Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 19 september 2018
|
|
- Birgitta Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (8) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 19 september 2018 Tid: Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Carlsson (C), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Från pensionärsorganisationerna Ledamöter: Hasse Karlsson PRO Vivanne Gustavsson PRO Marianne Jensen PRO Peter Nagler PRO Britta Rydberg PRO ersätter Hasse Johansson Lars-Ove Petersson RPG Marianne Munther RPG ersätter Gunilla Bratt FAS Elsie Tyreman SPF Eva Wenäll SPF Ann-Britt Danielsson SPF Evy Jessen SKPF Aina Eliasson SKPF Anne-Marie Söderström SKPF Övriga Agneta Eriksson, enhet folkhälsa Carina Hansson, enhet nämndsamordning Ben Norman, nämndsekreterare
2 2 (8) Underskrifter Sekreterare: Ben Norman Ordförande: Ulrik Hammar (L) Justerare: Justerare: Vivianne Gustavsson (PRO) Elsie Tyreman (SPF)
3 3 (8) 1 Val av justerare Beslut 1. Vivianne Gustavsson (PRO) utses att justera protokollet. 2. Elsie Tyreman (SPF) utses att justera protokollet. 2 Den nationella folkhälsopolitiken Agneta Eriksson från enhet folkhälsa jobbar med nämndens folkhälsoarbete. Agneta har blivit inbjudan att prata om propositionen God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik. (2017/18:249). Presentationen bifogas till protokollet. Agneta visar en bild med åldersfördelningen för befolkningen i Västra Götaland. 20% av befolkningen är mellan 0 till 19 år och 20% är 65 år och äldre. Andelen äldre kommer att öka eftersom genomsnittsåldern ökar och det kommer bli en stor andel människor som är 65+ framöver. Det är väldigt viktigt att man gör insatser som gynnar den målgruppen. 14 juni 2018 godkände riksdagen regeringens förslag om ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsoarbetet. Arbetet påbörjade 2008 för att ros i land De gamla folkhälsomålen var från 2003 så det var läge att göra något nytt. Tidigare var det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det nya övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Ett nytt folkhälsopolitiskt delmål är ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Tidigare har man haft fokus på ANDT-frågor, ett samhälle fritt från dopning och minskade medicinska skador från alkohol, minskat tobaksbruk och minskad skada från överdrivet spelande. Tidigare hade man elva stycken målområden och nu har man åtta målområden. Det var lite för rörigt och för många med elva stycken. Agneta påpekar att det är målområden 4-8 som är mest relevanta för samrådet. Målområde 1-3 handlar mycket om barn och unga samt arbetsmiljö. Målområde 1 handlar om det tidigare livets villkor och att skapa, stötta och stärka en god start i livet. Målområde 2 handlar om kunskaper, kompetenser och utbildning. Ska ha möjlighet till likvärdig utbildning, god lärandemiljö och tidigt identifiera behov för extra stöd. Målområde 3 handlar om att öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten. Viktigt att stärka humankapitalet, egenstyrka att ta kontroll över sina egna förutsättningar. Målet omfattar även att motverka diskriminering och minska inträdeshinder på arbetsmarknaden.
