Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 6 december 2017

Transkript

1 1 (10) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 6 december 2017 Tid: Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Carlsson (C), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Från pensionärsorganisationerna Ledamöter: Sven- Åke Alfredsson PRO ersätter Hasse Karlsson PRO Vivanne Gustavsson PRO Marianne Jensen PRO Peter Nagler PRO Hasse Johansson PRO Lars-Ove Petersson RPG Marianne Munther RPG ersätter Gunilla Bratt FAS Elsie Tyreman SPF Eva Venäll SPF Lennart Jansson SPF ersätter Ann-Britt Danielsson SPF Aina Eliasson SKPF Anne-Marie Söderström SKPF Övriga Karin Davidsson, regionutvecklare Anna Aronson, regionutvecklare, Carina Hansson, processansvarig Ben Norman, nämndsekreterare

2 2 (10) Underskrifter Sekreterare: Ben Norman Ordförande: Ulrik Hammar (L) Justerare: Justerare: Hasse Johansson (PRO) Sven-Åke Alfredsson (PRO)

3 3 (10) 15 Val av justerare Beslut 1. Hasse Johansson (PRO) utses att justera protokollet. 2. Sven-Åke Alfredsson (PRO) utses att justera protokollet. 16 Krav- och kvalitetsboken Anna Aronsson, regionutvecklare på enhet primärvård på Koncernkontoret, jobbar med att följa upp kontrakten som VG Primärvård tecknar med vårdcentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämndens område. I hela VGR finns det 202 stycken vårdcentraler där cirka hälften drivs offentligt av Närhälsan och den andra hälften drivs av privata aktörer. Koncernkontoret har en konkurrensneutral roll vilket innebär att de inte får behandla de offentliga och privata vårdcentralerna olika. Alla vårdcentraler följer samma avtal, det avtalet kalles för Krav- och Kvalitetsboken (KoK-boken) och finns här: I KoK-boken regleras bl.a. hur många timmar vårdcentralerna ska vara öppna, hur bemanningen och hur samverkan med andra aktörer ska se ut. Det står detaljerat om vissa frågor, bl.a. psykisk ohälsa och multisjuka äldre, som man från politiskt håll har prioriterat. Det finns ett avsnitt om man att man inför nästa år ska tillhandahålla en mobil hemsjukvårdsläkare. Vårdcentralerna bedriver hemsjukvård redan idag men från och med 1 januari 2018 blir det tuffare krav på vårdcentralerna. Man ska kunna få ett läkarbesök hemma senast nästa dag vid akuta behov. Multisjuka äldre har rätt till en fast kontakt på vårdcentralen om man har allvarliga vårdbehov och vårdcentralen ska genomföra en läkemedelsgenomgång för personer över 75 år dagligen. I nämndens område finns det ett 30-tal vårdcentraler och de får besök av Anna och hennes kollega minst en gång per år. Anna för en dialog med dem om hur vårdcentralen lever upp till sitt avtal och innan Anna kommer dit får vårdcentralen besvara en utförlig enkät om hur de arbetar. Inför årets uppföljning har vårdcentralerna fått beskriva hur de jobbar med sina samordnade individuella planer (SIP) från och med årsskiftet. Anna granskar även antalet hembesök som vårdcentralerna gör samt deras tillgänglighet via telefon. Vårdcentralerna i norra nämnden är förhållandevis duktiga i sin telefontillgänglighet. På dialogmötet på vårdcentralen för Anna en dialog med verksamhetschefen. Oftast är det bra dialoger, verksamhetscheferna vet själva vad de behöver förbättra. Det är vanligt att vårdcentralerna får komma in med åtgärdsplaner om de inte har lämnat tillräckligt tillfredsställande svar alternativt behöver tänka till hur de ska klara av sitt uppdrag. T.ex. kan en dipp i telefontillgängligheten ske då kanske en sjuksköterska har slutat och vårdcentralen har problem att rekrytera en ny. I sådana fall måste vårdcentralen lämna in en åtgärdsplan för

