Vems är ansvaret? William Persäter W Persäter Elkonsultering
Ansvar vad är det? Ansvar: Skyldighet att se till att viss verksamhet fungerar - -och att ta konsekvenserna om så inte sker Svensk Ordbok
Konsekvenser av bristande ansvarstagande Kan till exempel vara Fängelse Böter Varning Förflyttning Avsked Åthutning Skadestånd
Straffrättsligt ansvar Skadeståndsrättsligt ansvar Straffrättsligt ansvar: Ansvar för att följa gällande lagstiftning Skadeståndsansvar: Ansvar för att ersätta skador materiella och ekonomiska
Straffrättsligt ansvar Inom elområdet brukar vi dela upp ansvaret i följande områden: Inom elområdet brukar vi dela upp ansvaret i följande områden: Personsäkerhetsansvar > Arbetsgivarens ansvar Anläggningsansvar > Innehavarens ansvar Behörighetsansvar > Elinstallatörens ansvar
Personsäkerhetsansvar Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på företaget och därmed för personalens säkerhet. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska vara att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. (3kap. 2 )
Men även arbetstagaren har ansvar! Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. (3 kap. 1a ). Arbetstagare ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.(3 kap. 4 )
Vad är arbetsgivarens ansvar vid elarbete? Arbetsgivarens ansvar gäller bland annat personalens kompetens instruktioner skyddsutrustning planering av arbete och skyddsåtgärder.
Arbetsgivaren har skyldighet att se till att hans medarbetare vid elektriskt arbete följer de säkerhetskrav som ställs i ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid arbete. För att uppfylla föreskrifternas krav kan arbetet utföras enligt bl.a. SS-EN 50 110-1 elleresa Även Arbetsmiljöverkets och annan relevant lagstiftning ska naturligtvis följas
Anläggningsansvar Anläggningsansvaret för en starkströmsanläggning innebär ansvar för att anläggningen drivs och underhålls så, att den är i föreskriftsenligt skick och ger nödvändig säkerhet för såväl personer och husdjur som egendom.
ELSÄK-FS 2008:1: En elanläggningen ska vara utförd så, att den ger betryggande säkerhet under normala förhållanden, vid ett (1) fel i anläggningen och vid rimligt förutsebar felbetjäning. (3 kap. 1 ).
Ansvaret för anläggningen bärs av innehavaren. Innehavare är den som rent faktiskt innehar en starkströmsanläggning oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt. Det är elinstallatörens ansvar att elanläggningen är rätt utförd från början. Innehavarenär sedan skyldig att sköta anläggningen och att kontrollera att den fortlöpande ger betryggande säkerhet mot person-eller sakskadaoch att fel åtgärdas. Se ELSÄK-FS 2008:3. Det gäller också anordningar, det vill säga bruksföremål och andra produkter som ansluts till anläggningen.
Om han anlitar någon annan måste han se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen eller anordningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person-eller sakskada. Se 5 Starkströmsförordningen (2009:22). Bl.a. bör man kontrollera att den som anlitas har behörighet för sådana arbeten.
Elanläggningsansvarig Ny funktion i SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar är Elanläggningsansvarig Engelska: person responsiblefor an Electricalinstallation.
Den elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner. Den elarbetsansvarige kan vara ägaren, arbetsgivaren, innehavaren eller en utsedd person. Kraven på den elanläggningsansvarigeär i allt väsentligt de som angetts för innehavaren i starkströmföreskrifterna.
Behörighetsansvar Elinstallatörsförordningen (1990:806): Elinstallationsarbete får utföras endast av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen. (6 )
Elinstallatörens viktiga ansvar enligt 7 : Elinstallatören skall se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet. Han skall vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrolleratsi betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom.
Skadeståndsrättsligt ansvar Vållandeansvar(culpa vållande utan uppsåt) Strikt ansvar (ansvar utan egen skuld)
Vållandeansvar Skadeståndslagen (1972:207): Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.
