Riskanalys för ny bebyggelse inom kv Haga 4:35, Solna

Riskanalys för ny bebyggelse inom kv Haga 4:35, Solna Juni 2012 Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

2 (27) PROJEKTNUMMER PROJEKTLEDARE Rosie Kvål PROJEKTNAMN RISKANALYS KV HAGA 4:35, SOLNA PROJEKTANSVARIG Martin Olander UPPDRAGSGIVARE Akademiska Hus REFERENS UPPDRAGSGIVARE Tommy Stjernfeldt DOKUMENTTYP Analys av olycksrisker ÖVRIGT Detaljerad analys av risker från transport med farligt gods på Solnavägen samt risker med intilliggande verksamheter. UPPRÄTTAT AV Rosie Kvål INTERNKONTROLL Erik Midholm 2012-06-14 Detaljerad riskanalys, rev 2-2012-05-11 Detaljerad riskanalys, rev 1-2012-04-13 Detaljerad riskanalys EMm DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK) 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

2 (27) SAMMANFATTNING En gemensam fördjupad översiktsplan för Karolinska - Norra Station togs fram 2008. Ett av syftena med den fördjupade översiktsplanen var att skapa förutsättningar för en integrerad stadsmiljö med bostäder, kontor, handel, utbildning, forskning och ett nytt universitetssjukhus. För Karolinska Institutet (KI) ska, enligt den fördjupade översiktsplanen, ny bebyggelse för forskning, kontor och utbildning uppföras, bland annat, längs Solnavägen. Det planområde som studeras i denna analys omfattar del av kvarter Haga 4:35, beläget utmed Solnavägen. Syftet med aktuell detaljplan är att möjliggöra byggandet av ett nytt centrum för Karolinska Institutets experimentella forskning inom KI:s område. Bebyggelse planeras i linje med tidigare planlagda verksamheter i området, ca 10 meter från Solnavägen. Solnavägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna ska analyseras vid exploatering inom 150 meter från sådan väg. Med anledning av detta görs denna riskanalys. Analysen utgör en komplettering av en tidigare genomförd riskanalys gjord för Södra delen av Solnavägen (WSP, 2009). Kompletteringen görs till följd av samrådsyttranden från bland annat Länsstyrelsen och Storstockholms brandförsvar. I analysen studeras ett framtida trafikscenario år 2030. Även eventuella risker från det intilliggande Smittskyddsinstitutet (SMI) har beaktats i denna analys. Hanteringen av farliga och smittförande ämnen vid SMI har dock inte bedömts utgöra någon risk för omgivningen. I analysen har två scenarier studerats avseende transporter med farligt gods på Solnavägen. Dels ett scenario som utgår från normal drift av Karolinska sjukhuset samt ett scenario som tidigare definierats motsvara den situation som råder när reservkraften används fullt ut vid sjukhuset. Tidigare antagna antal transporter har räknats om till horisontåret 2030 samt kompletterats med trafik som leds om från Norra länken vid oplanerade avstängningar av tunnelsystemet. Risknivån har beräknats och redovisas som individrisk och samhällsrisk. Beräknade risknivåer ligger till viss del inom det område (ALARP-zonen) där åtgärder ska övervägas och kostnaden av åtgärden ska vägas mot nyttan. När det gäller individrisknivån är det enbart risknivån utomhus för det värsta trafikscenariot som ligger inom ALARP upp till 20 från Solnavägen. I övrigt är risknivån acceptabel. Samhällsrisken ligger helt inom ALARP för det värsta scenariot och inom ALARP upp till ca 15 omkomna för normalfallet. Störst bidrag till risknivån bedöms olyckor som leder till läckage och antändning av brännbara gaser och vätskor ge. Brännbara gaser förekommer i huvudsak i det scenario där permanent reservkraftsförsörjning av Karolinska sjukhuset förutsätts, vilket bedöms vara mycket konservativt antaget. Detta scenario ligger därför inte till grund för värdering av behov av åtgärder. För att hantera identifierade risker ges nedanstående förslag på åtgärder för att minska konsekvensen av en eventuell olycka. Observera att åtgärderna endast utgör ett förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

3 (27) man beslutar om ska sedan formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen. Områden utomhus mellan byggnad och Solnavägen bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Bland annat ska inte uteserveringar placeras i sådana lägen. Byggnader utmed Solnavägen ska utföras med obrännbar fasad för att förhindra brandspridning in i byggnaden. Utrymning från lokaler med stadigvarande vistelse ska vara möjlig mot en sida som vetter bort från Solnavägen. Utrymmande personer ska kunna sätta sig i säkerhet och inte utrymma mot en eventuell olycka. För att förhindra att brandgaser eller brännbara gaser tar sig in i byggnader ska ventilationen utformas så att friskluft inte tas från sida som vetter mot Solnavägen. Nödavstängning av ventilationen ska vara möjlig. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

4 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Underlag... 6 1.5 Revidering... 6 1.6 Metod... 6 1.7 Förutsättningar... 6 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET... 7 2.1 Områdesbeskrivning... 7 2.2 Planerad bebyggelse... 7 2.3 Omgivande planer/byggprojekt... 9 3 RISKINVENTERING... 10 3.1 Tidigare riskanalys... 10 3.2 Kompletterande riskinventering... 11 4 DETALJERAD RISKANALYS... 17 4.1 2015 - Nuläge... 17 4.2 2030 - Framtid... 18 4.3 Värdering av risk... 20 5 HANTERING AV OSÄKERHETER... 21 5.1 Skillnad i resultat mellan olika analyser... 21 6 ÅTGÄRDER... 23 6.1 Allmänt... 23 6.2 Förslag till åtgärder... 24 7 SLUTSATSER... 25 8 REFERENSER... 26 BILAGA A BILAGA B BILAGA C BILAGA D FREKVENSBERÄKNINGAR KONSEKVENSBERÄKNINGAR RISKBERÄKNINGAR METOD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

5 (27) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund En gemensam fördjupad översiktsplan för Karolinska - Norra Station togs fram 2008. Ett av syftena med den fördjupade översiktsplanen var att skapa förutsättningar för en integrerad stadsmiljö med bostäder, kontor, handel, utbildning, forskning och ett nytt universitetssjukhus. För Karolinska Institutet (KI) ska, enligt den fördjupade översiktsplanen, ny bebyggelse för forskning, kontor och utbildning uppföras, bland annat, längs Solnavägen med entréer och angöring mot vägen. Det planområde som studeras i denna analys omfattar del av kvarter Haga 4:35, belägen utmed Solnavägen. Syftet med aktuell detaljplan är att möjliggöra byggandet av ett nytt centrum för Karolinska Institutets experimentella forskning inom KI:s område. Bebyggelse planeras i linje med tidigare planlagda verksamheter i området, ca 10 meter från Solnavägen. Solnavägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna ska analyseras vid exploatering inom 150 meter från sådan väg. Med anledning av detta görs denna riskanalys. Analysen baseras på en tidigare genomförd riskanalys gjord för Södra delen av Solnavägen /1/. Den kompletterande analysen består i huvudsak av att studera ett framtidsscenario avseende trafiken och görs till följd av samrådsyttranden från bland annat Länsstyrelsen /2/ och Storstockholms brandförsvar /3/. Även eventuella risker från det intilliggande Smittskyddsinstitutet kommer att beaktas i denna analys. 1.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 Omfattning Analysen omfattar det planområde som avgränsas av Solnavägen i nordost och övriga verksamhetsdelar tillhörande Karolinska Institutet (se även figur 2.1). Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar och i omgivande verksamheter omfattas inte av analysen. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

6 (27) 1.4 Underlag Som underlag till analysen har bland annat följande underlag använts: - Detaljplan för nytt forskningscentrum inom Haga 4:35, samrådshandling, november 2011 - Den tidigare genomförda riskanalysen: Detaljerad riskbedömning för detaljplan, Södra Solnavägen, Solna stad /1/. 1.5 Revidering Denna version av riskanalysen har reviderats utifrån ny information när det gäller trafiksiffror på Solnavägen. 1.6 Metod I den tidigare analysen /1/ gjordes en inventering av möjliga risker samt en kartläggning av transporter med farligt gods på Solnavägen. Inventeringen omfattade trafiken år 2015 vilken i princip kan likställas med nuläget. I denna analys kompletteras identifierade riskkällor med Smittskyddsinstitutet. Genomförd kartläggning av transporter med farligt gods kompletteras med ett framtidsscenario 2030. För de risker som i den tidigare analysen bedömts kunna medföra konsekvenser för människor och byggnader utom och inom planområdet görs en detaljerad analys där frekvens och konsekvens beräknas för identifierade olyckor. Utifrån detta beräknas risknivån för området. Vid behov föreslås säkerhetshöjande åtgärder. I analysen studeras både riskmåttet individrisk och samhällsrisk. En mer utförlig beskrivning av den riskanalysmetod som används i denna analys redovisas i bilaga D. 1.7 Förutsättningar Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /4/ ska riskerna analyseras för ny bebyggelse inom 100 meter från med transport av farligt gods, järnväg eller bensinstation. I rapporten rekommenderas skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till vägar med transporter av farligt gods. Typ av bebyggelse Tät kontorsbebyggelse Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet Avstånd 40 m 75 m 75 m I bilaga D redovisas en mer utförlig redogörelse för lagstiftning, riktlinjer och riskhänsyn vid fysisk planering. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

7 (27) 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet ligger i anslutning till Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset i Solna kommun i södra Stockholm. Området avgränsas av Solnavägen i nordost, andra verksamhetsdelar samt Nobels väg i syd, väst och norr (se figur 2.1). Figur 2.1. Översikt över aktuellt område. Ungefärlig planområdesgräns markerad i rött. Planområdet är ca 1, 5 hektar stort och ligger inom Karolinska Institutets område. Idag upptas området av byggnader med koppling till Karolinska Institutet samt grönytor och mindre parkområden. 2.2 Planerad bebyggelse Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggandet av ett nytt centrum för Karolinska Institutets experimentella forskning inom Karolinska institutets Campus Solna område. Det aktuella planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Tanken med den planerade bebyggelsen är att Biomedicum ska samla huvuddelen av KIs experimentella forskning. Anläggningen placeras mellan Aulan och Folkhälsohuset (se figur 2.2). 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

8 (27) Biomedicum består av två byggnadskroppar på sammanlagt ca 85 000 m 2 BTA som kopplas samman via länkar i flera plan. Fasader och byggnadshöjd bildar tillsammans med Aulan och Folkhälsohuset en gemensam höjdprofil mot Solnavägen. Byggnaden ska vara transparent och fasaderna kommer att ha ett stort inslag av glas. Biomedicum förbinds med intilliggande byggnader via gångbroar och kulvertar på olika sätt. Över Solnavägen skapas en inomhusförbindelse till Nya Karolinska sjukhuset, enligt tidigare antagen detaljplan för Nytt Universitetssjukhus. Byggnaderna kommer att innehålla toppmoderna laboratoriemiljöer för ca 1 400-1 600 forskare. Det kommer att finnas en central entré till hela anläggningen. Genom att koncentrera Karolinska Institutets omfattande expansion till ett långsmalt område utmed Solnavägen, tidigare tydligt hanterat som campusområdets baksida, kan det mesta av det ursprungliga campusområdet bevaras och utvecklas som den gröna oas det är. I den nya bebyggelsen kommer i huvudsak ingen offentlig verksamhet att inrymmas. Det planeras dock för restaurang och café som dagtid kommer att kunna nyttjas av allmänheten. Figur 2.2. Skiss av utformning enligt samrådsförslaget. Byggstart planeras till 2013 med färdigställande under 2017. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

9 (27) 2.3 Omgivande planer/byggprojekt Det pågår ett antal plan- och byggprojekt i anslutning till planområdet. I direkt anslutning till Biomedicum finns pågående utbyggnader som bland annat omfattas av en ny aula söder om Biomedicum samt ny bebyggelse på andra sidan Solnavägen inom ramen för projekt Nya Karolinska. Projektet omfattar ett nytt modernt universitetssjukhus mellan det gamla sjukhuset och Solnavägen. Första patienten ska tas in 2016 och hela bygget ska vara färdigt 2017. Figur 2.3. T.v. nya aulan, t.h. huvudbyggnad KS. (www.solna.se) Nära området pågår också byggandet av Norra Länken och Norra stationsområdet/hagastaden som innebär en stor förändring avseende trafikinfrastrukturen och bebyggelse i området. Figur 2.4. Hagastaden (www.stockholm.se). 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