4 4 (8) Målområde 4 handlar om inkomster och försörjningsmöjligheter. Stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. En strategi mot skuldsättning för att motverka ekonomiska problem och hjälpa dem med skulder att förbättra sin ekonomi. Framtidsfullmakt möjlighet att redan i ett friskt tillstånd utse någon som har tand om ens personliga/ekonomiska frågor då man inte längre kan. Målområde 5 handlar om boende och närmiljö. Det är viktigt med bostadsområden som är socialt hållbara, ett område som ger samhälleliga förutsättningar för en trygghet. Skapa hållbara städer, minska segregationen, åtgärder för att minska radon, fler gång- och cykelvägar. Kruxet är att antalet platser på bl.a. SÄBO har minskat. Biståndsbedömningen borde bort, prioriteringar borde finnas men inte biståndsbedömningen. Målområde 6 gäller levnadsvanor med fokus på hälsosamma levnadsvanor. Begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga produkter, tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljö och aktiviteter. Friluftspolitik, reglering av alkohol, ser över tobaksregleringen (e-cigaretter), antibiotikaresistens och spelproblematik. Finns problem med alkohol, spel och psykisk hälsa. Men man pratar inte om det. Finns inget stöd alls i kommunerna. Målområde 7 handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Ett jämlikt deltagande i det civila samhället och i demokratiska processer. Arbetet för de mänskliga rättigheterna och sexuell och reproduktiv hälsa och villkor. Exempel: valdeltagande, främja kulturella verksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Pratar man om hbtq-frågor eller är normen att det är man och kvinna? Det är yngre som pratar om det. Målområde 8 handlar om jämlik, hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Tillgänglighet som motsvara olika behov, hälsofrämjande vårdmöten och hälsofrämjande och förebyggande arbete. Till exempel mer jämlik cancervård, utvecklad vård för kroniska sjukdomar, tandvårdssystem för en jämlik hälsa. Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år, stöd kring fallprevention. Tillgängligheten försämras av de långa köerna inom olika områden. Psykiatrin har inte heller den tillgänglighet som motsvarar behoven.
5 5 (8) 3 Information från nämnden Valresultatet i regionen är inte färdigräknat än eftersom regionvalet räknas sist. Man har kontrollräknat alla riksdagsvalkretsar och kommunerna är inte helt klara. Mandatställningen är klar men inte vem som får vilket mandat. Demokraterna i Göteborg blir väldigt stora på grund av Västlänken. Demokraterna har också ställt upp i regionvalet. På valnatten räknar man alla småpartier i klump så då vet man inte vad Demokraterna har fått. Har de fått mer än 3% kommer de förbi spärren och kan kriga om mandaten. Det är lite stiltje i politiken efter valrörelsen. På grund av valet så ska vårdöverenskommelserna under 2018 förlängas och det kommer inte att göras några stora förändringar. Det är för att den nya tillträdande majoriteten inte ska komma till en förutbestämd situation. Det finns möjligheter med kompletteringsbeställningar för den majoriteten nästa år. Det gäller främst de stora avtalen med bl.a. NU-sjukvården, Habilitering & Hälsa, Folktandvården. Avtalen förlängs till 2019 men den nya majoriteten kan göra tilläggsbeställningar. Gäller det avtalet med Praktikertjänst? Praktikertjänst driver omfattande öppenvård på tre lokalsjukhus. Det avtalet går ut om ungefär ett år och då har nämnden möjlighet att förlänga det i tre år. Antingen år, år eller 3 år direkt. Nämnden är så nöjda med Praktikertjänst att de vill att Praktikertjänst gör mer än vad de gör idag. Då krävs det en upphandling och då kan vem som helst få den upphandlingen. Nämnden vill göra en helt ny upphandling med allt det Praktikertjänst gör idag plus lite till. Nämndens besked till Praktikertjänst är att nämnden förlänger ett eller två år. Ambitionen är att lokalsjukhusen ska göra mer och få ett större innehåll än vad de har idag. Praktikertjänst gör mer än taket på vissa områden och den totala summan är lika med taket. Budgetdiskussioner/prioriteringsdiskussioner har inte skett nu då vi förlänger avtalen. Efter augusti ska nämnden lämna ett delårsbokslut som kommer upp i september. Det ser ut som att nämnden har en budget i balans. Tidigare fanns en prognos där sjukresor innebar en ökad kostnad. Regionfullmäktige har en fördelningsnyckel och det är den som avgör hur mycket pengar som går till nämnden. Nämndens andel av den gemensamma kakan blir mindre varje år då nämndens befolkning inte växer lika mycket jämfört med Göteborg och kranskommunerna runt Göteborg som växer så att det knakar. Nämnden gjorde nästan ett nollresultat, 1.5 mnkr i förlust under förra året. Vad är äldre i fördelningsnyckeln? Det är åldersviktat så det är alla åldrar. Man tittar på hur mycket vård en 10-åring får och sen så standardiserar man det. Socioekonomi är också en faktor där man tittar på valdistrikt. Även