För att skadestånd ska utgå gäller att handlingen som förorsakat skadan inte har företagits i nödvärn, med den skadelidandes samtycke eller varit en tjänsteplikt. Skadegöraren måste ha varit vållande till skadan och ha åstadkommit den med uppsåt eller av oaktsamhet. Han måste ha haft kontroll över händelseförloppet den inträffade skadan måste normalt vara förutsebar.
Är den som vållat skadan arbetstagare och skadan inträffat i arbetet till följd av fel eller försummelse, överförs skadestånds-ansvaret på arbetsgivaren. Arbetsgivaren har s.k. principalansvar ansvar för annans vållande utan eget vållande. Om man anlitar en etablerad entreprenör har denne principalansvar för sina medarbetare.
Strikt ansvar Strikt ansvar innebär att en part ansvarar för skador, oavsett om skadan uppkommit genom personens eget vårdslösa handlande eller någon annans. Enligt ellagen gäller strikt ansvar för skada genom inverkan av el som grundregel: Ellagen (1997:857), 10 kap., 1 : Har någon tillfogats person-eller sakskada genom inverkan av el från en starkströmsanläggning, skall skadan, även om det inte följer av allmänna skadeståndsbestämmelser, ersättas av innehavaren av den starkströmsanläggning från vilken elen senast kommit.
---men som väl är finns viktiga undantag: Strikt ansvar gäller inte för 1. den som innehar en starkströmsanläggning för produktion av el där generatorn har en märkeffekt om högst 50 kilovoltampere, 2. den som innehar en starkströmsanläggning som är avsedd för användning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en ledare och jord eller, vid icke direkt jordat system, mellan två ledare.
Således: För den som enbarthar en lågspänningsanläggning med fasspänningen högst 250 V gäller vanligt vållandeansvar. Den som har en anläggning för högre spänning har strikt ansvar för hela sin Den som har en anläggning för högre spänning har strikt ansvar för hela sin anläggning även lågspänningsdelen.
Gränsen 50 kvaför produktionsanläggningar kan bli aktuell även för mindre företag eller enskilda som har en lite större anläggning för t.ex. Vindkraft Vattenkraft Solenergi Reservkraft
Strikt ansvar - Vållandeansvar 10 kv 0,4 kv Nätägaren har strikt ansvar vållandeansvar 0,4 kv 10 kv 10 kv Nätägaren har strikt ansvar Kunden har strikt ansvar
Straffansvar Ellagen: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 kap. 1 andra stycket döms till böter eller fängelse i ett år. 9 kap. 1, 2 st: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i den mån det behövs från elsäkerhetssynpunkt, meddela föreskrifter om kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter som rör elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel eller elektriska installationer. Gäller bl.a. Elsäkerhetsverkets föreskrifter
Arbetsmiljölagen För arbetsmiljöbrott tillämpas Arbetsmiljölagens bestämmelser. Vid allvarligare försummelser och brister från arbetsledningens sida kan åklagare, beroende på omständigheterna, välja att väcka åtal enligt Brottsbalken (1972:207) för arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 ). Brottsbalken (1972:207) för arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 ). Vanliga rubriceringar är vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller framkallande av fara för annan.
Delegering Det straffrättsliga ansvaret bärs av VD, och ytterst av styrelsen. Det straffrättsliga ansvaret kan inte delegeras, men en chef måste oftast delegera arbetsuppgifter som ingår i ansvaret just för att kunna uppfylla sitt ansvar. Men den medarbetare som tagit emot en arbetsuppgift av sin arbetsgivare har givetvis sittansvar för att utföra det i enlighet med de instruktioner han fått.
För delegering brukar man ställa vissa krav och förutsättningar: Det ska finnas behov av delegering Delegeringen ska vara entydig Den som får ansvar för något ska få motsvarande befogenheter Den som tar emot delegering ska ha erforderlig kompetens Delegering utesluter inte tillsyn och kontroll av chefen.
och inte med tvång Delegering ska ske i samråd och med fri vilja
Alla har vi vårt ansvar var och en på sin plats och i sin Funktion!