10 (27) 3 RISKINVENTERING 3.1 Tidigare riskanalys I riskanalysen för södra Solnavägen /1/ genomfördes en riskinventering. Resultatet av denna redovisas kortfattat i detta avsnitt. 3.1.1 Solnavägen och Karolinska vägen Solnavägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Karolinska vägen är inte klassad men transporter till två bensinstationer (OKQ8, Preem) förekommer på vägen. I tabell 3.1. redovisas antalet transporter på dessa vägar utifrån tidigare genomförd inventering. Antalet transporter är uppdelat på två scenarier, normalfall samt dimensionerande vecka, där dimensionerande vecka innebär att antalet transporter till kraftvärmeverket vid Karolinska sjukhuset antas motsvara det antal som krävs vid full kontinuerlig reservdrift. Med normalfallet avses utökad användning av kraftvärmeverket men ej kontinuerlig drift. Tabell 3.1. Antal transporter med farligt gods per år. Klass Ämne Solnavägen (trp/år) Karolinska vägen (trp/år) Normalfall Dim. Vecka Normalfall Dim.vecka 1 Explosiva ämnen - - - - 2.1 Brännbara gaser - 1 095-1 095 2.2 Inerta gaser 471 471 55 471 2.3 Giftiga gaser - - - - 3 Brandfarliga vätskor 266 3 037-2 829 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. - - - - 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider - - - - 6 Giftiga ämnen - - - - 7 Radioaktiva ämnen - - - - 8 Frätande ämnen - - - - 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen - - - - Totalt 737 4 603 529 4 395 I analysen konstaterades att farligt godsolycka med ämne ur klass 2 eller 3 på Solnavägen och Karolinska vägen vid en olycka kan påverka omgivningen. Dessa händelser har därför studerats vidare i en detaljerad analys. 3.1.2 Avåkning I den tidigare riskanalysen bedöms inte olycka med fordon utan last med farligt gods innebära någon större påverkan på planerad bebyggelse. Detta inkluderar avåkningsolyckor där avåkande fordon kör in i byggnad. Detta motiveras med att 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

11 (27) utformningen av området mellan vägbanan och byggnaderna innehåller träd, trottoar samt cykelbana (se kompletterande resonemang i avsnitt 3.2.2). 3.2 Kompletterande riskinventering I detta avsnitt görs en komplettering av tidigare genomförd riskinventering. Risker förknippade med Karolinska vägen bortses dock ifrån eftersom vägen inte ligger i anslutning till aktuellt planområde. Avståndet till vägen är ca 150 meter från planområdet. 3.2.1 Framtida trafik på Solnavägen I den tidigare analysen användes 2015 som horisontår. Beräkningar för detta år används i denna kompletterande analys till att redovisa nuläget. Som horisontår kommer trafikflöden år 2030 att användas. Enligt information från Solna Stad uppgår dagens trafikflöden på Solnavägen vid Biomedicum till knappt 20 000 fordon per dygn. För Solnavägen finns flera prognoser utarbetade som visar olika flöden på vägsträckan: I den trafikutredning som togs fram i samband med detaljplanen för NKS bedömdes trafikflödet uppgår till 26 000 fordon per dygn för år 2030. De förutsättningarna för denna prognos utgjordes av dagens vägnät + Norra Länken. I de trafikprognoser som tas fram idag (Trafikstrukturplan för Stockholm) bedöms trafikflödet på Solnavägen uppgå till dagens flöden d.v.s. knapp 20 000 fordon per dygn år 2030. Förutsättningarna för dessa prognoser är att bl. a. att Norra Länken är utbyggd, Förbifart Stockholm är utbyggd, utvidgad trängselskatt (bl. a. trängselskatt på Essingeleden), Östlig förbindelse utbyggd Solna stads bedömning är att de trafikflöden, som beräknades i samband med detaljplanen för NKS, är det maximala trafikflöde som kan uppkomma på Solnavägen i ett skede när Förbifarten och Östlig förbindelse ännu inte är utbyggda, dvs. 26 000 fordon. Antalet transporter med farligt gods på Solnavägen år 2030 beror av närvaron av lokala mottagare. Det bedöms inte vara troligt att det tillkommer ytterligare stora mottagare av farliga ämnen. Transporterna till befintliga mottagare kan däremot komma att öka. En grov bedömning är att antalet transporter ökar med ca 1 % per år, dvs. totalt 15 % till år 2030. Solnavägen ingår i det omledningsvägnät som finns specificerat för Norra Länken /5/. Hänvisningar kommer att ske till omledningsvägnätet vid oplanerade avstängningar, exempelvis vid olyckor etc. Tung trafik planeras att lotsas genom tunnlarna vid planerade och även förhoppningsvis vid oplanerade avstängningar. I dagsläget är Norra länken/e4/e20 klassad som en primär transportled för farligt gods. De riskanalyser som har genomförts för ombyggnation av Norra Stationsområdet har inneburit att tunnlarna kommer dimensioneras för en explosion motsvarande två ton explosivämne. Trafikeringsmässigt betyder det att tunneldelen inom Norra Stationsområdet troligen kommer klassas som en kategori B-tunnel, vilket innebär 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

12 (27) förbud mot transport av farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion /6, 7/. Den trafiken måste därför permanent ledas om via andra vägar. Det innebär att sådana transporter permanent leds om via ett särskilt omledningsvägnät som innebär att transporter söderifrån kör av vid trafikplats Fredhäll, via Ulvsundaleden och ansluter till E4 vid Kymlingelänken. Transporter norrifrån kör av vid Kymlingelänken och ansluter igen till E4 vid trafikplats Fredhäll. Dessa transporter kommer i sådant fall inte att passera Norra Stationsområdet och därmed inte heller Solnavägen. Farligt gods som inte får transporteras i tunnel, klassad som tunnelkategori B är /7/: - Klass 1, samhanteringsgrupp A och L (ex. tändämne) - Klass 3, klassificeringskod D (ex. nitroglycerin) - Klass 4.1, klassificeringskod D och DT (ex. självreaktiva ämnen) - Klass 5.2 organiska peroxider, typ B (ex. organiska peroxider) Om den totala nettovikten av explosiva ämnen och föremål överstiger 1 ton: - Klass 1, riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.5 (ex. ämnen som leder till massexplosion) Vid transport i tank: - Klass 2, klassificeringskod F, TF och TFC (brandfarliga, giftiga, frätande) - Klass 4.2, förpackningsgrupp I (ämnen som antänds vid kontakt med luft) - Klass 4.3, förpackningsgrupp I (ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten) - Klass 5.1, förpackningsgrupp I (ämnen som spontant kan leda till häftig reaktion) Omledning av transporter med farligt gods via Solnavägen kan utifrån ovanstående resonemang bestå av samtliga klasser som förekommer på E4/E20 eller av de klasser som inte kan medföra stora explosioner. Omledning av transporter med farligt gods bedöms ske sällan eftersom dessa i första hand, tillsammans med övriga tunga transporter, kommer att lotsas genom Norra länkens tunnlar. En studie i fördelningen av antalet vägtransporter med farligt gods gjordes i samband med inbyggnaden av Norra Stationsområdet /8/. Sammanställningen av den studien framgår av tabell 3.2. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

13 (27) Tabell 3.2. Sammanställning över transporter med farligt gods vid Norra Station /8/ Klass Antal transporter per år 1998 2006 1 125 53 2.1 655 2.2 606 4 800 2.3 9 3 13 333 32 073 4.1 12 393 4.2 12 29 4.3 121 95 5.1 5.2 303 178 6.1 1 212 64 7 - - 8 606 4 218 9 4 182 121 Totalt 20 512 42 688 Det finns ingen prognos för hur ofta Norra Länken kan komma att stängas av till följd av planerade och oplanerade olyckor under ett år. En sammanställning av de fem första åren som Södra Länken var i drift visar att det inträffade 148 oplanerade avstängningar varav 4 innebar en totalavstängning /9/. Till följd av olycka skedde 38 avstängningar och till följd av köer skedde 106 avstängningar. Utifrån detta antas konservativt att omledning av farligt gods via Solnavägen sker vid samtliga avstängningar av Norra Länken. Varje avstängning bedöms vara i ca 60 minuter. Det innebär att trafik leds om via Solnavägen ca 1,5 % av tiden varje år. I beräkningarna förutsätts därför att 1,5 % av transporterna på E4/E20 leds om via Solnavägen. Detta bedöms vara högt räknat med hänsyn till att merparten av avstängningarna troligen inträffar i rusningstrafik, tider som yrkestrafikanter undviker om de kan samt att lotsning av tung trafik kan vara en möjlig strategi vid avstängningar. Det lägsta värdet i interavallet för permanent trafik i tabell 3.3 motsvarar normalfallet och det högsta värdet motsvarar dimensionerande vecka. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

14 (27) Tabell 3.3. Uppskattat antal transporter med farligt gods på Solnavägen år 2030. Klass Ämne Permanent trafik (trp/år) Omledning trafik från Norra länken (trp/år) Sammanlagt (trp/år) 1 Explosiva ämnen - 1 1 2.1 Brännbara gaser 0-1 259 10 10-1 269 2.2 Inerta gaser 542 72 614 2.3 Giftiga gaser - - - 3 Brandfarliga vätskor 306-3 493 481 787 3 974 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. - 8 8 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider - 3 3 6 Giftiga, smittförande ämnen 15 1 16 7 Radioaktiva ämnen - - - 8 Frätande ämnen - 63 63 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen - 2 2 Totalt 863-4 767 641 1 504 5 950 Tabell 3.4. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR/RID-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 1 Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2 Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100- tals meter. 3 Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

15 (27) Översiktlig riskbedömning I tabell 3.4. redovisas en översiktlig bedömning av konsekvensområden för respektive olycksscenario. Avståndet från planområdet till närmaste vägkant på Solnavägen är ca 10 meter. Utifrån beskrivningen i tabell 3.1 är det i huvudsak ämnen ur klass 1, 2, 3 och 5 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för området. Detta då konsekvensen av de övriga klasserna är begränsade till det absoluta närområdet och inte bedöms innebära påverkan på aktuellt planområde. 3.2.2 Avåkning Hastigheten på Solnavägen är 50 km/tim. I höjd med planområdet består vägen av en raksträcka med tre filer i södergående riktning och två filer i norrgående. Strax norr om planområdet finns en ljusreglerad fyrvägskorsning. På båda sidor utmed vägen finns en trottoar. Även om olyckskvoten på denna typ av väg är relativt hög så är andelen singelolyckor relativt låg samt att eventuella skador blir mindre omfattande än vid olycka på väg med högre hastigheter. En förare som tappar kontrollen över fordonet hinner med stor sannolikhet styra upp det innan det kolliderar med eventuella byggnader utmed vägen. Vägen är starkt trafikerad vilket dagtid innebär att hastigheten på vägen troligen inte överskrider skyltad hastighet. Nattetid däremot kan den breda raka vägen möjligen locka till fortkörning. Byggnader utmed vägen inom planområdet utgörs av arbetsplatser och är inte befolkade nattetid. Sannolikheten för att en tankbil lastad exempelvis med bensin ska kollidera med en byggnad bedöms också vara låg. Vid kurvtagning kan lasten i en halvfull tankbil komma i gungning vilket kan leda till att fordonet välter vilket i sin tur kan leda till att tanken går sönder och lasten läcker ut. Utmed aktuellt planområde består dock vägen av en raksträcka. Risk för detta scenario bedöms därför vara mycket begränsad. Översiktlig riskbedömning Sannolikheten för att ett fordon ska köra av vägen och in i planerade byggnader bedöms som mycket liten. Om det ändå inträffar bedöms hastigheten på det avåkande fordonet vara så låg att endast begränsade skador på fordon och byggnad inträffar. 3.2.3 Smittskyddsinstitutet Smittskyddsinstitutet gränsar till områdets nordvästra del. Smittskyddsinstitutet (SMI) är en nationell kunskapsmyndighet med ansvar för smittskyddsfrågor med ett brett folkhälsoperspektiv. SMI har ett samlat ansvar för smittskyddet i landet. Myndighetens viktigaste uppgifter är beredskap, kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning, övervakning, diagnostik och uppdragsverksamhet, stöd till kvalitets- och metodutveckling, ge råd och stöd till verksamhetsansvariga inom landsting och kommuner samt bedriva viss forskning med anknytning till grunduppdraget. Enligt uppgifter från Smittskyddsinstitutet /10, 11/ hanteras farliga ämnen främst i form av ämnen med bilogiskt ursprung men även vissa kemikalier i mindre mängder. SMI har tillstånd till hantering och förvaring av biologiskt material i riskklass 2-4 (baseras på möjlig konsekvens). Tillstånd finns även för hantering och förvaring av radioaktiva isotoper. Sådan hantering har dock inte förekommit de senaste åren. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

16 (27) Transport av farliga ämnen sker oftast via Posten och ibland med Landstingets egna fordon. Transporter av ämnen ur klass 6.2 sker med ADR-certifierade företag i mycket små mängder. Prover kan innehålla enstaka mikroliter och skickas till utlandet eller andra laboratorier ca 10 gånger per år. Vid 4-5 tillfällen per år skickas sådana prover till SMI /11/. Hälso- och miljöfarligt avfall sorteras, märks och packeteras i behållare om maximalt 5 liter. Översiktlig riskbedömning Hanteringen av farliga ämnen vid Smittskyddsinstitutet bedöms utifrån ovanstående inte innebära någon risk för spridning av farliga eller smittförande ämnen från själva hanteringen. Hanteringen inuti byggnaden, utrustning, ventilation etc. förutsätts vara utformade så att sannolikheten för spridning är minimal. Hanteringen bedöms främst utgöra en arbetsmiljöfråga för de som arbetar inom verksamheten. Transport av prover sker i mycket små mängder per prov som är ordentligt paketerade enligt gällande föreskrifter (ADR). Smittförande ämnen ur ADR-klass 6.2 transporteras med ADR-fordon. Vid en olycka som leder till skada på fordonets last är sannolikheten mycket liten för att prover ska läcka ut. Om de skulle göra det rör det sig om så små mängder att endast personer som befinner sig mycket nära fordonet möjligen kan exponeras av det smittförande ämnet. Störst sannolikhet för olycka som leder till skada på emballage bedöms föreligga på Solnavägen, vilket också behandlas i avsnitt 3.2.1. Vid i- och urlastning vid SMI bedöms sannolikheten för sådan olycka vara extremt liten. Närheten till Smittskyddsinstitutet bedöms inte utgöra en sådan risk mot omgivningen att det ställer krav på åtgärder inom det studerade planområdet. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

