Hammars socken, Askersunds kommun, Närke, Örebro län Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2017:07 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00
Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. www.creativecommons.se Texterna i denna rapport är skrivna av Louise Anshelm Bilderna i denna rapport är tagna av Louise Anshelm, om inget annat anges. 2
Hammar församling har erhållit tillstånd från Länsstyrelsen i Örebro Län för renovering av spåntak på Birgittakyrkan i Olshammar. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet 2017-01-23 med utgångspunkt från ansökan/arbetsbeskrivning inkommen 2016-08-16 utarbetad av Hälsinge Takspån AB. Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Olshammars tätort är belägen ca 15 km söder om Askersund, invid riksväg 49 mellan Askersund och Karlsborg. Birgittakyrkan vilken är en gårdskyrka ursprungligen uppförd under 1620-talet är en reveterad timmerbyggnad med rektangulärt långhus och kraftigt torn i väster. Kyrkan har renoverats både på 1800- och 1900-talet men har fortfarande i dag en mycket välbevarad karaktär från den genomgripande ombyggnad som gjordes på 1780-talet. En utvändig renovering genomfördes 1987 då fasadputsen lagades och avfärgades efter analys av ursprunglig färgsättning. Arbetet har nu utförts enligt den arbetsbeskrivning som upprättats av Hälsinge Takspån AB, daterad 16 augusti 2016. Restaureringsarbetet har pågått under sommaren/hösten år 2017 och har inneburit att tornets spåntak har tjärstrukits. Arbetena är godkända/väl godkända ur ett antikvariskt perspektiv. ÖLM diarienummer: 2017.230.055 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2017-01-23 Entreprenörer: Hälsinge Takspån AB, Jimmy Jansson, arbetsledare Antikvarisk medverkan: Louise Anshelm, Örebro läns museum Startmöte: 2017-08-30 Slutbesiktning: 2017-08-30 3
Historik Birgittakyrkan i Olshammar är en gårdskyrka uppförd under 1620-talet. Namnet härrör från heliga Birgitta som var gift med Ulf Gudmarsson som förvärvade Olshammar 1327. Birgitta uppförde en liten träkyrka på platsen och skänkte med tiden Olshammar till Vadstena kloster vilken senare, efter reformationsriksdagen 1527, drogs in till kronan. Olshammar skänktes sedan som förläning till familjen Hand som bebyggde gården som säteri. Säteriet kom senare att ingå i olika bruk genom arv och köp ända till vårat århundrande. Gården överlämnades 1982 av Munksjökoncernen till Hammars församling. I dag präglas orten av Munksjös sulfatfabrik grundad 1928. Kyrkan ingick som en del av Olshammars gård, vilken mest blivit känd genom författaren Verner von Heidenstam som föddes på gården 6 juli 1859. Exteriör beskrivning Birgittakyrkan är belägen på ett näs i en vik av nordvästra Vättern, i utkanten av Olshammars tätort. Den gräsbevuxna marken kring kyrkan sluttar starkt i öster. Framför kyrkan i väster finns en grusad gårdsplan tillhörande Olshammarsgården med sin huvudbyggnad nordväst om kyrkan och flygel i väster. Båda dessa byggnader från tidigt 1800-tal är i två våningar med gula putsade fasader och tegeltäckta sadeltak. Söder om kyrkan finns en reveterad liggtimmer-stuga från tidigt 1700-tal, den s k Birgittastugan som idag används av hembygdsföreningen. Cirka 50 m norr om kyrkan finns den år 1911 anlagda begravningsplatsen omgärdad av gjutjärnskedjor och klippta häckar. Birgittakyrkan anses vara uppförd som gårdskyrka till Olshammars säteri på 1620- talet, troligen av Erik Hand. Det var troligtvis han som även lät tillverka de glasmålningar i form av vapensköldar som sitter i långhusets fönster och som tillverkats i Riga år 1624. Kyrkan byggdes om år 1744 på bekostnad av Åke Soop. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en genomgripande ombyggnad 1785 då Olshammar ägdes av Carl von Wahrendorff. Även färgsättningen härrör från denna tid, vilken återställdes 1933-34. Kyrkan är idag en reveterad rektangulär timmerbyggnad med svagt gulbrun färg, i väst finns ett kraftigt torn. Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt tegel och tornets tälttak med spån och kopparklädda takkupor. Tornpyramiden har en vertikal avtrappning strax ovan takfoten som även den är klädd med kopparplåt. 4
