UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Relevanta dokument
Policy för Hållbar utveckling

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Policy för hållbar utveckling

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Tipspromenad. Fråga X

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Extremism och lägesbilder

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Arbetet med Agenda 2030

Program för social hållbarhet

Stadgar Antagna Reviderade , och

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Hållbar vvääl- färd Datum:

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Skapande skola

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Globala målen Telefonundersökning

inom hållbar social utveckling

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

Agenda 2030-klassificering Guide

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Programmen och pengarna

RSMH:s yttrande över Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet (SOU 2019:13).

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Europeiska och regionala prioriteringar

GAP-analys kring hållbar utveckling VGR. Diarienummer RS

Agenda varför vänta?

inverkan internati onellt (ja/nej) samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) Nej Ja Forskningsprojekt Kommunikation/ Publikation Nej

för jämställdhet elevmaterial

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Rapport. Agenda Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017

Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Ingen ska lämnas utanför! - Verklig hållbarhet kräver tydligt funktionshinderperspektiv

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Vikten av vatten vid livets början

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Strategi hållbar fred

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

2 (6) Måste det vara så?

Program för social hållbarhet

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Anvisning: Kolumnerna C, D, E och F fylls i med kryss (ja/ nej). Kommentarer till det specifika målet skrivs i kolumn G.

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Barnens Rättigheter Manifest

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Medlemsenkät om Agenda 2030

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Transkript:

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN HUNGER Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. GOD UTBILDNING FÖR ALLA Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. JÄMSTÄLLDHET Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA Säkerställa tillgång till och hållbar vattenoch sanitet för alla. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Stärka genomförandemedlen och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Om de globala målen och Agenda 2030 17 nya mål I september 2015 antogs de 17 globala målen för hållbar utveckling av alla världens stats- och regeringschefer. Målen ska bidra till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och gäller i alla världens länder. Det är respektive lands regering som har huvudansvaret för att landet ska nå målen. Men för att det ska lyckas krävs att alla i samhället tar ansvar och bidrar. Under de 17 målen finns 169 delmål och ett stort antal indikatorer (sätt att mäta framsteg). Målen gäller från januari 2016 fram till år 2030. Det som lyfts fram som särskilt viktigt är: att få slut på fattigdom och hunger. att målen gäller för alla världens länder. att målen gäller alla människor då alla har samma rättigheter utifrån parollen leave no one behind. att ökad jämställdhet nås och att kvinnors och flickors rättigheter stärks. att ökad jämlikhet inom och mellan länder nås. att mest stöd ges till de fattigaste länderna och länder i konflikt. Tillsammans med de globala målen antogs även en politisk deklaration, en plan för finansiering och ett system för hur målen ska följas upp. Alla dessa delar bildar tillsammans Agenda 2030, i vilken de globala målen alltså är en del. Arbetet med att ta fram målen Arbetet med att ta fram de nya målen är det mest omfattande globala samråd som FN har åtagit sig. Målsättningen var att så många länder och relevanta aktörer som möjligt skulle vara med och påverka prioriteringarna. FN gjorde också stora ansträngningar för att involvera den breda allmänheten. Särskilt fokus lades på att lyssna på människor som lever i fattigdom, då de besitter bäst kunskap om vad som behövs för att deras livssituation ska förbättras. Finansiering Den beräknade kostnaden för att nå de globala målen är flera tusen miljarder USD per år. Det är respektive lands regering som har ansvar för att finansiera arbetet med målen. För många fattiga länder krävs därför stora ansträngningar för att öka landets egna resurser. Detta kan till exempel ske genom effektivare skattesystem, lån och pengar som migranter skickar till sina hemländer. Bistånd från de rikare länderna, investeringar från företag och stöd från organisationer i civila samhället spelar också en viktig roll för att stödja de fattigare länderna i deras strävan att uppnå målen. Uppföljning Med målen antogs också ett system för hur målen ska följas upp. Varje år möts representanter från ländernas regeringar i ett så kallat högnivåforum (High-level Political Forum) för att följa upp framstegen med målen. Varje land ska ska några gånger under 15-årsperioden ta fram en rapport över framsteg och utmaningar i arbetet. Processen med att ta fram dessa rapporter ska vara så öppen och involvera så många människor som möjligt. Varje år kommer ett antal länder att presentera sin landrapport till högnivåforumet. Varje år kommer det även att tas fram en övergripande rapport över hur det går för målen på global nivå. Nationella delegationen i Sverige Det strategiska arbetet för att uppnå målen i Sverige leds av en nationell delegation bestående av några experter med olika bakgrund. För att samordna och genomföra det operativa arbetet har regeringen tillsatt ett kansli. Processen med att ta fram handlingsplaner och att sammanställa rapporter över utvecklingen sker med brett deltagande. Biståndsmyndigheten Sida har i uppdrag att föra ut information till och öka kunskapen om målen hos allmänheten i Sverige. Alla länder har möjlighet att sätta upp delmål och indikatorer utifrån det egna landets befintliga utvecklingsplaner och förutsättningar på lokal, regional och nationell nivå.