17 (27) 4 DETALJERAD RISKANALYS I den tidigare analysen /1/ har risknivån beräknats í form av individ- och samhällsrisk. Resultatet av dessa beräkningar redovisas nedan. Sedan tidigare beräknade risknivåer uppskattas motsvara nuläget. För horisontåret görs kompletterande beräkningar av frekvens, konsekvens och risk. Metoderna som har använts är desamma, men det kan förekomma att olika indata förekommer. 4.1 2015 - Nuläge Figur 4.1. Individriskprofil för området längs Solnavägen år 2015. Figur 4.2. Samhällsrisk utmed Solnavägen ( Dimensionerande vecka ). 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

18 (27) 4.2 2030 - Framtid 4.2.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens För ett framtida trafikeringsscenario för Solnavägen har frekvens och konsekvens före respektive händelse som i den inledande analysen identifierats att kunna innebära påverkan mot planområdet. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Riskberäkningar redovisas i bilaga C. Frekvensberäkningarna är utförda i enlighet med den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport /12/. Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För bedömning av skadeområden till följd av explosion har litteraturstudier använts och för scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /13/. Utsläpp av giftig gas har simulerats med hjälp av programmet Spridning i luft /13/ och strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar. Risknivån är beräknad för ett min-värde, vilket motsvarar normal trafik på Solnavägen utifrån tidigare analys samt för ett max-värde, vilket motsvarar dimensionerande vecka. 4.2.2 Individrisk Vid redovisning av individrisken är det ett par faktorer som behöver beaktas, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning. Ett konservativt antagande är att en olycka inträffar där avståndet till planområdet är som kortast. När det gäller skadeområden för de olika olycksscenarierna så understiger områdena för flera scenarier (t.ex. brand) den sträcka som studeras (ca 1 000 m). Detta innebär att även om olyckan sker mitt för det aktuella området behöver det inte drabba hela det aktuella området. För skadescenarier med stort skadeområde (exempelvis en större explosion eller BLEVE) är fallet det motsatta, personer inom planområdet kan omkomma även om olyckan inträffar utanför planområdet. För vissa av scenarierna med utsläpp och antändning av gasol förväntas inte heller skadeområdet bli cirkulärt vilket i sin tur innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För att ta hänsyn till detta har frekvensen reducerats, alternativt ökats, beroende på skadeområdets utbredning och spridningsvinkel. I den tidigare analysen har detta inte gjorts. Därav vissa skillnader i resultatet. Inte heller har man i den tidigare analysen tagit hänsyn till att inte samtliga nödvändigtvis omkommer inom skadeområdet. Underlag för beräkning av individrisk redovisas i bilaga C. Individrisken presenteras enligt tidigare dels för oskyddade personer utomhus och dels för personer inomhus (se figur 4.3). 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

19 (27) Figur 4.3. Individrisk utmed Solnavägen. 4.2.3 Samhällsrisk Samhällsrisken har beräknats för en sträcka av 1 km av Solnavägen och omfattar samtliga områden som kan påverkas vid en olycka, dvs. även områden utanför aktuellt planområde, vilket också gjordes i den tidigare analysen då det studerade området var betydligt större än planområdet för Haga 4:35.. Resultatet redovisas i figur 4.4. Figur 4.4. Samhällsrisk för områden utmed Solnavägen. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

20 (27) 4.3 Värdering av risk Enligt tidigare så kommer de risker som bedömts kvantitativt i ovanstående avsnitt att jämföras mot det förslag på riskkriterier som MSB har tagit fram /14/ (se bilaga D) och som redovisas i tabell 4.1. Kriterierna redovisas även i figur 4.1-4.4. I bilaga D redovisas ett mer utförligt resonemang avseende värdering av risk. Tabell 4.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk /14/. Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden där risker kan anses vara små 10-5 F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 10-7 F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Acceptanskriterierna avseende samhällsrisk gäller för en vägsträcka av 1 km. 4.3.1 Slutsats Med avseende på individrisk bedöms risker förknippade med trafiken på Solnavägen innebära en begränsad risk. Inom ca 20 meter från vägen är risknivån utomhus för max-värdet sådan att åtgärder ska övervägas. Risknivån inomhus samt utomhus för avstånd över 20 meter från vägen är acceptabla. Med avseende på samhällsrisk bedöms risker förknippade med transporter med farligt gods på Solnavägen medföra en hög risk om maxvärden används och en betydligt lägre risk om min-värden används. Riksnivån är dock i båda fallen sådan att åtgärder bör övervägas och dess nytta vägas mot kostnaden för att genomföra åtgärden. Störst bidrag till risknivån ger olyckor med brännbara gaser eller olyckor som leder till stor pölbrand. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

21 (27) 5 HANTERING AV OSÄKERHETER Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter: Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet. Antalet transporter med farligt gods på Solnavägen utgår ifrån en tidigare kartläggning. Denna har ej verifierats eller aktualitetsprövats. En uppräkning av antalet transporter med 1 % per år bedöms dock vara högt räknat och bedöms täcka in en eventuell underskattning av nuvarande trafik. Även antalet transporter som leds om från Norra Länken är osäkert och troligtvis högt räknat med hänsyn till hur tung trafik leds genom eventuella avstängningar på Södra Länken. Det bedöms troligt med en liknande strategi för Norra Länken. Frekvensberäkningarna har utförts med schablonmetoder. Persontäthet. Mycket stora osäkerheter föreligger när det gäller antalet personer som omkommer vid en olycka, skyddande effekter av byggnader av bakomliggande områden, byggnadsmaterials inverkan på konsekvensen m m. Uppskattat antal omkomna utgör därför en grov och konservativ bedömning. För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av risknivån. Utförda antaganden innebär att hänsyn till viss del tas till ingående osäkerheter i analysen. 5.1 Skillnad i resultat mellan olika analyser Beräknade risknivåer i den tidigare analysen jämfört med denna analys skiljer sig åt. Beräknade olycksfrekvenser är beräknade på samma sätt och förhåller sig till varandra på en överlag rimlig nivå. Skillnader förekommer när det gäller konsekvensavstånden samt sannolikheten för en person att omkomma till följd av en olycka på ett visst avstånd. Bland annat har man i den tidigare analysen räknat med lägre sannolikhet för att omkomma till följd av olyckor än vad som används i denna analys. När det gäller individrisknivå har ingen hänsyn tagits till sannolikheten för att en person inom konsekvensområdet omkommer i den tidigare analysen, vilket görs för kv Haga 4:35. Sannolikheten för att en person som vistas inom konsekvensområdet omkommer uppskattas i den tidigare analysen till 100 % oavsett var inom skadeområdet personen befinner sig. Enligt kosekvensberäkningarna minskar dock sannolikheten att omkomma med avståndet från riskkällan. Detta angreppssätt är mycket konservativt särskilt med tanke på att hänsyn tagits till sannolikheten att omkomma i de beräkningar av samhällsrisk som har gjorts. I den tidigare analysen har heller ingen hänsyn tagits till 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

22 (27) hur stor andel av en olycka som kan påverka området. Detta kan till stor del förklara skillnaderna när det gäller individrisk. Även beräknade nivåer på samhällsrisk skiljer sig åt. När det gäller samhällsrisk har denna beräknats vara betydligt högre i denna riskanalys än i den tidigare riskanalysen. Det beror bland annat på en ökad mängd transporter med farligt gods samt skillnader i konsekvensområden men även frekvensen för olycka med brännbara gaser. I den tidigare analysen har en frekvens där hänsyn tagits till spridningsvinkel använts som underlag till beräkningar av samhällsrisken. I analysen för Haga 4:35 har detta inte gjorts, vilket till stor del förklarar skillnaden i resultat. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

23 (27) 6 ÅTGÄRDER 6.1 Allmänt Enligt den detaljerade analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt. I bilaga D redovisas en utförlig diskussion avseende rimlighet av att genomföra vissa åtgärder. I detta fall är det olyckor med brännbara gaser samt pölbrand som påverkar risknivån i störst utsträckning. Enligt tidigare resonemang är antalet transporter med brännbara gaser mycket konservativt beräknat och utgår från att Karolinska sjukhuset helt försörjs av reservkraft (dimensionerande vecka = max-värde) där bland annat brännbar gas används. I normalfallet (min-värde) passerar endast mycket små mängder brännbar gas och då i huvudsak vid omledning av trafik från Norra Länken. Den planerade bebyggelsen omfattar enbart arbetsplatser, vilket innebär att de som vistas i byggnaderna är vakna under tiden de är där och då lättare än t.ex. sovande människor kan uppfatta en fara och sätta sig i säkerhet innan de skadas. I andra detaljplaner utmed Solnavägen (KI Aulan, Nya Karolinska /15/) har risknivån utmed Solnavägen bedömts vara låg till måttlig. Åtgärder utöver de krav som Bygglagstiftningen anger (obrännbara fasader) har omfattat placering av luftintag mot en trygg sida. Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den detaljerade riskanalysen. Observera att åtgärder som föreslås generellt är konsekvensreducerande åtgärder, vilket beror på att frekvensreducerande åtgärder främst är förknippade med riskkällan och är därför svåra att påverka inom ramarna för planprojektet. 6.1.1 Utformning av utrymme mellan byggnader och Solnavägen Områden utomhus närmast Solnavägen bör utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta innebär att området inte ska innehålla faciliteter som medför att personer kommer att befinna sig i området under en längre tid, som t.ex. uteserveringar. 6.1.2 Skydd mot spridning av gas För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystemet utformas så att: det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

24 (27) friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan. 6.1.3 Skydd mot brandspridning Inom ett avstånd av 30 meter från Solnavägen bör fasader på byggnader som vetter mot vägen utföras i material som förhindrar brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma (uppskattningsvis minst 30 minuter). Exempelvis kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Detta krav uppfylls i och med tillämpning av gällande bygglagstiftning. 6.1.4 Utrymningsvägar Utrymningsstrategin för nya byggnader nära Solnavägen ska utformas med beaktande av möjliga olyckor. Detta innebär att utrymningsvägar ska dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på vägen. Ovanstående innebär att alla lokaler nära Solnavägen med mer än mycket tillfällig vistelse ska utformas med åtminstone en utrymningsväg som mynnar bort från vägen. Denna bör utgöra huvudentré eftersom människor vid en utrymningssituation ofta väljer den väg de kom in i byggnaden. 6.2 Förslag till åtgärder Utifrån ovanstående resonemang anges nedan åtgärdsförslag för ny bebyggelse inom kv Haga 4:35. Åtgärderna syftar till att begränsa skada till följd av brand samt begränsa spridning av brandgas in i byggnaderna. Områden utomhus mellan byggnad och Solnavägen bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Bland annat ska inte uteserveringar placeras i sådana lägen. Byggnader utmed Solnavägen ska utföras med obrännbar fasad för att förhindra brandspridning in i byggnaden. Utrymning ska vara möjlig mot en sida som vetter bort från Solnavägen så att utrymmande personer kan sätta sig i säkerhet och inte utrymma mot en eventuell fara. För att förhindra att brandgaser eller brännbara gaser tar sig in i byggnader ska ventilationen utformas så att friskluft inte tas från sida som vetter mot Solnavägen. Nödavstängning av ventilationen ska vara möjlig. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

