagram 1. Antal deltagare i studiecirkel 2009 samt deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009, i relation till kommunernas invånarantal 15 12 Cirkel per hundra invånare lång kurs per tusen invånre 9 6 3 0 Förorts- Glesbygds- Pendlings- Stor- Större Övriga kommuner kommuner kommuner städer städer kommuner tabell 19. utbildningsbakgrund för cirkeldeltagare 2009 och deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009, i relation till befolkningen utbildningsnivå studiecirkel Allmän kurs ht särskild kurs ht Andel (%) unika deltagare Andel (%) unika deltagare Andel (%) unika deltagare befolkning i utbildningsregistret Andel (%) Antal Förgymnasial utbildning 22 158 255 52 6 459 21 3 355 26 1 982 295 Gymnasial utbildning högst 2-årig 22 157 853 16 2 027 12 1 886 24 1 792 837 Gymnasial utbildning 3 år 15 110 015 18 2 234 40 6 435 19 1 460 785 Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 13 92 183 4 527 13 2 113 12 919 165 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 19 136 690 4 501 12 1 821 17 1 279 430 Uppgift saknas 8 59 357 6 778 2 374 2 157 054 summa/andel 100 714 353 100 12 526 100 15 984 100 7 591 566 Not. Uppgifter hämtade ur deltagarregistret. Antalet deltagare i folkhögskolan som ej återfinns i utbildningsregistret är 1 153. Antalet cirkeldeltagare som saknas är 3 545. FolKBIldNING 2010 53

tabell 20. behöriga sökande med folkhögskoleutbildning samt antagna till högskolan, höstterminen 2009 Behöriga sökande 4852 Antagna totalt 3245 Antagna urvalsgrupp BG 1 375 Antagna urvalsgrupp BF 2 1311 Antagna urvalsgrupp HP 3 810 Antagna övriga urvalsgrupper 4 649 1. BG = Gymnasiebetyg 2. BF = Folkhögskolebetyg, folkhögskoleintyg, folkhögskoleomdöme 3. HP = Högskoleprov, högskoleprovsresultat 4. det finns 854 urvalsgrupper i VHS databas. det är lärosätena själva som bestämmer när och var de använder sig av dem. 112 övriga urvalsgrupper användes HT2009 för de som även är behöriga i BF-gruppen. tabell 21. studieförbundens kulturprogram per verksamhetsform Antal program Förändring Antal Andel (%) Antal med 2009 2008 2007 senaste år deltagare Kvinnor Män verkande Föreläsning 109 000 103 500 86 700 5 500 3 611 200 55 45 161 900 Sång/musik 104 200 96 400 87 900 7 800 7 423 100 57 43 678 800 dramatisk framställning 17 100 17 000 15 000 100 1 320 600 55 45 132 200 Film/foto/bild 17 700 13 000 13 800 4 700 796 100 55 45 25 500 dans 7 200 7 500 6 800-300 683 900 59 41 89 700 Utställningar 17 500 15 800 15 500 1 700 1 875 500 57 43 46 600 litteratur 4 800 3 600 2 800 1 200 90 900 62 38 7 100 Konst/konsthantverk 6 100 5 800 4 300 300 204 500 65 35 10 800 Tvärkulturellt 27 200 22 000 18 600 5 200 1 073 800 55 45 89 500 totalt 310 800 284 600 251 400 26 200 17 079 600 56 44 1 242 100 54 FolKBIldNING 2010

Referenser Andersson, E., Laginder, A-M. (2007). Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning. Folkbildningsrådet. Ekonomistyrningsverket (2006). Effektutvärdering. Att välja uplägg. Rapport 2006:8. Folkbildningsrådet (2004). Folkbildningens framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter. Folkbildningsrådet (2006a). Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät. Folkbildningsrådet (2006b). Distansstudier i folkbildningsverksamhet 2005. Folkbildningsrådet (2008). Folkbildning och lokal utveckling i förorten. En studie om folkbildningens villkor och vardag. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2008. Folkbildningsrådet (2009a). Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden. En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna. Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2009. Folkbildningsrådet (2009b). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009. Folkbildningsrådet (2009c). Studiecirkeldeltagare 2008. En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2009. Folkbildningsrådet (2010a). Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009. Folkbildningsrådet (2010b). Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2009. http://www.folkbildning.se/ (2010-03-12) folkbildning 2010 55

http://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/personal.4.6df71dcd115 7e43051580001770.html (2010-03-12) http://www.skolverket.se/sb/d/3534/a/6395 (2010-03-12) Högskoleverket (2009). Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009. Rapport 2009:12 R. Jonsson, B. (2009). Folkbildningens betydelse i lokalsamhället. Projekt Folkbildningens värden och villkor i Västmanland. Västerås: Västmanlands Länsbildningsförbund; Mälardalens Högskola. Mellberg T (2010). Distansstudier på folkhögskola 2007. Prop. 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Regeringens folkbildningsproposition. SCB (2006). Folkhögskoleuppföljning 2006. UF 38 SM 0601. SCB (2009). Universitet och högskolor. Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009. UF 46 SM 0901. SOU 2003:112. Deltagares upplevelse av folkbildningen. SOU 2009:92. Se medborgarna för bättre offentlig service. Slutbetänkande av Utveckling av lokal service i samverkan. 56 folkbildning 2010

Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av regeringen och riksdagen. rådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. rådet arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Folkbildningsrådet har tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, sveriges Kommuner och landsting (skl) och rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio). Mer information finns på www.folkbildning.se