6 6 (8) invånarantalet är en fråga, där får man en viss summa per kommun som har färre än invånare. Tanken är att balansera upp utifrån flera kategorier. Fyrbodal är 17 % av VGR och får ungefär 17 % av pengarna. När det gäller sjukresekostnader har nämnden över 30 % i sjukresekostnader då det är så långt. Där finns det en tanke att ta större hänsyn till geografin. Den problematiken delar vi med östra Skaraborg. Vem kontrollerar sjukresor? Nämnden frågade varför nämndens prognos blev så dyr. Då svarade de att det var vinter och dåliga vägar. Regionen har även Ronden, stora bussar med få passagerare som kostar jättemycket. Väldigt många som åker med Ronden har tillgänglighetsproblem då de ändå inte kan använda toaletterna. Vore bättre att ha mindre fordon och lägga in ett stopp på någon rastplats på vägen. Det är fler vanliga resande än sjukresor på Ronden också. 4 Frågor från samrådet Område där ni är intresserade av mer information? Ja, Björn Kallin på NU-sjukvården på ambulansen vore bra att få hit för att berätta. Fått en fråga om hur många verksamheter som finns på Uddevalla sjukhus. Vi kan få en genomgång av det på ett kommande samråd. I väntan på ambulans är det fortfarande så att räddningstjänsten inte får undsätta vid allvarliga situationer eller om det är någon ändring på gång? Ingen ändring på gång. Räddningstjänsterna i VGR har nu ett enhetligt uppdrag från regionen som gäller insatser vid hjärtstopp. De avtal som HSNN har med kommunerna om samverkande sjukvård gäller insatser på sjuksköterskenivå (räddningstjänsten har inga ssk). I samhället i stort är det numera allt vanligare med hjärtstartare i t.ex. köpcenter/kommunala lokaler. Dessa hjärtstartare ger instruktioner för hur de ska användas vid hjärtstopp och är ett bra komplement. Det var en situation i somras när det tog 25 minuter för en ambulans att komma. Vi har inget avtal för mer än hjärtstopp. En 92-årig dam från Bohus Malmön hämtades i sitt hem av taxi för sjukresa till NÄL., men när hon skulle tillbaka igen så lämnades hon av på landsidan för att hon sedan skulle ta sig hem själv till sin bostad på Bohus-Malmön. Kan det kanske bero på något missförstånd vid beställningen? Kommer en skrivelse från ansvarig utredare på Västtrafik, jag mailar den när den kommer. Men så här beskrev hon ärendet för mig muntligt:
7 7 (8) Resan: * Patientens hemresa bokades från avdelningen på sjukhuset. * Beställningscentralen ställde kontrollfrågorna de alltid ställer enligt rutin: Resan bokas nu för patient XX från Näl kl xx. Resan går till xx. * Beställaren bekräftade beställningen * Chauffören hämtade patienten och körde till den beställda slutdestinationen Var gick det fel? *Resans slutdestination beställdes inte till patientens hemadress PÅ Bohus-Malmön utan till färjeläget på landsidan. Chaufförens agerande Han har agerat helt rätt. De får absolut inte frångå beställningen. Detta dels för att skydda patienter som kanske orsakat av demens eller annat funktionshinder under resans gång ändrar sig och vill köras någon annanstans dels av kostnadsskäl. Taxibolag får inte köra på annat sätt än beställningen. Hade de fått det hade sjukresorna för HSNN:s del kostat betydligt mer än de 100 miljoner de kostar idag. Chauffören kontrollringde till beställningscentralen och frågade om patienten skulle lämnas vid färjeläget och fick jakande svar. Hur hanteras ärendet Anhöriga anmält det skedda till Patientnämnden, vi har ingen information än om vilket ställningstagande Patientnämnden kommer att göra. Västtrafik kommer att kontrollera rutinerna mellan beställningscentralen och vårdgivarna (framförallt sjukhusen) för att säkerställa att berörda har samma information kring beställning destination, speciellt med tanke på hemadress på öar. Berörd avdelning har uppmärksammats på vikten av korrekt slutdestination när resor bokas. HSNN kommer att följa ärendet. Resan hem bokades från avdelningen som beställde till färjeläget och inte till bostadsadressen. Chauffören har inte gjort något fel, han får inte frångå beställningen. Det har varit problem med passagerare som har bett om ändrad destination. Frågan är anmäld till patientnämnden som avvaktar den slutliga rapporten från sjukreseenheten och avd på NÄL. Vaccin för personer över 75 år. Regionen subventionerar till 100 kr per influensavaccin. Jämför man TBE med influensa så är det stor skillnad i antal drabbade. Allting är en avvägning, vad är det bästa i stora befolkningsgrupper just nu? VI har inte råd med allt.