25 (27) 7 SLUTSATSER I genomförd analys har möjlig påverkan från transporter med farligt gods på Solnavägen studerats. Situationen år 2015 har studerats i en tidigare utförd analys. Kompletteringen har gjorts utifrån erhållna synpunkter på planen vid samråd och hanterar horisontåret 2030. En uppskattning av antalet transporter för detta år har gjorts utifrån tidigare antaganden samt en grov bedömning av omledning av transporter från Norra Länken över Solnavägen. Bebyggelse planeras i direkt anslutning till Solnavägen på ca 10 meters avstånd, vilket innebär att avsteg görs från Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd. I den tidigare analysen studerades två scenarier avseende transporter, normalfallet och dimensionerande vecka, där dimensionerande vecka motsvarar de transporter som kan förväntas till Karolinska sjukhuset om reservkraften är i kontinuerlig drift året runt. Detta innebär ett utökat antal transporter av brännbara vätskor och gaser. Detta är ett mycket konservativt valt scenario då verksamheten inte planeras använda reservdrift. Skulle en brand i elkabel eller liknande medföra energibortfall och göra reservdrift nödvändig så omfattar detta endast en begränsad tid. Den beräknade individrisknivån är inom den nedre delen av ALARP för personer utomhus vid dimensionerande vecka. För övriga scenarier och personer inomhus är risknivån avseende individrisk acceptabel. Samhällsrisken är relativt hög och inom ALARP för dimensionerande vecka och i den nedre delen av ALARP för få omkomna för normalfallet. Det som bidrar till den höga risknivån är främst olycka som leder till läckage och antändning av brännbar vätska och gaser. Att risknivån ligger inom ALARP innebär att säkerhetshöjande åtgärder ska övervägas. Risken ska vägas mot kostnaden och nyttan av att genomföra åtgärden. Det bedöms inte rimligt att värdera risknivån efter dimensionerande scenario enligt ovan. Åtgärder bör således främst eftersträvas, dels för personer utomhus i direkt anslutning till vägen, dels för att förhindra att en brand sprider sig in i byggnader nära vägen. Redovisade åtgärder (se avsnitt 6.2) föreslås med syfte för att hantera dessa risker. Närheten till Smittskyddsinstitutet eller risker för avåkning har i analysen bedömts inte utgöra någon betydande risk och medför därför inga krav på åtgärder i den planerade bebyggelsen. Om redovisade åtgärder genomförs bedöms risknivån i området vara acceptabel och avsteg från Länsstyrelsen rekommendationer bedöms kunna göras utan att utsätta människor för oacceptabla risker. 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

26 (27) 8 REFERENSER /1/ Detaljerad riskanalys för detaljplan, Södra Solnavägen, Solna Stad, Slutgiltig handling, WSP, 2008-07-03 /2/ Samrådsyttrande, Detaljplan och behovsbedömning för forskningscentrum för KI inom Haga 4:35, Solna stad, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-03-14, beteckning 4021-37246-2011 /3/ Samråd, detaljplan för nytt forskningscentrum inom Haga 4.35, Storstockholms brandförsvar, 2012-02-14, Dnr: 305-2161/11 /4/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /5/ Trafik PM, Detaljplan för Norra Station, Stockholms Stad, Dnr 2009-02013, 2009-12- 02 /6/ Genomförandebeslut för projekt Norra Station, http://insyn.stockholm.se/exploatering/document/2010-01-21/dagordning/14/14.pdf /7/ Information från Sten Haugli, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011-11-07 /8/ Samrådsunderlag avseende omledningsvägnätet för explosiva ADR-S transporter Intunnling av Norra Station, WSP, 2008-11-14 /9/ Södra Länken 5 år Drifterfarenheter, Vägverket, 2010-02-04 /10/ Smittskyddsinstitutets hantering av farliga ämnen, brev till Akademiska hus från SMI:s säkerhetsrådgivare, 2012-03-14 /11/ Samtal med Ewa Ljungdahl Ståhle, säkerhetsrådgivare Smittskyddsinstitutet, 2012-03- 28 /12/ Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996 /13/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationsbank, RIB Xm, 2009 /14/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 /15/ Se www.solna.se 2012-06-14 Riskanalys kv Haga 4:35

1 (15) Riskanalys kv Haga 4:35 Biomedicum BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

2 (15) A.1 INLEDNING I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet år 2030. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med den angränsande transportleden för farligt gods, Solnavägen: Scenario 1. Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) Scenario 2. Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) o 2.1. Utsläpp med direkt antändning (jetflamma) o 2.2. Utsläpp med fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) o 2.3. Långvarig brandpåverkan på oskyddad gastank (BLEVE) Scenario 3. Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) Scenario 4. Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2) A.2 INDATA A.2.1 Allmänt Vägnät Solnavägen Planområdet angränsar mot Solnavägen längs ca 250 meter. Frekvensberäkningar har dock gjorts för en sträcka av 1 km. På den aktuella sträckan utgörs vägen en raksträcka med totalt 5 filer. Tillåten maxhastighet på vägen är 50 km/h. Strax norr om planområdet finns en ljusreglerad fyrvägskorsning. A.2.2 Trafik Dagens trafikflöden på Solnavägen vid Biomedicum uppgår till knappt 20 000 fordon per dygn. För Solnavägen finns flera prognoser utarbetade som visar olika flöden på vägsträckan: I den trafikutredning som togs fram i samband med detaljplanen för NKS bedömdes trafikflödet uppgår till 26 000 fordon per dygn för år 2030. De förutsättningarna för denna prognos utgjordes av dagens vägnät + Norra Länken. I de trafikprognoser som tas fram idag (Trafikstrukturplan för Stockholm) bedöms trafikflödet på Solnavägen uppgå till dagens flöden d.v.s. knapp 20 000 fordon per dygn år 2030. Förutsättningarna för dessa prognoser är att bl. a. att Norra Länken är utbyggd, Förbifart Stockholm är utbyggd, utvidgad trängselskatt (bl. a. trängselskatt på Essingeleden), Östlig förbindelse utbyggd 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

3 (15) Solna stads bedömning är att de trafikflöden, som beräknades i samband med detaljplanen för NKS, är det maximala trafikflöde som kan uppkomma på Solnavägen i ett skede när Förbifarten och Östlig förbindelse ännu inte är utbyggda /1/. Andelen tung trafik antas utgöra ca 8 % av det totala trafikflödet. A.2.2.1 Transport av farligt gods Solnavägen utgör en rekommenderad sekundär transportled för farligt gods. Information om mängder av respektive farligt godsklass har hämtats utifrån tidigare genomförda kartläggningar i samband med planarbeten i närområdet /2, 3/. Det finns inga uppgifter eller prognoser avseende framtida transporter med farligt gods. En grov uppskattning är att antalet sådana transporter ökar med 15 % till 2030 (ca 1 % per år). I tabell A1 redovisas antal transporter av respektive farligt godsklass som bedöms kunna förekomma på vägsträckan med hänsyn till antagen trafikeringsmängd 2030 samt hänsyn till möjlig omledning av transporter från Norra länken (se huvudrapportern för utförligare resonemang och förklaring till siffrorna). Tabell A.1. Uppmätt mängd, respektive antal transporter med, farligt gods per år på Solnavägen år 2030. Min = det antal transporter som antas i normalt driftläge vid KS Max = det antal transporter som antasvid kontinuerlig reservdrift av KS Klass Kategori ämnen Antal transporter/år Min (normal vecka) Max (Dim. Vecka) 1 Explosiva ämnen och föremål 1 1 2 Gaser 624 1 883 3 Brandfarliga vätskor 787 3 974 4 Brandfarliga fasta ämnen 8 8 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 3 3 6 Giftiga ämnen 16 16 7 Radioaktiva ämnen 0 0 8 Frätande ämnen 63 63 9 Övriga farliga ämnen och föremål 2 2 Totalt alla klasser 1 504 5 950 /1/ Information från Solna Stad, juni 2012 /2/ Detaljerad riskanalys för detaljplan, Södra Solnavägen, Solna Stad, Slutgiltig handling, WSP, 2008-07-03 /3/ E4/E20 Tomteboda Haga Södra, Samrådshandling, Riskbedömning, Detaljplan för Vasastaden 1:16 m m och arbetsplan E4/E20 Tomteboda - Haga Södra, 0S141207, Vägverket, Exploateringskontoret Stockholms stad, 2009-10-05 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

4 (15) A.3 BERÄKNINGAR TRAFIKOLYCKA I detta avsnitt beräknas frekvensen för trafikolycka på den aktuella vägen utmed den sträcka där denna passerar planområdet. Avsnittet behandlar först skadescenariot trafikolycka, där resultatet sedan nyttjas för frekvensberäkningar för scenarier förknippade med transporter av farligt gods. Frekvensberäkningarna utförs utifrån den metodik som presenteras i Räddningsverkets rapport Farligt gods riskbedömning vid transport /4/. Beräkningarna utgår från den indata som redovisas i avsnitt A.2 avseende faktorerna: Antal fordonkm aktuell sträcka x antal fordon Vägstandard Hastighetsbegränsning A.3.1 Trafikolycka Vid beräkning av frekvensen för en trafikolycka på den aktuella vägsträckan används schablon-olyckskvot för aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning vilket ger en olyckskvot på 1,2 trafikolyckor per 10 6 fordonskilometer /4/. Vid beräkning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation: Antal förväntade fordonsolyckor O Olyckskvot Totalt trafikarbete 10 6 Där det totala trafikarbetet per år beräknas enligt följande: Totalt trafikarbete 365 dygn Årsmedeldygnstrafik Aktuell vägsträcka Utifrån ovanstående indata beräknas antalet förväntade fordonsolyckor till: O Olyckskvot Totalt A.3.2 trafikarbete Fordonsbrand 10 6 = 11,4 olyckor per år En fordonsbrand kan antingen uppstå till följd av en trafikolycka eller till följd av fordonsfel. Det statistiska underlag som ska användas för beräkning av frekvensen för fordonsbrand går dock inte att dela upp avseende dessa två scenarier. Detta beror på underlaget utgör antalet fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor och huruvida trafikolyckan startade som en fordonsbrand eller om branden uppkom till följd av trafikolyckan går ej att urskilja. Under åren 1994-1999 rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet /4/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

5 (15) (VITS) /5/. Under motsvarande år rapporterades ca 15 700 trafikolyckor med personskada per år /6/. Utifrån detta så uppskattas sannolikheten för brand i fordon vid olycka till ca 0,4 % (64,7 / 15 700). Detta bedöms vara ett konservativt antagande då de polisrapporterade olyckorna med personskador inte utgör samtliga de olyckor som kan leda till fordonsbrand. A.3.3 Trafikolycka med farligt gods Den förväntade frekvensen för en trafikolycka där farligt godstransport är inblandad beräknas utifrån följande ekvation: Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor O FaGo O (( X Y ) (1 Y ) (2X X där 2 ) X = Andelen transporter skyltade med farligt gods (antal farligt godstransporter delat med totalt antal fordon) Y = Andelen singelolyckor på vägdelen (antaget 15 % för aktuell vägsträcka /7/) I tabell A.2 redovisas den förväntade frekvensen för trafikolycka med farligt gods för respektive underlag. Vid frekvensberäkningen antas det att sannolikheten för trafikolycka är oberoende av vilken last som ryms i lastbilen, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godstransport är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet transporer som rymmer farligt gods. Fördelningen av olyckor mellan de olika klasserna antas vara densamma som andelen av respektive klass (se tabell A.1). Enligt tidigare kommer dock de fortsatta beräkningarna att avgränsas till olyckor förknippade med transporter av ämnen ur klass 1, 2, 3 och 5. /5/ Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Vägoch Transportforskningsinstitut 2003-05-27 /6/ Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005 /7/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

6 (15) Tabell A.2. Sammanställning frekvensberäkningar trafikolycka med farligt gods beroende på indata. Procentsats i raden totalt utgör andelen transporter skyltade med farligt gods (X) i förhållande till det totala trafikflödet. Procentsats i övriga rader utgör andelen av respektive klass i förhållande till totalt antal farligt godstransporter. Scenario Olycka med farligt gods (per år) Min 1504 Max 5950 Totalt 0,016% 3,3E-03 0,063% 1,3E-02 klass 1 0,1% 2,2E-06 0,0% 2,2E-06 Klass 2 41,5% 1,4E-03 31,6% 4,2E-03 klass 3 52,3% 1,7E-03 66,8% 8,8E-03 klass 4 0,5% 1,8E-05 0,1% 1,8E-05 klass 5 0,2% 6,7E-06 0,1% 6,7E-06 klass 6 1,1% 3,6E-05 0,3% 3,6E-05 klass 7 0,0% 0,0E+00 0,0% 0,0E+00 klass 8 4,2% 1,4E-04 1,1% 1,4E-04 klass 9 0,1% 4,4E-06 0,0% 4,4E-06 A.3.3.1 Klass 1. Explosiva ämnen Explosiva ämnen och föremål är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Enligt ADR-S är det enbart ämnen ur klass 1.1 som innebär risk för massexplosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt /8/. Med avseende på olycksrisker som kan påverka personsäkerheten inom det aktuella planområdet bedöms det enbart vara en explosion med ämnen ur riskgrupp 1.1 som är aktuella att studera. Konsekvenserna av en massexplosion är kraftigt beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. Enligt ADR-S är det tillåtet att transportera massexplosiva ämnen i så stora mängder som 16 ton vid transporter i EX/IIIfordon. Hur stor andel av transporterna som faktiskt rymmer så mycket är dock oklart. Transportmängden och antalet transporter av massexplosiva ämnen har uppskattats utifrån en separat utredning som upprättades inom projektet med överdäckningen av Norra Stationsområdet /9/. Denna kartläggning beaktar uppgifter från bl.a. Räddningsverket (numera MSB), Polisen samt transportörer i Stockholms län. Enligt uppgifter från Räddningsverket utgörs ca 80-90 % av transporter med explosivämnen av ämnen ur klass 1.1. Klass 1.3 och 1.4 står för ca 5-10 % och övriga klasser transporteras i stort sett inte alls. I de fortsatta beräkningarna antas det konservativt att samtliga transporter rymmer klass 1.1. /8/ ADR-S Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2011:1, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2011 /9/ Samrådsunderlag avseende omledningsvägnät för explosiva ADR-S transporter Intunnling av Norra Station, WSP, 2008-11-14 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