UNICEF Sveriges arbete med målen i Sverige Alla de 17 målen är lika viktiga. De är integrerade med varandra och utgör en helhet. Det är viktigt att se målen som ett komplement till de FN-konventioner som mycket arbete för mänskliga rättigheter i världen grundar sig på. De globala målen har starka kopplingar till barnkonventionen och alla mål är viktiga för att stärka barns rättigheter. UNICEF Sveriges arbete med målen fokuserar på de områden som vi sedan tidigare prioriterar, till exempel tillämpningen av barnkonventionen och barns rätt till delaktighet. Följande fem mål är särskilt relevanta för detta: mål 4, 10, 11, 16 och 17. att öka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i skolan. att alla barn ska ha en likvärdig och jämlik skola. att öka kunskapen om barns rättigheter bland barn och vuxna i skolan. Mål 10. Minskad ojämlikhet inom och mellan länder att stärka barns rätt till information om och delaktighet i frågor som rör dem. att alla barn som är i behov av stöd från samhälletv garanteras en rättssäker, individuell prövning som utgår från barnets bästa. att barnkonventionen respekteras och tillämpas fullt ut, utan diskriminering, för alla barn som har flytt till Sverige. UNICEF/Zmey/Ukraina Mål 4. God utbildning för alla

Mål 11. Inkluderande och hållbara städer att stärka arbetet vad gäller barnrättsfrågor på lokal nivå. att stödja kommuner i att nå ökad jämlikhet mellan alla barn. att tillvarata barn och ungas röster i lokalt beslutsfattande för att nå ökad delaktighet och inflytande. Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen som är fria från våld att begreppet våld mot barn utgår från barnkonventionens definition och omfattar alla former av våld. att en särskild bestämmelse om våld mot barn införs i svensk lag. att öka kunskapen bland barn, föräldrar och myndigheter om våld mot barn och agaförbudet. Mål 17. Målens genomförande och stärkt globalt samarbete att öka kunskapen och engagemanget för de globala målen hos alla, inte minst hos barn. att mer resurser och politisk vilja globalt ska satsas på de mål som direkt rör barns rättigheter. Till exempel att minska barnadödligheten och att få bort barnarbete och våld mot barn. att barnrättsperspektivet ska bli starkare i det svenska internationella biståndet. UNICEF/Kyllerman/Sverige

UNICEFs internationella arbete med målen På internationell nivå betonar UNICEF att följande punkter är särskilt viktiga gällande Agenda 2030: att stärka rättvise- och rättighetsperspektivet för att målen ska kunna nås måste alla människor inkluderas utifrån parollen, leave no one behind. att öka kunskapen och delaktigheten alla, inklusive barn och unga, ska veta mer om målen och förstå att de själva är viktiga aktörer i arbetet med att uppnå dem. att öka investeringarna inom främst de samhällsområden som rör barn för att stärka barns rättigheter. att öka jämställdheten så att pojkar och flickor ges samma möjligheter. UNICEF/Pirozzi/Eritrea

UNICEF har identifierat att 48 av de 169 delmålen är direkt relevanta för att stärka barns rättigheter. Det är områden som redan är i fokus för vårt arbete. Här är några exempel på det vi gör för barnen runt om i världen: Mål 1: Fattigdom Bryta socialt utanförskap och stärka sociala skyddsnät. Mål 5: Jämställdhet Motarbeta diskriminering, barnäktenskap och våld mot flickor. Mål 11: Hållbara städer och samhällen Fler barnvänliga offentliga platser och grönområden. Mål 2: Hunger och undernäring Motverka och behandla undernäring hos barn. Mål 10: Ojämlikhet Arbeta för deltagande och inkludering för alla barn samt stärkt skydd för barn på flykt. Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Minska våld, övergrepp och utnyttjande av barn. Mål 3: Hälsa Minska barna- och mödradödligheten, arbeta för att alla barn vaccineras och bekämpa smittsamma sjukdomar. Mål 6: Vatten, sanitet och hygien Öka tillgången till rent vatten, bra toaletter och hygien, främst i skolor och i sjukvården. Mål 13: Klimatförändringarna Utbildning och ökad medvetenhet om klimatförändringarna. Mål 4: Utbildning God utbildning från förskola till och med gymnasium och förbättra läs- och skrivkunnighet. Mål 8: Ekonomisk tillväxt och arbete för alla Minska arbetslösheten hos unga och få bort människohandel och barnarbete. Mål 17 Globalt samarbete Öka de rika ländernas bistånd, globalt samarbete och kunskapsutbyte.

UNICEF/Bradley/Haiti Om UNICEF Miljontals barn saknar livsviktiga saker som de har rätt till. Som till exempel rent dricksvatten, grundläggande sjukvård, en skola att gå till, eller skydd mot konflikter och övergrepp. För alla de här barnen finns UNICEF. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. På uppdrag av FN gör vi vårt yttersta för att innehållet i barnkonventionen ska spridas, följas och respekteras. Det går att förändra. Om vi hjälps åt. UNICEF är helt beroende av frivilliga bidrag. Om vi ska kunna fortsätta det livsviktiga arbetet för barnen behöver vi bli fler som hjälps åt. Bli Världsförälder och ge 100 kr i månaden Skänk en gåva på unicef.se eller via PG 90 20 01-7 Testamentera till UNICEFs arbete Handla i gåvoshopen på unicef.se Starta en egen insamling på unicef.se Engagera dig i en frivilliggrupp Välkommen till unicef.se UNICEF Sverige Box 8161, 104 20 Stockholm Telefon 08-692 25 00 unicef.se