4 4 (10) hur de ska klara av sitt uppdrag. I de fall då åtgärdsplanen inte leder till en förbättring kan det bli aktuellt med ekonomiska sanktioner. Efter dialogmötet på vårdcentralen skriver Anna uppföljningsrapporter om vad vårdcentralen är bra på och vad de behöver förbättra och i slutet av året rapporterar Anna detta till nämnden i beställarbokslutet. På Munin kan man se statistik gällande telefontillgänglighet och antal listade för varje vårdcentral: Sidan är inte helt användarvänlig men när man kommer underfund med den funkar det bra. Om vårdcentralen är bemannad med en AT-läkare, har AT-läkaren någon mentor då? De ska alltid ha en handläggare, det finns handläggare för AT-läkare och handläggare för STläkare. Vårdcentralerna måste ha en viss bemanning för att få ett uppdrag. Detta sköts av regionens studierektorer och det sker mycket diskussioner fram och tillbaka men som det ser ut kommer det krävas minst en specialist i allmänmedicin för att kunna ta emot utbildningsplatser. KoK-boken justeras varje år, det är något som kommer till eller faller bort. Ibland frågas det varför just detta krav finns med och inte ett annat specifikt krav. Alla vårdcentraler ska uppfylla KoK-bokens krav vilket innebär att det blir svårt för vårdcentraler på småorter med få invånare att driva en vårdcentral och rekrytera personal som vill jobba där om KoK-boken är för utförlig. Det finns alltså en tanke bakom omfattningen på KoK-boken eftersom alla måste kunna leva upp till det. Vissa vårdcentraler i Göteborg tar med sånt som inte är med i KoK-boken för att det finns en större befolkning och högre tillgänglighet till personal. Från och med 2017 finns dietister tillgängliga på vårdcentralerna. Istället för att varje vårdcentral ska ha en dietist har Närhälsan en central enhet utanför vårdvalet där alla vårdcentraler tilldelas timmar per vecka då man ska få dietistkompetens ut i verksamheterna. Kan ni se vad det beror på när en vårdcentral inte kan få fasta läkare? Det är lite olika och inte bara på grund av en anledning. Ett starkt skäl i glesbygdskommunerna är att det inte är attraktivt att bo där. Det kan vara en vårdcentral som har haft en nedgående spiral när det gäller arbetsmiljön och därför får svårt att rekrytera. Vilka möjligheter har ni om det är dålig arbetsmiljö? Det är inget vi hanterar. Vi har ett avtal med en annan part om att de ska utföra en viss tjänst. Vi har inget arbetsgivaransvar men vi kan sätta press om vi tycker bemanningen är mager och be vårdcentralen tänka långsiktigt och ha en plan.

5 5 (10) Vem har arbetsgivaransvaret på en vårdcentral? I Närhälsans fall så är det politiska ansvaret hos primärvårdsstyrelsen. Är vårdcentralen privatägd så är det den koncernen eller den verksamhetschefen som är ansvarig. Tanken är att om personal sluter på en viss vårdcentral så har patienterna möjlighet att lista om sig till en annan vårdcentral. Ett grundproblem är att det utbildas för få specialister i allmänmedicin. Det finns alldeles för få AT-tjänster, läkarna blir inte färdiga för att de inte får AT-tjänst och vissa får vänta i flera år. Det krävs handledare och det är svårt för små vårdcentraler att ta emot AT-läkare. Om läkarutbildningen skulle ha tjänstgöringen som specialist i allmänmedicin tidigare i programmet skulle det kunna minska bristen på specialister i allmänmedicin. Vissa vårdcentraler kan inte räkna in lika många läkare när de har en läkare som gör AT eller ST och mäktar då inte med att ha så få antal läkare. Andra vårdcentraler resonerar att nu har vi många specialister i allmänmedicin så nu kan vi ta in fler AT/ST. Det finns inget allmänt tänkande för vårdcentralerna och det är olika för varje koncern. Vem har det politiska ansvaret för frågan gällande antalet AT-tjänster på vårdcentralerna? Styrelsen för NU-sjukvården. Det borde ingå i KoK-boken? Det ingår i Kok-Boken. Det beror väl på resurserna som vårdcentralerna får? Man får extra betalt för de AT-läkarna man tar emot. Det finns vårdcentraler som nästan bara går runt på stafettläkare och det är inget att rekommendera. I nämndens minsta kommun Dals-Ed är det en läkare som älskar att bo i Dals- Ed. Läkarna väljer själva vilken specialitet de ska välja, det går inte att tvinga dem att välja en specifik inriktning. Personalutskottet under regionstyrelsen har ansvar för kompetensförsörjningen. En specialist i allmänmedicin måste ha handledarutbildning för att kunna handleda nya läkare och har vårdcentralen generellt svårt med att rekrytera läkare är det svårt att få till. Det finns vårdcentraler i Trestadsområdet som nämner att de utbildar och utbildar men får inte behålla sina läkare för läkarna flyttar ner till Göteborg för att jobba. Till nästa möte för samrådet kan vi ta fram antal ST/AT-platser till nästa gång. Hur såg det ut idag, för 5 år sedan och för 10 år sedan?

6 6 (10) 17 Detaljbudget HSN N Processansvarig Carina Hansson informerar om nämndens detaljbudget för I oktober fattade nämnden beslut om vårdöverenskommelser med regionens olika utförare, styrelserna för Habilitering & Hälsa, NU-sjukvården, Beställd Primärvård och Folktandvård Det är två parter så nämnden får inte igenom allt som de vill. Vårdvalen VG Primärvård och VG Rehab ligger på hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), det är HSS som är vårdvalsbeställare. Dock har HSN ett uppdrag att följa upp verksamheten men finansieringen och godkännandet av vårdgivare ligger på HSS bord. Efter att vårdöverenskommelserna är klara så görs en budget. Vissa saker vet man vad de kostar, andra saker är inte lika lätta att räkna ut då folk söker vård i andra landsting i Sverige men även ute i Europa. Det är en beräkning hur mycket tror vi att invånare kommer söka vård? Var? Och till vilken kostnad? De parter som nämnden själva skriver avtal med kan lättare förutspå hur mycket vård de kommer att genomföra under det kommande året. I slutet av november kom en kompletteringsbudget från regionfullmäktige med ytterligare pengar. Det kom ytterligare pengar från staten: tillgänglighet för barn och unga, gynekologisk cellprovtagning, goda arbetsvillkor och arbetssätt. Dessa pengar skulle täcka nya saker som uppstått under året bl.a. glasögonsbidrag för barn och unga och ett nytt avtal med SOS-alarm. En diskussion kring SOS-alarm har funnits om hur väl deras verksamhet har fungerat och hur larmen har vidarebefordrats till rätt ställe i rätt tid. Det finns ett beslut i regionen att ta över en del av den verksamheten själva. Det har blivit lite dyrare men det är en prioritering man har gjort. Ordnat införande, det kommer nya läkemedel då och då och ibland vill regionen använda dessa läkemedel men de är ofta väldigt dyra. Det finns ett beslut i regionen om att en initial betalning ska se och sedan fasas ut under de kommande tre åren men det har inte alltid skett på det sättet. Regionbidraget för 2018 består av en uppräkning på 2 % för kostnadsökningar. Det finns en viss summa för de fem HSN som är beroende av befolkningsutvecklingen. De nämnder som ökar procentuellt mer får en större andel vilket innebär att norra nämndens invånare kan öka men ändå tappa intäkter på grund av att befolkningen i andra nämnder har ökat mer. Nu tappar HSN N 3,9 mnkr vilket är en liten summa jämfört med de ca 100 mnkr som nämnden gick miste om förra året. När det gäller ST-styrning ska styrningen i en ökad utsträckning ske centralt med en förhoppning om att styra vissa bristområden på läkarsidan. Sjukhusen får inte ersättning om man inte anställer den personal som regionen specificerar.

7 7 (10) Glasögonbidraget centraliseras också och det är därför pengarna förs bort. HSS har hela det ansvaret nu. Det är problem i hela Sverige med tandhygienister, på Orust finns ingen tandhygienist efter 1 januari. Jag blir hänvisad någon annanstans, vad görs åt det? Inför 2018 så dubblar man tjänsterna på högskolan i Skövde så att de kan erbjuda fler utbildningsplatser, regionen delfinansierar dessa platser. Men det är ett problem och inte bara en finansieringsfråga, problemet är att det inte alltid har funnits utbildningsplatser. Tandläkarna höll fast vid sina patienter och ville göra allt och då var det svårt att få in tandhygienister. Sen insåg man hur mycket de kunde bidra med och då var inte utbildningsplatserna dimensionerade efter detta. Vad är då brutet tak? Det är en satsning för att förbättra tillgängligheten i länssjukvården. Vanligtvis får man ett uppdrag och en volym man ska prestera upp till ett tak. I detta fall får NU-sjukvården betalt även om man producerar mer än vad beställningen specificerar. HSS finansierar detta tillsammans med HSN men NU-sjukvården får bara 50 % ersättning, d.v.s. ersättning för den rörliga kostnadsdelen. Hyror och fasta kostnader är redan betalda via den ursprungliga överenskommelsen. I detaljbudgeten så är beräkningen att NU-sjukvården kommer producera vård för 53,2 mnkr. De största pengarna läggs på länssjukvård, drygt 5,3 miljarder kr. Länssjukvården består av regionens egna sjukhus och HSN N finansierar vård för sina invånare som går till andra sjukhus i regionen utanför nämndens område. Region- och rikssjukvård är vård som inte erbjuds i alla landsting då vissa landsting har uppdrag att erbjuda vård för hela Sverige. Det kan handla om väldigt avancerad vård eller mycket sällsynta sjukdomar och då finns inte den kompetensen överallt i landet. Region- och rikssjukvård kostar 328 mnkr. Utomregional länssjukvård är vård man kan välja själv men vanligtvis är det om man blir sjuk på semestern eller under en resa i jobbet. Då har man möjlighet till akutsjukvård var som helst och räkningen kommer till nämnden. HSN N finansierar de hjälpmedel som primärvården använder och det rör sig om ungefär 50 mnkr. Utomregional primärvård har inneburit en kraftig ökning, en kostnad på cirka 10 mnkr där man tidigare legat på ett plusresultat. Inströmningen till HSN N är större än utströmningen till andra landsting. Ett nytt fenomen är appen KRY läkarbesök i mobilen där man kan få läkarrådgivning via sin telefon. Det är Jönköpings landsting som har tecknat ett avtal med websidan vilket gör att nämnden får betala till Jönköpings landsting om nämndens invånare använder Kry. Kostnaden för nämnden ligger på 650 kr per samtal.

8 8 (10) Läkemedel ingår i den beställning som nämnden gör men nämnden finansierar även läkare med legitimation som har förskrivningsrätt utan något avtal. Dessa läkare kan skriva ut läkemedel gör det gratis. I nämnden utskrivs läkemedel för ca 30 miljoner kr. Pengarna som går till KRY, ni, måste upplysa medborgarna att pengarna försvinner Svar ja, men de levererar ju någon form av vård. Inget kan ersätta det personliga besöket men utvecklingen innebär att man använder tekniken på ett annat sätt än idag där man ger vård på distans, så kallad telemedicin. 18 Frågor från samrådet Finns det nya mediciner som kan ge positivt resultat vid benskörhet? Vid benskörhet används olika läkemedel, de vanligaste har som syfte att: minska nedbrytningen av ben stimulera uppbyggnaden av ben hjälpa till att bilda ett normalt ben Om man använt de vanliga läkemedlen (olika preparat som ingår i grupperna ovan) men ändå har svår benskörhet och får upprepade benbrott kan man i stället få parathormon. Den behandlingen, som kräver mer kontroll och brukar skötas av läkare med specialistkunskap, används bara om inget annat läkemedel fungerar. Parathormon, PTH, är ett annat ord för hormon från bisköldkörtlarna. Läkemedel som innehåller parathormon stärker skelettet genom att stimulera de celler som bygger upp benvävnad. För att få läkemedlet ska man ha svår benskörhet och ökad risk för benbrott. Det kan till exempel vara om patienten fått nya benbrott trots behandling med bisfosfonater. Ett annat skäl är om patienten av någon orsak inte kan ta några andra läkemedel mot benskörhet. Män och kvinnor som passerat klimakteriet kan få den här behandlingen. Den sköts oftast av läkare med specialistkunskap inom området. Patienten tar själv läkemedlet som en spruta varje dag i ett och ett halvt år. Kommer kvinnor över 74 år att kallas till mammografiundersökningar? Det finns inget förslag i dagsläget där man planerar en utökning av den gränsen. Det innebär inte att man inte kan få en tid om man ringer själv men man kallas inte per automatik om man är över 74 år. Man tog bort avgiften på 100 kr för mammografi i ett försök att få fler att komma på mammografi. Det hjälpte inte men man valde att göra det gratis snarare än att kalla ytterligare en åldersgrupp.

9 9 (10) Jag har två vänner i 80-årsålder det är konstigt att man drar en gräns när det inte finns någon gräns för när man kan få bröstcancer. Man måste själv ta initiativet och får inte använda mammografibusen och måste ta sig till NÄL. Bussen åker runt så man måste inte ta sig till NÄL. Det finns inga planer på att utöka denna gräns? Det finns 25 medicinska sektorsråd som har valt den gränsen av medicinska anledningar, Hur blir det med prostataundersökningar på NÄL? Det finns ingen riktlinje som definierar vad man ska göra med resultat. PSA-värdena är individuella och ett högt eller lågt värde behöver inte innebära prostatacancer. Hade man en behandlingsmetod som når alla så vill man kanske börja screena. Kommer influensavaccinen bli gratis? Influensavaccin är subventionerat till 100 kr men det finns partier som motionerar om att göra influensavaccin gratis för riskgrupper. Hur långa är köerna till första läkarbesöket för personer över 65 år? Det finns inget regelverk för någon beroende på ålder. Ringer du sjukvården ska du ha kontakt med primärvården inom 7 dagar, 90 dagar för specialist, 90 dagar operation, Man ska kunna komma fram till sin vårdcentral varje dag och man har rätt till en läkarkontakt inom 7 dagar. Och det är samma oavsett ålder, det finns inga åldersrelaterade särskilda köer eller gräddfiler. Har man stark förmodan om cancer är det 14 dagar till specialistbesök som gäller. Jag gick på en föreläsning i Tanum om psykisk ohälsa för män över 65 år. Det sker flest självmord i den åldersgruppen och inte bland de unga. Vi vill gärna ha någon presentation om det. Det är inbokat för vårt marsmöte. IVPA i väntan på ambulans. Jag kommer från Sotenäs där räddningstjänsten inte får rycka ut, de får inte larmen längre, för regionen vill inte betala. Och kommunen får inte betala. Det är en ny regional medicinsk riktlinje som innebär att räddningstjänsten inte får åka på något annat än akuta hjärtstopp när det gäller IVPA. Det sker en medicinsk bedömning och den gäller för hela regionen. Vi har tidigare pratat om en journal för en patient, hur fungerar det om man är i en trafikolycka utanför VGR? Vet det sjukhuset något om mig? Hur långt har det kommit med den samordningen? Har du kommunal hemsjukvård ska du ha blivit tillfrågad om du ger samtycke till att informationen utdelas.

10 10 (10) Har ordförande lyft frågan kring TBE-vaccin? En spruta kostar 360 kr och man ska ta 3 stycken inom ett år vilket blir en stor kostnad. Man skulle kunna subventionera detta såsom influensavaccinet är subventionerat. Om nämnden skulle subventionera TBE-vaccin med 200 kr kostar det 54 mnkr om året i nämndens område, det är en prioriteringsfråga.