7 (15) Enligt uppgifter från Räddningsverket utgör enbart 0,5 % av transporterna med klass 1.1 i Stockholmsregionen s.k. transittransporter (genomfart) medan resterande transporter till avnämare inom länet. Transittransporterna rymmer troligtvis maximala transportmängder, d.v.s. 16 ton massexplosivämnen per transport. Resterande transporter transporteras till avnämare inom länet och rymmer troligtvis mindre mängder explosivämnen. Utifrån de uppgifter som erhållits i kartläggningen som utförts i projektet Norra Stationsområdet har följande fördelning antagits mellan olika transportmängder på Solnavägen: o < 500 kg/transport: o 500 2 000 kg /transport: o > 2 000 kg / transport: o 16 000 kg / transport: ca 85 % (ca 1 200 transporter per år) ca 10 % (ca 150 transporter per år) ca 5 % (ca 4 transporter per år) ca 0,3 % (ca 4 transporter per år) En detonation kan uppstå antingen till följd av att starka påkänningarna på lasten till följd av själva trafikolyckan eller till följd av en brand som sprids till lasten. Ämnen ur riskgrupp 1.1 får enbart transporteras i fordon som uppfyller krav för s.k. EX/II- eller EX/III-fordon, vilket innebär krav på utförandet av elektronik, bromsar och förebyggande åtgärder mot brandrisker. Detta syftar till att reducera sannolikheten för trafikolycka som kan leda till stora påkänningar eller brandspridning till lasten vid t.ex. en motorbrand. Det finns även regler för förpackning etc., vilket innebär att sannolikheten för att en trafikolycka ska leda till omfattande skador på det transporterade godset p.g.a. påkänningar bedöms vara mycket låg. Sannolikheten för att fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna uppskattas enligt tidigare till ca 0,4 %. Krav på utförandet av EX/II- och EX/III-fordon (se ovan) innebär att sannolikheten för brandspridning till det explosiva ämnet bedöms vara låg. Sannolikheten för detonation (och mycket grovt massexplosion) till följd av fordonsbrand som sprider sig till lasten uppskattas grovt till 50 %. Sannolikheten för detonation (och mycket grovt massexplosion) till följd av stora påkänningar vid trafikolycka uppskattas vara mycket låg. Det finns idag ingen känd forskning kring hur stor kraft som behövs för att initiera detonation av det fraktade godset vid en trafikolycka. Med hänsyn till kraven på transportfordon för explosivämnen som bl.a. avser utformning som innebär att energin vid en kollision ska tas upp av olika energiabsorberande zoner så bedöms sannolikheten för att en trafikolycka innebär så omfattande krafter på lasten att det leder till detonation inte vara större än sannolikheten för att ett fordon börjar brinna vid en trafikolycka, d.v.s. 0,4 %. Figur A.1 i avsnitt A.3.4 visas ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av explosiva ämnen som redovisar de förutsättningar som krävs för att en massexplosion ska antas inträffa. Beräkningsresultaten redovisas i tabell A.3. Tabell A.3. Beräknade frekvens för olika scenarier vid transport av ämne ur riskgrupp 1.1 beroende på indata. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

8 (15) Scenario Frekvens per år Min Max Trafikolycka med explosivämne (klass 1) 2,2E-06 2,2E-06 < 500 kg 1,1E-08 1,1E-08 - P.g.a. fordonsbrand 3,8E-09 3,8E-09 - P.g.a. starka påkänningar 7,5E-09 7,5E-09 500-2000 kg 1,3E-09 1,3E-09 - P.g.a. fordonsbrand 4,4E-10 4,4E-10 - P.g.a. starka påkänningar 8,8E-10 8,8E-10 2000-4000 kg 6,6E-10 6,6E-10 - P.g.a. fordonsbrand 2,2E-10 2,2E-10 - P.g.a. starka påkänningar 4,4E-10 4,4E-10 16000 kg 4,0E-11 4,0E-11 - P.g.a. fordonsbrand 1,3E-11 1,3E-11 - P.g.a. starka påkänningar 2,7E-11 2,7E-11 A.3.3.2 Klass 2. Gaser Gaser (klass 2) delas in i följande undergrupper: brännbara gaser (klass 2.1) icke giftiga och icke brännbara gaser (klass 2.2) giftiga icke brännbara gaser (klass 2.3). Utifrån erhållet underlag förutsätts en fördelning mellan de olika underklasserna enligt nedan: Min (normalvecka) Max (dim. vecka) Klass 2.1 0 % 85 % Klass 2.2 100 % 15 % Klass 2.3 0 % 0 % Gaser ur klass 2.2 utgör sådana gaser som normalt inte orsakar personskador vid utsläpp mer än i det direkta närområdet. Därför beaktas inte transporter av dessa gaser i riskanalysen. Det antas grovt att samtliga gastransporter på den aktuella vägsträckan utgörs av tankbilar. Aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning innebär att sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport antas vara 3 % (Index för farligt godsolyckor)/10/. Gaser transporteras dock i regel under tryck i tankar med större tjocklek, vilket innebär högre tålighet. Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för /10/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

9 (15) utsläpp av det transporterade godset då sänks till 1/30 /10/. Sannolikheten för läckage av gas blir då 3 %1/30 = 0,1 %. För brännbara gaser kan tre scenarier antas uppstå beroende av typen av antändning: Jetflamma: direkt antändning av läckande gas under tryck Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck BLEVE: Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion kan uppkomma om tank utan fungerande säkerhetsventil utsätts för en utbredd brand under en längre tid. Beroende på utsläppsstorleken varierar sannolikheten för antändning (direkt och fördröjd). Fördelningen mellan olika utsläppsstorlekar samt efterföljande sannolikheten för antändning anges i tabell A.4 /10/. Tabell A.4. Sannolikhet för olika utsläppsstorlekar och sannolikhet för antändning vid transport i tankbil. Utsläppsstorlek Sannolikhet Antändning Direkt Fördröjd Ingen Litet (0,09 kg/s) 62,5 % 10 % 50 % 40 % Medelstort (0,9 kg/s) 20,8 % 15 % 65 % 20 % Stort (17,8 kg/s) 16,7 % 20 % 80 % 0 % En BLEVE antas kunna uppstå i en oskadad tank utan fungerande säkerhetsventil antingen om en medelstor eller stor jetflamma från intilliggande skadad tank är riktad direkt mot tanken eller om trafikolyckan leder till fordonsbrand som är så omfattande att större delar av den oskadade tanken påverkas under en längre tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att förhållandena kring något av ovanstående scenarier är sådana att en BLEVE uppstår bedöms dock vara mycket låg, uppskattningsvis mindre än 0,5 % för respektive scenario. Figur A.2 i avsnitt A.3.4 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av brännbar gas. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

10 (15) Tabell A.5. Beräknade frekvenser för olika skadescenarier vid transport av brandfarlig vätska (klass 3) beroende på indata. Scenario Frekvens per år Min Max Trafikolycka med gas (klass 2) 1,4E-03 4,2E-03 Klass 2.1 0/85% 0,0E+00 3,6E-03 Liten jetflamma 0,0E+00 2,2E-07 Liten gasmolnsexplosion 0,0E+00 1,1E-06 Medelstor jetflamma 0,0E+00 1,1E-07 Medelstor gasmolnsexplosion 0,0E+00 4,8E-07 Stor jetflamma 0,0E+00 1,2E-07 Stor gasmolnsexplosion 0,0E+00 4,7E-07 BLEVE 0,0E+00 7,2E-08 jetflamma riktad mot oskadad tank 0,0E+00 1,1E-09 fordonsbrand under oskadad tank 0,0E+00 7,1E-08 A.3.3.3 Klass 3. Brandfarliga vätskor Utifrån vätskornas flampunkt så kan denna farligt godsklass delas in i olika underklasser. Flampunkten utgör den lägsta temperatur där vätskan avger så mycket brännbara ångor/gaser så att det kan antända. Underklasserna är alltså förknippade med hur lättantändliga vätskorna är. Klass 1-vätskor har t.ex. en flampunkt som understiger 21 C, vilket innebär att dessa avger så mycket ångor redan vid normala omgivningstemperaturer att de går att antända direkt med relativt begränsad energitillförsel (t.ex. cigarett, gnista). Till denna underklass hör bl.a. bensin, etanol etc. Övriga klasser (klass 2a, 2b och 3) är uppdelade i olika flampunktsintervall mellan 21-100 C och omfattar vätskor som däremot kräver viss uppvärmning innan de går att antända eftersom de inte avger tillräckligt mycket brännbara ångor vid normala omgivningstemperaturer. Detta innebär att dessa vätskor är betydligt mer svårantändliga. Till dessa underklasser hör bl.a. diesel, fotogen och eldningsoljor. En mycket hög andel av de brandfarliga vätskor som transporteras uppskattas vara petroleumprodukter, d.v.s. transporter av bensin och diesel till bl.a. bensinstationer. Bensin utgör ca 85 % av petroleumprodukterna som säljs på bensinstationer. För max-scenariot med reservdrift förutsatt består ökningen av brännbara vätskor i huvudsak av diesel och/eller eldningsolja, vilka är mindre lättantändliga än exempelvis bensin. I beräkningarna förutsätts dock samma fördelning, dvs. 85 %. Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt godstransport inblandad där ämnet transporteras i tunnväggig tank leder till läckage uppskattas vara 3 % /11/. Det uppskattas att en stor andel av transporterna utgörs av tankbil med släp, vilket för tunnväggiga tankar innebär att sannolikhetsfördelningen mellan litet, medelstort och stort utsläpp är 25 %, 25 % respektive 50 % /11/. /11/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

11 (15) Sannolikheten för att bensin och liknande vätskor (klass 1-vätskor) antänds vid utsläpp till följd av en trafikolycka antas vara ca 3 % /11, 12/ oberoende av utsläppsstorleken. Omfattande brand kan även uppstå om t.ex. en motorbrand sprider sig till lasten vid en olycka med brandfarliga vätskor. Enligt avsnitt A.3.2 uppskattas sannolikheten för att en trafikolycka leder till fordonsbrand till ca 0,4 %. I ADR /13/ anges det krav på fordon som ska användas för transport av brandfarliga vätskor, vilket bl.a. innebär en begränsad sannolikhet för spridning av t.ex. motorbränder till lasten. Sannolikheten för antändning av lasten till följd av fordonsbrand vid trafikolycka uppskattas grovt vara ca 5 %. Figur A.3 i avsnitt A.3.4 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av brandfarlig vätska. Frekvensen för olika utsläppsscenarier har beräknats för respektive indata och redovisas i tabell A.6. Tabell A.6. Beräknade frekvenser för olika skadescenarier vid transport av brandfarlig vätska (klass 3) beroende på indata. Scenario Frekvens per år Min Max Trafikolycka med brandfarlig vätska (klass 3) 1,7E-03 8,8E-03 Klass 1-vätska 85% 1,5E-03 7,5E-03 Liten pölbrand 3,3E-07 1,7E-06 Medelstor pölbrand 3,3E-07 1,7E-06 Stor pölbrand 6,7E-07 3,4E-06 Tankbilsbrand 2,9E-07 1,5E-06 Klass 2- och 3-vätska 15% 2,6E-04 1,3E-03 Tankbilsbrand 5,2E-08 2,6E-07 A.3.3.4 Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Oxiderande ämnen och organiska peroxider brukar vanligtvis inte leda till personskador, förutom om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.). Blandningen kan då leda till självantändning och kraftiga explosionsförlopp. Det är dock inte samtliga oxiderande ämnen som kan självantända och enbart en begränsad andel kan leda till explosionsartade brandförlopp vid blandning med brännbart material. De ämnen inom klass 5 som kan leda till kraftiga brand- och explosionsförlopp är i huvudsak ammoniumnitrater, ej stabiliserade väteperoxider, vattenlösningar av väteperoxider med över /12/ Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal of Hazardous materials, 33 1993 /13/ ADR-S Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2011:1, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2011 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

12 (15) 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. T.ex. vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. Fördelningen mellan klass 5.1 och 5.2 har antagits vara 90 % respektive 10 %. Enligt ADR är det inte tillåtet att transportera ej stabiliserade (d.v.s. utan flegmatiseringsmedel) väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på väg /14/. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive alla organiska ämnen som kolekvivalent), utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Utifrån detta så bedöms andelen av transporter av ämnen ur klass 5 på den aktuella vägsträckan som rymmer ämnen som kan självantända explosionsartat vid utsläpp vara mycket begränsad. Det antas grovt att 10 % av antalet transporter med ämnen ur klass 5.1 utgör ämnen som kan självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material. Motsvarande för klass 5.2 antas grovt vara 100 %. Oxiderande ämnen och organiska peroxider transporteras i tunnväggiga tankar och sannolikheten för läckage är då 3 % /15/. Sannolikheten för att det utläckta ämnet ska komma i kontakt med brännbart material bedöms vara relativt hög (antaget 50 %). Ovanstående resonemang kring förbud och stabilisering innebär dock att sannolikheten för ett explosionsartat brandförlopp bedöms vara lägre än 1 %. Detta antagande gäller både för oxiderande ämnen och organiska peroxider. Figur A.4 i avsnitt A.3.4 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider. Frekvensen för olika utsläppsscenarier har beräknats för respektive indata och redovisas i tabell A.7. Tabell A.7. Beräknade frekvenser för olika skadescenarier vid transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) beroende på indata. Scenario Frekvens per år Min Max Trafikolycka med oxiderande ämne (klass 5) 6,7E-06 6,7E-06 Klass 5.1 Explosionsartat brandförlopp 1,3E-10 1,3E-10 P.g.a. självantändning 9,0E-11 9,0E-11 P.g.a. fordonsbrand 3,6E-11 3,6E-11 Klass 5.2 Explosionsartat brandförlopp 1,4E-10 1,4E-10 P.g.a. självantändning 1,0E-10 1,0E-10 P.g.a. fordonsbrand 4,0E-11 4,0E-11 /14/ ADR-S Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2011:1, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2011 /15/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

13 (15) A.3.4 Händelseträd skadescenarier < 500 kg 85% Brandspridning till last 50% 500-2000 kg 10% Fordonsbrand 0,4% 2000-4000 kg 5% 16000 kg 0,3% Ej brandspridning 50% Olycka med FaGo- Explosiva ämnen < 500 kg 85% Starka påkänningar på last 0,4% 500-2000 kg 10% Ej fordonsbrand 99,6% > 2000 kg 5% 16000 kg 0,3% Ej starka påkänningar 100% Figur A.1. Händelseträd olycka med transport av explosiva ämnen (klass 1). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

14 (15) Litet utsläpp 0,06% Jetflamma Gasmolnsexplosion 10% 50% ingen antädning 40% Medelstort utsläpp 0,02% Jetflamma Gasmolnsexplosion 15% 65% BLEVE Ingen BLEVE 0,5% 99,5% Olycka med brännbar gas Stort utsläpp 0,02% Ingen antändning Jetflamma Gasmolnsexplosion 20% 20% 80% BLEVE Ingen BLEVE 0,5% 99,5% Ingen antändning 0% Fordonsbrand 0,4% BLEVE Ingen BLEVE 0,5% 99,5% Inget utsläpp 99,9% Ej fordonsbrand 99,6% Figur A.2. Händelseträd olycka med transport av brännbar gas (klass 2.1). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

15 (15) Litet utsläpp 0,8% Antändning ingen antädning 3% 97% Klass 1-vätska 85% Medelstort utsläpp 0,8% Antändning ingen antädning 3% 97% Stort utsläpp 1,5% Antändning ingen antädning 3% 97% Spridning till last 5% Fordonsbrand 0,4% Ej spridning 95% Inget utsläpp 97% Ingen fordonsbrand 99,6% Olycka med brandfarlig vätska Fordonsbrand 0,4% Spridning till last Ej spridning 5% 95% Klass 2- & 3-vätska 15% Ingen fordonsbrand 99,6% Figur A.3. Händelseträd olycka med transport av brandfarlig vätska (klass 3). Explosionsartad självantändning 1% Explosion Kontakt med organiskt material 50% Blandningen antänds av fordonsbrand 0,4% Explosion Utsläpp 3% Ingen självantändning 98,6% Ämne som kan självantända 10% Ej kontakt 50% Inget utsläpp 97% Klass 5.1 Ej ämne som 90% kan självantända 90% Olycka med oxiderande ämne och organiska peroxider Explosionsartad självantändning 1% Explosion Kontakt med organiskt material 50% Blandningen antänds av fordonsbrand 0,4% Explosion Utsläpp 3% Ingen självantändning 98,6% Ämne som kan självantända 100% Ej kontakt 50% Inget utsläpp 97% Klass 5.2 Ej ämne som 10% kan självantända 0% Figur A.4. Händelseträd olycka med transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga A

1 (19) Riskanalys kv Haga 4:35 Biomedicum BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

2 (19) B.1 INLEDNING I denna bilaga beräknas konsekvenserna av de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med den angränsande Solnavägen: Scenario 1. Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) Scenario 2. Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) o 2.1. Utsläpp med direkt antändning (jetflamma) o 2.2. Utsläpp med fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) o 2.3. Långvarig brandpåverkan på oskyddad gastank (BLEVE) Scenario 3. Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) Scenario 4. Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2) Konsekvenserna för skadescenarierna beräknas alternativt bedöms med simuleringsprogram, handberäkningar samt litteraturstudier. I denna riskanalys används riskmåtten individrisk och samhällsrisk. För att kunna sammanställa individrisken krävs konsekvensberäkningar som redovisar det avstånd från riskkällan inom vilket personer kan omkomma till följd av respektive olycksrisk. För att kunna sammanställa samhällsrisknivån krävs beräkningar/bedömningar av antalet omkomna till följd av respektive olycksrisk. Beräkningarna har delats in så att först redovisas beräkningarna avseende skadeavstånd och skadeområden för respektive olycksrisk (avsnitt B.2). Därefter redovisas resultatet från beräkningarna av det uppskattade antalet omkomna till följd av respektive olycksrisk (avsnitt B.3). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

3 (19) B.2 BERÄKNINGAR SKADEAVSTÅND/-OMRÅDEN B.2.1 Klass 1. Explosiva ämnen Enligt bilaga A begränsas den detaljerade riskanalysen till att studera explosion med ämnen ur riskgrupp 1.1 då det endast bedöms vara dessa olycksrisker som kan påverka personsäkerheten inom utredningsområdet. Konsekvensberäkningarna kommer att omfatta fyra olika skadescenarier utifrån den uppdelning som redovisas i bilaga A: 500 kg (transporter med < 500 kg) 2000 kg (transporter med 500-2000 kg) 4000 kg (transporter med > 2000 kg) 16000 kg (transporter med 16000 kg) B.2.1.1 Bedömningskriterier Vid en explosion i det fria kan personer omkomma antingen direkt av explosionens tryckuppbyggnad eller p.g.a. att de befinner sig i en byggnad som rasar. En människa tål tryck relativt bra och riskerar i huvudsak att förolyckas p.g.a. kringflygande föremål eller att de trillar omkull av tryckvågen. Med avseende på tryck så går dock gränsen för dödliga skador vid /1/: 1 % omkomna 180 kpa 90 % omkomna 300 kpa 10 % omkomna 210 kpa 99 % omkomna 350 kpa 50 % omkomna 260 kpa En byggnad klarar tryck sämre än en människa och byggnader kan vid en omfattande explosion raseras inom ett mycket stort område till följd av att de bärande konstruktionerna slås ut. Risken för att byggnadsdelar eller hela byggnader rasar till följd av en explosion beror på huruvida explosionens maximala övertryck (P + ) och impulstäthet (I + ) överstiger en byggnadsdels karaktäristiska tryck (P C ) och impuls (I C ). För att byggnadsdelen ej ska rasa så ska följande ekvation uppfyllas /1/: Ekvation B.1. I / I P / P 1 C C I tabell B.1 anges karakteristiska tryck (P C ) respektive impulstäthet (I C ) för olika byggnadsdelar beroende på byggnadsstrategi och bärighet /1/. /1/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor metoder för bedömning av risker, FOA, september 1997 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

4 (19) Tabell B.1. Karakteristiska tryck (P C ) respektive impuls (I C ) för olika byggnadsdelar. Byggnadsdel P C (kpa) I C (kpas) Bärande konstruktioner Stomme i platsgjuten betong - Bärande ytterväggar av 20 cm betong (och invändiga pelare) 200 2,5 - Bärande tvärväggar och utfackade längsgående ytterväggar 200 2,5 Stomme i monterad betong - Pelar/balk-stomme 200 3,1 - Bärande väggar i elementhus 200 3,1 Icke bärande konstruktioner - Lätta utfackningsväggar (plåtkassetter) i pelarhus 5 0,5 - Medeltunga utfackningsväggar (regelstomme & fasadtegelskal) 5 1,0 B.2.1.2 Beräkning av infallande tryck, impulstäthet och varaktighet Konsekvensberäkningarna utgår från beräkningar av maximalt övertryck (P + ), impulstäthet (I + ) samt varaktighet (t + ) för de studerade explosionsscenarierna. Beräkningarna följer den metodik som anges i FOA:s kurskompendium Konsekvenser vid explosioner /2/. I figur B.1- B.2 redovisas beräkningar avseende tryck respektive impulstäthet som en funktion av avståndet från explosionen. Respektive explosionsscenario förutsätts inträffa på eller nära marken, vilket för en detonation av X kg motsvarar en detonation av 1,8 X kg i fri luft. För byggnader beaktas tryck och impulstäthet som har beräknats med avseende på ett vinkelrätt tryckinfall. Det reflekterande trycket innebär högre infallande tryck och impulstäthet. 100000 10000 Övertryck (kpa) 1000 100 10 1 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 420 440 460 480 500 Avstånd (m) < 500 kg 500-2000 kg > 2000 kg 16000 kg (max) Figur B.1. Max övertryck som funktion av avståndet från explosion vid detonation av trotyl på eller nära mark vid vinkelrätt infall. /2/ Konsekvenser vid explosioner kompendium framtaget i samband med FOAs kurs explosivämneskunskap, FOA, Rickard Forsén 1999-09-03 (Bearbetat av Stefan Olsson 2001-09-16) 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

5 (19) 50 40 Impulstäthet (kpas) 30 20 10 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 420 440 460 480 500 Avstånd (m) < 500 kg 500-2000 kg > 2000 kg 16000 kg (max) Figur B.2. Impulstäthet som funktion av avståndet från explosion vid detonation av trotyl på eller nära mark vid vinkelrätt infall. Explosionens varaktighet t + beräknas grovt enligt följande ekvation och blir samma oavsett 2 I infallande vinkel /2/: t P B.2.1.3 Beräkning av skadeområde Utifrån beräkningarna av övertryck, impulstäthet och varaktighet bedöms huruvida olika byggnadsdelar rasar eller ej, som funktion av avståndet, se tabell B.2. Bedömningen görs utifrån ekvationen som redovisas ovan. Byggnadsdelarna har delats upp på bärande byggnadsdelar och icke bärande lätta respektive medeltunga byggnadsdelar. De infallande tryck som redovisas i figur B.1 3 gäller för en punkt (byggnad eller människa) som är helt oskyddad mot riskkällan. Den första byggnaden reducerar med stor sannolikhet det infallande trycket mot bakomliggande byggnader relativt mycket. Det uppskattas grovt att den första byggnaden medför att trycket och impulstätheten mot nästföljande byggnad reduceras med ca 75 % i förhållande till vad som anges i figur B.1 respektive B.2. I tabell B.2 redovisas även skadeavståndet för oskyddade personer för de aktuella skadescenarierna. Skadeavstånden förutsätter att det inte finns några avskärmande objekt mellan person och explosionen. Då människor är relativt små bedöms inget reflekterande tryck uppstå vilket innebär att man vid bedömning av konsekvensområden studerar strykande tryck (180 ). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

6 (19) Tabell B.2. Skadeavstånd för byggnadsras (helt eller delvis), samt oskyddade personer utomhus vid explosion. Konsekvens Konsekvensavstånd < 500 kg 500-2000 kg >2000 kg 16000 kg (max) Oskyddad byggnad utan framförliggande bebyggelse Hela byggnaden rasar, inkl. bärande konstruktioner 10-20 m 30-40 m 40-50 m 70-80 m Icke bärande lätta ytterväggar samt vissa icke bärande lätta innerväggar rasar Icke bärande medeltunga ytterväggar samt vissa icke bärande medeltunga innerväggar rasar 70-80 m 150-200 m 250-300 m > 500 m 40-50 m 90-100 m 150-200 m 300-350 m Byggnad som helt, eller delvis är skyddad av framförliggande bebyggelse Hela byggnaden rasar, inkl. bärande konstruktioner < 10 m 10-20 m 20-30 m 40-50 m Icke bärande lätta ytterväggar samt vissa icke bärande lätta innerväggar rasar Icke bärande medeltunga ytterväggar samt vissa icke bärande medeltunga innerväggar rasar 20-30 m 50-60 m 70-80 m 150-200 m 10-20 m 30-40 m 50-60 m 100-150 m Oskyddade personer utomhus 1 % omkomna 20 m 30 m 39 m 61 m 50 % omkomna 17 m 27 m 34 m 53 m 100 % omkomna 16 m 24 m 30 m 48 m Sannolikheten för att omkomma är beroende av planerat antal våningsplan i byggnaden och ökar med ökande våningsantal. I riskberäkningarna kommer det uppskattas grovt att ca 80 % av personer som vistas inom totalkollapsade byggnadsdelar omkommer. Inom byggnadsdelar som endast rasar lokalt antas ca 15 % omkomma. B.2.2 Klass 2.1. Brännbara gaser För brännbara gaser kommer tre olika scenarier att studeras, som beror på typen av antändning: Jetflamma: omedelbar antändning av läckande gas under tryck Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck BLEVE: Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion kan uppkomma om tank utan fungerande säkerhetsventil utsätts för en utbredd brand under en längre tid. B.2.2.1 Indata För ovanstående skadescenarier har utsläppssimuleringar gjorts med simuleringsprogrammet Gasol för att avgöra storleken på de områden inom vilka personer kan förväntas omkomma. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

7 (19) Utsläppssimuleringarna har utförts för tankbil (ca 25 ton gas). Det antas grovt att samtliga transporter innehåller tryckkondenserad gasol. I tabell B.3 redovisas den indata som anges i Gasol med avseende på tankutformning, väder etc. Tabell B.3. Indata till Gasol för simulering av skadeområden vid jetflamma och gasmoln. Faktor Tankbil Lagringstemperatur 15 C Lagringstryck 7 bar övertryck vid 15 C Tankdiameter Tanklängd 2,0 m 18 m Tankfyllnadsgrad 80 % Tankens tomma vikt Designtryck Bristningstryck Luftryck Väder Omgivning 50 000 kg 15 bar övertryck 4 x designtrycket 760 mmhg 15 C, 50 % relativ fuktighet, dag och klart Många träd, häckar och enstaka hus (tätortsförhållanden) Skadescenarierna jetflamma respektive gasmolnsexplosion har simulerats för följande utsläppsstorlekar /3/: Litet utsläpp: 0,09 kg/s Medelstort utsläpp: 0,9 kg/s Stort utsläpp: 17,8 kg/s Skadeområdena för jetflamma och gasmolnsexplosion beror utöver utsläppsstorleken, även på om läckaget utgörs av gasfas, vätskefas eller i gasfas nära vätskeytan. I beräkningarna antas det konservativt att utsläppet sker nära vätskeytan då detta leder till de största skadeområdena. Skadeområdena för gasmolnsexplosion är dessutom beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. Även här antas det konservativt en relativt låg vindstyrka, ca 3 m/s. B.2.2.2 Beräkningar och resultat I tabell B.4 redovisas de avstånd, inom vilka personer antas omkomma, för respektive scenario vid olika typer av utsläpp. För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat, varför dess bredder även presenteras. /3/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

8 (19) Skadeområdena som anges i tabell B.4 gäller en oskyddad person utomhus och anges i form av området där strålningen är så omfattande att det kan leda till 2:a respektive 3:e gradens brännskada. Cirka 15 % av de som får 2:a gradens brännskador antas få dödliga skador /4/. Det uppskattas grovt att motsvarande för de som får 3:e gradens brännskada är ca 50 %. För respektive scenario har även varaktigheten beräknats. Tabell B.4. Beräknade skadeområden vid olika skadescenarier med utsläpp och antändning av brännbar gas vid transport i tankbil. Skadescenario Skadeområde utomhus 2:a gradens 3:e gradens Litet utsläpp (0,09 kg/s) jetflamma 4,8 x 6 m 3,8 x 4 m Litet utsläpp (0,09 kg/s) gasmolnsexplosion ~ 5 x 0 m ~ 5 x 0 m Medelstort utsläpp (0,9 kg/s) jetflamma 13 x 14 m 12 x 10 m Medelstort utsläpp (0,9 kg/s) gasmolnsexpl. 70 x 50 m 70 x 50 m Stort utsläpp (17,8 kg/s) jetflamma 56 x 60 m 49 x 44 m Stort utsläpp (17,8 kg/s) gasmolnsexplosion 185 x 215 m 175 x 215 m BLEVE Radie 221 m Radie 143 m B.2.3 Klass 3. Brandfarlig vätska För denna farligt godsklass utgörs skadescenarierna av att tanken skadas så allvarligt att vätska läcker ut och sedan antänds. Vid beräkning av konsekvensen av en farligt godsolycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. Beroende på utsläppstorleken antas olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. Konsekvensberäkningar utförs för följande pölbrandsscenarier: Liten pölbrand: 50 m 2 Medelstor pölbrand: 200 m 2 Stor pölbrand: 400 m 2 Tankbilsbrand Motsvarande stor pölbrand B.2.3.1 Bedömningskriterier Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. /4/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, andra reviderade och utökade upplagan, Försvarets Forskningsanstalt, september 1997 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

9 (19) En person som befinner sig utomhus och upptäcker en större brand försöker med stor sannolikhet sätta sig i säkerhet. Tiden för varseblivning samt beslut och reaktion innebär dock att personen kan utsättas för värmestrålning under en kortare stund innan han/hon reagerar. I tabell B.7 redovisas en uppskattad andel omkomna beroende på strålningsnivå för personer som befinner sig utomhus. Det uppskattas att ca 15 % av de som får 2:a gradens brännskador kan omkomma /5/. Tabell B.5. Avstånd inom vilken strålningsnivån överstiger X kw/m 2 vid pölbrand. Utomhus Strålningsnivå Andel omkomna 10 kw/m 2 1 % 40 kw/m 2 15 % 60 kw/m 2 50 % 80 kw/m 2 100 % Sannolikheten för att personer som befinner sig inomhus omkommer bedöms utifrån den strålningsnivå som uppskattas vara kritisk med avseende på brandspridning in i byggnaden. Utifrån tabell B.7 så uppskattas den kritiska värmestrålningen vara 15 kw/m 2 om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas. Dock bedöms det inte vara troligt att samtliga personer som befinner sig i en utsatt byggnad omkommer till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas det att 10 % av de personer som befinner sig inomhus inom det område kring pölbranden där strålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 omkommer. B.2.3.2 Beräkningsmetodik Strålningsberäkningarna har genomförts med hjälp av handberäkningar. Beräkningarna av den värmestrålning som det analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs utifrån följande moment: Beräkning av brandeffekt Beräkning av flammans höjd och temperatur Beräkning av synfaktor Beräkning av infallande strålning på olika avstånd från branden Brandeffekten beräknas för att uppskatta hur mycket energi som avges från branden till omgivningen. Flammans höjd används för att beräkna den så kallade synfaktorn som anger hur mycket av den från branden emitterade strålningen som når olika punkter i omgivningen. Temperaturen hos flamman ligger till grund för beräkningen av hur mycket infallande strålning som mottas av ytor på olika avstånd från branden. /5/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, andra reviderade och utökade upplagan, Försvarets Forskningsanstalt, september 1997 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

10 (19) Brandeffekt Brandeffekten erhålls genom följande samband /6/: Ekvation B.2. Q m H c A där f Q = utvecklad effekt (kw) = förbränningseffektivitet (i de flesta används värdet 0,7 /6/) m = förbränningshastighet per ytenhet (kg/m 2 s) H C = förbränningsvärme (MJ/kg) A f = brinnande yta (m 2 ) Ekvationen gäller förutsatt att pölbrandens diameter är relativt stor (>2 m). För bensin gäller följande /6/: m = 0,055 kg/m 2 s H C = 43,7 MJ/kg Flamhöjd Flamhöjden H f (m) beräknas med följande ekvation /6/: Ekvation B.3. 5 H f 0.23 Q 2 / 1, 02D där D = pöldiameter Flamtemperatur Flamtemperaturen Tf utgör medeltemperaturen i flamman. Temperaturen i flamspetsen är ca 540 C (813 K) /7/. Vid lägre temperaturer förlorar flamman sin laminära karaktär. Om flammans maximala temperatur bestäms till 1000 C (1273 K) /8/ kan medeltemperaturen i flamman bestämmas. Den maximala flamtemperaturen är bland annat beroende av vilket material som brinner och storleken på branden. Medeltemperaturen används i beräkningen av strålningen från flamman och erhålls enligt: /6/ Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000 /7/ Fire safety of bare external structural steel, Law & O Brien, Constrado, 1981 /8/ An Introduction to Fire Dynamics second edition, Drysdale, University of Edinburgh, UK 1999 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

11 (19) Ekvation B.4. 1 4 4 4 1273 813 T f 1112K 2 Synfaktor Synfaktorn F anger hur stor andel av den emitterade strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se figur B.3). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /8/: Ekvation B.5. F1,2 FA 1,2 FB 1,2 FC1,2 FD 1, 2 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: 1 cos 1 cos 2 Ekvation B.6. FA 1,2 da 2 1 d A 0 där 1 = 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) A 1 L1 L2 enligt figur B.3. Figur B.3. Synfaktor. Ekvation B.6 kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /9/: /9/ Thermal Radiation Heat Transfer, 3rd ed., Seigel & Howell, USA 1992 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

12 (19) Ekvation B.7. L d 1 X och 1 X 1 Y Y 1 X F A 12 tan tan 2 2 2 2 där 2 1 X 1 X 1Y 1Y L enligt figur B.3. d Y 2 Om ytorna A, B, C och D är lika stora betyder det att den mest kritiska punkten på avståndet d från branden studeras. Infallande strålning Den från branden infallande värmestrålningen som når omgivningen varierar med flammans temperatur, synfaktorn och den brinnande massans emissivitet. Emissiviteten, det vill säga materialets förmåga att avge värmeenergi, är beroende av materialets temperatur och egenskaper, särskilt vid ytan. Exempelvis kan sägas att en blankpolerad yta har mycket lägre emissivitet än en mörk skrovlig yta. Den infallande strålningen beräknas genom: Ekvation B.8. q där 4 r FT f q r = Infallande strålning (kw/m 2 ) ε = Emissionstal = Stefan-Boltzmans konstant (= 5.6710-11 kw/m 2 K 4 ) F = Synfaktor T f = Flammans medeltemperatur Emissionstalet för en flamma varierar med materialets egenskaper och tjockleken på flamman. För stora bränder antas emissionstalet vara 1, vilket är ett konservativt antagande. B.2.3.3 Beräkningar och resultat Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter och flamhöjden för de olika pölbrandsscenarierna (se tabell B.8). Tabell B.6. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd. Scenario Brinnande yta (m 2 ) Utvecklad effekt (kw) Brandens diameter D f (m) Flamhöjd H f (m) Liten pölbrand 50 84 123 8,0 13,3 Medelstor pölbrand 200 336 490 16,0 21,1 Stor pölbrand / Tankbilsbrand 400 672 980 22,6 26,3 Beräkningarna av den infallande strålningen redovisas i tabell B.9 nedan. Strålningen har beräknats på halva flammans höjd. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

13 (19) Tabell B.7. Beräkning av strålning och synfaktor på halva flammans höjd för olika avstånd från pölbranden. Avstånd (m) 50 m 2 100 m 2 200 m 2 400 m 2 F 1,2 q F r 1,2 q F r 1,2 q F r 1,2 5 0.55 47.45 0.69 59.51 0.80 69.28 0.88 76.10 10 0.24 21.14 0.36 31.62 0.51 43.84 0.65 55.95 15 0.13 11.09 0.21 17.94 0.32 27.43 0.45 39.00 20 0.08 6.67 0.13 11.20 0.21 18.05 0.32 27.46 25 0.05 4.41 0.09 7.56 0.14 12.55 0.23 19.91 30 0.04 3.12 0.06 5.41 0.11 9.15 0.17 14.91 35 0.03 2.32 0.05 4.05 0.08 6.93 0.13 11.50 40 0.02 1.79 0.04 3.14 0.06 5.41 0.10 9.10 45 0.02 1.42 0.03 2.50 0.05 4.34 0.08 7.36 50 0.01 1.16 0.02 2.04 0.04 3.55 0.07 6.07 I figur B.4 redovisas den infallande strålningen som funktion av avståndet från pölbranden. I figuren beaktas även pölens radie, vilket ej beaktas i de avstånd som anges i tabell B.10 som utgår från flammans kant. q r Infallande värmestrålning mot bebyggelse 90 80 70 Infallande strålning [kw/m2] 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Avstånd från pölbrand [m] 50 kvm 200 kvm 400 kvm Tankbilsbrand Figur B.4.. Infallande strålning som funktion av avståndet från pölbrand inkl. pölradie Utifrån ovanstående beräkningar och de kriterier som anges i avsnitt B.2.4.1 redovisas skadeområdena för respektive brandscenario i tabell B.10 nedan. Tabell B.8. Sammanställning av skadeområden för kritiska strålningsnivåer vid pölbrand. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

14 (19) Strålningsnivå Avstånd från brand Konsekvens 50 kvm 100 kvm 200 kvm 400 kvm Tankbil 10 kw/m 2 20 m 27 m 36 m 49 m 36 m 1 % antas omkomna utomhus 60 kw/m 2 8 m 10 m 15 m 20 m 9 m 50 % antas omkomma utomhus 80 kw/m 2 5 m 8 m 11 m 15 m 4 m 100 % antas omkomma utomhus 15 kw/m 2 16 m 22 m 30 m 41 m 30 m 10 % antas omkomma inomhus B.2.4 Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider En olycka med utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider ska normalt inte leda till något följdscenario som innebär allvarliga personskador. Det finns dock ämnen inom denna farligt godsklass som, om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.), kan leda till självantändning och kraftiga explosionsförlopp. Explosionen kan då liknas vid en explosion av massexplosiva ämnen. Vid transport på väg kan ett utsläpp innebära att det oxiderande ämnet blandas med fordonets smörj- och drivmedel (organiskt material). Denna blandning kan motsvara ca 3 ton trotyl /10/. Konsekvensberäkningarna för detta skadescenario utgår från de skadekriterier och den beräkningsmetodik som används för olyckor förknippade med klass 1 (se avsnitt B.2.1). B.2.4.1 Beräkning av infallande tryck, impulstäthet och varaktighet I figur B.5 och B.6 visas infallande tryck respektive impulstäthet vid strykande infall (180 ) samt reflekterande tryck och impulstäthet vid vinkelrätt infall (90 ). /10/ Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggandskontoret i Göteborg, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