8 8 (8) Väntetider på Görs det någonting? Utav egen erfarenhet blev jag dålig, jag ringde 1177 och det var 25 min väntetid kl 10 en fredag fm. Går det inte att sålla de här samtalen som inte behöver hjälp? Man borde ha någon som tar emot och skickar vidare de samtal som är viktiga är medvetna om att de måste bli bättre på att avsluta samtal som inte är relevanta. (Statistik om 1177 finns bifogat protokollet). Medelväntetiden varierar mellan 13 sek och 15 min. I januari när det var fler samtal hade de en medeltid på 15 minuter men 6 minuter längre i februari fast de hade färre samtal. Är det en acceptabel väntetid? Nej, 1177 ska svara på 75 % av samtalen inom 5 minuter. Hur ser arbetsmiljön ut på 1177? Är det inte så att de har för små lokaler? Ni borde åka dit och se hur det är och se till att de har tillräckligt goda lokaler. Det kan inte vara lokalerna som är problemet i hela landet. Är det inte dags att ifrågasätta systemet när man har sådana här problem i flera år och det ska vara en väg in? Det finns flera sätt att komma i kontakt med vården, unga bokar på nätet. Kanske sätta upp 1177 på listan av besökare i framtiden. På vårdcentraler säger de att nu är det fullt och så stänger de av telefonerna. Måste de inte alltid ta emot telefonsamtal? Man är skyldig att ta emot samtal varje dag. VI upptäcker att de inte gör det ibland också. Du ska kunna ha kontakt med vårdcentralen oavsett telefontiderna. Väntar på en genomgång av psykiatrin överlag, även unga och gamla. Allmänpsykiatri allmänt. Tandvården, i förra protokollet står det att personer över 85 år och bor på särskild boende har fri tandvård. Det stämmer inte, man har inte fri tandvård över 85 år. Har man speciella sjukdomar som ger en sämre tandhälsa kan man få ett tillstånd för grönt kort och nödvändig tandvård.
Protokoll från pensionärsråd för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 1 december 2015
1 (6) Protokoll Protokoll från pensionärsråd för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 1 december 2015 Tid: 10.00-12.00 Plats: Regionens Hus, lokal Tärnan, Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Närvarande Ledamöter
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 juni 2016
1 (5) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 juni 2016 Tid: 10.00-12.10 Plats: Lokal Musslan, VG-Huset, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 april 2019
1 (6) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 april 2019 Tid: 14.00-16.07 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Linda
Protokoll från pensionärsråd för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 13 oktober 2015
1 (7) Protokoll Protokoll från pensionärsråd för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 13 oktober 2015 Tid: 10.00-12.00 Plats: Regionens Hus, lokal Tärnan, Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Närvarande Ledamöter
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 31 maj 2017
1 (6) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 31 maj 2017 Tid: 09.00-10.50 Plats: Bohusläns Museum, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik Hammar
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).
FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2018-11-14 1 Plats och tid Ateljén, Vasavägen 16 Katrineholm, kl 10.00-11.40 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson
Mer än bara telefonrådgivning 2019-07-02 Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Nationella invånartjänster 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden webb 1177 Vårdguiden e-tjänst Hitta och jämför
Det här ska jag prata om idag:
2018-2026 Det här ska jag prata om idag: Folkhälsostrategin i ett sammanhang strategiorientering Folkhälsostrategin - tre viktiga framgångsfaktorer: Ny modell för det regionala genomförandet/stödet Gemensamt
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 mars 2017
1 (7) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 mars 2017 Tid: 10.00-12.15 Plats: Lokal Musslan, VG-Huset, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 6 december 2017
1 (10) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 6 december 2017 Tid: 10.00-12.00 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 7 december 2016
1 (7) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 7 december 2016 Tid: 10.00-12.15 Plats: Lokal Musslan, VG-Huset, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016
1 (5) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016 Plats: Bohusläns museum, Museigatan 1, Uddevalla Tid: Kl. 09:00 15:00 (Kaffe från kl. 08:30) Om du
Stina-Kajsa Melin Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Elisabeth Mörner Hälso- och sjukvårdsnämnd 4
1(8) Plats och tid: Alerummet, Kommunkontoret, Alafors kl. 15.00 16.30 Beslutande Jarl Karlsson Kommunstyrelsen Eva Eriksson Vård- och omsorgsnämnden Bengt Englund SPF Skepplanda Rolf Johannesson PRO Surte/Bohus
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 13 september 2016
1 (10) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 13 september 2016 Tid: 10.00-12.05 Plats: Lokal Musslan, VG-Huset, Vintergatan 8, Uddevalla
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 13.15 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Lars-Åke Gustavsson Inga Göransson Gunilla Josefsson Agneta Gustavsson, Lena
Daniel Höglund Stina-Kajsa Melin Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Elisabeth Mörner Hälso- och sjukvårdsnämnd 4
1(9) Plats och tid: Alerummet, Kommunkontoret, Alafors Kl. 15.00 16.30 Beslutande Jarl Karlsson Kommunstyrelsen Eva Eriksson Vård- och omsorgsnämnden Rolf Johannesson PRO Surte/Bohus Hans Hellman PRO Ale
Regeringens bedömningar och inriktning för arbete utifrån de åtta nya målområdena, samt Kommissionen för jämlik hälsas förslag till åtgärder
Regeringens bedömningar och inriktning för arbete utifrån de åtta nya målområdena, samt Kommissionen för jämlik hälsas förslag till åtgärder Prop. SOU 2017:47 Nationellt mål och målområden enligt prop.
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Ohälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018
Plats och tid Stadshuset, fredag 20 april kl 9.00-12.00 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 v ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals
Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum Kommunhuset, Karlsborg, fredag 25 maj, 2012 kl
Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sida 23 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 25 maj, 2012 kl 08.30-11.30 Deltagare Anna Danielsbacka Stig Carlsson Peggy Johansson Lars Jönsson Beate Poetzsch
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Elva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 juni 2018
1 (8) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 juni 2018 Tid: 14.00-16.10 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och Tranemo kommun
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 Mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och Tranemo kommun 0 Verksamhetsplan för gemensamt folkhälsoarbete HSN och Tranemo kommun Kommunen tar
Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81
Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Beställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
HKB har gjorts på motionen.
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.
Svensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Länspensionärsrådet 1 9
Protokoll Sammanträdesdatum 2010-02-26 Länspensionärsrådet 1 9 Tid: Fredag den 26 februari 2010, kl. 09:30 12:00 Plats: Sammanträdesrummet Hörsalen, Hylte kommunhuset, Hyltebruk Ledamöter Mats Eriksson
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(8)
Sida 1(8) Plats och tid Stadshuset, fredag 13 maj 2016, kl 8.30 11.45 Ledamöter Ledamöter Marianne Ahlborg (L), HSN Väster, 1 vice ordförande, ordförande vid mötet Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice