1 (9) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 september 2017 Tid: 09.00-10.50 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Från pensionärsorganisationerna Ledamöter: Hasse Karlsson PRO Vivanne Gustavsson PRO Marianne Jensen PRO Sven Åke Alfredsson PRO tjänstgör för Peter Nagler PRO Hasse Johansson PRO Lars-Ove Petersson RPG Gunborg Krantz FAS tjänstgör för Gunilla Bratt FAS Elsie Tyreman SPF Eva Venäll SPF Ann-Britt Daneilsson SPF Evy Jessen SKPF Aina Eliasson SKPF Britta Rydberg PRO tjänstgör för Anne-Marie Söderström SKPF Övriga Karin Davidsson, regionutvecklare Anna Aronson, regionutvecklare Ben Norman, nämndsekreterare Lena Johansson, forskare neuropsykiatrisk epidemiologi
2 (9) Underskrifter Sekreterare: Ben Norman Ordförande: Ulrik Hammar (L) Justerare: Justerare: Vivianne Gustavsson (PRO) Evy Jessen (SKPF)
3 (9) 10 Val av justerare Beslut 1. Vivianne Gustavsson (PRO) utses att justera protokollet. 2. Evy Jessen (SKPF) utses att justera protokollet. 11 Centrum för åldrande och hälsa- AgeCap Lena Johansson, forskare inom neuropsykiatrisk epidemiologi på Göteborgs Universitet, informerar om de stora populationsstudierna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, H70- studie och kvinnostudien. Hon har jobbat som sjuksköterska i 25 år men har forskat inom populationsstudier i 10 år, hon jobbar även som lärare i psykiatrisk omvårdnad på GU. Det finns även avknoppningsstudier, H85 och 95+ som gäller för 80-åringar samt de över 95 år. Ibland kallas alla olika studier för H70-studien för att förenkla det. De senaste 5-10 åren har de fått medel från bl.a. Vetenskapsrådet och Forte. Studien startades 1971 av Alvar Svanborg och han ledde studien från 1971 till 1988. Bertil Steen jobbade med den 1988-2003 och Sten Landal 2003-2007. Man tog in personer födda 1901 och 1902 i den första studien 1971, man bjöd in var fjärde göteborgare som var 70 år för man var intresserad av ett genomsnitt av en population. Många studier är kliniska där man undersöker patienter men i detta fall var det en normalbefolkning i Göteborg. Deltagarfrekvensen låg på 80 % och det är bra att så många som möjligt deltar då de som vanligtvis inte kommer i regel har sämre hälsa. I den senaste studien var folk födda 1944 (2014-2015) och det materialet bearbetas fortfarande. Man kan då jämföra 70-åringar som var födda i början av seklet och de födda på 40-talet. Utifrån H70 skapades H95, den första kohorten som var födda 01/02 undersöktes 1996. Då bjuder de in alla i Göteborg som är 95+, cirka 800 personer mellan 95-102 år. Kvinnoundersökningen leddes av läkare Calle Bengtsson och vid den första undersökningen 1968 deltog 1462 kvinnor mellan 30-50 år. Psykiater Tore Hällström intervjuade 800 av dessa kvinnor. De kvinnor som deltog 1968 träffar de fortfarande, nästa år har de följt dem i 50 år och träffar dem vart sjätte år. Mycket av de psykiatriska materialet från Tore används av forskarna. Deltagarfrekvensen var över 90 % på kvinnoundersökningen. Idag leds H70 och Kvinnoundersökningen av professor Ingmar Skoog, institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Studierna ger möjlighet att jämföra olika 70-åringar, det skiljer sig mellan olika grupper. Man kan se hur deras livssituation sett olika ut, de som var födda 1901 var 40 år när antibiotika kom. De födda 1944 har haft helt andra förutsättningar. I kvinnoundersökningen kan man se hur de hade det i medelåldern och senare i livet. Man får patienter efter hand.
4 (9) Deltagarna är med 5-8 timmar per tillfälle och det är ofta hembesök, speciellt på 95+ studier. Flyttar de från Göteborg så åker vi dit de är (bl.a. Stockholm, Ystad, Kalmar). Allmänna undersökningar genomförs som bl.a.: psykiatrisk undersökning, anhörigintervju,, somatisk undersökning, funktionsbedömning, social nätverk och aktiviteter, kultur, arbetslivet, personlighet, genus, fokusgrupper, blod och serum, EKG, lungfunktion, syn, dietist. Var fjärde 70-åring har lön eller ersättning för något de gör. De får väldigt mycket material från varje person. De kan koppla ihop olika mekanismer som t.ex. hur kroppen ser ut och hjärnan fungerar. Tittar framförallt på åldrandet, varför tycker de att det är viktigt att studera åldrandet? Populationen ökar snabbt och dramatiskt (bara på de senaste 50 åren). I hela världen fanns det 570 miljoner människor över 65 år och 120 miljoner över 80 år 2013. Medellivslängden i Europa år 2100 blir 100 år. 25% av alla svenskar är över 60 år. 1968 fanns det 100 hundraåringar medan det 2016 fanns 2000 personer. Medellivslängden är 83 år för kvinnor och 79 år för män. Antalet personer med demens i världen beräknas öka från 40 miljoner idag till 130 miljoner 2050. Vad betyder en ökad överlevnad? Är vi en friskare befolkning eller lever vi längre med sjukdomar? Sanningen är någonstans mitt emellan. Man är både friskare då man har haft en bättre uppväxt men också att man lever längre med sjukdom. Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg De har jämfört 1901/1902 med folk föda 1930 och tittat på ett antal olika variabler. Studien visade att det fanns en stor skillnad hur man känner sig rent subjektivt, om man känner sig sjuk eller frisk. 70-åringar på 2000-talet känner sig mycket friskare än 70-åringar på 70-talet. En annan skillnad var sociala kontakter. Idag har man kontakt med barn, familj och vänner på ett annat sätt. Man har fler överlevande. Det finns en stor skillnad på hur man klarar sig funktionsmässigt (man kan handla, tvätta, transportera sig, ringa, betala räkningar). Fritidsaktiviteter, man är mycket mer aktiv idag, man sitter inte hemma så mycket. Stora skillnader i alla variabler man hade mätt. Mer aktiva i föreningar, hobby, t.o.m. arbete. Personlighetsförändringar mellan 1976 och 2005. Dagens 75-åringar är mer utåtriktade Mer tävlingsinriktade (kvinnor närmar sig män) Större behov av nära relationer Större behov att bli ompysslade Mindre ordningsamma Kvinnor 2005 hade mindre skuldkänslor och en mer aggressiv framtoning än kvinnor 1975 Lika neurotiska drag som för 30 år sedan Män och kvinnor blir mer lika i personlighetsdrag.
5 (9) Annan studie i H70 gäller alkohol. Av dem födda 1901-1902 hade 20 % riskdrickande för och det gick successivt ner. För kvinnor födda 1901 var det mindre än 1% hade ett riskdrickande. Stor skillnad på 70-talet mellan hur män och kvinnor drack. Män födda 1930 har riskdrickandet ökat lite (det ligger på mellan 20-30%). Riksdrickandet ökar när männen blir äldre. Hos kvinnor födda 1930 är det fortfarande lägre men mycket mer än de födda 1901/1902. Det är cirka 10 % som har ett riskdrickande idag. De samarbetar med allmänmedicin och tittar på förekomst av hjärta/kärlsjukdom ur perspektivet hur det kan påverka hjärnan och kognitiva funktioner men även bara frekvensen av olika hjärta/kärlsjukdomar. 83 % av männen hade hjärt-kärlsjukdom på 70-talet och 91% bland kvinnorna. Något lägre för männen 2005 men för kvinnorna är den påtagligt lägre. 32 % av männen rökte på 70-talet, 2005 var det 11 %. Bland kvinnor var det 4 % på 70-talet men 11 % 2005. Man kan tänka sig att den siffran kommer minska på kommande studier. Samband kan gå åt olika håll. Man har inte kommit åt alla hjärt-kärlsjukdomar, man har kommit åt vissa riskfaktorer. Vissa hjärt-kärlsjukdomar ökar snarare. Man äter gott, rökt under perioder och har haft ett stillasittande jobb. Lungfunktionen har ökat dramatiskt bland 70-åringarna 2005 jämfört med 70-åringar 1976/1977. Koppling till hjärnans hälsa och förmåga att syresätta kroppen och hjärna. Rökning kan vara en stor förklaring till denna ökning. Äldre idag är mindre känsliga för sjukdomar. Överlevanden för bl.a. strokedrabbade är betydligt bättre. Man brukar prata om fysisk reserv, kognitiv reserv och social reserv. Fysisk reserv: även om man drabbar av stroke eller hjärtattack har man en högre kapacitet. Utbildning efter grundutbildning är den variabel som förklarar väldigt mycket av den kognitiva kapaciteten när man blir äldre. Förekomsten av demens bland 85-åringar minskar. Den kommer senare, runt 90 år. Orsaker till minskad förekomst av demens: Insjuknandet i demens har minskat med 40% sedan 70-talet Dessvärre leder demografisk förändringar till att antalet personer som drabbas kommer mångdubblas. Största minskningen kan ses vid vaskulär demens. Gruppskillnader tros bero på större kognitiv och fysisk reserv hos senare grupper av äldre. Högre utb. hos senare grupper av äldre Senare generationer av äldre mindre sårbara för t.ex. stroke Hälsoparadoxen: senare generationer har fler sjukdomar, men är friskare med sina sjukdomar.
6 (9) I kvinnoundersökningen så var Lena intresserad av stress, depression, ångest och svårare psykiatriska tillstånd, hur och om de kan skada hjärnan på något sätt. Det har funnits hypoteser men varit svårt att bevisa. De kvinnor som hade rapporterat att de var väldigt stressade (och hade symptom av stressen, svårt att sova och koncentrera sig) 1968 hade en ökad risk för Alzheimers sjukdom. Kvinnor med högsta graden av stress hade mer än fördubblad risk att utveckla Alzheimer. De med kortare perioder av stress hade lägre risk eller lika stor risk som andra. Skoogs studie, en av de mest citerade i landet, från 90-talet visade på kopplingen mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom. Det förändrade behandlingsprinciperna och man sänker blodtrycket för att skydda hjärnan. De som hade lågt blodtryck hade haft högt blodtryck innan. Har den informationen gått ut till kommunerna? Vi har mycket samarbete, just nu är det fokus på arbetsliv och pensionsåldrar. 12 Aktuellt från nämnden Nämnden förhandlar med utförare utifrån invånarnas behov i Fyrbodal. HSN får en bestämd peng från regionfullmäktige som vi har att göra oss med. Det mesta går till NU-sjukvården. HSN och NU-sjukvården har lika uppfattning om vad pengarna ska gå till. Det kärvar lite på Habilitering & Hälsa där HSN tycker att de producerar för lite. De har två patienter per tre dagar, det är inte ens en patient per dag. De har haft vakanser men HSN betalar ett högt pris för H&H jämfört med andra nämnder i regionen. H&H lovade analysera detta förra året men de har det inte gjort. När det gäller Beställd Primärvård, dit hör bl.a. 1177, är HSN inte heller nöjda med vad som levereras. De får en generell höjning från regionfullmäktige på 2% men nämnden vill inte dela ut de 2% till 1177 förrän de ser att Beställd Primärvård kan öka sin effektivitet. Det går inte BP med på. 13 Frågor från samrådet Jourcentralens fortsättning Det är inget som är bestämt ännu, nämnden ser över det. De mesta med jourcentraler regleras i Krav- och Kvalitetsboken. Det är öppet mellan 17-22 vardagar och minst 6 timmar under helgen. Några jourcentraler har haft öppet längre än detta och då öppet under natten. Ett förslag nu är att ha öppet 17-24 och lördag/söndag kl. 12-24. I gengäld tar man bort timmarna