15 (19) Max övertryck vid detonation 3 ton trotyl 100000 10000 Övertryck (kpa) 1000 100 10 1 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 Avstånd (m) 180 (strykande) 90 (vinkelrät) Figur B.5. Max övertryck som funktion av avståndet från explosion vid detonation av 3 ton explosiv blandning på eller nära mark beroende på infallsvinkel. Impulstäthet vid detonation 3 ton trotyl 20 18 16 14 Impulstäthet (kpas) 12 10 8 6 4 2 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 Avstånd (m) 180 (strykande) 90 (vinkelrätt) Figur B.6. Impulstäthet som funktion av avståndet från explosion vid detonation av 3 ton explosiv blandning på eller nära mark beroende på infallsvinkel. B.2.4.2 Beräkning av skadeområde I tabell B.11 redovisas avstånden inom vilka olika kritiska tryck kan uppnås vid en explosion med explosiv blandning motsvarande 3 ton trotyl. Avstånden förutsätter att det inte finns några avskärmande objekt mellan person och explosionen. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

16 (19) Tabell B.9. Avstånd inom vilket övertrycket överstiger X kpa vid en explosion med 3 ton trotyl. Andel omkomna Kritiskt tryck Avstånd 1 % 180 kpa 35 meter 10 % 210 kpa 30 meter 50 % 260 kpa 27 meter 99 % 350 kpa 25 meter Avstånden i tabell B.11 kan jämföras med vad man i /11/ anger med avseende på inom vilket avstånd som dödliga skador kan uppnås vid en explosion med 2-3 ton massexplosiva ämnen, nämligen ca 30 meter. I tabell B.12 redovisas resultatet av ekvation B.1 för olika byggnadsdelars karakteristiska tryck och impulstäthet med avseende på de beräknade tryck och impultätheter som funktion av avståndet från Solnavägen enligt figur B.5 och B.6. Grön respektive röd markering anger om byggnadsdelen rasar eller ej. Utifrån resultaten i tabell B.11 uppskattas avstånd inom vilka hela, eller delar av, byggnader som rasar vid en explosion med explosiv blandning motsvarande 3 ton trotyl. I tabell B.12 redovisas de uppskattade avstånden med avseende på olika förhållanden. Tabell B.10. Avstånd inom vilka byggnader uppskattas rasa, helt eller delvis, vid en explosion med 3 ton trotyl. Konsekvens Skadeavstånd 1. Helt oskyddad byggnad utan framförliggande bebyggelse Hela byggnaden rasar, inkl. bärande konstruktioner Icke bärande ytterväggar samt vissa icke bärande innerväggar rasar 40-50 meter 100-200 meter 2. Byggnad som helt, eller delvis är skyddad av framförliggande bebyggelse Hela byggnaden rasar, inkl. bärande konstruktioner Icke bärande ytterväggar samt vissa icke bärande innerväggar rasar ca 20-30 meter ca 80-100 meter Vidare så uppskattas det grovt att ca 80 % av de personer som vistas i byggnaden omkommer inom rasade delar av byggnaden. Se förklaring i avsnitt B.2.1. /11/ Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggandskontoret i Göteborg, 1996 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

17 (19) B.3 BERÄKNINGAR ANTAL OMKOMNA I detta avsnitt görs en uppskattning av antalet personer som kan tänkas omkomma för redovisade olyckshändelser. Uppskattningen baseras på de konsekvensavstånd som beräknats i denna bilaga, en uppskattad skadegrad samt information om hur många som kan tänkas vistas inom området. I den riskanalys som genomfördes för hela Solnavägen /12/ har motsvarande beräkningar gjorts. Detta omfattande dock ej utbyggnad av Biomedicum. Information om antalet människor inom NKS-området kommer att hämtas från den tidigare analysen. B.3.1 Förutsättningar Det är ett antal faktorer som inverkar på beräkningarna av antalet omkomna, vilket i huvudsak omfattar hur stort antal personer som kan befinna sig inom skadeområdet för respektive olycksrisk. För uppskattningen av antalet omkomna har ett antal antaganden varit nödvändiga. Dessa redovisas nedan: - En olycka har antagits ske mitt för Aulan, dvs. lite söder om aktuellt planområde (se figur B.7) eftersom en olycka bedöms få störst konsekvenser i detta läge. Detta läge valdes även i den tidigare riskanalysen men då inkluderades ej Biomedicum. - Olyckor som innebär en cirkulär skadeutbredning förutsätts inträffa mitt på Solnavägen. - Olyckor som normalt innebär påverkan endast på ena sidan vägen har konservativt bedömts påverka området så ogynnsamt som möjligt. - Detaljplanen för KI Aulan och NKS är antagna och anger att fasader utförs i obrännbart material samt att ventilationsintag placeras på sida som inte vetter mot Solnavägen. Detta reducerar konsekvenserna av en olycka. Kravet på obrännbara fasader omfattar inte fönster utan följer kraven i Boverkets Byggregler (BBR). - Antalet personer inom de olika delarna uppskattas utifrån tidigare riskanalys samt planhandlingar till totalt ca 5 500 personer (Aulan: 1 300, Biomedicum: 2 000, U1: 1 500 samt U2: 700). Den totala markytan för dessa byggnader uppskattas till ca 75 000 m 2. Detta medför en ungefärlig persontähet på 0,07 personer per m 2 markyta. Detta utgör sedan underlag till beräkningar. - Utomhus antas antalet personer utgöras av 10 % av summan inomhus (utifrån tidigare analys) vilket ungefär motsvarar 50 personer per hektar eller 0,005 personer per m 2. - En olycka antas ske dagtid och vid 100 % närvaro i byggnaderna. /12/ Detaljerad riskanalys för detaljplan, Södra Solnavägen, Solna Stad, Slutgiltig handling, WSP, 2008-07-03 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

18 (19) U2 U1 Figur B.7. En samlad bild över planområden för Biomedicum (längst upp t.v. om Solnavägen), KI Aulan (längst ner t.v.) samt Nya Karolinska sjukhuset (t.h. om Solnavägen). Cirklarna markerar avståndet 50 respektive 150 meter från mitten av olyckan och redovisas för att tydliggöra skalan i bilden. I tabell B.11 redovisas totalt skadeområde för respektive scenario samt uppskattning av drabbad yta inomhus och utomhus. Viss hänsyn tas till exponeringsgraden, dvs. byggnader som skyddas av framförliggande byggnader medräknas inte alls eller delvis, beroende på exponeringsgraden. Detta är dock en grov uppskattning. Vägområdet inkluderas inte heller i konsekvensberäkningar eftersom trafikanter på vägen anses kunna utsättas för risken. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

19 (19) Tabell B.11. Andel och antal omkomna inomhus och utomhus till följd av farligt godsolycka på Solnavägen. ADRklass Scenario Konsekvens (m) Drabbad yta (m 2 ) Andel omkomna (%) Antal omkomna Totalt Inne Ute Inne Ute Inne Ute Totalt 1.1 Explosion < 500 kg 20 1 256-200 80 1 0 0 0 1.1 Explosion 500-2000 kg 30 2 826 300 400 80 1 17 0 17 1.1 Explosion >2000 kg 39 4 776 800 500 80 1 45 0 45 1.1 Explosion 16000 kg 70 11 684 2 500 3 000 80 1 140 0 140 2.1 Jetflamma, liten 5 30 - - 15 50 0 0 0 2.1 Jetflamma, mellan 13 182 70 100 15 50 1 0 1 2.1 Jetflamma, stor 55 3 300 1 500 800 15 50 16 2 18 2.1 Gasmolnsexplosion, liten 2.1 Gasmolnsexplosion, medel 2.1 Gasmolnsexplosion, stor 5 0 - - 15 50 0 0 0 70 3 500 1 200 700 15 50 13 2 15 185 39 775 7 000 5 000 15 50 74 13 87 2.1 BLEVE 220 151 976 13 000 80 000 15 15 137 200 337 3 Pölbran, liten 20 1 256 100 100 10 1 1 0 1 3 Pölbrand, medel 36 4 070 700 450 10 1 5 0 5 3 Pölbrand, stor 49 7 539 2 000 500 10 1 14 0 14 3 Tankbilsbrand 36 4 070 700 450 10 1 5 0 5 5 Explosion oxiderande ämne 30 2 826 300 400 50 1 11 0 11 2012-06-14 Detaljerad riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga B

1 (8) Riskanalys kv Haga 4:35 Biomedicum BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2012-06-14 Detaljerad riskanalys Riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga C

2 (8) C.1 BERÄKNING AV INDIVIDRISK För ny bebyggelse inom aktuellt planområde presenteras risken genom att beräkna den platsspecifika individrisken. Detta görs i form av individriskprofiler som anger den avståndsberoende frekvensen för att en fiktiv person ska omkomma till följd av en negativ exponering från de studerade riskkällorna. Vid redovisning av individrisken är det ett par faktorer som behöver beaktas, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning: 1. De konsekvensberäkningar som redovisas i bilaga B visar att andelen personer inom skadeområdet som bedöms omkomna minskar med avståndet från riskkällan. Detta innebär även att sannolikheten för att den fiktiva personen som studeras vid beräkning av individrisk omkommer också minskar med avståndet för respektive skadescenario. Med avseende på respektive skadescenario reduceras därför individrisken för olika avståndsnivåer enligt konsekvensberäkningarna. 2. De beräknade skadeområden för olycksscenarierna skiljer sig i förhållande till den vägsträcka som studeras (1 000 m). Detta innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt område i planområdet omkommer om en olycka inträffar på den aktuella sträckan. För skadescenarier med stort skadeområde är fallet det motsatta, d.v.s. personer inom planområdet kan omkomma även om olyckan inträffar utanför den studerade sträckan. För att ta hänsyn till detta reduceras alternativ ökas frekvensen (frekvensen har enligt tidigare beräknats för en sträcka på 1 000 m) beroende på skadeområdets utbredning. Grovt antas att ett scenario kan påverka en så stor andel av den studerade sträckan som scenariots skadeområde i båda riktningar utgör. Exempelvis innebär detta för ett olycksscenario med beräknat skadeområde ca 100 meter att frekvensen multipliceras med 0,2 för en 1 km lång vägsträcka. 3. För vissa olycksscenarier förknippade med brännbara gaser blir dessutom inte skadeområdet cirkulärt. Detta innebär i sin tur att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För dessa scenarier reduceras frekvensen ytterligare med avseende på gasplymens spridningsvinkel. 4. Beräkningarna i denna analys skiljer sig mot den tidigare analysen i vissa delar. Bland annat har i den tidigare analysen ingen hänsyn tagits till att personer inom konsekvensområdet kan hinna sätta sig i säkerhet, skyddas av topografi, vegetation eller annat. I den tidigare analysen antogs att alla inom konsekvensområdet omkommer. I figur C.1 redovisas den avståndsberoende individrisken utomhus respektive inomhus för planområdet i förhållande till Solnavägen. Avståndet utgår från Solnavägens vägkant. Underlaget som använts för beräkning av individriskprofilerna redovisas i tabell C.1 i avsnitt C.3. Den reducerade frekvensen som redovisas utgör frekvensen för respektive skadescenario enligt bilaga A multiplicerat med sannolikheten för ovanstående faktorer (d.v.s. sannolikheten att omkomma, andelen av sträckan respektive andelen av ett cirkulärt område). 2012-06-14 Detaljerad riskanalys Riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga C

3 (8) Figur C.1. Individriskprofiler för person utomhus respektive inomhus inom planområdet som funktion av avståndet till Solnavägen. C.2 BERÄKNING AV SAMHÄLLSRISK Samhällsrisken har beräknats för aktuell sträcka av Solnavägen. Vid beräkning av konsekvenser har även angränsande områden inkluderats. Samhällsrisknivån presenteras som en F/N-kurva, vilket anger frekvensen för N, eller fler än N, antal omkomna inom det aktuella området till följd av olycka på Solnavägen. Precis som för individrisk så är finns det även vid redovisning av samhällsrisken ett par faktorer som behöver beaktas: 1. Den planerade bebyggelsen innebär att persontätheten i exploateringsområdet kan komma att variera både under dygnet och mellan olika dygn beroende på verksamheter inom området. I analysen har antagits att samtliga transporter med farligt gods och därmed alla olyckor sker dagtid när planerade verksamheter är befolkade. 2. Eftersom området är relativt stort med varierande bebyggelse så kan konsekvenserna skilja sig beroende på var längs den studerade sträckan av Solnavägen som respektive olycka inträffar. Samtliga olyckor har antagits inträffa mitt för KI Aulan där konsekvenserna av en olycka bedöms bli som störst. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys Riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga C

4 (8) I figur C.2 redovisas den beräknade samhällsrisken utmed Solnavägen med avseende på olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods. Underlaget till F/N-kurvan redovisas i tabell C.2 i avsnitt C.3. Figur C.2. F/N-kurva som redovisar samhällsrisknivån för ny bebyggelse inom planområdet med avseende på olycksrisker förknippade med trafiken på Solnavägen. 2012-06-14 Detaljerad riskanalys Riskanalys kv Haga 4:35 Bilaga C