1933-34 Kyrkan renoveras under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg, Stockholm, då bl. a. rötskadat timmer i stommen byttes ut. 1785 års färgsättning återskapades, och nya fönsterbågar tillverkades. 1987 Kyrkans fasader putsas och avfärgas, taket tjärstryks. 1990 Tegeltaket läggs om med enhetligt enkupigt tegel. Rötskadat virke byts högst upp i tornet, spåntaket kompletteras lokalt samt att hela torntaket tjärstryks. 2000 I samband med att taket skulle tjärstrykas hösten 2000 upptäcktes större skador på torntakets nedre partier med läckage som följd, särskilt på sydvästra och östra tornväggarna. Efter att ställningar rests konstaterades att hela taket var i dåligt skick. Undertak bytt på takets nedre del, samt enstaka bräder längre upp. Större parti av undertaket samt trävirke runt den östra takkupan byttes. Nya spjälkade spån ersatte de äldre sågade spånen. Kopparplåt byts ut på tornets nedre del samt runt takkuporna. Takarbetet pågick mellan mitt på november till mellandagarna. 1 2001 Återstående puts- och tjärningsarbeten utförs. 2012 Tornets takspån tjäras. Arbetet utfördes av Hälsinge takspån AB vilka sprutade på tjäran varefter tjäran ströks med roller samt pensel vid behov. Tjäran hade runnit på kopparplåten och ned i hängrännan. Detta skulle rengöras innan byggnadsställningen togs ned. I hängrännan fanns mycket tjära sedan tidigare tjärstrykning. Birgittakyrkan i Olshammar. Fotograf; Samuel Lindskog, årtal okänt. 1 Källa: handskrivna anteckningar från 20010305, Estrid Esbjörnson. Dnr: 2001.230.049 5
Från mark bedömdes konditionen som god, den tidigare tjärningen hade generellt börjat gråna och mindre påväxt av alger fanns på en 1-1,5 kvm stor yta nedanför tornspiran på södra takfallet. Kopparplåten som delar takfallet/takfoten hade mörka rinningar från tidigare tjärningar. Bild 2. Södra och östra takfallet. Mindre algpåväxt ses som ljusare partier på södra takfallet. Taket sopades och algpåväxt avlägsnades med skrapa samt stålborste varefter samtliga takfall tjärades med svensk furutjära från FC Sweden. Södra takfallet tjärades två gånger. Tjäran påfördes med dysor samt rollades alternativt penselströks. Tjäran sprutades inte ända ned till de nedre spånraderna och inte heller ovanför eller runt byggnadsdetaljer utan ströks istället ut med pensel eller roller för att förhindra kladd/spill. Överflödig tjära avlägsnades med T-röd från hängrännor och det plåtband som löper i jämnhöjd med basen på takkuporna. Under arbetet upptäcktes att vart takfall hade ett flertal spridda spån vilka var strukna med stenkolstjära. På norra sidan fanns även ett flertal stenkolstjärade spån runt takkupan. Spånen undersöktes och man kunde konstatera att spånen ej var påverkade av röta. Takspån med ett skikt av stenkolstjära bevarades och påfördes ett tunnare lager med tjära. 6
Bild 3-4. Spån med rester av tidigare stenkolstjära. Höger; under pågående arbete, kopparplåt med tjärlager/rinningar från tidigare taktjärningar. Sammanlagt byttes 2 takspån vid nordöstra nocken och 1 spån på nordvästra nocken. De skadade spånen ersattes med nya vilka fanns i lager efter att taket tjärades år 2012. Spånen var sågade och behandlade med tjära. Bild 5. Södra sidan under tjärningsarbetet, östra sidan penselstruken runt takkupan samt ovan och under kopparplåten. 7
Bild 6. Tjäran värmdes till cirka 60 grader och förvarades sedan i tioliters termosar under arbetet på taket. Efter diskussion med församling och hantverkare på plats vid kyrkan togs beslutet att inte förbehandla takspånen vid algangrepp med det borbaserade medlet Boracol. Beslutet grundades på de ringa dokumenterade erfarenheter som finns att tillgå, miljöperspektivet samt efter samtal med tjärleverantör (Claessons trätjära AB) vilka helt saknar erfarenhet av produkten. Takspån med stenkolstjära bör på sikt ersättas med nya takspån då det under den diffusionstäta tjäran på sikt kan bildas röta vilken är svår att upptäcka okulärt. Den nypåförda trätjäran absorberas inte av trät men fungerar som ett offerskikt. 2 2 Källbom, A. (2015) Tjära på trätak. Göteborgs Universitet (s.25). 8
Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM-2017-7-1-6 Örebro läns museums diarienummer. Fotograf: Louise Anshelm, Objekt: Birgittakyrkan i Olshammar Socken: Hammar Kommun: Askersund Län: Örebro År: 2017 Motiv: 1. Birgittakyrkan under pågående taktjärning. 2. Södra och östra takfallet. Mindre algpåväxt ses som ljusare partier på södra takfallet. 3. Takspån med rester av träkolstjära (foto: Helsinge Takspån AB). 4. Under pågående arbete, kopparplåt med äldre tjärlager (foto: Helsinge Takspån AB). 5. Pågående tjärningsarbete, runt takkupan är spånen penselstrukna. 6. Tjärkokare och termosar för värmehållning av tjäran. 9
10
11
12
13
14