7 (9) mellan 24-07 för att det är väldigt få som kommer. Diskussion om att utöka jouröppet i Tanumshede till 24 också. Bäckefors gör nämnden ingenting åt. När det gäller jourcentral Bäckefors har besöken ökat på kväll och natt. Enligt omställningen ska det flyttas ut fler resurser till vårdcentralerna. Det finns tankar kring detta, pilotverksamhet i Göteborg men nämnden vet för lite. Läkartillgång på vårdcentraler varför är de inte fördelade till antalet patienter? Anna Aronson, regionutvecklare på Koncernkontoret, jobbar med vårdcentraler i norra nämndens område. Som det ser ut idag tecknar alla HSN ett kontrakt med varje vårdcentral och enligt de kontrakten ska man ha vissa nyckelpersoner anställda bl.a. allmänspecialister. Det är upp till varje vårdcentral att man har den bemanning man ska ha enligt kontrakt. HSN kan inte fördela läkare, nämnden har inga anställda, man har bara kontrakt med varje vårdcentral. Det här är en modell enligt lagen om valfrihetssystem, alla landsting måste ha valfrihet och patienten måste lista sig vilket är en del av valfrihetssystemet. Detta gäller både Närhälsan och privata vårdcentraler. Under hösten åker Anna runt och träffar alla verksamhetschefer på vårdcentralerna. Hälften av alla läkarna på vårdcentraler måste vara specialister i allmänmedicin. Anna har inte stött på någon vårdcentral där de inte har haft det. De flesta vårdcentralerna signalerar att man skulle gärna vilja ha fler läkare. Det är ett generellt problem i landet att det saknas läkare. Även andra nyckelpersoner är det svårrekryterat till. Man ska ha en diabetessjukskötera och BVCsköterskor, det har börjat bli huggsexa kring de som har den här specialistutbildningen. Krav att tillhandahålla psykolog, stora svårigheter bland VC att rekrytera. Stora utmaningar för primärvården men de flesta gör ett gott jobb att möta kraven. Huggsexa, är det löner som gäller för att locka personal då? Det finns mer eller mindre attraktiva arbetsplatser, det är inte bara lönen som spelar roll. Läkare över 60 år vill gärna vara ledig en dag i veckan. Psykologer vill gärna inte jobba ensamma, de vill jobba i team och man får bara 20 % här och 40 % så blir det inte så attraktivt. Tittar du på att det är befogat antalet läkare jämfört med patientlistningen? Vi har en dialog kring läkartillgången, hur många läkare man har kontra antalet listade. Bestämmer vårdcentral själva hur mycket läkarna får i lön? Det finns ett lönespann som man är bunden av för verksamhetschefen. Det är olika i olika organisationer. I Närhälsan är det ganska uppstyrt men osäker på hur det ser bland de privata vårdcentralerna. Specialisterna i allmänmedicins lönenivå har ökat då det är svårrekryterat. Läkarna blir inte fler för att man betalar fler, det blir en lucka på ett annat ställe. VGR har de sämsta lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor, då är det inte så lätt att få fastanställda
8 (9) Det finns forskning som visar att 80- och 90-talisterna jobbar på ett annat sätt, de vill kunna påverka sin arbetssituation och arbetstider och lönen är inte det viktigaste. Det är många skriverier om förlossningsvården i Sverige då det är en brist på personal. HSN:s presidie träffade NU-sjukvården som ofta har haft problem på förlossningen. Flest födslar sker under sommaren och semesterperioder. NU-sjukvården hade granskat sina barnmorskor och sett att många jobbar deltid. När de började intervjua personalen så insåg de att personalen tjänade så bra att de började nå gränsen för statlig skatt. De jobbade fyra dagar istället för fem så når de inte statlig skatt. Höj brytpunkten så får vi fler barnmorsketimmar. Många läkare utbildas men vad händer? Var tar de vägen? Sverige har högst läkartäthet av alla länder och ändå fattas det läkare. Det är långa väntetider, de tar emot ganska få patienter på en dag. Då måste ju varje individ få mycket läkartid? Men det är inte uppfattningen bland befolkningen. 30-40% av sin arbetstid är kontakt med patienter, resten av tiden är annat. Kan man inte öka patientkontakten? Det ser olika ut inom primärvården och specialistvården. Annas bild i primärvård är att en rutinerad allmänspecialist kan ta emot väldigt många patienter på en dag. Det ställs stora krav idag och många väljer att inte jobba heltid. Samhället är mer jämställt så manliga läkare går ner i tid för att hinna med hushållet. Finns ingen tanke på att sätta tillbaka läkarsekreterarna som kan göra en del av pappersarbetet? Alla vårdcentral har medicinska sekreterare och det är en svårrekryterad grupp. 6-timmars arbetsdag blir mer populärt och folk orkar jobba längre nu. Det fanns en motion på regionfullmäktige gällande 6timmars arbetsdag. Där citerade några ledamöter forskning om att det inte finns stöd för att det hjälper. De stora sjukhusen lär sig inte vad man kan göra på de små sjukhusen. Finns det något bra sätt att få ut kunskapen om vad som görs på de mindre ställena? Patienter skickas i onödan med remiss. De mindre sjukhusen är Bäckefors, Strömstad och Lysekil. De ville NU-sjukvården lägga ner. Men då skedde en upphandling som Praktikertjänst vann. De slår i taket när det gäller antalet behandlingar. 1200 läkarbesök för kardiologi, när de kom upp till 2000 sa de till NUsjukvården att de inte får skicka nå fler, ändå är de uppe i 2500. Undersöker om man kan göra en tilläggsbeställning till Praktikertjänst. Tyder på att Praktikertjänst har ett bra utbud på dessa orter annars skulle de inte skicka remisserna dit. Läget på 1177 Det har vi pratat om på tidigare samråd, det är bedrövligt. Anna ringde 1177 kl. 17 en eftermiddag och de svarade på 2 minuter. De exemplen syns inte i tidningarna. Det vi vill göra politiskt är att de inte får någon uppräkning men det gick de inte med på. De har svårt att rekrytera duktiga sjuksköterskor att jobba kvällar och nätter. Dialysenheten i Strömstad Fler och fler patienter gör hemdialys men alla inte kan det. Det har funnits två erfarna
9 (9) sjuksköterskor som har gjort detta men de har gått i pension. NU-sjukvården hittar inga nya sköterskor. De har inte öppnat sen semesterstängning. Planering suicidprevention äldre I mars kommer någon och pratar om detta. TBE-vaccin, kostnad för äldre och barn. Man skulle se över detta nationellt. Spridningen av fästningarna är olika, stora delar av Sverige har inga fästningar. Ska man göra en allmän vaccination eller ska man subventionera i de områden där TBE förekommer? En generell vaccination är dyr. I Bohuslänningen hade det spritt sig, mer TBE på västkusten. Det är en allvarlig smitta. Inget annat än vaccination innan funkar. Det är 350 kr, lönar det sig inte i längden? Det finns inga beslut men ordförande ska lyfta frågan. I vår nämnd kan vi inte subventionera, det måste vara samma villkor i hela regionen. Göran Stiernstedts utredning om ny sjukvårdslag den 1 juni 2018 som kallas för vårdcentrum. Jag har läst en sammanfattning av hans utredning, primärvården ska avlasta sjukhusen och akuten. Sjukvården har kallat det för vårdcentrum. På vilken plats kommer äldrevården? Det måste bli en ny organisation och större resurser till primärvården för att ge remiss till akuten. Den lag som kommer är betalningsansvarighetslagen. Om en patient kommer till sjukhus och är utskrivningsklar då får man ligga kvar i 5 vardagar innan man börjar debitera kommunen. Det ska skärpas till 3 dagar. Inom psykiatrin har det varit 30 dagar som man får ligga kvar och det ska ändras till 3 dagar vilket är en utmaning för kommunerna. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Anna Nergård, som har ansvar att leda omställningsarbetet. Vi kan återkomma till frågan under våren, i VGR har vi människor med ett särskilt uppdrag kring omställningsarbetet. 14 Mötestider för 2018 Samrådet träffas följande datum under 2018: Onsdag 7 mars 2018 kl. 14-16 Tisdag 12 juni 2018 kl. 14-16 Onsdag 19 september 2018 kl. 14-16 Onsdag 28 november 2018 kl. 14-16